SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Häggström Margaretha 1962) "

Sökning: WFRF:(Häggström Margaretha 1962)

  • Resultat 1-50 av 104
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Att undervisa i hållbar utveckling - Relationellt perspektiv
  • 2022
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur kan lärare arbeta med hållbar utveckling i en tid då globala kriser och klimatförändringar väcker både rädsla och oro? Och hur kan elever samtidigt känna hopp inför sin framtid och sitt vuxna liv? Dessa frågor är utgångspunkt för det utvecklings- och forskningsprojekt som utgör basen i denna bok. Du får följa med i berättelser som lärare och elever skapat tillsammans för att utveckla kunskap om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Boken redogör för de pedagogiska utgångspunkterna, men ger också rikligt med praktiska exempel på metoder och former för undervisning i och genom demokratiska och relationella förhållningssätt. Du får konkreta tips på hur du kan integrera hållbar utveckling i undervisningen. Såväl kritiska aspekter som lärdomar och möjligheter lyfts fram. I centrum står eleven och läraren utifrån det relationspedagogiska perspektivet. Att undervisa i hållbar utveckling: Relationellt perspektiv vänder sig till lärarstudenter och verksamma lärare i årskurs F-6. Bokens syfte är att inspirera, stödja och utgöra diskussionsunderlag i skolans arbete med miljöperspektivet och hållbar utveckling.
  •  
2.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Aesthetic expressions in order to achieve deep understanding: Storyline in higher education
  • 2015
  • Ingår i: 6th International Storyline Conference, University of Strathclyde, Glasgow.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • We live in a time when information no longer is represented with just written texts or spoken language, but amongst a variety of semiotic resources. Texts have become multimodal. Our language is more and more visual at the sacrifice of written language. Mitchell (1992) calls it “The pictorial turn”. A multimodal perspective set out that both linguistic and visual, and more modes, when combined strengthen the aims of a message or information purposes. Each mode contributes a specific meaning when clustered, and when combined a multiplier effect. A multimodal perspective on education, teaching and learning processes highlights and notes the importance of using different modes such as aesthetic expressions as a tool for learning. Teachers need to use them themselves to feel comfortable, that is to understand how each of them work and what advantages and limits each of them has. This workshop will make the participants try out aesthetic expressions in a multimodal way, visually as well as in writing. This is an opportunity to try an aesthetic expression in a joyful learning process. One might say, as many teachers regrettably do: education should not be fun. On the contrary, we reply, there is a great deal to be gained when learners are having fun while they learn; learners’ motivation to learn will increase. When the atmosphere is good, relaxed and friendly and less demanding, learners’ general interest grow and they become more creative. The work procedure make the knowledge stay, and the recollection will be stronger.
  •  
3.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Estetiklös lärarutbildning - konsekvenser i belysning
  • 2017
  • Ingår i: e17 - Tyst kunskap eller bara tystnad? Forskningskonferens om estetiska ämnen, i Umeå 31/10 - 2/11, 2017.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Lärande involverar flera komplicerade och komplexa processer. I Illeris (2001) vida definition av lärande täcks ett flertal signifikanta perspektiv in, som pedagogik, psykologi, sociologi, och biologi. Dessa samverkande discipliner bidrar till en helhetsförståelse av lärande. Lärandets relation till motivation, lärmiljö, identitet och kroppslighet är också aspekter som påverkar lärprocesser. Vi vill här lägga till estetik som en betydande utgångspunkt i diskussionen om vad lärande är. I lärarutbildningen från 2011 med inriktning mot Förskoleklass - år 3 ingår varken bild eller musik. I elevers utbildning däremot ingår båda ämnena. I egenskap av VFU-lärare möter vi många skolor, klasser och lärare. Utifrån den erfarenheten vet vi att det ofta är klassläraren för de yngre åldrarna som själva står för undervisning i bild och musik, vilket innebär att vi examinerar lärare utan formell kunskap i dessa ämnen. Det i sin tur innebär att elever får okvalificerad undervisning i ämnena och att estetik som didaktiskt verktyg i andra ämnen är tämligen ogrundad, eventuellt obefintlig utan teoretisk relevans. Det är naturligtvis upprörande av flera orsaker. Vi vill i denna presentation främst peka på konsekvenserna för elevers lärande kopplat till ovan nämnda aspekter samt till skolans dubbla uppdrag att främja kunskap och fostra eleverna till demokratiska medmänskliga medborgare (Nordström-Lytz, 2013; Nihlfors, 2012, Bergem, 2000). Det förra tycks sedan skolreformen 2011 dominera vilket sker på bekostnad av det senare (Nordström-Lytz, 2013, Liedman, 2012). Syfte Syftet med denna presentation (och paper) är att dels uppmärksamma lärarutbildningens underlåtelse gällande att utbilda kompetenta lärare, dels att peka på de konsekvenser vi menar att denna underlåtelse för med sig. Referenser Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. Illeris, K (2001). Lärande. Lund: Studentlitteratur. Liedman, S-E (2012). Hets!: En bok om skolan. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Nihlfors, E (2012). Lärarens dubbla uppdrag: Enligt den nya skollagen. Stockholm: Natur & Kultur. Nordström-Lytz, R (2013). Att möta den andra. Det pedagogiska uppdraget i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi. Avhandling. Vasa: Åbo Akademi.
  •  
4.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Lärarutbildning utan estetiska ämnen – Förlorad kompetens för lärarstudenter : En betraktelse av konsekvenser för elevers lärande när nyexaminerade lärare för lägre åldrar saknar utbildning i estetiska ämnen.
  • 2018
  • Ingår i: NU2018 Det akademiska lärarskapet.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I lärarutbildningen från 2011 med inriktning mot Förskoleklass - år 3 ingår varken bild eller musik. I elevers utbildning däremot ingår båda ämnena. För många av de nyexaminerade lärarna innebär det att de förväntas undervisa i något eller båda dessa ämnen, vilka de saknar behörighet för. På många skolor är det nämligen klassläraren för förskoleklassen såväl som för klass 1-3 som ansvarar för undervisningen i de flesta ämnen. Att iscensätta kvalitativt bra undervisning kräver didaktisk medvetenhet, vilket omfattar kunskap om ämnet i fråga och ämnesdidaktisk kunskap, det vill säga hur undervisning i respektive ämne kan designas. Både bild och musik fordrar mediespecifik kunskap (Marner & Örtegren, 2005, Lindström, 2008), eftersom de bygger på helt skilda semiotiska system. Bildspråket har sitt betydelsebärande teckensystem som består av linjer, former, färger, ljus/skugga med flera, och musik har notsystem, tonarter, ackord och så vidare. En jämförelse med skriftspråk och matematikens teckensystem är knappast långsökt, ändå är synen på undervisning om och genom olika representationsformer tydligt hierarkisk; skrift- och verbalspråk är överordnade andra uttrycksformer (Kress & van Leeuwen, 2001). Vår betraktelse baseras på vår närläsning av lärarutbildningens samtliga kurser med inriktning mot F-3 vid Göteborgs universitet, gällande estetik, görs mot bakgrund av skolans styrdokument och med stöd av tre olika perspektiv på lärande. Dessa är 1) Lindströms (2008) förståelse av estetiska lärprocesser, Luke & Freebodys (1990) beskrivning av literacyutveckling. En närläsning har också gjorts av grundskolans kursplaner och läroplan (Skolverket, 2011) gällande estetiska inslag, då formuleringar i dessa texter utgör, eller borde utgöra, motiv till innehåll i lärarutbildningens kurser. Det vill säga att det ämnesinnehåll och de undervisningsformer som grundskolans elever ska möta som centralt innehåll och/eller som kunskapsform i förskoleklass – år 3, rimligen ska ingå i en blivande lärares kompetens. Närläsningen har gjorts i tre steg. Först har förekomsten av estetik och närliggande begrepp i texterna identifierats, därefter har texternas formuleringar granskats i förhållande till om det är ämnesspecifik eller ämnesneutral kunskap som beskrivs. Slutligen har formuleringarna analyserats utifrån de fyra aspekterna om, i, med och genom, se modell nedan: Figur 1. Teoretisk referensram (Lindström, 2008). Med Lindströms modell som utgångspunkt för förståelse för estetiken roll i utbildning tydliggörs lärarutbildningens roll i att förbereda lärarstudenter för sin kommande lärargärning. Utan egen utbildning om, i, med och genom estetik ges lärarstudenter en undermålig förutsättning att använda estetik på ett relevant och fördjupat sätt. Att den mediespecifika utbildningen saknas i lärarutbildningen vet vi redan. Men genom denna studie har vi velat undersöka hur det förhåller sig med den medieneutrala undervisningen i lärarutbildningens kurser. I vår fortsatta analys har vi använt Luke och Freebodys beskrivning av literacyutveckling som bygger på fyra steg: kodknäckning, förståelse, användning och kritisk analys. Syftet med denna studie är att kartlägga vilket utrymme estetik får i lärarutbildningens alla kurser för inriktning mot förskoleklass – åk 3. Ett mer långsiktigt syfte är att få underlag för att skapa debatt som kan leda till ett övervägande gällande återinförande av bild och musik i lärarutbildning samt tydliga inslag av estetik som didaktiskt verktyg i utbildningens kärnkurser. Ett bakomliggande syfte är också att få underlag till att diskutera vilka konsekvenser en estetiklös lärarutbildning kan få för undervisning i skolans lågstadium. Frågeställning •När och hur möter lärarstudenter med inriktning mot F-3 estetiska inslag under sin utbildning? •På vilket sätt kan dessa inslag förbereda lärarstudenten att i sin kommande lärarprofession själv använda estetik i sin undervisning? •Vilka konsekvenser kan bristen på estetiska ämnen i lärarutbildningen få för undervisning i grundskolans lågstadium? Didaktiska konsekvenser som vi vill framhålla här är av tre slag: 1) att nyblivna lärare ska undervisa i ämnena bild och musik utan utbildning och kompetens i dessa ämnen, 2) att estetik dessutom ska användas som didaktiskt verktyg i skolans övriga ämnen, vilket också innebär att inkludera ett större spektra av estetiska uttrycksformer som exempelvis drama och dans, och 3) att lärarutbildningen sällan undervisar om och genom pedagogiska metoder (Danelius, 2010), trots att lärarstudenter själva i upprepade utvärderingar efterfrågar just metodik (Tegemark, 2013). Lika viktigt som ämnesinnehåll är de undervisningsmetoder studenter själva möter (Paulin, 2008). Universitetets organisering av undervisning inverkar på hur lärarstudenter konstruerar sin kunskap (Elmgren & Henriksson, 2013). Lärarutbildningens undervisning bör därför iscensätta lärsituationer där studenten möter estetiska metoder som möjliggör transfer av didaktisk kunskap från högskoleundervisningen till skolans undervisning (Petterssen, 2008). Stöd för att iscensätta sådan undervisning på högskolan finns i ytterligare forskning om lärande och didaktik (se t ex Biggs & Tang 2007; Elmgren & Henriksson 2010). Resultatet visar att lärarutbildningen brister i att erbjuda studenter tillräcklig kompetens relativt estetik. Det är framförallt ett sammanhängande arbete i bild och musik som saknas och möten med undervisande lärare från respektive ämnesdisciplin. Vi anser att det ger upphov till ytlig eller ingen förståelse alls av estetikens potential som didaktiskt verktyg och som källa till personlig utveckling och eget skapande. Vi har svårt att se hur de få estetiska inslag i lärarutbildningens kurser ska kunna bidra till den kompetens som grundskolans läroplan kräver av läraren. Bristerna gäller ämnesspecifik kunskap såväl som ämnesneutral och därför menar vi att lärarutbildningens estetiska inslag inte matchar grundskolans mål och centrala innehåll. Presentation vid NU-konferensen I vår presentation kommer vi att gestalta hur det kan ha sett ut i Lärarutbildningen innan 2011 då utbildningen reformerades, när estetik kunde vara inslag i utbildningens olika ämnen. Därefter görs en ny gestaltning över ett samtal mellan två politiker/beslutsfattare som tar bort det som gestaltades i del ett. Slutligen görs en gestaltning då vi får följa en lärarstudents tankar och frågeställningar. Under presentationen kommer ett kort bildarbete att utföras. Beroende på hur många som deltar i sessionen kan vi tänka oss att ta in publiken i det arbetet. Det kan vara bra för oss att ha ett bord att hålla till vid då, annars kan det fungera med golvet. Vi kommer också att visa ett bildspel samt 1-2 korta filmsekvenser från lärarstudenters presentationer. Projektor med ljud behövs därför. Referenser Biggs, J. & Tang, C.S. (2007). Teaching for quality learning at university: what the student does. Buckingham: SRHE and Open University Press. Danelius, L. (2010) Språkutvecklande undervisning och ett integrerat svenskämne. I Anderberg, E., Danelius, L. & Nordheden, I. Skolans mellanår Språkutveckling, undervisning och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Elmgren, M. & Henriksson, A. (2013). Universitetspedagogik. Lund: Studentlitteratur. Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect, 5, s 7–16. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2001). Kress, G. (2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge. Lindström, L. (2008). Mediated action and aesthetic learning . Themes in Swedish studies 1995-2008. I Nordic visual arts education in transition. A research rewiew. Stockholm: Vetenskapsrådet. Marner, A. & Örtegren, H. (2005). En kulturskola för alla – estetiska ämnen och lärprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv.Uppsala: Hallgren och Fallgren. Paulin, A. (2008). Första tiden i yrket- från student till lärare. I Nordheden, I. & Paulin, A.(red.) Att äga språk Språkdidaktikens möjligheter. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Pettersen, R.C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2011). Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Tegemark, M. (2013). Lärarstudenter: Ge oss mer metodik! Lärarnas Tidning. Lärarförbundet. http://lararnastidning.se/lararstudenter-ge-oss-mer-metodik/
  •  
5.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Metod, teknik och teori – En scaffoldingmodell för att stödja studenters lärande
  • 2015
  • Ingår i: HÖGSKOLEPEDAGOGISK KONFERENS Pedagogen 22 oktober 2015 Göteborg.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I egenskap av lärarutbildare och i mötet med våra lärarstudenter, både i undervisning, samtal och i studenters texter ser vi svårigheter för studenter att sammankoppla övergripande teorier med undervisningsmetoder, undervisningstekniker och konsekvenser av olika undervisningssituationer. Med avsikt att tydligare undervisa så att studenter utvecklar en förståelse för teoriers funktioner gentemot det praktiska lärararbetet har vi utformat ett stödjande verktyg i form av en scaffoldingmodell, där vi reder ut begreppen metod, teknik och teori. Syfte och frågeställning Syftet med vår presentation är att diskutera hur vi som undervisar i professionsutbildningar kan bli bättre på att överbrygga gapet mellan teori och praktik, som många studenter upplever under sin utbildning. •Hur kan teoretisk kunskap kopplas till den praktiska verksamheten och vice versa så att denna koppling tydliggörs för studenter? Akademiseringen av lärarutbildningen har ökat avsevärt och tonvikten ligger mer på teori, snarare än praktik. För studenten kan kopplingen mellan de teoretiska studierna och den praktiska erfarenheten vara svårfångad och oklar och det kan vara svårt att transformera teoretisk kunskap till praktisk undervisning. Trots att lärarutbildningen är en professionsutbildning har metodik länge ansetts som ett tabubelagt kunskapsområde (Danelius, 2010). Den verksamme läraren behöver stor kunskap om just metodik för att kunna designa och iscensätta undervisning så att ett lärande kan ske på bästa sätt för den enskilde eleven. Således är den ofta återkommande frågan från studenter: ”Hur gör man då?” relevant. I avsaknad av metodkunskap blir kopplingen teori och praktik svår för studenten. Som undervisande lärare begär vi å ena sidan, i kursuppgifter och examinationer, att studenten ska använda och redogöra för didaktiska frågor, men undervisar å andra sidan sällan om metoder och hur de kan kopplas till teori. Vi menar att studenten behöver stöttning för att utveckla förståelse för hur praktik och teori länkas i förhållande till det praktiska klassrumsarbetet. Under föreliggande föredragning presenterar vi vår scaffoldingmodell och beskriver förhållandet mellan övergripande lärteori, metod, teknik och specifik teori. Därefter ges ett exempel från lärarutbildningen i Göteborg där modellen använts i kursen Språk som kommunikativ resurs . Slutligen diskuteras modellens potential som medierande verktyg. Användningsområdet modellen är inom professionsutbildningar i allmänhet, och lärarutbildningen i synnerhet. Modellen bygger på scaffolding theory (Wood, Bruner & Ross, 1976) och sociokulturella teorier (Vygotskij, 1978, Säljö, 200
  •  
6.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Praxisteori i kölvattnet av breddad rekrytering – scaffoldingmodell som stöd för att förstå sambandet mellan teoretiska perspektiv och praktisk verksamhet
  • 2017
  • Ingår i: NATIONELL KONFERENS I PEDAGOGISKT ARBETE, Göteborgs universitet, 14-15 aug 2017.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syfte/mål: Att utgöra ett diskussionsinlägg kring den breddade rekryteringen och de behov av utvecklad inkluderande undervisning som uppstår som en följd därav. Yttermera avser vi att presentera en scaffoldingmodell som kan utgöra ett medierande verktyg för studenten i förståelsen av hur teori och praktik kan tänkas kopplas samman. Frågeställning: •Vad kan vi göra för att möta alla våra studenter i kölvattnet av en breddad rekrytering? •Hur kan teoretisk kunskap kopplas till praktisk verksamhet och vice versa så att denna koppling tydliggörs? •Hur kan vi tillgodose studenters behov av tydlighet och delaktighet? Metod: Scaffoldingmodellen är framtagen utifrån en teoretisk bas. Två pilotstudier har genomförts. En via enkätundersökning i en studentgrupp bestående av ca 60 studenter, en genom närläsning av studenternas examensarbeten som bestod av vetenskaplig poster. Teoretisk inramning: Består av scaffolding theory med grund i Bruners teorier om stöttning, vilken har stark korrelation till sociokulturella teorier och begreppet zone of proximal development. Vikten av struktur, återvändande till tidigare inhämtad kunskap och interaktion är centralt. Förväntade slutsatser: Aktivt användande av scaffoldingmodellen i undervisning ökar studentens möjlighet att koppla samman teori och praktik. Modellen är vårt bidrag att stötta och inkludera studenter och tillgodose deras behov av tydlighet och delaktighet. Relevans för pedagogiskt arbete: Relevansen är tvåfaldig. Dels för utveckling av högskolepedagogiskt arbete, dels i förlängning för det pedagogiska arbete lärarstudenter kommer att utföra under VFU och som blivande lärare. Referenser Bruner, Jerome (2002). Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos. Bruner, Jerome (1996). The Culture of Education. Harvard University Press. Elmgren, M & Henriksson, A (2013). Universitetspedagogik. Lund: Studentlitteratur. Emanuelsson, I (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I Tøssebro, J (red.), Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, A (2009). Om teori och praktik i lärarutbildning. En etnografisk och diskursanalytisk studie. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Paulin, A. (2008). Första tiden i yrket- från student till lärare. I Nordheden, I. & Paulin, A.(red.) Att äga språk Språkdidaktikens möjligheter. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Pettersen, R.C (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur. Puntambekar, Sadhana & Hübscher, Roland (2005). Tools for Scaffolding Students in a Complex Learning Environment: What Have We Gained and What Have We Missed? Educational Psychologist, 40(1), s.1–12. Simons, Krista D. & Klein, James D. (2007). The impact of scaffolding and student achievment levels in a problem-based learning environment. Instructional Science, 35, s. 41–72. Säljö, R (2000). Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Säljö, R (2011). Det är skillnad på en teori och ett perspektiv. I Pedagogiska magasinet. http://pedagogiskamagasinet.se/det-ar-skillnad-pa-en-teori-och-ett-perspektiv/ Tegemark, M (2013). Lärarstudenter: Ge oss mer metodik. I Lärarnas tidning. http://lararnastidning.se/lararstudenter-ge-oss-mer-metodik/
  •  
7.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Praxisteori i kölvattnet av breddad rekrytering – scaffoldingmodell som stöd för att förstå sambandet mellan teoretiska perspektiv och praktisk verksamhet
  • 2018
  • Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. - 1504-9922. ; 12:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Som en följd av breddad rekrytering till högre utbildning har antalet studenter i Sverige fördubblats under de senaste tjugo åren. Studenterna utgör i flera avseenden en mer heterogen grupp än tidigare. Det ställer nya krav på våra utbildningar och på oss som undervisar. I denna artikel presenteras en modell för hur teoretiska perspektiv från högskoleförlagd lärarutbildning kan förstås och länkas samman med det praktiska arbetet i skolverksamhet. Modellen diskuteras med utgångspunkt i scaffolding theory. I texten framhålls inkludering och hur vi praktiskt kan arbeta för att inkludera alla studenter. Utgångspunkten är de svårigheter att länka samman teori och praktik många lärarstudenter ger uttryck för, och hur vi kan stödja studenter i sin lärprocess. Modellens potential som medierande verktyg diskuteras. När studenter aktivt använder modellen får de möjlighet att kritisera modellen som sådan men också de teorier och undervisningsmetoder de möter i den högskoleförlagda såväl som verksamhetsförlagda utbildningen. Därigenom kan studenter få en djupare förståelse för undervisningens komplexitet, vilket kan bidra till studentens utveckling av en egen professionell praxisteori baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
  •  
8.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Storyline: A Way to Understand Multimodality in a Learning Context and Teacher Education, in Theory and Practice
  • 2020
  • Ingår i: Teaching through Stories. renewing the Scottish Storyline Approach in Teacher Education. - Berlin : Waxmann. - 9783830939863 ; , s. 125-140
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • This chapter aims to shed light on how Storyline in teacher education can bridge the gap between pedagogical theories and pedagogical practice. We do this by using both research-based knowledge, and proven experience. Theoretically, this study is based on a model by Lindström (2012) which includes four dimensions of (aesthetic) learning: learning about, in, with and through. Empirically, the study is grounded in our own practice, and in particular a Storyline, which has involved approximately 500 student teachers. It has been developed and carried out over a period of five years. The implementation of a Storyline was a way to both bring methodology into teacher education and to contextualise the notion of multimodality. In this chapter we discuss three assignments incorporated in the Storyline, which have been identified as essential to the student teachers’ comprehensions regarding both a Storyline’s content and learning potential, and a multimodal teaching and learning approach. Our conclusion, in the view of Lindström’s model, is that the learning process, actuated in the Storyline, interlinks theory and practice into a strong entity.
