| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gluch, Pernilla, 1968, et al.
(författare)
-
Charting corporate greening: environmental management trends in Sweden
- 2014
-
Ingår i: Building Research and Information. - : Informa UK Limited. - 1466-4321 .- 0961-3218. ; 42:3, s. 318-329
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to understand the long-term change processes, a longitudinal study of the Swedish construction industry is presented. This examines the long-term environmental attitudes and practices within this industry, particularly the trends and significant changes in corporate environmental management and performance. The results from three surveys undertaken in 2002, 2006 and 2010 indicate that environmental work is becoming institutionalized as astrategic part of the companies’ business, environmental management activities and integrated within the companies’ work practices. Also evident is a greater maturity and raised ambitions in companies’ environmental actions. Legislative pressures have become a reduced driver; instead there is increased pressure from, and need for cooperation with, a larger variety of stakeholders and across disciplines. Environmental management systems have been widely adopted, meaning that practice relies on self-surveillance and voluntary actions. A consolidation of environmental management is observed within the companies, as well as an emerging business niche of environmental expert consultancy. The perceived effects on competitiveness and financial performance remain unclear, implying that there are other motivations for environmental change than financial and legal justifications.
|
|
| 4. |
- Gluch, Pernilla, 1968, et al.
(författare)
-
Corporate environmental strategies and performance: A longitudinal study
- 2013
-
Ingår i: Proceedings 29th Annual ARCOM Conference, 2-4 September 2013, Reading, UK. - 9780955239076 ; , s. 1197-1207
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper focus on four environmental strategy aspects: 1) stakeholder relations, 2) management systems, 3) environmental staff, roles and responsibilities and 4) integration of environmental work. The paper aims to identify trends related to these four aspects and explores the relationship between them and environmental and business performance. The paper is based on a longitudinal and cross-sectional empirical study covering all Swedish construction companies with at least 50 employees (for architects 20 employees). Questionnaire surveys covering environmental attitudes, management practices and performance was carried out in 2002, 2006 and 2010. Respondents were environmental manager/officers in each company. Response rates for the three surveys were between 41-45%. The results show that the environmental work is on its way to be institutionalized as a strategic part of the companies. Environmental staff is increasing and environmental managers are part of top management and often also members of the management board. We can also see that communication and cooperation with stakeholders is getting more intensified and more diverse. So is the use of EMS as driver for a more active environmental work. It is concluded that a key to successful environmental and business performance is that environmental work is integrated with a variety of other corporate business areas/issues.
|
|
| 5. |
- Gluch, Pernilla, 1968, et al.
(författare)
-
Miljöbarometern: 12 års miljöarbete i bygg- och fastighetssektorn – vad har hänt och vart är vi på väg?
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöbarometern för bygg- och fastighetssektorn är en enkätstudie riktad till den svenska bygg- och fastighetssektorn. Undersökningen är en så kallad totalundersökning, d.v.s. enkäten har gått ut till samtliga miljöansvariga i företag inom bygg- och fastighetssektorn med fler än 50 anställda (20 för arkitektföretag). Undersökningen genomfördes under vintern 2010/2011. Totalt tillfrågades 461 företag, varav 195 svarade vilket motsvarar en svarsfrekvens på drygt 42 procent.Analysen i den här rapporten fokuserar på sektorns respons på miljöutmaningen samt vilka resultat företagen anser sig erhållit och vilken effekt det fått på företagets affärsmässiga verksamhet. Till detta görs en jämförande analys över tiden med 2002 års respektive 2006 års enkätstudier för bygg- och fastighetssektorn. Eftersom 2002 års studie blickade tillbaka fyra år i tiden är det möjligt att kartlägga vilka förändringar som skett under en tolvårsperiod. Genom att se över tiden är det möjligt att kartlägga olika samband mellan definitionen av miljöutmaningen, åtgärder samt resultat från genomförda åtgärder då det ofta är en viss eftersläpning mellan dessa processer. En upprepad studie möjliggör alltså en identifikation av trender och institutionaliserande processer som bidrar till likväl motverkar en fortsatt hållbar utveckling för sektorn. Till detta belyses likheter likväl som olikheter mellan de olika aktörerna i jämförelse med varandra och sektorn som helhet.
|
|
| 6. |
- Thuvander, Liane, 1970, et al.
(författare)
-
Twelve years of environmental work in the Swedish construction industry
- 2011
-
Ingår i: Proceedings from the International Sustainable Building Conference SB11 in Helsinki 18-21October 2011.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Over the last two decades the Swedish construction sector has made much effort to develop green building practices. This paper is based on results from three questionnaire surveys, carried out in 2002, 2006 and 2010, that investigate environmental attitudes, management and performance in the Swedish construction industry. A comparison between the results makes it possible to identifytrends and institutionalizing processes that contribute as well as hinder sustainable development within the industry. The aim of this study is to empirically explore the development of environmental practice over time. The questionnaires are directed to environmental managers or alike at companies within construction, real estate, consulting engineering and architecture with at least 50employees (20 for architects). The total number of companies included in the survey is 534 in 2002, 542 in 2006 and 458 in 2010. The response rate varies from 41% to 45%. Three general, positive trends can be identified. 1) Many, but still not all companies carry out environmental management activities especially related to an EMS. 2) Companies perceive a growing pressure, i.e. interestsand expectations, from different stakeholders. 3) The practical environmental activities of a technical nature in the companies are getting more intensive and of greater variety. The results show that the Swedish construction sector perceives the environmental work as a consequence ofself-regulation rather than as a green business opportunity. Green business seems to be a strange phenomenon in the sector, as it is difficult to establish a market without offering green products, innovations, technical development, cooperation with researchers, etc. To make a difference and change the attitude and to understand that environmental work can be much more than self-regulation,norms need to be changed.
|
|
| 7. |
- Bröchner, Jan, 1948, et al.
(författare)
-
Accelerated planning for urban housing infills: coordination strategies
- 2021
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Informa UK Limited. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 29:6, s. 1113-1131
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The outcome of local policies to satisfy residential demand by accelerating urban planning and development is studied here for an infill programme with about 30 plans and a target of 7,000 new suburban dwellings, launched by a mid-sized Swedish city, Gothenburg. Interviews with developers and officials, questionnaires, policy and planning documents including appeals have been analyzed. Three municipal strategies for acceleration were applied: interdepartmental coordination, collaboration with developers and parallel processing of plans and permits. Plans were produced more rapidly, but the goal of parallel work on building permits was seldom achieved. A complex pattern of delay causes has been found and is discussed in the light of coordination strategies. Strong initial focus on the physical design in the detailed development plan overshadowed the need for an early identification of coordination issues throughout the stages of implementation. This emerges as one reason why developers have been reluctant or unable to start detailed design early on, instead of embracing the principle of parallel planning and preparation for a building permit.
|
|
| 8. |
- Disney, Oliver, 1985, et al.
(författare)
-
Total BIM Project: The Future of a Digital Construction Process
- 2022
-
Ingår i: Industry4.0 Applications for Full Lifecycle Integration of Buildings. - 9780992716134 ; 21, s. 21-30
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Although the construction industry strives to implement Building Information Modeling (BIM) to improve efficiency and quality, adoption in the actual construction phase is still limited. However, in Scandinavia, recent years have seen the rise of an idea known as Total BIM - An approach where the BIM is the legally binding construction document and no traditional 2D-drawings are used on-site. In this paper we present a case study of a successful Total BIM project. We investigate the prerequisites for – and outcomes of – implementing the Total BIM concept, where commonly found individual and isolated BIM uses is turned into an all-inclusive approach to achieve a more efficient design and construction process. Our analysis shows that the success was contingent on factors from within several different areas, including strategy and innovation, organizing, and technology, but also on the commitment shown by the construction management company responsible for the project. In addition, three key elements were identified; BIM as the legally binding construction document, cloud-based model management, and user-friendly on-site mobile BIM software.
|
|
| 9. |
- Gluch, Pernilla, 1968, et al.
