| 1. |
- Andersson, Tova, et al.
(författare)
-
Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan : Data för år 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här projektet har SMED utfört en uppföljning av etappmålet för en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som lyder: ”Insatser ska vidtas så att senast år 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara”.I praktiken innebär målformuleringen att av det uppkomna matavfallet från ovan nämnda avfallskällor ska minst 50 procent rötas eller komposteras där minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmängderna måste rötas så att växtnäringen i matavfallet tas tillvara.Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet rötas och komposteras år 2018 så att växtnäringsämnen tas tillvara. Detta kan jämföras med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas och där återföring av näringsämnen sker uppgår till 33 procent år 2018, att jämföra med målet på 40 procent. Sverige är idag en bra bit från att klara återvinningsmålet som inte bedöms uppnås till år 2020.De faktorer som har störst potential att öka återvinningsgraden utifrån genomförd studie är:Öka mängden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag är den andelen ungefär 49 procent av de uppkomna matavfallsmängderna. I de hushåll som idag har möjlighet att sortera ut sitt matavfall finns det en stor potential att öka utsorteringen eftersom andelen matavfall i restavfallet i dessa hushåll är cirka 26 procent. Detta jämfört med omkring 35 procent i hushåll som inte har någon matavfallsinsamling. Regeringsbeslutet att ålägga kommunerna att tillhandahålla system för insamling av matavfall från hushåll senast 2021 (Regeringskansliet, 2019) är ett kraftfullt styrmedel som kommer att öka insamlingen av matavfall då det år 2018 var 82 % av kommunerna som erbjöd insamling av matavfall till hushållen (Avfall Sverige, 2019a) Minska rejektmängderna som uppstår vid förbehandlingen vid samrötningsanläggningar. Denna andel är idag cirka 24 procent av insamlade mängder matavfall. Det är viktigt att få en biogödsel med en så bra kvalitet och med så lite oönskade material som möjligt för att kunna återföra näringsämnen. Eftersom det idag inte finns någon teknik för att enbart ta bort oönskade material är det oundvikligt att matavfall hamnar i rejektet. Tidigare år har en ökad återföring av rötslam från kommunala avloppsreningsverk angetts som ett sätt att nå målet om återföring av näring. Idag är det omkring 72 procent av uppkomna mängder rötslam som avsätts på ett sådant sätt att det kan klassas som återföring av näringsämnen. Det finns dock en utredning som ska föreslå förbud mot spridning av avloppsslam på åkrar och krav på återvinning av fosfor (Regeringskansliet, 2019b). Resultatet av denna utredning och framtida krav på återföring av näringsämnen som ställs kommer medföra en stor påverkan på etappmålsuppföljningen, och troligen även på beräkningsmetod om det enbart är fosfor som kommer att återföras.
|
|
| 2. |
- Elander, Maria, et al.
(författare)
-
Återanvändning av textil via utvalda online marknadsplatser och appar : Undersökning avseende åren 2016 och 2017
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt mängden textilier som förmedlades för återanvändning via online marknadsplatser och appar från utvalda företag. Undersökningen omfattar uppgifter från sex företag som tydligt är aktiva på den svenska marknaden. Ingen uppräkning har gjorts för företag som valt att inte lämna uppgifter (bortfall). Den totala mängden textilier som förmedlas mellan konsumenter i Sverige via online marknadsplatser och appar bedöms därför vara större.De sex företag som ingick i undersökningen förmedlade totalt 970 ton kläder och hemtextil för återanvändning år 2016. Motsvarande siffra för 2017 är 1 300 ton, vilket motsvarar en ökning med 32 procent. År 2017 dominerades de förmedlade textilierna av damkläder (46 procent), följt av barnkläder (31 procent) och herrkläder (15 procent). Endast mindre mängder hemtextil förmedlades.Den totala mängden textil som 2017 förmedlades för återanvändning via de sex företagen i undersökningen motsvarade 0,13 kilogram per person i Sverige. Det motsvarar runt en procent av nettoimporten av nya textilier till den svenska marknaden. År 2016 motsvarade den totala mängden textil som förmedlas för återanvändning via de sex företagen i undersökningen bara runt tre procent av den totala mängden begagnade textilier som återanvändes via välgörenhetsorganisationer men 12 procent av mängden begagnade textilier som återanvändes i Sverige via välgörenhetsorganisationer.