  •  
9.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Storyline: A Way to Understand Multimodality in a Learning Context and Teacher Education, in Theory and Practice
  • 2022
  • Ingår i: The 8th International Storyline Conference: Education for resilience and Sustainability.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Storyline in teacher education can bridgethe gap between pedagogical theories and pedagogical practice. The learning process, actuated in the Storyline, interlinks theory and practice into a strong entity. Storyline in teacher education can be a fruitful way to connect theory and practice.
  •  
10.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Teori och praktik för pedagogisk profession
  • 2019
  • Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 119-138
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Såväl svensk lärarutbildning som svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800; Prop 1999/2000:135). Det senare väcker frågor om hur den vetenskapliga förankringen ska gestaltas i lärarutbildningen, vad den ska bygga på och varför, samt var och hur den beprövade erfarenheten kan få utrymme i campusförlagda kurser (HFU) och verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utgångspunkt för det utvecklingsprojekt som beskrivs i detta kapitel är de uttalade svårigheter som lärarutbildningen haft när det gäller att tydliggöra relationen mellan de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Dessa svårigheter har uppmärksammats i såväl nationella som internationella studier På grund av ett dualistiskt synsätt på teori och praktik har glappet mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagd praktik snarare förstärkts än överbryggats, vilket har lett till ökad frustration bland lärarstudenter. Föreliggande projekt har haft ett trefaldigt syfte: 1) att förbättra den konstruktiva länkningen inom och mellan lärarutbildningens första kurs för F-3, med inriktning mot svenska och den efterföljande VFU-kursen, 2) att utveckla undervisningsstrategier som möjliggör fördjupad förståelse beträffande vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och relationen dem emellan, samt 3) att utveckla kunskap om lärarstudenters uppfattning och lärande av två grundläggande begrepp inom nämnda kurser, literacy och multimodalitet. Det finns, menar vi, en uppenbar risk att den vetenskapliga förankringen tenderar att bli alltför ensidig, och inte kopplas samman med beprövad erfarenhet eller att den framställs som alltför lösryckt. En slutsats som vi drar av vårt utvecklingsprojekt är att när vi tydligare kopplar HFU-kurserna med VFU-praktiken och låter studenter arbeta med teoretiska begrepp vid upprepade tillfällen och på olika sätt, ökas möjligheterna för studenten att sammankoppla kursernas innehåll. För att få en djupad förståelse av begrepp och annat teoretiskt innehåll, menar vi därför att det är centralt att lärarutbildningen avsätter resurser i form av tid och återkommande inslag där studenterna får möta dessa teoretiska begrepp – och andra - genom ett undersökande arbetssätt. Därigenom kan vi också bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik.
  •  
11.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Är vi redo för en breddad rekrytering till lärarutbildningen?
  • 2016
  • Ingår i: NU2016 Högskolan i samhället - Samhället i Högskolan.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Är vi redo för en breddad rekrytering till lärarutbildningen? Den sociala snedrekryteringen till högskolan behöver förändras, om vi vill att alla ska ges likvärdiga möjligheter. Som ett led i en önskvärd utveckling, där högskola och samhälle tar till vara på människors olika talanger, har nu regeringen gett universitet- och högskolerådet i uppdrag att kartlägga landets lärosätens arbete med breddad rekrytering (Regeringskansliet, 2015). Vid Göteborgs universitet (GU), vilket vi representerar, handlar en breddad rekrytering om att finna ett ”mer rättvist sätt att ge underrepresenterade grupper tillträde till högskolan” och att sporra människor från dessa grupper att söka till högre utbildning (GU, 2015). Målet för breddad rekrytering är att studentsammansättningen ska spegla samhället i övrigt. GU arbetar aktivt med Include, ett nätverk som arbetar för att främja breddad rekrytering. Vi behöver ha en grundlig beredskap så att vi klarar att ta emot alla studenter och att ge dem det stöd de behöver under hela utbildningen. Det ställer stora krav på oss som undervisar på högskola och universitet att möta den enskilde studentens behov och de växande studentgruppernas krav på delaktighet, studentaktiva arbetsformer och alternativa examinationer. Som en åtgärd att stödja studentgrupper vid några av GU:s fakulteter har introduktionskurser skapats, i syfte att skapa en bro mellan gymnasieskola och universitet och på olika sätt förbereda studenten för akademiska studier (GU, 2007). Universitetet har också satsat på mentorskap och mentorprogram, bland annat Mentorskap för mångfald, som fokuserar språkets betydelse för framgångsrika studier. Språkhandledning erbjuds alla studenter vid GU, vilken i huvudsak koncentrerar textproduktion. Särskilt stöd för studenter med funktionsnedsättning erbjuds. Men dessa exempel har några år på nacken, och både kurser och program utvecklades innan 2011, dvs innan Lärarutbildningen reformerades och innan beslut om breddad rekrytering fattades. Hur ser det ut nu? Och hur ser det ut för lärarutbildningen specifikt? Vi kan inte nöja oss med att fler får tillgång till högskolestudier, vi måste också ge våra studenter förutsättningar att klara och slutföra utbildningen. Hur ser det ut på andra lärosäten? Finns det utökade stödfunktioner? Har ni ökat den lärarledda tiden? Hur löser ni lokalfrågan när fler studenter kommer? Det här är frågor som vi vill diskutera under vårt rundabordssamtal. Referenser GU (2007). Förslag till handlingsplan för övergripande studentservice. En rapport från arbetsgruppen för studentstöd. Göteborg: Göteborgs universitet. GU (2015). http://www.gu.se/omuniversitetet/vision/likabehandling/breddadrekrytering Regeringskansliet (2015). http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/03/regeringen-ger-uppdrag-for-att-starka-breddad-rekrytering-till-hogskolan/
  •  
12.
  • Udén, Anna, 1962, et al. (författare)
  • Kärnbegrepp, didaktik och pedagogisk profession. Studenter utvecklar kunskaper och färdigheter i didaktik och metodik.
  • 2017
  • Ingår i: Högskolepedagogisk konferens HKG Göteborg. ; , s. 23-24
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta bidrag är insatt i ett praktiknära utvecklingsprojekt inom lärarutbildningen F-3. Syftet är att undersöka studenternas förståelse av begreppen multimodalitet och literacy och hur förståelsen för dessa utvecklas över tid. Vad innebär nämnda begrepp för studenten som precis påbörjat sin utbildning till lärare, hur utvecklas förståelsen och vilken roll spelar den undervisning de möter? I denna presentation framkommer projektets första preliminära slutsatser i den inledande fasen och därefter presenteras och problematiseras vidare tillvägagångssätt. Vi utgår från en genomförd enkät där studenternas förkunskaper kring begreppen fångas upp. Projektets teoretiska inramning utgår från tanken att studenter lär genom och inte bara om forskningsrelaterat innehåll av relevans för lärarutbildning (Lindström, 2008) och att lärandet behöver hänga ihop inom och mellan kurser (Biggs & Tang, 2007). Begreppet literacy avser användande av text i sociala sammanhang för ett visst syfte (se t.ex. Heath, 1983; Barton, 2007). Multimodalitet kännetecknar kommunikation där bilder, gester, ljud, skrift och andra modaliteter samspelar (Danielsson & Selander, 2016). Vår förhoppning är att vi genom enkätresultatet ska kunna identifiera utgångspunkter viktiga för lärarutbildningens undervisning och kvalitetsutveckling. Projektets fortsättning kommer därefter fokusera fortsatt progression och hur studenter didaktiskt omsätter det innehåll de möter gällande multimodalitet och literacy under sin HFU och i VFU . Avslutningsvis kommer studenternas uppfattningar av begreppen studeras genom analyser av skriftlig och muntlig examination kopplade till VFU. Vi bedömer att detta är av relevans för högskolepedagogiskt arbete inom lärarutbildning
  •  
13.