(författare)
-
Acceptance and Use of LCC as a Decision Support Tool for Renovation Investments
- 2015
-
Ingår i: ICCREM 2015 (International Conference on Construction and Real Estate Management), August 11–12, 2015, Luleå, Sweden. - Reston, VA : American Society of Civil Engineers. - 9780784479377 ; , s. 821-828
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper seek to explain why LCC is used or not for renovation projects. The study is based on a theoretical explanation model called the Technology Acceptance Model (TAM). The model assumes that a number of factors determinewhether and when individuals will use a particular technology. Two main components of the model are (1) Perceived usefulness, and (2) Perceived ease of use.The response rate was 32,3%. The results show that the climate in terms of the extent to which LCC is advocated and used by colleagues affects how the individualexperience both usefulness and ease of use. Our study also demonstrates that the perceived usefulness, i.e. how well you feel that LCC can be used in your dailywork, lays the foundation for if it is perceived as positive to use, and thus also a prerequisite for creating an intention to use and subsequently applying LCC in actualrenovation projects. The study shows that the ease of use does not have the same effect.
|
|
| 10. |
- Gluch, Pernilla, 1968, et al.
(författare)
-
FROM TOOL-MAKING TO TOOL-USING - AND BACK: RATIONALES FOR ADOPTION AND USE OF LCC
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Strategic Property Management. - : Vilnius Gediminas Technical University. - 1648-715X .- 1648-9179. ; 22:3, s. 179-190
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Real estate- and property owners' rationales behind the adoption of Life Cycle Costing (LCC) respectively how LCC is actually used in renovation projects, is investigated through empirical data from a questionnaire survey sent to managers in Swedish real estate organisations. The study shows a positive attitude towards LCC. It is perceived to as a flexible and multi-functional tool with a familiar monetary format. Nevertheless, the study also reveals simplistic and undeveloped views of how to use LCC. While much research has focused on developing sophisticated LCC tools, the findings indicate that practitioners' interest in these refinements seems limited. The importance of understanding that LCC is used in a context of multiple and partly competing institutional logics of renovation is emphasised. The paper contributes to a more informed research in development of LCC tools as well as better informed LCC use among real estate and property owners.
|
|
| 11. |
- Gustafsson, Mathias Petter, 1970, et al.
(författare)
-
Asymmetrical access to information in social dilemmas with resource uncertainty
- 2004
-
Ingår i: Contemporary psychological research on social dilemmas / R. Suleiman, D. V. Budescu, I. Fischer & D. M. Messick. - Cambridge : Cambridge University Press.. ; , s. 361-375
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resource uncertainty or incomplete knowledge about the size of a resource has been found to reduce cooperation in social dilemmas. After a brief review of this research the chapter focuses on how the negative effects of resource uncertainty can be eliminated or reduced. In analyzing the importance of information conveyed by others, emphasis is placed on situations where not all actors have access to the same information regarding resource size (i.e., asymmetric information). Several new experiments conducted by the authors are reported. Real-life examples where asymmetric information plays a crucial role are also analyzed.
|
|
| 12. |
- Gustafsson, Mathias Petter, 1970, et al.
(författare)
-
Changes of private car use in response to travel demand management
- 2004
-
Ingår i: Keynote address at the 3rd international conference on traffic & transport psychology, University of Nottingham, UK.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A conceptual framework based on self-regulation theory in social psychology is proposed with the aim of understanding changes of private car use in response to travel demand management measures. Such measures are assumed to start a process in car users of setting of car-use reduction goals followed by planning of how to implement and implementing changes in car use to reach these goals. It is hypothesized that choices among change options are made sequentially according to a satisficing principle of minimizing psychological and other costs. As implied by an operationalization of this hypothesis, results of surveys indicate that choices of mode switching correlate the strongest with the size of the car-use reduction goal, errand/trip suppression the next strongest, and efficient car use (trip chaining, car pooling, and choice of closer destinations) the weakest. Modification of the hypothesis is implied by the findings that these correlations are to some extent affected by trip purposes (work, shopping, and leisure) and socio-demographic factors
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Gustafsson, Mathias Petter, 1970, et al.
(författare)
-
Managing uncertain common resources
- 1999
-
Ingår i: Resolving social dilemmas: Dynamic, structural, and intergroup aspects. - 9781138009370 ; , s. 219-225
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
- Gustafsson, Mathias Petter, 1970, et al.
(författare)
-
Outcome-desirability bias in resource management problems
- 1999
-
Ingår i: Thinking and Reasoning. - : Informa UK Limited. - 1464-0708 .- 1354-6783. ; 5:4, s. 327-337
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sequences of numbers representing prior resource size were presented to participants in a common-pool resource dilemma. The numbers were sampled from uniform probability distributions with either a low variance (low resource uncertainty) or a high variance (high resource uncertainty). Presentations were both sequential and simultaneous. Three groups of 16 undergraduates either estimated the size of the resource when it did not represent value to them; requested an amount from the resource, identified with a sum of money, when the outcome of the requests only depended on resource size; or requested from the resource (sum of money) when the outcome of the requests depended on both resource size and how much others in a group requested. In support of an individual outcome-desirability bias due to selective recall of the number sequences, after sequential presentation larger requests were observed when resource uncertainty was high than when it was low. No effects of resource uncertainty or presentation were found on the estimates of resource size. Whether or not the outcome of the requests depended on others' requests made little difference.
|
|
| 16. |
- Gustafsson, Mathias Petter, 1970, et al.
(författare)
-
Overharvesting of resources of unknown size
- 1999
-
Ingår i: Acta Psychologica. - : Elsevier BV. - 0001-6918. ; 103:1-2, s. 47-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In two resource-dilemma experiments participants were free to request an amount from an available resource whose size was a random variable with a uniform distribution either within a small interval (low resource uncertainty) or within a large interval (high resource uncertainty). In Experiment 1, one group of 20 undergraduates guessed the size of the resource as well as rated how confident they were. In three other groups equal numbers of undergraduates requested an amount which they would receive if it did not exceed the available resource. In one of these groups the outcome was only dependent on resource size, whereas in the remaining groups the outcome also depended on the requests by four other unfamiliar subjects who were either real or imaginary. Partially supporting a perceptual-bias explanation, subjects were in all groups found to overestimate or overharvest when resource uncertainty increased. Yet, an optimism or outcome-desirability bias explanation was maintained since the requests increased more with resource uncertainty than did the guesses whether or not the outcome depended on otherś requests. Experiment 2 employed another three groups of 20 undergraduates in a step-level resource-dilemma. Confirming the conclusion of Experiment 1, the results supported the outcome-desirability bias explanation but failed to support an egoism-bias explanation in showing that the overharvesting effect of resource uncertainty was not affected by social uncertainty.
|
|
| 17. |
- Gustafsson, Mathias Petter, 1970, et al.
(författare)
-
Resursdilemma
- 2005
-
Ingår i: Johansson, M. & Küller, M. (red). Svensk miljöpsykologi. - 9144034245 ; , s. 303-316
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The chapter deals with peoples decision making in situations where there is a conflict between self-interest and a collective interest. In psychological research, such situations are referred to as social dilemmas. Resource dilemmas are one kind among several social dilemmas. First we describe what a social dilemma is, followed by a short historical review follows of peoples behavior in social dilem-mas. Thereafter, we focus on resource dilemmas since they are of specific interest given that several of our environmental problems in fact constitute resource di-lemmas. Finally, a short discussion on factors of importance for peoples behavior in resource dilemmas ends the chapter.
|
|
| 18. |
- Gustafsson, Mathias Petter, 1970
(författare)
-
Resursdilemman
- 2012
-
Ingår i: Samhällspsykologi. - 9789147097937
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
- Gustafsson, Mathias Petter, 1970
(författare)
-
Sambandsanalyser av produktivitetsläget – i svenskt byggande 2013
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande studie tittar på ett självrapporterat mått på produktivitet, benämnt processivitet, inom ramen för byggprojekt, ur både ett entreprenörs- och beställarperspektiv. Mer specifikt studeras, med hjälp av multipel linjär regressionsanalys i vilken utsträckning ett antal potentiella störningsfaktorer förmår förklara variation i måttet på processivitet. Analyserna, av en större datamängd kring nybyggnadsprojekt av flerbostadshus i Sverige 2012–2013, visar att hur parterna uppfattar varandra avseende en rad faktorer kan förklara en betydande andel av variation i graden av processivitet. Dessa faktorer inkluderar platschefens upplevelse av stöd från företaget och vidare uppfattningar om beställarens beslutsförmåga, förmåga att ge klara besked samt förmåga att samverka och förmåga att planera. Ur beställarens perspektiv är uppfattningar om entreprenörens prestation med avseende på samarbetet, leveranssäkerheten, produktkvaliteten och prisvärdet, samtliga faktorer som påverkar graden av processivitet. Därutöver finner vi att både beställarens och platschefens uppfattning om i projekten involverade arkitekter, konsulter, installatörer och leverantörer till viss del bidrar till att förklara variation i processivitetsmåttet.
|
|
| 20. |
- Gustafsson, Mathias Petter, 1970, et al.