|
|
| 3. |
- Englund, Daniel, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2022)
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2020, rapporterade i submission 2022. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan. Notera att utsläpp av koldioxid enbart omfattar koldioxid med fossilt ursprung.Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6Metaller: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, ZnPartiklar: PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot)Övriga luftföroreningar: NOX, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCBFör huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Exempel på resultaten redovisas grafiskt på länsnivå och för huvudsektorer. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via SMHI:s datavärdskap hemsida: www.nationellaemissionsdatabasen.smhi.seFör att ta del av information om enskilda industrier/verksamheter så kan dessa hittas på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 4. |
- Englund, Daniel, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2023)
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2021, rapporterade i submission 2023. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå.Rapporten beskriver större förändringar som har skett i nationella totalemissioner samt större förändringar i fördelningsmetodik jämfört med föregående år.
|
|
| 5. |
- Guban, Peter, et al.
(författare)
-
Genetic diversity in Monoporeia affinis at polluted and reference sites of the Baltic Bothnian Bay
- 2015
-
Ingår i: Marine Pollution Bulletin. - : Elsevier BV. - 0025-326X .- 1879-3363. ; 93:1-2, s. 245-249
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The amphipod Monoporeia affinis plays an important role in the Baltic Sea ecosystem as prey and as detritivore. The species is monitored for contaminant effects, but almost nothing is known about its genetics in this region. A pilot screening for genetic variation at the mitochondrial COI gene was performed in 113 individuals collected at six sites in the northern Baltic. Three coastal sites were polluted by pulp mill effluents, PAHs, and trace metals, and two coastal reference sites were without obvious connection to pollution sources. An off-coastal reference site was also included. Contaminated sites showed lower levels of genetic diversity than the coastal reference ones although the difference was not statistically significant. Divergence patterns measured as Phi(ST) showed no significant differentiation within reference and polluted groups, but there was significant genetic divergence between them. The off-coastal sample differed significantly from all coastal sites and also showed lower genetic variation.
|
|
| 6. |
- Ljungkvist Nordin, Hanna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastflöden i Sverige : Råvara, produkter, avfall och nedskräpning
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt är en fördjupad uppdatering av SMED-projektet Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige (SMED-rapport 108/2012). Den tidigare rapporten var begränsad till kartläggning av stora plastavfallsströmmar, men omfattade inte många av de blandade avfallsflöden där plast ingår.Syftet med denna studie var att komplettera den tidigare kartläggningen med tillförsel av plast till samhället i form av råvara och med specifika produktflöden som innehåller plast. Kartläggningen av avfallsflöden har också utvidgats till att omfatta import och export av blandade avfallsströmmar innehållande plast. Ett separat kapitel fokuserar på nedskräpning av utvalda produktgrupper och ett annat kapitel kvantifierar användning av engångsplastprodukter i sjukvården. Kartlagda plastmängder avser år 2017. Då data i vissa fall saknats för 2017 har istället information för 2016 använts. Trots att studien utvidgats och fördjupats sedan 2012 gör den inte anspråk på att vara heltäckande, den ger en bild av de stora flödena av plast och plastavfall i samhället.Metodiken för kartläggningen var att använda tillgänglig statistik, från SCB och andra källor. Ett stort antal kontakter har också tagits med företrädare och experter inom de olika branscher som kartlagts, såsom bilindustrin, sjukvården, byggsektorn, insamlare och avfallsbehandlare.Resultaten visar att sedan den förra studien genomfördes har tillförseln av ny plast till Sverige ökat från ca 900 000 ton till nästan 1,3 miljoner ton per år, vilket motsvarar ca 130 kg plast per invånare. De största enskilda användningsområdena för plast är plastförpackningar (367 000) ton, följt av byggsektorn (262 000 ton) och fordonsindustrin (134 000 ton). Ett stort flöde är övriga plastprodukter (413 000 ton), som bland annat omfattar plast i sjukvårdsartiklar, leksaker, hushållsartiklar, sportartiklar och möbler.
|
|
| 7. |
- Lätt, Ambjörn, et al.