  • Udén, Anna, 1962, et al. (författare)
  • Scaffolding till stöd för lärarstudenters förståelse av relationen mellan teori och praktik
  • 2016
  • Ingår i: NU2016 Högskolan i samhället - Samhället i Högskolan.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Isyfteattstödjalärarstudentersförståelseförhurdenhögskoleförlagdautbildningen(HFU)ochden verksamhetsförlagdautbildningen(VFU)bildarenhelhetharviskapatenscaffoldingmodell.Modellenär enbildöverfyracentralaaspekteravinnehålletiteorisåvälsomipraktik.Defyraaspekternaär: övergripandeteori,specifikteori,metodochteknik. Denökadeakademiseringenavlärarutbildningenharinneburitenomställningfrånenmerpraktik- och undervisningsnärautbildningtillenmerteoretisk.Detmärksbådepåutbildningensinnehållochpå minskatantaltimmarförpraktikuteiskolverksamheten.Förstudentenärkopplingenmellande teoretiskastudiernaocherfarenheterfrånklassrumspraktikenintemednödvändighettydligochlättatt förstå.Detkantillochmediblandvarasvårtattsenyttanavpedagogiskateorier,ochattseskillnadpå detövergripandepedagogiskateorierellersnarareteoribildningarochdemersmalaämnesdidaktiska teorierna. Viharsettattstudenterbehöverstöttningförattsjälvasåsmåningomkunnagörakopplingarmellan HFUochVFU.Debehövervidarestöttningförattutvecklaförståelseförolikatyperavteorier,teoretiska perspektivochbeprövaderfarenhet,ochhurdeisigkanutgörastödiarbetetmedattplanera, iscensättaochanalyseraegnalektioner. Genomvårscaffoldingmodellfårstudentenenmöjlighetattsehurförhållandetmellanövergripande pedagogiskateorier,metodförundervisning,undervisningsteknikerochspecifikteoriochbeprövad erfarenhetkanförstås.Ivårposterpresenterasmodellenochdebegreppdenbeståravsamtett konkretexempelpåhurmodellenkananvändasiettkonkretexempel.Vidiskuterarocksåmodellens potentialsommedierandeverktyg.Modellenbyggerpåscaffoldingtheory(Wood,Bruner&Ross,1976) ochpåsociokulturellateorier(Vygotskij,1978,Säljö,2000).
  •  
14.
  • Udén, Anna, 1962, et al. (författare)
  • Storyline in Teacher Education Program – To Understand Theory through Practice
  • 2015
  • Ingår i: 6th International Storyline Conference, University of Strathclyde, Glasgow.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • As teacher educators we meet student teachers during their theoretical education at Campus and in work-based training at schools. During the work-based education student teachers are expected to relate theories with practice in school activities, and, on the basis of the complex classroom praxis, to theorize what happens in the classroom. The didactic questions should be updated, concretised and discussed on the basis of a scientific and critical approach. Back on Campus, the students present what they experienced and accomplished during practice, discuss with current theories and draw conclusions that will help them in their development toward the future profession. Pedagogical theory and classroom practice will together help student teachers develop a dialogical approach to the future profession. Student teachers, however, seems to see the relationship between theory and practice as dualistic (Bronäs, 2006). Students have not only difficult to see the links between learning and teaching, they have difficulty seeing the value of learning theories. This is alarming. Partly because of the student's own learning process and partly given the didactic challenges and choices he or she will face as fully trained teacher (Selander, 2012, Liberg, 2012). To help students to understand the meaning and use of theory versus practice, we have implemented a storyline. In our paper we present a theoretical framework which defines three areas that together constitute a comprehensive view of praxis that is: educational methodology, specific theory and pedagogical technics. To further specify and define this framework we use our Storyline as an example.
  •  
15.
  • Udén, Anna, 1962, et al. (författare)
  • Undervisningsmetod - Det förbjudna didaktikperspektivet
  • 2014
  • Ingår i: NU2014 Nätverk och Utveckling, 8-10 oktober 2014, Umeå.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Undervisningsmetod - Det förbjudna didaktikperspektivet Bakgrund och problemområde På våra lärarutbildningar råder det i det närmaste konsensus kring frågan om metodik i utbildningen – någon sådan ska inte finnas. Sigrid Franke, vid SNS Utbildningskommission, menar att de blivande lärarna ska kunna stå emot diverse pedagogiska modenycker, som svar på varför lärarutbildningen inte ska undervisa om metoder, och på samma sätt framhåller ordföranden för lärarutbildningsnämnden i Göteborg att utbildningen inte ska ”presentera färdiga verktygslådor utan lärarutbildningen ska göra det möjligt för studenterna att utveckla ett eget förhållningssätt baserat på vetenskaplig reflektion och ett kritiskt förhållningssätt” (Skolvärlden 18/11 2013). Dessa uttalanden är exempel på det utbredda tabu talet om metodik för lärarstudenter utgör (Tegemark, i lärarnas nyheter, 2013). Lärarstudenterna däremot efterfrågar just metodik i utvärdering efter utvärdering. Under hösten 2013, när den reformerade lärarutbildningen, Bäst i klassen, pågått i två år, svarar sju av tio studenter att de får för lite undervisning i hur man planerar och förbereder lektioner samt i praktik och metod (Lärarnas nyheter, 17/9 2013). Syfte och problemställningar Syftet med vårt paper är att problematisera det faktum att lärarstudenter förväntas konstruera och utveckla sina egna undervisningsmetoder utan att först få bekanta sig med och prova befintliga metoder. Om lärarstudenter inte får möta olika metoder för lärande hur ska de då kunna förhålla sig kritiska till så kallade pedagogiska modenycker? Hur ska våra studenter få ett vetenskapligt förhållningssätt om det i utbildningen råder total konsensus kring pedagogiska teorier och tabu kring metodik? Metod Med syfte att tillmötesgå lärarstudenters önskan att diskutera den didaktiska hur-frågan, och att frångå lärarutbildningens totala negligering av undervisningsmetoder har vi iscensatt en storyline i en av våra svenskkurser. I föreliggande paper lyfter vi fram en del i vår storyline, i vilken studenterna, i egenskap av nybildat lärarlag, gestaltar hur undervisning i en förskoleklass kan gå till. Den teoretiska utgångspunkten och förväntade kunskapen är språkutvecklande didaktik. Uppgiften ses som ett led i att förbereda studenterna tillräckligt för sin kommande profession.
  •  
16.
  • Ahlberg, Kerstin, et al. (författare)
  • Visualisera globala mål i serier : Social och ekologisk hållbarhet i bildämnet
  • 2024
  • Ingår i: Bild och visuell kultur Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 135-158
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I detta kapitel presenteras ett temaarbete där elever i årskurs fyra skapade serier utifrån de globala målen för hållbar utveckling. Eleverna arbetade under fyra veckor med att skapa sina serier. I kapitlet beskrivs serieskapande som multimodal uttrycksform och temaarbetets upplägg i olika lektioner. Vi gör också en närläsning av två av serierna med kopplingar till serielitteracitet.
  •  
17.
  • Dahlbäck, Katharina, 1957, et al. (författare)
  • Estetiska lärprocesser i grundlärarprogrammet
  • 2022
  • Ingår i: Konferensbidrag NEÄL2022 Kulturutbildning för alla? Estetiskt lärande och social hållbarhet.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vi vill bjuda in till ett rundabordssamtal om lärarutbildningen. Grundläraren ska utifrån examensmålet ”Visa kännedom om praktiska och estetiska lärprocesser” kunna möta elever i relation läroplanens innehåll och krav. Lärarutbildningen från 2011, med inriktning mot Förskoleklass – år 3 (F-3), är en utbildning som helt saknar kurser i de båda estetiska skolämnena bild och musik. Det saknas också möjlighet att välja kurser i dessa ämnen, jämfört med inriktningen mot år 4–6 som har valbara kurser. I detta rundabordssamtal vill vi diskutera lärarutbildningens ansvar för att blivande lärare utvecklar kunskap om, och färdigheter att själva använda estetiska uttrycksformer som didaktiska verktyg i läraryrket. Om lärarstudenten ska kunna välja adekvata estetiska verktyg och själv vara tillräckligt kompetent gällande estetiska perspektiv, är det lärarutbildningens uppgift att förbereda dem på bästa sätt. Ett multimodalt perspektiv på undervisning och lärande, det vill säga att låta flera olika uttrycksformer samverka, stödjer läroplanens betoning på att skolans undervisning ska inkludera estetiska metoder. Som en konsekvens därav följer att lärarutbildningens undervisning bör genomsyras av multimodal högskolepedagogik. Detta förutsätter att kurslärare har god kännedom om kursernas innehåll och kan koppla samman kursinnehåll med estetiska perspektiv så att studenten utvecklar kunskap om estetiska erfarenheters funktioner, estetisk kommunikation, och förmåga att själv använda estetiska uttrycksformer, samt att förstå hur de kan använda estetik som didaktiska verktyg. Vår tes stöds också i den motion som riksdagen mottog under hösten 2020, som betonar de estetiska ämnenas samhällsrelevans och betydelse för demokratiska processer och rättigheter. Vår genomlysning av lärarutbildningen vid GU visar att våra studenter inte ges möjligheter att utveckla tillräcklig kunskap i relation till sitt blivande läraruppdrag. Vilka kunskaper och erfarenheter har ni av att implementera estetiska aspekter och uttrycksformer vid era lärosäten?
  •  
18.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • An Aesthetic and Ethical Perspective on Art-Based Environmental Education and Sustainability from a Phenomenological Viewpoint
  • 2017
  • Ingår i: Ethical Literacies and Education for Sustainable Development Young People, Subjectivity and Democratic Participation. - London : Palgrave Macmillan. - 9783319490106
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • In this chapter I seek to understand the links between ethical and aesthetic teaching and learning tools in education concerning sustainability from a phenomenological perspective. Focusing on the phenomenological concepts Being-in-the-world, self-experience, horizon and object I discuss how to engage teachers and pupils in environmental issues from a holistic point of view. Aesthetic educational methods based on ethical aspects and environmental awareness may provide such holistic learning opportunity. Participation and involvement in such teaching and learning contexts might create a shift in perspective to bring plants to the forefront and thus challenge plant blindness.