(författare)
-
The role of VDC professionals in the construction industry
- 2015
-
Ingår i: Procedia Economics and Finance. - 2212-5671. ; 2015:21, s. 478-485
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The increasing use of Virtual Design and Construction, VDC, is changing the way of working in the construction industry. With the introduction of VDC follows the creation of new roles and new ways of communicating within construction projects. The overall aim of the present paper is to map industry practitioners’ view on VDC professionals’ role. This includes mapping their perceptions on what characteristics a VDC professional should possess, what roles they play today and what role they should play in the future, and also to what extent they are perceived to contribute to project success. In order to shed light on these questions a questionnaire was sent to respondents working in varying degrees with VDC, in one of Sweden’s largest construction companies. The results show that there is little agreement concerning the goals of VDC within the company. Furthermore, opinions also vary considerably with regards to what responsibilities a VDC professional ought to take within projects, and at the same time expectations of the characteristics of a VDC professional are high. Finally, the results show that there is demand for higher involvement of VDC professionals as compared to their current involvement.
|
|
| 21. |
- Gärling, Tommy, 1941, et al.
(författare)
-
Different kinds and roles of environmental uncertainty
- 1998
-
Ingår i: Journal of Environmental Psychology. - : Elsevier BV. - 0272-4944 .- 1522-9610. ; 18:1, s. 75-83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In environmental psychology different roles appears to be ascribed to the concept of environmental uncertainty: in environmental aesthetics optimization of environmental uncertainty is assumed to explain preferences, in environmental- stress research minimization of environmental uncertainty is assumed to reduce stress, and in research on resource dilemmas environmental uncertainty is assumed to be accurately monitored. An analysis of the different definitions in each area of research reveals that environmental uncertainty refers to both event- event and response- consequence covariation, that it is not assumed to be inherent but to relate to ignorance or faulty information processing, and that it is multifacet subsuming the concepts of probability, vagueness and ambiguity. Although the different research areas do not seem to differ importantly in their definitions of environmental uncertainty, there are differences in emphasis. A possible reconciliation rests on: (1) that in research on resource dilemmas it is incorrect that people accurately monitor environmental uncertainty but, in fact, are susceptible to a desirability bias; (2) that sensation seeking plays a role for risk taking in resource dilemmas; and (3) that in environmental- stress research conditions of high environmental uncertainty have primarily been investigated, thus leaving out conditions when an increase of uncertainty would be desirable. It may be concluded then that basically people are optimizers of environmental uncertainty. However, this does not rule out that they, under most of the prevailing conditions, want to reduce environmental uncertainty. To help them do that seems, therefore, more appropriate than to do the reverse.
|
|
| 22. |
- hemlin, sven, et al.
(författare)
-
Research production in the arts and humanities. A questionnaire study of factors influencing research performance
- 1996
-
Ingår i: Scientometrics. - 0138-9130 .- 1588-2861. ; 37:3, s. 417-432
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explored the main factors influencing the research production in the arts and humanities. A questionnaire was constructed to identify and assess the effects of various factors important for the productivity of the individual researcher as reflected in the number of papers and Ph.D.'s produced. First, respondents were given the opportunity to list in their own words a number of important factors influencing research productivity. Secondly, they evaluated on rating scales the importance of a number of pre-selected factors (e.g. individual characteristics, organisational features, external factors) assumed to be important for research productivity. 50% of a sample of 256 researchers in the humanities responded. Ratings were grouped to produce a number of indices and these were subject to multiple regression analyses. The main results showed that the production of papers was predicted by the number of Ph.D.'s produced and inversely related to the importance of organisational factors. The production of Ph.D.'s was dependent on the year of the Ph.D. and the position of the respondent as well as on the number of papers s/he produced. A number of conclusions were drawn: a) there was support for the academic social position effect also in the humanities; b) organisational factors apparently played a minor role in comparison to individual characteristics in the humanities than in the sciences and; c) the differences in productivity of papers were also related to gender, but not to size, area or language of publications. Implications for further studies were suggested.
|
|
| 23. |
- Johansson, Lars-Olof, 1957, et al.
(författare)
-
Goal conflicts in political decision making: a survey of municipality politicians' view of road pricing.
- 2004
-
Ingår i: Environment & Planning C: Government & Policy. - 0263-774X. ; 21:4, s. 615-624
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Investigates the existence of goal conflicts in political decision-making in the case of municipality politicians in Sweden on the issue of road pricing scheme. Goals of municipality politicians other than reducing car use; Possibility of failure in achieving environmental goals because of goal conflicts.
|
|
| 24. |
- Johansson, Lars-Olof, 1957, et al.
(författare)
-
Weighing third-party fairness, efficiency, and self-interest in resource allocation decisions
- 2007
-
Ingår i: Journal of Economic Psychology. ; , s. 53-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In two experiments participants allocated a resource between themselves, one privileged, and one unprivileged group. Conflicts were induced between “third party fairness” (difference in payoff to the two groups) and efficient resource use. Experiment 1 employed 42 undergraduates making multi-stage allocation decisions. Fairness was varied at three levels and self-interest, operationalized as the political motive of win votes, at two levels. Adverse effects of fairness on preserving the resource were found. In Experiment 2 another 48 undergraduates performed a similar task. Self-interest was now operationalized as a financial motive. The results showed that participants reduced their resource use when neither fairness nor self-interest was salient. A regression analysis demonstrated consistent adverse effects of fairness on resource use controlling for efficient resource use and total group payoff. It was concluded that fairness causes decision makers to overuse resources, although they are unwilling to totally deplete a resource and will make compromises.
|
|
| 25. |
-
New Issues and Paradigms in Research on Social Dilemmas
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this edited volume is to present the latest developments in the field of social dilemma research. Research on social dilemmas, defined as situations where there is a conflict between self-interest and collective interest, has during the last twenty years gained increased research interest from several disciplines such as psychology, sociology, and economics. The social dilemma research field has wide applications to numerous real-world issues such as environmental degradation brought on by human behavior, cooperative behavior in organizations, as well as willingness to contribute to societal public goods. The main aim has been to investigate under what circumstances people make decisions that are in line with the collective interest as well as investigating how different types of tools can increase the propensity to cooperate.
|
|
| 26. |
- Olsson, Lars E., 1971, et al.
(författare)
-
Examining the Use of Subsidies for the Abatement of Greenhouse Gas Emissions through Experimental Simulations
- 2006
-
Ingår i: European Environment. ; , s. 184-197
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A market experiment was designed to empirically investigate the potential effectiveness of a governmental subsidy system to reduce sales and therefore production of environmentally harmful products. The important issue of whether the subsidy system preserves competitiveness was also examined. In the experiment two levels of a subsidy for unsold units were compared with no subsidy. To simulate the way in which subsidy levels may vary across time in real markets, the effects of high and low uncertainty regarding the subsidy level were also investigated. The results showed that subsidies, whether known and fixed or uncertain and varying, did not erode competition but nevertheless led to higher prices, which resulted in fewer sales. In the control condition a price war resulting in decreasing prices and increasing sales were observed. Several ways in which the proposed subsidy system may be implemented in the transport sector and other sectors are discussed. It is suggested that subsidies may make the adjustment process toward sustainable production less costly for the regulated parties.
|
|
| 27. |
- Olsson, Lars E., 1971, et al.