(författare)
-
Hållbar plastanvändning : Olika åtgärders potentialer för att minska växthusgasutsläppen från förbränning av fossilbaserad plast
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dag utgör fossilbaserad plast majoriteten av energisektorns fossila koldioxidutsläpp genom energiåtervinning av avfall. För att minska utsläppen och för att nå klimatmålet om netto-noll-utsläpp av växthusgaser enligt Sveriges klimatpolitiska ramverk krävs att åtgärder införs. Det finns olika möjligheter att minska utsläpp av växthusgaser från plast som energiåtervinns i el- och fjärrvärmesektorn men de flesta åtgärder ger ändå utsläpp av växthusgaser eller annan miljöpåverkan, och det är därför viktigt att veta hur effektiva de olika åtgärderna är för att bidra till minskade utsläpp både för de territoriella utsläppen (som sker inom Sveriges gränser och som klimatmålen bedöms mot) och annan miljöpåverkan, sett ur ett livscykelperspektiv. Projektet syftar till att undersöka förändringen i de territoriella utsläppen av växthusgaser från förbränning av plast i el- och fjärrvärmesektorn för olika åtgärdsstrategier utifrån ett LCA-perspektiv. De åtgärder som är inkluderade i studien är minskad användning av fossilbaserad plast samt ökad användning av återvunnen och biobaserad plast. Den nulägesanalys som genomfördes visar att det finns ett kunskapsglapp vad gäller sammansättning av plastsorter i det brännbara avfallet samt vilka plastflöden som går till energiåtervinning. Plast i avfall är ett komplext problem och bör hanteras som ett sådant. Mer kunskap krävs inom bland annat materialåtervinning, både mekanisk och kemisk. Detaljerad och tillförlitlig statistik är viktig för att kunna göra uppföljning och för att kunna bedöma effekter av åtgärder, styrmedel eller strategier. I nulägesanalysen gjordes beräkningar och uppskattningar för andelen av de fossila, territoriella klimatutsläppen från förbränning/energiåtervinning av avfall som kan härledas till fossil plast. Analysen visar fossil plast står för omkring 92-97 % av de fossila utsläppen från energiåtervinning av avfall i el och fjärrvärmesektorn. Här är det viktigt att beakta alla antaganden som gjorts och förstå komplexiteten och osäkerheterna förknippade med denna uppskattning.En LCA-modell har tagits fram i projektet för att uppskatta olika åtgärders potential att minska klimatpåverkan från förbränning av plast i avfall. Det är också viktigt att beakta de hinder som finns för respektive åtgärd eftersom det också påverkar möjligheten att minska den fossilbaserade plasten i avfallet. Resultatet från LCA-bedömningen i studien som baseras på att respektive åtgärd införs med 30 % visar att klimatbesparingen är 30 % för minskad plastanvändning, ca 20 % för ökad mängd biobaserad plast samt ca 13–23 % för återvinning av plast beroende på andelen spill i processen.