  •  
19.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Att våga se och möta sina fördomar
  • 2022
  • Ingår i: Konferensbidrag NEÄL2022 Kulturutbildning för alla? Estetiskt lärande och social hållbarhet.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Barn och ungdomar har ett stort behov av att bli sedda, och att få vara den de är. Samtidigt har omgivningen en stark påverkan på deras uppfattning av hur de ska vara, se ut och agera. Estetiken kan vara ett medel för att bearbeta och utmana den unges syn på identitet. I denna workshop utforskas utveckling av fiktiva identiteter, där deltagarna med hjälp av dessa identiteter öppnar upp för oväntade berättelser. Uppgiften behandlar hur stereotypa normer kan ta sig uttryck och framträda, och berör klass, kön, sexualitet, ålder, etnicitet och funktionsvariation. Uppgiften utmanar deltagarna att arbeta med sin egen identitetsutveckling och syftar till att inkludera värdegrundsfrågor där estetik och bilddidaktiska verktyg används. Ett syfte är att stimulera frågor om social hållbarhet i bildlärarutbildningen. Uppgiften har genomförts på lärarutbildningen för blivande 6-9 lärare inom bild, och i en kärnkurs för blivande fritidshemslärare. I denna workshop arbetar vi praktiskt, samt presenterar tankarna bakom och sammanfattar slutligen med deltagarnas upplevelse av uppgiften. Identitetsskapande belyses både utifrån ett individ- och lärarutbildningsperspektiv. Workshopen baseras på normkritisk pedagogik och intersektionella och interkulturella perspektiv (Björkman & Bromseth, 2019; Lorentz & Bergstedt, 2021), med rötter i kritisk pedagogik, queerteori och intersektionalitet. Syftet med workshopen är att utforska och ifrågasätta normer och maktrelationer, vilka påverkar lärandeinstitutioner, lärare och elever. Referenser: Björkman, L., & Bromseth, J. (2019). Normkritisk pedagogik - Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Studentlitteratur. Lorentz, H., & Bergstedt, B. (2021). Interkulturella dimensioner: pedagogik för interkulturellt lärande. Studentlitteratur.
  •  
20.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Avantgarde utan auktoritet – miljöaktivism i en lågstadieklass : Avant-garde without authority - Environmentalism in a lower primary class
  • 2020
  • Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. - : University of Oslo Library. - 1504-9922. ; 14:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Denna artikel undersöker elevers handlingar efter möten med så kallade desorienterande dilemman i undervisning som förlagts till skogsmiljö. Artikeln bygger på en studie genomförd i den svenska grundskolans årskurs 2, där en lärarstudent, tillsammans med sin handledare, planerat och genomfört en Storyline, med syfte att låta eleverna skapa relationer till träd och därigenom att motverka växtblindhet. Det empiriska underlaget består av fältanteckningar från deltagande observation och transkriptioner från videoinspelningar och från en intervju med lärarstudenten. Materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys mot bakgrund av affektivt och transformativt lärande. Resultatet visar att när eleverna i studien gavs frihet att utforska skogsmiljön på egen hand, öppnades möjligheter till estetiska erfarenheter och till möten med desorienterande dilemman. Affektivt och transformativt lärande kan vara en pedagogisk utgångspunkt som kan leda till elevens förändrade självbild och förändrat sätt att betrakta världen.
  •  
21.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Become Your Opposite Person-Participation and Communication by Visual Representation
  • 2015
  • Ingår i: Risks and Opportunities for Visual Art Education in Europe. Culturgest, Lisbon, Portugal 7-9 juli, 2015.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The purpose of this paper is to present and discuss the findings from a study investigating the potential of an aesthetic approach to an inclusive pedagogy. Research questions: •How can we design aesthetic methods to assist high school students, who need scaffolding, socially as well as mentally, with engaging in group activities and individual learning processes? •How may aesthetic methods assist these specific high school pupils with deeper self-understanding and confidence according to their sense of shortcomings and failures? •How do these pupils experience and think of the aesthetic methods practiced in the study? Aesthetic learning activities in this study are designed to provide pupils with opportunities to express themselves, to get to know each other and learn something about themselves and to communicate in different ways. One of the methods used was photo elicitation, which is a visual method where you use photos and images to elicit views, storytelling, personal meanings and values. This method was combined with performing art and drama exercises. In the study I used a variety of data sources and analysis methods: Classroom observations, photo elicitation, interviews and aesthetic products of pupils. Findings indicate that these aesthetic methods help these specific high school students to participate on their own conditions and help them communicate. Furthermore their self-confidence will increase.
  •  
22.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Being and the Forest: Students’ Transformation into Trees. A Phenomenological Study on Art-based Environmental Education Focused on Preventing Plant Blindness
  • 2018
  • Ingår i: InSEA CONGRESS 2018 Finland: Scientific and Social Interventions in Art Education.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Plant Blindness is a controversial concept which was coined by Wandersee & Schussler (1999). It is elucidated as the inability to see and understand plants and their functions which leads to an inability to appreciate the aesthetic values of plants and an anthropocentric view of plants as inferior to humans and animals. Art-based Environmental Education (AEE) can play a crucial role regarding students´ awareness of plants and their importance to life on earth. This presentation is based on a participating action-research study on a Storyline conducted in two school-classes where art is used to deepen student’s comprehension of forests and trees. During this five week long storyline the students are gradually being transformed into trees. The study is based on a life-world phenomenological approach (Husserl, 2004; Merley-Ponty, 1995) in addition to theories of AEE (Mantere, 1992) and ecological literacy (Orr, Stone, Barlow & Capra, 2005). Research Question: How do Pupils’ experience the transformation into trees? The study includes participating observations and interviews which are video-taped. The empirical material is composed of field notes, video recordings, photographs and pupils’ work such as paintings, drawings, photos, films, face masks and different texts e.g. diary, myths and information texts. Result: AEE used in order to achieve sustainable sensibility and plant awareness may support the development of pupils’ ecological literacy. This paper will give examples of how teachers and pupils experience and use the aesthetic values of plants and natural environments.
  •  
23.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Being in the forest—A matter of cultural connections with a natural environment
  • 2019
  • Ingår i: Plants, People, Planet. - : Wiley. - 2572-2611. ; 1:3, s. 221-232
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Itisknownthatforestshaveapositiveimpactonhumanhealthandwell‐being.The aim of this study was to examine human relationships with forest environ‐ments on a different level. Specifically, how people in western Sweden relate to a particular place in a forest.• Data were collected using a questionnaire placed on a tree located in a spe‐cific forest setting over the course of a year. The results were examined from a phenomenological (the philosophical study of the structures of experience and consciousness)life‐worldperspectivethathighlightstheintersubjectivityandhis‐toricity of people's connections to a forest environment.• Theresultsrevealthattheexperienceof‘being’or‘doing’inaforestproducesalarger, more nuanced, response than the simple experience itself. This complex response includes an individual's previous experiences, childhood memories, his‐tory and connections to cultural representations.• Examining and understanding more deeply the relationships that humans have with forests is important for those that aim to engage people with forests and the botanical world.
  •  
24.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Besjälning av träd som ett steg att förebygga växtblindhet - En aktionsforskningsstudie av Storylinearbete i år 2 och 6.
  • 2017
  • Ingår i: NATIONELL KONFERENS I PEDAGOGISKT ARBETE, Göteborgs universitet, 14-15 aug 2017.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syfte/mål Attundersökaomstorylineundervisningmedsyfteattskapapersonligrelationtillväxterkan bidratilleleversutvecklingavekologisklitteracitet,dvsförståelseförväxterochderas funktioniolikaekosystem.Ytterligareettsyfteärattundersökaeleversuppfattningav dennastorylineundervisningochvaddemenarattdeharlärtsig. Metod Aktionsforskningsstudiemeddeltagandeobservationochsamtalsamtdatainsamlingav elevarbeteniformavbild-,film- ochtextproduktion.Aktionsforskningen byggerpå deltagandeochsamverkan,demokratiskaidealochennärakopplingmellanteorioch praktik.Iföreliggandestudiefårdetkonsekvenserförklassrumsarbetetsåvälsomi forskningsgruppen. Teoretisk inramning Studienharettfenomenologisktperspektivdärelevernaslivsvärldståricentrum.Idetta paperfokuserassärskiltIntersubjektivitetochdenlevdakroppen.Centralabegreppistudien ärväxtblindhetochekologisklitteracitet.Studienrelaterarocksåtillutbildningförhållbar utveckling. Förväntade slutsatser VårintentionärattsehuruvidaenmedvetetplaneradStorylinemedtydligtsyftekanbidra tilleleversutvecklingavekologisklitteracitet.Vårförhoppningärattsenågon attitydförändringieleversförhållningssättgentemotdenomgivandeväxtligheteni allmänhetochtillskogensträdisynnerhet. Relevans för pedagogiskt arbete Studiensresultatkanbidramedkunskapomeleversutvecklingavekologisklitteracitet, vilkenkanvaraanvändbarförskolutvecklingsåvälsomilärarutbildning.
  •  
25.