(författare)
-
Experimental simulations of a subsidy system for sustainable production
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A multi-trial duopoly price-setting experiment was conducted to investigate the potential effectiveness of a governmental subsidy system aimed to reduce sales and therefore production of environmentally harmful products. Two levels of a subsidy for unsold units were compared with a control condition without a sub-sidy. The results showed that the subsidies did not erode competition but never-theless led to the setting of higher prices that resulted in fewer sales. In the con-trol condition a price-war led to decreasing prices and increasing sales. The ways in which the proposed subsidy system may be implemented in the transport sec-tor and other sectors are discussed. Specifically, it is proposed that the subsidy system may complement the newly introduced European Emission Trading Scheme.
|
|
| 28. |
- Olsson, Lars E., 1971, et al.
(författare)
-
Experimental tests of system of governmental subsidies for sustainable production.
- 2005
-
Ingår i: Paper presented at the 7th Nordic Environmental Social Science (NESS) research conference, Göteborg University, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A multi-trial duopoly price-setting game was used to investigate the potential ef-fectiveness of a governmental subsidy system to reduce sales and therefore pro-duction of environmentally harmful products. Two levels of a subsidy for unsold units were compared with a control condition without a subsidy. The results showed that the subsidies did not prevent competition but nevertheless led to the setting of higher prices that resulted in fewer sales. In the control condition a price war led to decreasing prices and increasing sales. The ways in which the proposed subsidy system may be implemented in the transport sector and other sectors are discussed. Specifically, it is proposed that the subsidy system may complement the newly introduced European Emission Trading Scheme
|
|
| 29. |
- Olsson, Lars E., 1971, et al.
(författare)
-
Subsidies for sustainable production: Effects of changing subsidy level
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A multi-trial duopoly price-setting game was used to investigate the potential ef-fectiveness of a subsidy system aimed at reducing sales and thereby production of environmentally harmful products. In real life it is however likely that a subsidy level will never remain fixed, either nominally or in real value. Producers may also have unreliable perceptions of the subsidy level even if it does not change. Therefore, a subsidy, either fixed and known, varying randomly, or varying sys-tematically across trials, was investigated. The results showed that both fixed and known, as well as varying subsidy levels led to higher prices and thus re-duced sales compared to without a subsidy. Knowledge of a fixed subsidy level or expectations about a subsidy level based on previous trials, appeared to make participants refrain from setting lower prices than the subsidy level. Further-more, the results indicated that participants attempted to maximize their profit by selling to the lowest price, thus they stayed competitive and did not exploit the subsidy.
|
|
| 30. |
- Olsson, Lars E., 1971, et al.
(författare)
-
The dyadic subsidy game: Effects of uncertain and changing subsidies on price setting
- 2004
-
Ingår i: Poster presented at the 28th international congress of psychology, Beijing, China..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to reduce sales (production) of environmentally harmful products we investigate the effects of subsidies that compensate producers for what they do not sell. A repeated duopoly price-setting game with imperfect price competition was devised. The results show that higher subsidies led to reduced sales and, as a consequence, higher price, and that uncertainty regarding the size of the subsidy did not change this. Furthermore, competition was not eroded by introducing the subsidy. The results also indicate that the theoretical framework of dyadic price negotiation is applicable to the dyadic subsidy game. We conclude that such a subsidy system may be used as a regulating mechanism in order to reduce sales (and thereby production) of environmentally harmful products or as a tool to restrain the overharvesting of finite resources
|
|
| 31. |
- Roupé, Mattias, 1975, et al.
(författare)
-
Judgment and Decision-Making Aspects on the Use of Virtual Reality in Volume Studies
- 2013
-
Ingår i: Open Systems: Proceedings of the 18th International Conference on Computer-Aided Architectural Design Research in Asia (CAADRIA 2013) / Singapore 15-18 May 2013. - 9789881902641 ; , s. 437-446
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The most common reason for using Virtual Reality (VR) as a com- munication medium in urban planning and building design is to provide decision makers with access to a shared virtual space, which can facilitate com- munication and collaboration in order to make better decisions. However, there is a risk that judgmental biases arise within the virtual space. The displaying of the VR-models and its content could be one way of changing the settings for the visual access to the virtual space and could thus influence the outcome of the decision making process. For that reason it is important to have knowledge of how different settings in and around the VR-medium influence the experi- ence of the shared visual space that the VR-medium strives to achieve. In this case the decision-making process, perceptions of space, and the cognition process of decoding of information in the visual space are important. This paper investigates how reference points influence judgments of a volume study of a building and furthermore what visual cues that are used for spatial reason- ing about volumes. The results show that the initial visual information has a profound impact on the decision, even when this information lacks in validity.
|
|
| 32. |
- Roupé, Mattias, 1975, et al.
(författare)
-
Using the human body as an interactive interface for navigation in VR models
- 2012
-
Ingår i: CAADRIA 2012, Beyond Codes & Pixels, Chennai, India. - 9789881902634 ; 17, s. 79-88
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The use of Virtual Reality (VR) and interactive real-timerendering in urban planning and building design are becoming moreand more common. However, the integration of VR in the urbanplanning process suffers from the complicated interaction handling ofthe virtual environment. In particular, people unfamiliar to gamingenvironments and computers are less prone to interact with a VRvisualization using keyboard and mouse as controlling devices. Thispaper addresses this issue by presenting an implementation of theXBOX 360 Kinect sensor system, which uses the human body tointeract with the virtual environment. This type of interaction interfaceenables a more natural and user-friendly way of interacting with thevirtual environment. The validation of the system shows thatrespondents perceived the interface as non-demanding and easy to use.The implemented interface to switch between different architectureproposals gave a better understanding and spatial reasoning for therespondent. The study also shows that males perceived the system asmore demanding than females. The users also associated andcompared their body with virtual environment, which could indicatethat they used their body during spatial reasoning. This type of spatialreasoning has been agued to enhance the spatial-perception.
|
|
| 33. |
- Sundquist, Viktoria, 1976, et al.
(författare)
-
BIM in construction production: Gains and hinders for firms, projects and industry
- 2020
-
Ingår i: ARCOM 2020 - Association of Researchers in Construction Management, 36th Annual Conference 2020 - Proceedings. ; 2020, s. 505-514
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The construction industry strives to implement digitalization and Building Information Modelling (BIM). Studies of BIM in construction claim that a pronounced BIM strategy, knowledge of the subject and a willingness to change are important factors to succeed, but even when such conditions are in place, BIM implementation in construction production is scant and has limited impact. So how should the construction industry go from grand digital visions to practical application in reality? By identifying gains, obstacles and success factors on company, project and sector levels the paper aims to set out a road map for successful BIM implementation in construction production. Data sets, both qualitative and quantitative from eleven studies of using BIM in construction production, show that although the industry is making progresses in implementing BIM and digitalization, the full potential is far from realised. Specifically, the research presents an analysis of factors in relation to (1) strategy and innovation, (2) technology, (3) organizing, and (4) ecosystem. Conclusively, all these levels are strongly interdependent and need to be considered by adopting a holistic approach to reach an enhanced implementation.