|
|
| 8. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(författare)
-
Jämförelse av metoder för att uppskatta plastmängd och plastsorter i blandat avfall till förbränning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att kartlägga och jämföra befintliga metoder för att uppskatta plastmängd och plastsorter (dvs. polymertyper) i blandade fraktioner på avfallsförbränningsanläggningar (el- och fjärrvärmeproduktion).I denna rapport analyseras fyra huvudmetoder för uppskattning av plastmängd och plastsorter: plockanalyser (P1 och P2), automatiserad sortering av stickprov (IR), labbanalyser (LABB), massbalans (MB) inkl. uppskattning från rökgaser (PLASTKOL-14). Metoderna jämförs utifrån sex olika strategier som teoretiskt skulle kunna användas på energianläggningar i syfte att samla in information för regelbunden uppskattning av plastdata på nationell nivå.Massbalans (MB) och uppskattningar från rökgaser (PLASTKOL-14) kan användas för att uppskatta den totala mängden fossilt CO2. Dessa metoder möjliggör att totala flöden kan utvärderas och det inkluderar även plast som finns i komplexa produkter. Fördelen är att de resultat som erhålls är mer noggranna än de som erhålls från stickprov (de tre första metoderna).De metoder som undersökts används i dagsläget inte främst i syfte att uppskatta just mängden plast eller plastsorter. Vår jämförelse är i stor utsträckning baserad på intervjuer och litteraturanalys och bör därför ses som en grov utvärdering och en teoretisk diskussion. Hur de analyserade metoderna skulle fungera i praktiken och vilka konkreta kostnader som tillkommer (inkl. noggrannhetsnivåer) kan endast besvaras efter praktisk applicering och djupare förstudier på anläggningar.De flesta intervjuade förbränningsanläggningarna uttryckte ett intresse för metoder som kan användas för uppskattning av plastmängd eller plastsorter i avfall. En av intervjuade anläggningarna har två pågående pilotstudier i syfte att kunna ge återkoppling till sina kunder gällande andel fossilt innehåll eller plast i deras avfallsbränsle och eventuellt även applicera differentierade avfallsavgifter.
|
|
| 9. |
- Ortiz, Carina, et al.
(författare)
-
Updated CO2 emission factors for stationary combustion of LNG and blast furnace gases in Sweden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Liquid natural gas (LNG) appears for the first time in the Swedish Quarterly Fuel Statistics (KvBr) in submission 2019 (emission year 2017). Since submission 2019, CO2 emissions from combustion of for stationary combustion (CRF 1A1a, b, c,1A2, 1A4) LNG has been estimated with the same emission factors of natural gas. LNG occurs in the activity data from KvBr in the CRF/NFR codes 1A1a, 1A1b, 1A2a, 1A2b, 1A2c, 1A2d, 1A2e, 1A2f and 1A2g. Most of the LNG is consumed by the industry sector in Sweden. The reported amounts of consumed LNG in KvBr were for 2019 around 13.5 % of the total reported natural gas. The share of consumed LNG in 2020 in 1A1 was 0.5 % and for 1A2 19 %.Reported emissions from furnace gases are based on a plant-specific emission mass balance model developed by SMED with the basis from the facilities own Environmental reports. During a quality control SMED discovered that estimated implied emission factors (IEF) had not been revised when the emissions were revised. These implied emission factors are reported in the National Inventory reports to UNFCCC and CLRTAP but also published at the Swedish Environment Protection Agency each year.An investigation of the possibility to use specific net calorific values and emission factors for LNG combustion in all CRF/NFR codes where LNG occurs (CRF/NFR 1A1, 1A2 and 1B, except 1A1c) with focus on the GHG emissions (CO2, CH4 and N2O), including harmonization of the net calorific values in stationary and diffuse emissions of LNG is made. In addition, an investigation of revision of the implied emission factors of CO2 for blast furnace gas is made.A new emission factor for CO2 and LNG, 56.5 kg/GJ, is presented and suggested to be used in the Swedish GHG-inventory. Other emissions originating from LNG combustion are suggested to have the same EF as natural gas (same as in submission 2022). In addition, a revised time series of IEF for blast furnace gases is suggested for submission 2023, which causes revisions on the IEF between 2014 and 2020.
|
|
| 10. |
- Pagels, Peter, et al.