  •  
26.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Bild, text och tal i samverkan – posterarbete för inkludering av och genom multimodala arbetsformer i den akademiska miljön
  • 2016
  • Ingår i: NU2016 Högskolan i samhället - Samhället i högskolan.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bild, text och tal i samverkan – posterarbete för inkludering av och genom multimodala arbetsformer i den akademiska miljön Introduktion Breddad rekrytering gör att vi får studenter med en mångfald av styrkor och bakgrunder. Högskolan har de senaste decennierna främst premierat textbaserad kommunikation både som studieobjekt och som examinationsform (Elmgren & Henriksson, 2013). I motsats till en sådan kommunikation förespråkar vi en högskolepedagogik som utmanar detta traditionella utbildningsförfarande och istället bejakar studenters olika styrkor och förmågor. Vår tanke utgår från en studentaktiv, inkluderande pedagogik där studentens individuella lärande står i centrum. Vårt exempel på inkluderande pedagogik bygger på tre modaliteter, bild, text och tal, vilka kan presenteras genom posterprojekt. Ett posterarbete är ofta ett resultat av eller del av en process av olika projektarbeten, examensarbeten eller forskningsstudier. I vårt paper presenteras hur bild genom tre olika posterarbeten kan bidra till kunskapsutveckling inom olika ämnen för universitetsstuderande. Studien Vår studie bygger på studenters arbete och examinerande redovisningar i form av posters. Vår undersökning baseras dels på individuella intervjuer med sju studenter, dels ett femtiotal postrar från kursernas övriga studenter. Vi har följt lärarstudenter som läser svenska och studenter som genomgått ett masterprogram i pedagogik, samt lärarstudenter som läser valbar kurs i bild vid universitet respektive högskola. Syfte och frågeställning Vi har undersökt huruvida arbete genom posterpresentation kan utveckla och gynna lärande oavsett studentens lärandepreferenser. •Hur uppfattas posterarbetet och posterpresentationen som redovisningsform? •Hur upplever studenten detta arbete i förhållande till sitt eget lärande? Resultat: Studenterna som ingått i studien anser att posterarbetet bidragit till ett vidgat seende och ökat deras visuella kommunikationsförmåga. De menar också att de fått verktyg från workshops, föreläsningar och professionell handledning, för att använda och vidareutveckla i aktuella såväl som framtida arbeten och multimodala presentationer. Diskussion För att studenten ska utveckla förståelse om hur bild, text och tal samverkar är det nödvändigt att de undervisande lärarna har formell ämnesutbildning. Vi vill poängtera att den kunskap som bildlärare har är väsentlig i samband med undervisning och handledning av studentens posterarbete på samma sätt som språklärarens formella utbildning är central för handledning av posterns text. Vi diskuterar ämnesintegrering ur ett kritiskt perspektiv och framhäver att bild inte kan bytas mot text eller någon annan modalitet och vice versa., båda kompetenserna är nödvändiga i ett samarbetsprojekt rörande posters, som i exempelvis vetenskapliga, konstnärliga och dokumentära arbeten. Vår farhåga är att den specifika kunskapen negligeras. Referenser Elmgren, M & Henriksson, A-S (2013). Universitetspedagogik. Lund: Studentlitteratur.
  •  
27.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Common and mixed paintings - What, How and Why?
  • 2019
  • Ingår i: 51st Annual IVLA (International Visual Literacy Association) Conference. 16.-19.10.2019, Leuven.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Introduction Pupils in Swedish compulsory school are learning visual art from first grade to grade nine. However, student teachers, specialising in primary school, do not take any courses on visual art. This implies that younger pupils, age 7-12, meet the subject of visual art through instructions from an untrained teacher with no subject competence. Teacher education plays a crucial role in preparing primary school student teachers to teach their future pupils how to communicate through various modalities. I meet the student teachers during their first semester in a course called Language as a communicative resource, which builds on multimodal perspectives, including aesthetic modes such as visual art, drama and music in addition to written and spoken modes. I teach visual art. In order to develop visual literacy skills through artwork, I let my student teachers create common and shared paintings, through certain specific stages. Aim The aim with this presentation is to discuss the didactic aspects of what, how and why this exercise enhances visual literacy. Theoretical framing The presentation builds on scaffolding theory (Wood, Bruner & Ross, 1976; Brush & Saye, 2002) and focuses on didactic competence regarding visual literacy. Didactic planning includes well-reasoned strategies, integrating the didactic questions of what, how and why, and concerns content as well as pedagogical methods. Student teachers in this study are supervised by the learning process of a collective painting and their reflections on the aesthetic experiences. My role as a teacher educator is to act as an “expert”, helping students achieving deeper understandings (Holton & Clarke, 2006), through prepared instructions and constructive feedback and dialogues (Simons & Klein, 2007). During the learning process, students need to be actively engaged. Method This presentation builds on a pilot study, conducted within teacher education in Gothenburg. It is a self-ethnographic study which includes 30 student teachers and one assignment. Fieldnotes are used to memorize the discussions. Result The result of the assignment shows what the common paintings communicate, for example the student teachers’ knowledge of integrated concepts. The discussions after the assignment show why the common painting might be a fruitful way to develop visual literacy skills, such as enhancing art skills, visualizing knowledge, to tell a story, describe the world and to form identity. References Brush, T. & Saye, J. (2002). A summary of research Exploring Hard and Soft Scaffolding for Teachers and Students Using Multimedia Supported Learning Environment. The Journal of Interactive Online Learning, vol 1, No 2, p. 1-12. Bruner, J. (2002). Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos. Holton, D. & Clark, D. (2006). Scaffolding and metacognition. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, vol 37, No 2, p. 127-143. Simons, K. & Klein, J. (2007). The impact of scaffolding and student achievement levels in a problem-based learning environment. Instructional Science, vol 35, No 1, p. 41-72. Wood, D., Bruner, J. & Ross, G. (1976). The Role of Tutoring in Problem Solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17, 89–100.
  •  
28.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Deep Valleys, Dense Swamps, Narratives from a Life-World of a PhD-Student
  • 2021
  • Ingår i: Storied Doctorates. Transdisciplinary Perspectives in Educational Research, vol 1. Springer / In: Lee E., Xypaki M., Sinakou E., Mejía-Cáceres M.A., Schwambach A. (eds). - Basingstoke : Springer Nature. - 2662-6691. - 9783030675066
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • As a Swede, Margaretha is always close to a forest, even in the cities. In fact, approximately 70% of the land area is predominated by it. When Margaretha had the opportunity to site her research in the forest it felt like a match made in heaven. She decided to investigate people’s relationships with forests, trees and other plants in the light of the notion of plant blindness. Specifically, Margaretha employed an aesthetic view on sensoric experiences of being in the forest. Accordingly, her research is interdisciplinary, combining art and pedagogy with environmental and sustainability issues. In this chapter, Margaretha presents vignettes of her experiences of the two first years as a PhD student in a narrative way. With the intention of bringing meaning to her experiences, the vignettes are reflected through the lenses of phenomenology. Margaretha begins by explaining how she came across the PhD position. Then she examines an identity crisis and the experience of a challenging academic environment. Next, she looks at one turning point experienced at a European Educational Research Association seasonal school in Cambridge through lively meetings with fellow doctoral students. Thereafter, she describes a stressful situation and a second turning point that happened while she was investigating phenomenology, followed by a final paragraph on how to proceed.
  •  
29.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Delaktighet och kommunikation genom visuell representation
  • 2013
  • Ingår i: Mångfald och differentiering. Inkludering i praktisk tillämpning.. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071985 ; , s. 237-252
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • För att finna elevers drivkrafter krävs en uppriktig nyfikenhet på elevernas vardagsliv, intresse för barns och ungas kulturer, respekt för deras världar och förståelse för den enskilde elevens behov. Som lärare gäller det att vara lyhörd för sina elevers önskningar och att vara öppen för olika typer av kommunikationsformer, för att aktivt kunna arbeta med kommunikation och delaktighet. En utgångspunkt kan vara att arbeta med foto, iscensättning och sociala medier.
  •  
30.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Den hållbara staden för ett gott liv : storyline i grundskolans lägre åldrar
  • 2023
  • Ingår i: Storyline i begynneropplæringen. En estetisk og leken tilnærming til læring. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060965 ; , s. 71-86
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kapitlet handlar om en svensk skolas utvecklingsprojekt och elevers skapande av en hållbar stad i årskurs 2. Storylinen Staden skapades först som elevernas uppdrag att skapa en trivsam stad för alla invånare. Ett av målen då var att ge eleverna rika möjligheter till kreativt arbete, demokratiska processer och språkutveckling. Det tvärvetenskapliga arbetet omfattade skolämnena bild, svenska, samhällskunskap och naturkunskap. Under 2021 utvecklade lärarna konceptet och flyttade fokus för undervisningen från att skapa ett trivsamt samhälle till att skapa ett hållbart samhälle och den hållbara staden. De valde då att inkludera ämnesinnehåll som behandlar miljöproblem, elförsörjning och sociala hållbarhetsaspekter ur ett samhällsperspektiv. Ett syfte var också att diskutera vad människor behöver för att leva ett gott liv – och vad människor egentligen inte behöver. Tanken var också att eleverna skulle lära sig om demokrati genom att uppleva demokrati, det vill säga att delta i demokratiska undervisningsmetoder, för att utveckla färdigheter som krävs i demokratiska sammanhang. Vidare skulle eleverna få möjlighet att utveckla en känsla av agens, av medbestämmande. Lärarna i storylinen Staden byggde sitt förhållningssätt på relationell pedagogik (Adams, 2018). Det bygger på att skapa en tillåtande atmosfär i klassrummet, och att skapa goda relationer mellan lärare och elev och mellan eleverna (Aspelin, 2018). Ett öppet klassrumsklimat gynnar demokratiska processer, elevinflytande, elevers kritiska tänkande och vilja att agera. Relationell pedagogik baseras på en helhetssyn på undervisning, som integrerar omsorg om eleven, kunskapsutveckling och medborgarfostran till en sammanlänkad enhet.
  •  
31.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Do you see how I feel and can you feel it? A study including mirror neurons in a collaborating art project
  • 2020
  • Ingår i: Making: Proceedings of the Insea World Congress 2019, Vancouver.. - 9789895468348
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This short paper is based on an analytic autoethnographic study and explores the impact of mirror-neurons while making mixed self-portraits together. Autoethnography have in recent times been taking into consideration as a research method within performing arts. This study is based on art-based research. Art is used in order to direct social research questions in holistic and committed methods in which theory and practice are entangled. Theoretically, this work draws on the theory of mind (Slaughter & de Rosnay, 2017) and the concept of mirror-neuron (Iacoboni, 2008; Ferrari & Rizzolatti, 2015). The issue and analysis of how human can understand their own as well as others’ minds have been of interest in philosophy for a long period of time. Currently research on theory of mind includes all ages and a wider focus on progressions of understanding. The data production entail art-work, created through three phases, log books, audio recorded conversations, photographs and video recordings. The result shows how mirror neurons are activated through the art-work which enables a feeling of oneness. The study confirms that imitating and mirroring while creating art is a potent way of learning and could therefore be used purposely in art-education.