|
|
| 34. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Arbetet från plan till hus. Åsikter om genomförandet av BoStad2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en temarapport om arbetet med genomförande inom BoStad2021. Forskargruppen vid Chalmers har följt satsningen sedan 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen? I januari 2021 hade 19 av de 30 projekten inom BoStad2021 genomförts ända till slutbesked. I genomsnitt hade planarbetet tagit 21 månader, och hälften så lång tid hade sedan förbrukats före startbesked efter att detaljplanen fått laga kraft. Tiden mellan laga kraft för detaljplanen och startbesked varierade kraftigt. Det tyder på att frågor om genomförandet är väsentliga. Sju detaljplaneprojekt har valts ut och bland de medverkande har femton personer från byggherreföretag och tio kommunala representanter intervjuats under oktober-november 2020. Har det förändrade arbetssättet under planeringsskedet i BoStad2021 påverkat genomförandet? Huvudfokus för det ändrade arbetssättet inom BoStad2021 har varit planeringsskedet. Men när målet är ett visst antal färdigställda bostäder till 2021 så är genomförandet, skedet efter att en detaljplan har fått laga kraft, minst lika viktigt för att nå framgång. Om fler bostäder med god kvalitet ska skapas snabbare, krävs en helhetssyn på exploateringsprocessen från start till inflyttning. Då blir genomförandeskedet viktigt. Kommunen bör göra en första samlad bedömning av förutsättningarna för att genomföra exploateringen av ett visst markområde redan innan den formella planläggningen inleds. Principer och rutiner för sådana bedömningar bör tas fram och göras allmänt tillgängliga. Förhållandet till angränsande områden, till stadens fysiska nätverk (vägsystem oavsett huvudman, ledningsnät) och krav på samhällsservice bör beaktas så tidigt som möjligt. De ekonomiska konsekvenserna bör kartläggas. Redan här bör planarkitekter delta i arbetet för att säkerställa boendemiljöer med hög kvalitet och genomförbara projekt. Vidare bör kommunen arbeta projektorienterat genom hela exploateringsprocessen och ge en projektledning mandat att styra genomförandeplanering, genomförande och uppföljning. Genomförande- planering bör systematiseras med stöd av en projektmanual. I den bör också ingå på vilket sätt kommun och företag ska samverka under genomförandet. Genomförandeplaneringen förfinas under planeringsskedet. Intervjusvaren pekar tydligt på tre viktiga punkter i genomförandeplanering: samordning med kommunalteknik, uppklarande av meningsskiljaktigheter inom kommunen och mellan kommun och företag samt att det finns tillräcklig tid för avtalsskrivande. Frågor som utbyggnadsordning, etableringsytor och andra behov av tillfälliga lösningar bör tas upp tidigt i planeringen. Ända in i byggfasen bör kommunen fortsätta med en samlad projektövervakning och ha en tydlig kontaktpunkt för byggherrar så att nya komplicerade frågor snabbt kan lösas. Liksom inför bygglovsansökan bör kommunen förtydliga vilka dokument som behövs för de olika momenten och vilka krav som ställs på dokumenten. Eftersom det kan vara svårt att skapa stabila personkonstellationer är det väsentligt att både byggherrar och kommunala organ har effektiva rutiner för överlämningar mellan skeden och mellan personer. Kommunen bör formulera en klar policy för projektanpassad samverkan. Syftet med och formerna för samverkan i olika skeden bör tas in i avtal mellan kommunen och byggherrar. När kommunen gör en särskild satsning på bostadsbyggande med projekttidplaner och deadline, bör det skapas starkare incitament för att nå målen genom tydligare avtal mellan kommun och företag.
|
|
| 35. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Följeforskning BoStad2021: Delrapport 1
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den första delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs Stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas i Jubileumssatsningen i Göteborg för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen? Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser huruvida det förändrade arbetssättet i processen i BoStad2021 innebär en effektivisering jämfört med den normala processen eller inte. Resultatet av BoStad2021, 7 000 bostäder utöver den normala produktionen, kan inte utvärderas förrän 2021. Inte heller uppfyllandet av delmålen att alla planer ska vara antagna senast den 31/12 2017, respektive arbetas fram till antagande på maximalt 17 månader, kan utvärderas i nuläget. Denna delrapport fokuserar därför på vilka åtgärder som vidtagits för att effektivisera processen, hur satsningen fungerar i stort och hur den uppfattas av involverade aktörer. Forskargruppen har därtill dristat sig till att på basis av nuvarande kunskap om satsningen resonera om förslag på förbättring och utveckling. En i huvudsak positiv anda präglar projektet när vi talar med företrädare för såväl Göteborgs Stad som byggaktörerna. De involverade har lyckats skapa en positiv anda med ett engagemang för att nå målen. En av nycklarna till det är troligen den tydliga och politiskt uppbackade målstyrningen och paketeringen eller projektifieringen av satsningen. Arbetet med de 31 detaljplanerna är i flera fall försenade, men den kommunala projektledningens bedömning i december 2016 är att samtliga planer kan antas runt årsskiftet 2017/2018, ett av delmålen. Arbetssättet i BoStad2021 skiljer sig genom tre huvudåtgärder från den ”normala” produktionen: den gemensamma kommunala projektorganisationen upplevs i huvudsak positiv från såväl kommunala företrädare som byggaktörer; parallella processer har påbörjats – som fördelar nämns kunskapsutbyte, förståelse och kortare ledtider; samverkansfora för staden och byggaktörer upplevs i huvudsak positiva eftersom gemensamma frågor kan diskuteras och lösas i ett sammanhang och i dialog – här har också byggaktörerna fått ett gemensamt forum som de inte haft tidigare. Det förändrade arbetssättet, de tre huvudåtgärderna, har alltså mottagits väl av involverade aktörer. Dock finns en stor utvecklingspotential i var och en av de tre åtgärderna, och resurser har saknats för att fullt ut driva satsningen som ett framgångsrikt utvecklingsprojekt. Under arbetet med följeforskningen har ett antal faktorer identifierats, utöver de tre huvudåtgärderna, med betydelse för framdriften i detaljplaneprojekten. Flera av de ingående planerna var inte så okomplicerade som förutsattes i de korta tidplanerna. Resursbristen är påtaglig för vissa kategorier av handläggare. Flera lyfter risken för kvalitetsbrister när allt ska gå fort. Grundläggande förutsättningar, till exempel hur plantaxan ska hanteras om byggaktörer tar större ansvar för delar av detaljplanearbetet, tolkningar av parkeringsnormen, infrastrukturfrågor kopplade till översiktsplanenivån och frågor kring riksintressen i relation till Länsstyrelsen, har inte varit utklarade från början. I flera fall är frågorna fortfarande olösta. Forskargruppens övergripande slutsats efter ett års studier av BoStad2021 är att de tre huvudåtgärder som vidtagits för att förändra processen är positiva och nödvändiga men inte tillräckliga för att i grunden effektivisera samhällsbyggnadsprocesserna i Göteborg.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Följeforskning BoStad2021: Delrapport 2
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den andra delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Göteborg. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs Stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen? Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser huruvida det förändrade arbetssättet i BoStad2021 innebär en effektivisering jämfört med den ordinarie processen så att det politiskt fastställda målet kan nås till 2021. Vi kan dock konstatera att delmålet att alla planer skulle vara antagna eller godkända den 31/12 2017 inte uppfyllts, men att 24 planer av 31, med sammanlagt vad kommunen då bedömde motsvara mer än 6 000 bostäder i genomförandeskedet, var antagna. Planer med cirka 2 300 bostäder var överklagade. Under 2017 minskade antalet bostäder i planer som ingår i BoStad2021 med cirka 1 000 till följd av uppkomna hinder. Om målet 2021 ska nås krävs troligen både att alla planer antas under första halvåret 2018 och att genomförandetiden för vissa planer komprimeras. Vi kan också konstatera att genomsnittstiden från planstart till antagande för de 15 planerna med standardförfarande är cirka 20 månader, betydligt kortare än de 30 månader som uppgivits som genomsnittlig tid för en detaljplan med standardförfarande i Göteborg, men något längre än de 17 månader som sattes som delmål för BoStad2021. Antalet aktörer i BoStad2021 är stort, uppfattningarna om arbetssätt och framdrift varierar såväl inom de olika aktörsgrupperna som mellan dessa. Det finns inte en entydig bild av alla de ingående processerna, vilket framgår av våra intervjuer med kommunens projektledare och samtliga byggaktörer (med ett undantag). Sammantaget är dock vårt intryck att det finns ett fortsatt engagemang för arbetssättet i BoStad2021, både hos de kommunala och de privata