(författare)
-
Compulsory School In- and Outdoors-Implications for School Children's Physical Activity and Health during One Academic Year
- 2016
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1660-4601 .- 1661-7827. ; 13:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Regulated school days entail less free-living physical activity (PA) and outdoor stay, which may jeopardize the opportunities for cohesive moderate-to-vigorous physical activity (MVPA) and, by extension, children's health. The role of outdoor stay during school time for pupils' free-living PA vs. physical education (PE) and indoor stay was studied during one academic year in 196 pupils aged 7-14 years at four schools in mid-southern Sweden during five consecutive days each in September, March, and May. Actigraph GT3X+ Activity monitors were used. Predictors for PA during school stay were expressed as mean daily accelerometer counts and were measured per season, day, grade, gender, weather, and time outdoors. Overall, free-living PA outdoors generated the highest mean accelerometer counts for moderate and vigorous PA. Outdoor PA and PE, representing 23.7% of the total school time contributed to 50.4% of total mean accelerometer counts, and were the greatest contributors to moderate and vigorous PA. Age and weather impacted PA, with less PA in inclement weather and among older pupils. More time outdoors, at all seasons, would favorably increase school children's chances of reaching recommended levels of PA.
|
|
| 11. |
- Pagels, Peter, 1964-, et al.
(författare)
-
Pupils' use of school outdoor play settings across seasons and its relation to sun exposure and physical activity
- 2020
-
Ingår i: Photodermatology Photoimmunology & Photomedicine. - : Wiley. - 0905-4383 .- 1600-0781. ; 36:5, s. 365-372
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Long outdoor stay may cause hazardous exposure to ultraviolet radiation (UVR) from the sun even at high latitudes as in Sweden (Spring to Autumn). On the other hand, long outdoor stay is a strong predictor of primary school children ' s free mobility involving moderate to vigorous physical activity (MVPA). UV-protective outdoor environments enable long outdoor stay. We investigated the concurrent impact of different school outdoor play settings upon pupils ' sun exposure and levels of physical activity across different ages, genders, and seasons. Method During 1 week each in September, March, and May, UVR exposure and MVPA were measured in pupils aged 7-11 years. Erythemally effective UVR exposure was measured by polysulphone film dosimeters and MVPA by accelerometers. Schoolyard play was recorded on maps, and used areas defined as four play settings (fixed play equipment, paved surfaces, sport fields, and green settings), categorized by season and gender. Results During the academic year, sport fields yielded the highest UVR exposures and generated most time in MVPA. In March, time outdoors and minutes in MVPA dropped and UVR exposures were suberythemal at all play settings. In May, green settings and fixed play equipment close to greenery promoted MVPA and protected from solar overexposure during long outdoor stays. Conclusion More outdoor activities in early spring are recommended. In May, greenery attractive for play could protect against overexposure to UVR and stimulate both girls and boys to vigorous play.
|
|
| 12. |
- Palmé, Anna, et al.
(författare)
-
Compromising Baltic salmon genetic diversity : conservation genetic risks associated with compensatory releases of salmon in the Baltic Sea
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many aspects need to be considered when evaluating the consequences of halting compensatory releases of salmon in the Baltic area. The present report focuses strictly on genetic concerns associated with large scale salmon releases. A majority of the original wild Baltic salmon populations, i.e. populations of Atlantic salmon (Salmo salar) in the Baltic Sea, has gone extinct. Historically, 84 rivers flowing into the Baltic Sea have harbored Atlantic salmon, but currently only 10 of these maintain self sustaining wild natural populations in safe numbers (CCB 2012). Large scale releases of salmon are carried out in the Baltic region to increase productivity of separate populations and to compensate for natural reproduction that has been lost due to hydroelectric power plants that are blocking previous migratory routes. Already in the 1980s observations of pronounced genetic differentiation between populations inhabiting different rivers, coupled with indications that salmon hatchery stocks are genetically divergent from the wild populations they were meant to represent, have warranted conservation genetics researchers to warn against potential negative effects of large scale releases (Ståhl 1981, 1983, 1987). In brief, current large scale releases can cause the following four types of genetic risks for native populations: 1) loss of genetic variation, 2) loss of adaptations, 3) change of population composition, and 4) change of population structure (Laikre et al. 2010). These adverse genetic impacts have been recognized and documented for salmonid fishes for decades (Ryman 1981; Ryman & Utter 1987; Hindar et al.1991; Waples 1999; Naish et al. 