  •  
32.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Do you see how I feel and can you feel it? An autoethnographic study on how mirror neurons guide the art-work in a collaborating art project
  • 2019
  • Ingår i: INSEA 2019: Making, Vancouver.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Throughout the ages, artists have painted self-portraits as an attempt to identify themselves. Who am I and who am I when I am joining a certain group of people? Likewise, in school education, self-portrait creation has been a traditional standard assignment. Correct proportions, realistic drawings and objectivity were the aim striving for. However, today self-portrait is used to expressing oneself in a more subjective and creative way. Mirroring oneself, the student is empowered to observe and scrutinize the notion of self in an unbiased way in contrast to the critical self-image of everyday life. Apart from learning the human anatomy and how to use pictorial techniques, students develop their self-awareness and knowledge of identity and may thus be able to express an alternative image of self. To develop the social self-concept, we need experiences of encountering the other (Hall, 1997). Within psychoanalysis, according to Hall, the idea of the other is essential to the constitution of the self as a subject; we create meaning through dialogue with the other. We rely on each other’s perceptions and appraisals to enhance our social self; we define ourselves in the eye of the other (Aure, 2011), as if we are looking in a mirror. Thereby we might be able to feel the emotional state of the other; to feel oneness. Synchronously, the capability to identify emotional expressions intimately connects to the visceral image of our own facial expressions (Hang Lee & Tottenham, 2011; Nummenmaa et al, 2008; Niendenthal, 2007). Consequently, mutual facial feedback serves as a bidirectional contagion which helps us to construe expressions and consolidate emotions in the spectator as well as in the other. Imitating is an indication of social behavior; it is what human beings do, from infancy to senescence (Yarbrough, 2017). Tuning our moods and movements is a way of expressing that we like a situation and the other person. Historically, human have used mirroring as a type of universal signal, and it have even been a way of surviving, Yarbrough maintains. Mirroring was learnt as a socially accepted behavior. Now it is seen as an innate inclination of expressiveness, yet depending on factors such as culture, education, personality and gender (ibid). This is an analytic autoethnographic study revealing the journey of three scholars/art-teachers educators/artists, working at the University of Gothenburg, exploring the impact and implication of mirror-neurons while making common and mixed self-portraits. Our experiences of this art-making are expressed through chronologically ordered narrative vignettes. In order to connect the experiences with theoretical significance these vignettes were critically reflected upon.
  •  
33.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Ekologisk literacy och hållbar utveckling – vad har det med bildämnet att göra?
  • 2017
  • Ingår i: NOFA6 (Nordisk fagdidaktisk konference, University of Southern Denmark, Odense. Maj 29-31 2017..
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I vår tid, när människan i allt högre utsträckning lever i urbana miljöer, tycks förståelsen för växters betydelse för allt liv bli allt mindre. Trots vårt beroende av växter utvecklar den moderna människan så kallad växtblindhet (Wandersee &Schussler,1999)., d.v.s. att vi inte uppmärksammar, förstår eller uppskattar växtligheten omkring oss. Lärarutbildningen har en självklar roll i att bidra till medvetenhet hos unga gällande växters betydelse för människans och andra organismers fortlevnad. Skolan kan förebygga växtblindhet och bidra till att elever utvecklar känslomässiga band och ett nära förhållande till den omgivande naturen (Hershey, 2002). Världsnaturfonden och UNESCO menar att lärarutbildning såväl som skola behöver finna meningsfulla aktiviteter och hållbara undervisningsformer gällande naturvetenskap (WWF, 2010, UNESCO, 2009). Men ligger ansvaret endast på dem som undervisar i de naturorienterande ämnena? Mannis (2015) studier klarlägger att elever har lättare att förstå hållbarhetsfrågor när emotioner kopplas till undervisningen, och Manni belyser att estetiskt erfarande bidrar till meningsskapande, vilket även Wickman (2006) och Jacobsson (2008) hävdar. Utomhuspedagogik bygger på upplevelsebaserat lärande i autentiska miljöer. Ett exempel är Art Based Environmental Education (AEE), som kombinerar estetisk praktik och miljöundervisning. Mantere (1992) menar att konst och bildämnet kan spela en avgörande roll för miljöundervisning. Presentationen, som är en del av mitt avhandlingsarbete, startar i AEE och slutar i en diskussion om ekologisk literacy. Syfte: Att finna vägar till att förhindra elevers växtblindhet, där estetik och bildämnet spelar en avgörande roll. Metod: Avhandlingsarbetet är uppdelat i två delstudier. Genom en platsbaserad enkät upphängd i ett träd, en timmes promenadväg in i skogen, en enkät i skogsnära hushåll samt walk-and-talkintervjuer har empiri samlats i delstudie 1. Empirin och dess resultat används därefter som utgångspunkt i delstudie 2 som består av en aktionsforskningsstudie i två skolklasser, år 1 och 6. Referenser Hershey, D. (2002). Plant Blindness: “We have Met the Enemy and He is Us. Plant Science Bulletin. Vol 48, No 3. Jacobson, B (2008). Learning Science Through Aesthetic Experience in Elementary School.Aesthetic Judgement, Metaphor and Art. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholm University. Manni, A (2015). Känsla, förståelse och värdering. Elevers meningsskapande i skolaktiviteter om miljö- och hållbarhetsfrågor. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet. Mantere, M H (1992). Ecology, Environmental Education and Art Teaching. I Piironen, L. (red.), Power of Images. Helsingfors: INSEA Research Congress, Association of Art Teachers. s 17-26. UNESCO (2009). Review of Contexts and Structures for Education for Sustainable Development. Wandersee, J. H & E. E. Schussler, E.E (1999). Preventing plant blindness. The American Biology Teacher 61. s 84– 86. Wickman, P-O (2006). Aesthetic experience in science education: Learning and meaning- making as situated talk and action. Doktorsavhandling. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates. WWF. Världsnaturfonden (2010) Skola på hållbar väg – skolors arbete inom hållbar utveckling.
  •  
34.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Embodied Connective Aesthetics: A Collaborative Art Project Guided by Mirroring
  • 2021
  • Ingår i: Crossing boundaries and disciplines: The book of selected readings IVLA 2019. - 9780945829133 ; , s. 82-96
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Identity formation is a lifelong process, which defines individuals to others and themselves. When humans develop their social self, they depend on other people’s views and values, as well as on imitating. Imitating is an indication of social behavior, which includes mirroring. In this qualitative study, the author examined a collaborative art project conducted through art-based and autoethnographic research by three scholars/art teachers, the author included. The study started from a life-world phenomenological perspective and the concepts of lived experience, wonderment and intersubjectivity. In addition, a four resources model of visual literacy was used to analyze the result. The study was implemented in the context of teacher education, and art was regarded as the principal content as well as a didactic tool, accentuating the communicative feature of visual literacy. The result shows the complexity of conducting a collaborative art project, and that the visual expressions was not restricted to artwork but incorporated body language. Mirroring included not only visible signs but also audio signs and signals, and occurred even though the scholars/art teachers were quite immersed in and preoccupied with the art-making. One does not need to visually observe another person when mirroring, but can experience another person’s performance by merely being in the moment.
  •  
35.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Enhancing Emotional and Visual Literacy through Picturebook Reading : The Picturebooks as ImageText and Mindreading
  • 2016
  • Ingår i: IVLA2016 Engaging the Senses.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Today picturebooks are viewed as highly valuable tools in the support of children´s development of literacy skills and socialization into social life. An extensive body of research illustrate how the interaction between the child and a mediating adult in read-aloud situations include elements that illustrate what reading is, how picturebook stories, and the conversation between child and adult, do not only promote language development, but also plays an important role in the promoting of knowledge of the world (Evans, 2009; Kulbrandstad, 2003). An intriguing field is empirically based research on children´s response to picture books, and in their seminal work Children reading picturebooks (2016) Arizpe and Stykes describe the fascinating range of studies that has been conducted on children´s responses to picturebooks; studies which demonstrate how children are being able to understand and interpret sophisticated contents presented through both different viewpoints and complex images. As for methodologies, almost all empirical research with picturebooks so far is based on reader response theories (Iser, 1978 and Rosenblatt, 1978, 1982). Nikolajeva (e.g. 2012, 2014) has in several studies (based on cognitive literature) suggested how the emotional dimension in picturebooks may serve as an important tool for the training of mindreading abilities. Nikolajeva´s perspective is purely theoretical, but in her studies she calls for empirical research on the imagetext, which may, amongst other things, enhance our understanding of emotional as well as visual literacies. Moreover, to our knowledge, so far, studies of children´s responses to picture books have only targeted children´s responses at certain ages, and there have been no attempt to follow the children over a period of time. This being so, we are prone to missing important aspect of the development of children´s emotional response. It would also be helpful to study children´s responses in a long term perspective that document change around “turning points”, such as the transition from preschool to primary school. We believe these “turning points” afford rich windows into aspects of the social environment that may give rise to needs and pressures for certain types of meaning-making. Scholars have explored the powers of the image in the picturebook, and how it helps children interpret the unfolding of events (Salisbury & Styles, 2013).
  •  
36.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Envisioning an Alternative Future.