aktörerna. Den största skillnaden mellan arbetssättet i BoStad2021 och den ordinarie produktionen är att tidplanerna har högsta prioritet, andra frågor är underordnade. Fokus på tidplanerna har troligen bidragit till förkortningen av genomsnittstiden för detaljplaner med standardförfarande. Vi drar slutsatsen att en tydlig deadline som backas upp av tillräckliga resurser och engagemang från alla inblandade är ett gångbart politiskt styrmedel för att minska tidsåtgången i planeringsprocessen. Fasta tidplaner från planstart till inflyttning bör prövas även utanför BoStad2021. Även delar av det förändrade arbetssättet i BoStad2021 bidrar till en effektivisering enligt många som är verksamma inom satsningen. För det första upplevs den gemensamma kommunala projektorganisationen som ett framsteg jämfört med tidigare. Dock finns det en potential för att utveckla gränssnittet projekt-linje och att fördjupa och bredda samverkan mellan samtliga förvaltningar och aktörer som är kritiska för planerna. Det digitala stödet behöver utvecklas. Vår enkät med kommunala handläggare tyder på att arbetsbelastningen är hög. Samverkansfora är den andra komponenten i det förändrade arbetssättet inom BoStad2021. Samverkan mellan staden och byggaktörerna fungerar olika bra i olika projekt och på olika nivåer. Allmänt uppfattas samverkan som viktig, men våra insamlade uppgifter visar på olika förväntningar och incitament hos staden och byggaktörerna för samverkan utöver den som sker i det enskilda projektet. Syftet och nyttan med – och förväntningarna på – samverkan behöver preciseras och avtalas. Den interna kommunikationen mellan samverkansfora behöver utvecklas för att bygga förtroende och gynna framdriften. Parallella processer, där inte minst bygglovsfrågor, projektering av hus och allmän plats och lantmäteriprocessen ligger mer eller mindre parallellt med arbetet med detaljplanen, anses ge fördelar, framför allt en bättre och utökad samverkan mellan staden och byggaktörerna samt en tydlig förkortning av lantmäteriprocessen. De parallella processerna lider i någon mån av oklarheter genom att grundförutsättningar tillkommer eller ändras under detaljplaneskedet. Dessutom är incitamenten svaga för byggaktörer att projektera långt fram innan detaljplanen vunnit laga kraft. Vi noterar att flera projekt är mer komplicerade än vad den snäva tidplanen förutsatte. Grundläggande förutsättningar är inte alltid tillräckligt utredda, det må gälla sådana som staden och byggaktörerna kan påverka själva i respektive plan, men även mer övergripande som borde varit fastlagda inte minst i översiktsplanen. Riksintresse kommunikation är en sådan förutsättning. Forskargruppens övergripande slutsats efter två års studier av BoStad2021 är att processen kan effektiviseras genom fokus på de enstaka projektens tidplaner samt genom en utvecklad gemensam kommunal projektledning, preciserade parallella processer och en tydligare, selektiv och avtalad ordning för samverkan på olika nivåer. Även om dessa åtgärder är nödvändiga är de inte tillräckliga. Att snabbt bygga ett stort antal bostäder i ett stort antal relativt små utbyggnadsprojekt, vissa med brister i grundläggande förutsättningar och bristande samsyn med staten om påverkan på infrastruktur för kommunikation är en betydande utmaning. I det fortsatta arbetet kommer följeforskningen att studera hur grundfrågorna hanteras under genomförandeskedet och särskilt ta upp frågor kring stadsbyggnadskvaliteter, överprövningar och överklaganden, avtalen, byggaktörernas rutinutveckling och slutligen ekonomi.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Följeforskning BoStad2021: Delrapport 3
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den tredje delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Göteborg. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: • Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande? • Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? • Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen? Insamlingen av material har omfattat intervjuer med medverkande, en enkät till byggaktörer, en workshop, deltagande i möten inom BoStad2021 och studier av dokument. Det är inte möjligt att i dagsläget avgöra om målet 7 000 bostäder extra till 2021 kommer att nås. Vi konstaterar att det nu finns mer än 7 000 bostäder i antagna planer. Om de tre planer som nu ligger överklagade får laga kraft under 2019 är det teoretiskt möjligt att nå målet. Snittiden för detaljplaner inom BoStad2021 med standardförfarande är cirka 20 månader (från beslut om planstart till antagande), kortare än för ordinarie planer som kommunen bedömer vara cirka 26 månader eller mer (från startmöte till antagande). Här finns flera samverkande faktorer: skarp och politiskt uppbackad tidplan, resurssatt gemensam kommunal projektorganisation, tätare samverkan mellan byggaktörer och kommun i arbetsgrupperna för detaljplaner samt tidigarelagd projektering av kvartersmark och allmän plats. I så måtto drar vi slutsatsen att arbetssättet inom BoStad2021 har bidragit till att förkorta tiden för själva detaljplaneprocessen. Detta innebär dock inte automatiskt att den totala tiden fram till färdigställande blir kortare än i ordinarie processer. De långa tiderna mellan antagande av detaljplanen och beviljat bygglov avviker kraftigt från ambitionerna. Orsakerna ligger hos både kommunen och byggaktörerna. En jämförelse av stadsbyggnadskvaliteter i de 30 projekt som ingår i BoStad2021 och 21 projekt i den ordinarie produktionen visar inga stora skillnader. Projekten i de båda grupperna har svårt att uppfylla det rådande blandstadsidealet. En skillnad är att flera av projekten i BoStad2021 är placerade på smala tomter längs genomfartsgator där ett ofta svårförverkligat ideal om stadsmässighet riskerar att leda till sämre kvaliteter vad gäller solljus, friytor och ljudmiljö och i barnperspektivet. Men dessa risker tycks inte bottna i ett uppsnabbat arbetssätt utan i så fall mer i urvalet av planområden. Ekonomi: tidsvinster kan motsvaras av ökade resursinsatser för parallella processer. Detta tycks gälla åtminstone byggaktörer inom BoStad2021 som i snitt anger ungefär 20 % ökad administrativ insats. Vi saknar dock data för kommunens insatser. Rättssäkerhet: andelen överklagade planer inom BoStad2021 är knappast högre än vad som har varit normalt för Göteborg. Ett uppsnabbat arbetssätt kan därför inte sägas ha lett till fler överklaganden. Viktiga lärdomar att ta med till den ordinarie produktionen: Paketera och projektifiera större utbyggnadssatsningar, sätt tydliga och mätbara mål som beslutas av högsta politiska instans i kommunen. Antalet planer eller projekt bör vara färre och grundläggande förutsättningar för planer och projekt bör vara tydligare än ibland i BoStad2021. Hitta vägar att sätta tydliga och fasta tidplaner för hela processen från planstart till färdigställande, både samlat och varje plan för sig. Lägg fast tidplanerna i avtal mellan kommun och byggaktör. Permanenta en gemensam kommunal projektorganisation med utökat mandat, gärna under en gemensam nämnd. Inrikta samverkan mellan byggaktörer och kommun i första hand på projektnivån. Där finns incitament och förutsättningar att definiera skarpa åtaganden för alla parter och uppbyggnad av ett förtroendefullt samarbete. Detta kan åstadkommas med ett rimligt antal byggaktörer och kommunala handläggare i konkreta större utbyggnadsprojekt. Satsa på tidig projektering av hus och allmän plats under detaljplaneskedet. Större sammanhängande utbyggnadsområden bör prioriteras på bekostnad av mindre förtätningar på tomter med svåra förhållanden. Det ger bättre förutsättningar för att skapa kvalitet ifråga om stadsliv, stadsmässighet, variation i arkitektur, underlag för service och grundläggande bostadskvaliteter som solljus, tillräckliga och bra grönytor, barnperspektiv, god ljud- och luftmiljö och minimala störningar från trafik.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Följeforskning BoStad2021: Delrapport 4