2008; Nielsen & Hansen 2008). In 2011 these potential risks of large scale releases gained attention when the European Commission put forward a proposal of phasing out all compensatory releases of salmon in the Baltic area (European Commission 2011). We have compiled and reviewed information regarding compensatory releases of salmon in Swedish rivers including spatio-temporal genetic variability patterns of wild and hatchery salmon populations in the Baltic region. We review and synthesize scientific information from both peer-review and “gray” literature, and have used available genetic data from both published and unpublished studies to address the following main questions: What is currently known regarding the spatio-temporal genetic variability patterns of Atlantic salmon in the Baltic Sea? How has the loss of salmon populations affected the overall capacity for Baltic salmon to maintain genetic variation? What are the effects of releases on genetic variation between and within wild salmon populations? How much of the overall genetic variability of Baltic salmon exists exclusively in hatcheries or is maintained only through breedingrelease operations?Based on current genetic knowledge, what recommendations can be provided with respect to the proposal from the European Commission to halt compensatory releases of salmon in the Baltic? A total of 37 scientific studies on Baltic salmon genetic diversity have been identified. "Gray" genetic literature on Swedish salmon populations comprises seven additional reports. Together they cover genetic information from populations representing 35 Baltic river systems (Rivers Umeälven and Vindelälven counted separately) and c. 23 000 genotyped individuals. The main conclusions from these studies are that the Baltic salmon is genetically divergent from other Atlantic salmon populations and that there is a high degree of genetic structuring between populations in different rivers within the Baltic area. Further, there is a hierarchical grouping of populations in the Baltic, and three larger genetic groups, corresponding to populations in the north, east and south Baltic Sea have been found. In Sweden, compensatory releases of salmon are performed in eight rivers flowing into the Baltic Sea and a total of more than 1.8 million salmon smolt are released annually in Sweden. Despite the hydropower companies’ policy to use local strains, fish of non-local origin is sometimes released. Further, in some hatcheries relatively few spawners are used, which may lead to an increased loss of genetic variation. Information regarding the number of released salmon, number of females and males used in rearing, and strains used for stocking is not easily accessible, and therefore assessment of genetic effects of large scale releases is not straightforward Our analyses of published and unpublished genetic data indicate that a large part of the original genetic variation in Baltic salmon has already been lost due to extinction of individual populations and reduction in population sizes. There is a clear pattern of isolation-by-distance among wild populations, whereas no such pattern is found among hatchery stocks. Further, hatchery stocks typically exhibit lower genetic variation and are less divergent from each other than wild populations. However, hatchery stocks can harbor unique genetic variation and may thus be important to conserve. The genetic effects of releases have not been monitored in the Baltic, but one scientific study indicates strong genetic homogenization of wild populations. Many of the changes of Baltic salmon gene pools occurred prior to the time when molecular genetic studies were possible. Thus, we are not likely to ever clarify exactly the changes that have occurred. Studies of salmonid releases in other parts of the world have in several cases documented altered genetic composition and reduced variability and viability. The extent of this threat needs further investigation. Until such data is available large scale releases should be stopped in line with the precautionary principle, provided that essential actions are implemented to protect remaining wild stocks from e.g. overharvest. Likewise, as many previous spawning areas as possible need to be restored, to safeguard the continued existence of Baltic salmon.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Romson, Åsa, et al.
(författare)
-
Översyn av rapportering av plastdata
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att undersöka hur tillgången till data om olika plastflöden kan förbättras, och beskriva den nytta som kan komma med bättre plaststatistik. Rapporten redovisar en översyn av hur data om plast genereras och sammanställs till den plaststatistik som finns idag.Redovisningen följer i stort de plastflöden som identifieras i rapporten Kartläggning av plastflöden i Sverige (SMED 2019). Rapporten diskuterar plastdata och plaststatistik som olika aktörer tar fram och analyserar i vilken utsträckning som det finns ett reglerat ansvar att rapportera plastdata så att det blir allmänt tillgängligt.Rapporten identifierar fyra huvudsakliga grunder som styr vilken plastdata som rapporteras: KN-systemet, producentansvaret, kommunernas redovisning och miljörapporter från tillståndspliktig verksamhet.
|
|