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den fjärde delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Göteborg. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: • Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande? • Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? • Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen? Insamlingen av material till delrapporten har omfattat intervjuer, tre enkäter, ett seminarium, deltagande i möten inom BoStad2021 och studier av dokument. Ambitionen i BoStad2021 har varit att leverera 7 000 inflyttningsklara bostäder utöver den ordinarie produktionen till 2021. I december 2019 fanns inom ramen för BoStad2021 mer än 6 800 bostäder i detaljplaner som fått laga kraft och det var fortfarande teoretiskt möjligt att nå målet. Samtidigt låg prognosen för inflyttningsklara bostäder till 2021 cirka 2 000 under målet och visade att 5 093 bostäder skulle kunna stå klara på jubileumsårets sista dag. Forskargruppens övergripande slutsats är att prognoserna för inflyttningsklara bostäder till 2021 hade minskat på grund av flera samverkande faktorer. Processen tog längre tid än vad som ursprungligen förväntades, bostäderna skulle inte hinna färdigställas i tid. Vidare att marknadsförutsättningarna förändrades till det sämre och slutligen att antalet bostäder som ursprungligen avsågs byggas ibland var oklart eller rent av överoptimistiskt. Vi drar slutsatsen att arbetssättet inom BoStad2021 har bidragit till att förkorta tiden för själva detaljplaneprocessen men inte till att leverera hela det förutbestämda antalet inflyttningsklara bostäder i tid. Lärdomarna för den ordinarie processen är framförallt att exploatörernas och kommunens åtaganden och leveranser bör preciseras och avtalas vad gäller till exempel antal bostäder och tider för delprocesser fram till inflyttning. I en tid med hög efterfrågan på bostäder borde fördelar som ett prioriterat spår genom den kommunala planeringsprocessen ha kunnat balanseras av skarpare krav på leverans från företagen. Det är uppenbart att projekten inom BoStad2021 har bidragit till en markant ökning av det totala bostadsbyggandet i Göteborg. Totalantalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus pendlade kring 1 700 under åren 2014-2017 för att sedan stiga till 2 286 under 2018 och till 3 321 under 2019. I fråga om ekonomi belyser rapporten hur resursförbrukningen hos de kommunala förvaltningarna påverkades av de tre huvudåtgärderna. En analys visade att timförbrukningen inom Stadsbyggnadskontoret varit markant lägre per projekt i BoStad2021 än i övrig liknande bostadsproduktion. Vi konstaterade att 20 % snabbare detaljplanering gav cirka 20 % färre arbetstimmar, jämfört med ordinarie produktion. Sannolikt har det förändrade arbetssättet i BoStad2021 bidragit till denna effektivisering. Våra fördjupade studier av villkor för samverkan enligt aktuell forskning och i praktiken i BoStad2021 stärker forskargruppens tidigare rekommendationer att permanenta en samlokaliserad, gemensam kommunal projektorganisation för detaljplanering och att precisera och avtala syfte, mål och respektive parts åtagande i samverkansprocesser. Gemensamma digitala system för de kommunala förvaltningar som är med i detaljplaneringen bör införas, även för att säkra att resursförbrukningen kan följas upp, analyseras och styras. Vilken påverkan på totaltiderna har olika upplägg för att förbereda och sluta avtal mellan byggaktörer och kommunen? Rapporten pekar på att successivt ändrade rutiner för mobilitetsavtal och markprissättning har gjort processerna mer effektiva. Vid en internationell jämförelse med andra program för att snabbt öka bostadsbyggande framstår BoStad2021 som relativt lyckat även om målen inte uppnås. En kombination av god efterfrågan på bostäder och satsningens tydliga målbild och förändrade arbetssätt har sannolikt bidragit till framgången. I det fortsatta arbetet kommer följeforskningen att studera vilka konsekvenser det förändrade arbetssättet har fått för genomförandeskedet, i vilken utsträckning kommunen och företagen har ändrat arbetssätt, samt en analys av kvaliteten i det som byggs. Det gick snabbare att planera, men blev det bra?
|
|
| 42. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
”Planera och bygga bostäder snabbare?” Insikter och lärdomar från satsningen BoStad2021 i Göteborg
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2014, two Göteborg housing developers and one architectural firm presented the city with a proposal for accelerating the development of new projects to satisfy residential demand. The political response was to launch a programme, later called BoStad2021, linked to the 400-year anniversary of the foundation of Göteborg, and the target was to have 7,000 dwellings finished by the end of 2021. These dwellings were intended to be an addition to the “ordinary” production volume, which in preceding years was about 2,000 dwellings annually. The city was to select sites, almost only in suburbs due to the city densification policy, and no less than 31 sites were identified, corresponding to 26 developers, of which four companies were owned by the city itself. From the outset, the programme had a stated political emphasis on meeting two deadlines: for the approval of the detailed development plans and for the completion of all projects. Internal municipal coordination was strengthened by creating a group of three project managers, one from each department, and shifting their main responsibilities according to project stages. Staff from departments were co-located, physically supporting closer interdepartmental coordination. Attempts were made to move from sequential processing of plans and permits to parallel processing, especially of detail planning and issuing of building permits. Collaboration with developers was organized by instituting a hierarchy of fora: a Coordination Group with officials and developer senior managers, Project Groups and Working Groups. Developers were encouraged to set up a group of their own. There were collaboration agreements with the city, signed by each developer. Furthermore, the city saw to it that developers signed mobility agreements (including creation of car pools, bicycle spaces and other actions reducing private car use) to convince central government that traffic generation would be limited and also the need for road reinvestment. The estimated total number of work hours used for each plan indicates that BoStad2021 plans consumed about 500 work hours less than other plans. Questionnaire responses from developers, who were asked to compare their resource use during the planning stage with similar suburban infill projects not part of BoStad2021, did however suggest that resource use was higher by about twenty per cent, although there were large differences between projects within the programme. The municipality assigned an extra MSEK 120 for coordination and communication. Whereas the planning process has been accelerated by about twenty per cent within the BoStad2021 programme, the average duration of building permit processes has been much longer than intended. It seems that the best explanation for the success of the programme, as measured by a more rapid production of plans, is the clearly expressed political goal in itself. An important consequence has been an emphasis on projectivization in the planning and development processes. There has been a tendency among developers to lower the number of actual dwellings to be built in a first stage, once the detail plan had gained legal force which reduced a fundamental uncertainty. Slightly less than 4,000 dwellings had been finished at the end of 2021, but it is obvious that more will be completed within a year or two. From the outset, it was required that the quality of BoStad2021 projects should be at least as good as for other comparable infill projects in Göteborg, despite a more rapid planning process. We first assessed the urban qualities of the development plans, having derived six quality aspects from earlier urban research, municipal policy documents, developer marketing materials, appeal cases and a workshop. In 2021, we applied nine quality aspects, mostly taken from earlier walkability studies, to assessments based on our site visits to fifteen BoStad2021 projects and ten comparable projects. The general quality level was found to be similar for both groups of projects. We have pointed out, however, that several projects in both groups suffer from traffic, as well as lack of well-designed green spaces and play areas. Policy ambitions to create multi-use city areas have proved difficult to fulfil through suburban small infill projects. Our continuous evaluation began in 2015 and has followed the programme throughout the years, producing annual reports and theme reports. Empirical data were collected through document studies, project site visits, participation in meetings, workshops, seminars, interviews and questionnaire surveys. Insights from the evaluation have led to the following four major recommendations. The current fragmented development process should be replaced by a process management model with digital tools, allowing projects to be monitored and controlled throughout the entire process from start to completion. Departments critical to the development process should be part of a unitary municipal project organization, and a project manager operating across departments should be appointed for each development project. If detailed development plans are to be processed rapidly, plans that are highly dependent on regional and central public authorities should be avoided. A coordinated view of infrastructural development, engaging both the municipality and central government, should be established in strategic documents. Strategic expansion planning based on fundamental knowledge of what constitutes and preserves mixed-use urban areas is needed. Small projects on unsuitable sites lack the potential for multifunctionality. Larger and more coherent areas of expansion with shopping strips and other types of services should be prioritized. This also requires that development agreements between the municipality and developers, including time schedules, are reached.
|
|
| 43. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Snabbare och minst lika bra? Bedömning av kvaliteter inom BoStad2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den tredje temarapporten från följeforskningsprojektet kring BoStad2021. Rapporten handlar om stadsmiljökvaliteter och boendemiljökvaliteter i bostadsprojekten inom BoStad2021. Forskargruppen vid Chalmers har följt BoStad2021 sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggherrar. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen? Ambitionen i BoStad2021 har varit att åstadkomma minst samma kvalitet som i övrig produktion. Kvaliteten i det byggda resultatet skulle inte minska som en följd av en uppsnabbad detaljplaneprocess. Projekten och de nya stadsmiljöerna skulle hålla minst samma kvalitet som i annan produktion. Här har vi analyserat om denna ambition förverkligades. Blev kvaliteten lidande av en uppsnabbad planering? Analysen har genomförts i två steg, först en analys av detaljplaner (redovisades i vår Delrapport 3, 2019) och sedan av ett urval av det byggda resultatet 2021. Femton projekt inom BoStad2021 och tio från annan liknande produktion har valts ut för bedömning i jämförande syfte. Forskargruppen har haft fokus på stads- och boendemiljöer. Tjugofem platsbesök har genomförts och dokumenterats av forskargruppen. Grunden för kvalitetsbedömningen utgörs av internationell forskning, kommunens och byggherrarnas kvalitetsuppfattningar som de uttrycks i stadens styrdokument och i byggherrarnas marknadsföring och projektbeskrivningar. Våra bedömningar har även påverkats av en genomgång av överklaganden av detaljplaner och av en workshop som vi ordnat. Vi ser ingen avgörande skillnad i kvalitet mellan projekten inom och utom BoStad2021. Kortare planeringstid har enligt vår utvärdering inte lett till sämre kvalitet än i övrig produktion. Vi finner inga samband mellan planeringstid och kvalitetsnivå. Men vi noterar också att projekten såväl inom som utom BoStad2021 i flera fall har haft svårt att leva upp till de kvalitetsambitioner som kommunen och byggherrarna har uttryckt. Med några få och goda undantag är det långt till blandstadsidealet: stadsgator, levande bottenvåningar, funktionsblandning; stadsmiljöer som inte domineras av bilar, tillgång till gröna utemiljöer och barnperspektiv lyser med sin frånvaro i flertalet projekt. Slutsatsen blir att, ja, projekten inom BoStad2021 blev minst lika bra, men tyvärr är lika bra inte detsamma som bra. Rapporten pekar ut framtida utvecklingsområden och presenterar vad som kan göras för att både planera snabbt och bygga stadsrum med bra kvalitet. För att höja stadsmiljökvaliteter och boendemiljökvaliteter i bostadsprojekt föreslår forskargruppen att: · All planering och utbyggnad bör ta sin utgångspunkt i platsens förutsättningar och inte försöka förverkliga blandstadsideal där förutsättningar för det saknas. · Urvalet av tomter bör göras utifrån en bedömning av om det går att skapa tillräckliga kvaliteter ur alla relevanta aspekter. Särskilt bör Grön stad och barnperspektivet lyftas fram. · Större sammanhängande utbyggnadsområden bör prioriteras på bekostnad av mindre förtätningar på tomter med svåra förhållanden. Då kan förutsättningar skapas för att förverkliga blandstadsidealen. · Kommunen bör utarbeta enkla riktlinjer för förtätnings- och kompletteringsprojekt som primärt utgår från existerande förhållanden och möjligheter. Ge högre prioritering åt grundläggande boendemiljökvaliteter. Ägna särskild omsorg åt bottenvåningarna. · Inför ett koordinerat och gemensamt system inom staden för kvalitetssäkring och uppföljning . Sätt färre och långsiktigare mål på fullmäktigenivå, låt dem gälla i minst en mandatperiod. Reducera antalet styrande dokument och koordinera planerande förvaltningar med gemensamma styrdokument. Ge arkitekturutskottet i uppdrag att förtydliga vilka kvalitetskriterier man utgår ifrån. · Planera stadsmiljöerna utifrån ett helhetsperspektiv. Ägna stor kraft åt att tidigt i planeringen lösa basala funktioner som avfallshantering, tillgänglighet, brandskydd och parkering, trafik så att dessa inte riskerar att försämra den lokala miljön genom sena och dåligt genomarbetade lösningar. Ge mandat till en förvaltning att tydligare och mer handgripligt koordinera genomförandet av stadsmiljön, inklusive alla tekniska och funktionella aspekter.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Varför tog det så lång tid? Åsikter om arbetet med bygglov inom BoStad2021
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den första temarapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021. Rapporten handlar om arbetet med bygglov inom BoStad2021. En forskargrupp från Chalmers har följt BoStad2021 sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: · Vilka åtgärder vidtas i Jubileumssatsningen i Göteborg för att korta ledtider för bostadsbyggande? · Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? · Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen? Ambitionen i BoStad2021 var att snabba upp bygglovshanteringen väsentligt i förhållande till ordinarie process: ansökan skulle lämnas in fyra veckor före antagande, och bygglovet skulle teoretiskt kunna beviljas cirka tio dagar efter att planen fått laga kraft. Vi konstaterar att dessa ambitioner långt ifrån infriats. Delmålet att ansökningar om bygglov skulle vara inskickade fyra veckor innan detaljplanens godkännande/antagande i BN har inte uppfyllts för 28 av de 29 godkända/antagna planerna. I genomsnitt tog det efter laga kraft 7,7 månader per projekt för ett första bygglov för flerbostadshus, vilket avviker kraftigt från ambitionen som var nio dagar. Inom 26 detaljplaner av alla 30 sökte man bygglov för sammanlagt vad kommunen bedömer i oktober 2019 motsvara cirka 5 800 bostäder, och bygglov hade beviljats inom 24 detaljplaner för 5 035 bostäder. Denna temarapport fokuserar på hur arbetet med bygglov i BoStad2021 fungerade och hur det uppfattades av de kommunala bygglovshandläggarna och företagens projektledare under 2019. På basis av två webbenkäter, ett seminarium och annan kunskap om satsningen har forskargruppen resonerat om skälen till att arbetet med bygglov inte följde modellen för parallella processer. Vilka har orsakerna varit till sena ansökningar och lovbeslut? Rapporten pekar ut framtida utvecklingsområden och presenterar en del konkreta åtgärder som kan vidtas för att effektivisera bygglovsprocessen i sig och exploateringsprocessen som helhet. Det empiriska materialet visar att det fanns betydande skillnader i hur arbetsgrupper inom BoStad2021 hanterade bygglovsfrågor under exploateringsprocessens gång. Forskargruppen har identifierat fem faktorer som har resulterat i för sent inlämnade ansökningar och sent beviljade bygglov. Osäkerhet i fråga om parallella processer och resurser har varit bromsande och lett till att i många fall upplevdes projektriskerna inför en tidig lovansökan vara för stora för företagen att ta. Förutsättningar och rutiner har befunnit sig i förändring. Marknadssituationen(konjunkturen, byggkostnader, tillgång och efterfrågan på bostadsrätter, betalningsvilja) är och har varit dynamisk, nya sätt att arbeta (som parallella processer, mobilitetsavtal, nya parkeringstal, arkitekturutskott) utvecklades inom och utanför satsningen, och tidplaneringen har haft brister. Att bygglovshandläggare medverkat i detaljplaneskedet tycks inte ha bidragit till snabbare bygglovsprocesser. Bygglovsansökningar var ofta ofullständiga och krävde tidskrävande kompletteringar, inte minst på grund av bristande information om krav på handlingar och otillräcklig kommunikation. Personalplaneringen har haft problem, särskild på handläggarsidan. Upplägget med parallella processer har varit personberoende och sårbart vid personväxlingar. Vidare har kommunen och företagen inte alltid haft samma uppfattning om hur detaljplanen skulle tolkas. För att minska risken för förseningar och snabba upp det framtida arbetet med bygglov föreslår forskargruppen att fem typer av åtgärder vidtas. Projektplaner för hela processen och för delprocesser bör upprättas och avtalas om, rimligtvis med sanktioner eller bonus. Krav bör ställas på ett smartare sätt. Informella förmöten med handläggare före formell ansökan om lov bör hållas rutinmässigt. Digital bygglovshantering bör utvecklas med fokus på en välstrukturerad och förvaltningsgemensam plattform, delvis tillgänglig även för exploatörer. Överlämningsrutiner från detaljplanering till handläggning av bygglov bör sättas i fokus, och åtminstone i komplicerade projekt bör startmöten för bygglov övervägas, då med bred representation av olika förvaltningar. De kommunala gestaltningskraven bör tydliggöras, liksom informationen till lovsökande om hur gestaltningsfrågor behandlas. Överhuvudtaget framstår ökad förutsägbarhet, tydlighet och bättre kommunikation som viktiga nyckelord.
|
|