  • 2023
  • Ingår i: ECER Conference, Glasgow 21-25 augusti 2023.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Introduction The future is without doubt uncertain and in change. It does not yet exist, but it can be imagined. Children and young people - the future generation - are in the midst of the global crisis. Holden &Linderud (2021) addresses the idea of sustainable development and emphazise that the idea exists as notions in our heads. We cannot physically touch the idea e.g. a just and sustainable world, but we have the opportunity to imagine it, to work together on this idea through joint work on common problems (ibid). Learning how to deal with complex problems requires creativity and compassion, and the ability to imagine a tomorrow (Häggström & Schmidt, 2021). The present turbulent condition impels us to advance pedagogical theories and practices to inspire, encourage and prepare students to become active and engaged participants in future societies. Accordingly, education must be transformative and involve critical-thinking and integrate self-reflection into the learning process, and embolden students to reflect on their values, behavior, and attitudes (Mezirow, 2000). Such learning involves the social, emotional, cognitive dimensions of a person’s abilities (Illeris, 2014). Transformative learning is hard and laborious, even grueling. Students will therefore be “forced” to challenge their comfort zone. This comprises the consequences of globalization and related social and environmental problems, changes in human interaction, and how we create knowledge (Wals, Stevenson, Brody, & Dillon, 2013). It has been argued that transformative learning needs to be integrated in education that builds on future literacy (Häggström & Schmidt, 2021). What kind of educational approach and teaching methods may entail creativity, compassion, and abilities to envision an alternative future and at the same time prepare students to engage in transformative learning processes? During our presentation we will discuss a 60 years old cross-curricular approach that may do so. Aim and Research Questions The purpose of this research is to discuss the role of storytelling in storyline working with sustainability issues. We discuss how future literacy can help develop students' imaginations about a different future through storyline dramaturgy. The research questions are then: In what ways are the Storyline events enabling education for sustainable development? In what way is Futures literacy providing a framework for transformative learning through the Storyline approach? Theoretical framework We have adopted futures literacy as a pedagogical framework, to discuss the interdisciplinary teaching and learning approach Storyline. Futures literacy (FL) as we comprehend it, is about imagining what the future can be, and the role the future plays in what we see and do not see, and in our actions. Anticipation is crucial for imagining, Miller (2018) points out. The form the future takes in the present is anticipation, he claims (Ibid, p. 2). Therefore, FL relies on an individual’s ability to both anticipate and imagine. The abilities to imagine and anticipate are entangled. The ability to fantasize is one of the driving forces to develop FL (Häggström & Schmidt, 2021). Key concepts for imagining different future scenarios are innovation, improvisation, and exploratory approaches. In our study, we will link these concepts to the features of the Storyline approach. We will examine students’ opportunities to discover, invent and construct an alternative world and future. Also, drawing on Liveley, Slocombe, and Spiers (2021), who argue that FL should utilize the perceptions of narrative to reach its full emancipatory potential, we will examine the role of dramaturgy in a Storyline. Humans understand the world and human’s place in it through narratives and stories, and future scenarios and strategies are narrative fictions (ibid). Through narrative, a higher mode of FL can be achieved. This requires “not only looking at the future but also looking at how we look at the future” (Liveley et al., 2021, p. 8). Methodology We have used a deductive qualitative method, based on futures literacy. By reasoning deductively we will test the theory, and possible relationships between the features of the Storyline approach and the future literacy abilities. That is to explore the theory and tests if that theory is valid in a given circumstance. Based on events from three different Storylines we discuss how events can act as fuel that enable the development of students' abilities to imagine a different future working with sustainable development. The three Storylines that are used as cases in this analysis and discussions are “River Delta”, “ Sea City” and World War II. The “River Delta” and the “Sea City” are both here-and-now Storylines developed and carried out among students at primary school teacher training grades 5-10 at Ostfold University College and the Oslo City University, OsloMet. The intention is that the student teachers will be able to adopt a student perspective in order to be able to work with their own Storylines as professional teachers. The “World War II” storyline is an historical Storyline and was created for and used in teaching in secondary school as well as upper secondary education. The description of the events from “River Delta” is supplemented with quotes from students which is taken from a scientific chapter “An Exploration of the “Mimetic Aspects” of Storyline Used as a Creative and Imaginative approach to Teaching and Learning in Teacher Education” (Karlsen, K. H. et al. 2020). These three Storylines contain different perspectives on sustainability which enables us to analyze and develop new understanding on how the dramaturgy is used. In addition, this allows for a critical approach to teaching and learning sustainable development. Result Based on our analysis so far, the Storyline approach offers many opportunities for working towards FL’s demands. Some of our main findings are a) New meaning creation is formed based on sensory experiences and empathy; b) Through the events in the Storyline dramaturgy students can enhance a sense of action competence as well as create hope for a fairer and more sustainable future; c) Being in an imaginary world students are able to distance themselves and gain new perspectives, assess their own ideas and current social discourses, in the light of up-to-date research. One conclusion we draw is that teachers have a crucial role to play both regarding students’ incentives to be critical, responsible, and to take action, and regarding facilitating a Storyline in a fruitful way. For example, students need support as they reflect on the impact of human activity and their own preconceptions. Storyline aims at empowering students, and our study has shed light on student’s opportunities to develop pragmatic competence and form their own opinions. Simultaneously, Storyline has shown to allow for teachers’ exploratory teaching and learning strategies. As a multimodal approach, Storyline paves the way for exploration, interpretation through creative activities e.g. painting, constructing, photographing, filming and dramatizing. These activities have been vehicles for imagining an alternative world and a different future. Intent of publications We intend to write a chapter for an Norwegian anthology, and an article for Educational Philosophy and Theory or Environmental Educational Research. References Häggström, M., & Schmidt, C. (2021). Futures literacy – To belong, participate and act! An Educational perspective. Future 132, 1-11. Holden, E. og Linnerud, K. (2021). Bærekraftig utvikling. En ide om rettferdighet. Universitetsforlaget. Illeris, K. (2014). Transformative learning and identity. New York: Routledge. Karlsen, K. H., Motzfeldt, G. C., Pilskog, H. E., Rasmussen, A. K., & Halstvedt, C. B. (2020). An Exploration of the “Mimetic Aspects” of Storyline Used as a Creative and Imaginative Approach to Teaching and Learning in Teacher Education. I K.H. Karlsen & M. Häggström (Red.). Teaching through Stories. Renewing the Scottish Storyline Approach in Teacher Education, 99-123. Münster: Waxmann. Liveley, G., Slocombe, W., & Spiers, E. (2021). Futures literacy through narrative. Futures, 125, 1–9. Mezirow, J. (2000). Learning to think like an adult. Core concepts of transformation theory. Learning as transformation. Critical perspectives on a theory in progress (pp. 3–33). San Francisco: Jossey-Bass. Miller, R. (Ed.). (2018). Transforming the future. Anticipation in the 21st century. New York: Routledge. Wals, A., Stevenson, R., Brody, M., & Dillon, J. (2013). Tentative directions for environmental education research in uncertain times. In R. Stevenson, M. Brody, J. Dillon, & A. Wals (Eds.), Research on environmental education (pp. 542–547). New York: Routledge.
  •  
37.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning
  • 2020
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In a period of accelerated environmental change, a focus on how humans build embodied relationships with the more-than-human world is a critical arena for pedagogical work. The aim of this thesis is to elucidate people’s lived experiences of being in the forest. The research is directed at aesthetic experiences, as sensuous experiences, of encounters with trees. The work is based on phenomenology and analyzed through hermeneutic phenomenology. This doctoral thesis is part of the research project Beyond Plant Blindness: Seeing the importance of plants for a sustainable world (The Swedish Research Council, dnr 2013-2014) and entails a two-part study; one part conducted with adults who have a habit of being-in-the forest and the other based in two primary school classes, using an outdoor pedagogy approach. The studies are presented through five articles. Article one frames an aesthetic and ethical perspective on art-based environmental education and sustainability and aims to link ethics, aesthetical environmental education and didactics with a phenomenological approach. In this way it serves as the theoretical background for the empirical work to come. Data for article two were collected using a questionnaire placed on a tree located in a specific forest setting over the course of a year. The results highlight the intersubjectivity and historicity of people's connections to a forest environment, and reveal that the experience of ‘being’ or ‘doing’ in a forest produces a larger, more nuanced, response than simply the experience in itself. Data for article three were collected using “walk and talk” interviews. Analysis reveals that (a) childhood experiences seem to play a crucial role in adult experiences of forests; (b) place-identity and sense of belonging are significant elements in how the participants define themselves; (c) being-in-the-forest is connected to an active, exploring and moving body, and that the connection with the more-than-human world of the case study forest is deeply anchored, as part of the human body. This relationship appears to be shaped through a process of constructing and reconstructing memories, practice and selfhood, and can, it seems, last a lifetime. Article three and five builds on action research with two teachers, who planned and designed a Storyline with the aim of giving their students opportunities to discover the intrinsic value of plants, by meeting with trees and slowly becoming trees. In a post-humanist sense, this approach rejects the notion of human as an ontological given, disembodied and separate from the kingdom of plants. Students de-homogenized plants by transforming themselves into trees, thus an inverted anthropomorphization was implemented. This second part of the thesis contributes new perspectives on the emerging relationship between young students and trees initiated through authentic meetings in which such relationships developed. Thus, the result can be used in didactical discussions on concrete, pedagogical and philosophical levels. In the long term, such relationships could have a positive impact on human connections to plants, the basis of much of life on Earth.
  •  
38.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Estetiska lärprocesser- Begrepp som stärker eller marginaliserar bildämnet.
  • 2012
  • Ingår i: KLÄM2012, Konferens om lärande, ämnesdidaktik och mediebruk, 14-16 maj, 2012, Umeå.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Estetiska lärprocesser – Ett begrepp som stärker eller marginaliserar bildämnet? Begreppet estetiska lärprocesser introducerades för mig under min bildlärarutbildning 2005. Under en föreläsning presenterades Skolan och den radikala estetiken (Person&Thavenius 2003). Föreläsaren talade om estetiska lärprocessers många förtjänster, någon förklaring av begreppet fick vi aldrig. I mitt examensarbete inom lärarprogrammet försökte jag reda ut vad estetiska lärprocesser är och fann att begreppet långt ifrån är entydigt och jag är än idag frågande inför begreppet. Är det bra för debatten om estetiska ämnen i skolan att begreppet är så brett och inrymmer så olika tolkningar och motiveringar? Eller kan det rent av vara ofördelaktigt för de estetiska ämnena? I min föreläsning granskar jag begreppet och argumenten för detta i skolsammanhang. Innehållet bygger på en litteraturstudie utifrån ett kritiskt perspektiv och med inspiration av diskursanalys. Det är kritiskt ifrågasättande med emancipatoriskt kunskapsintresse (Alvesson & Sköldberg: 2008). Diskursanalys pekar på att uppfattningar, tankesätt och positioneringar är diskursivt formade och språkligt uppburna (Börjesson & Palmblad : 2007). Det jag funnit i de texter jag analyserat är att författarna (Bl a Aulin-Gråhamn, Person&Thavenius och Marner&Örtegren) gör en stark åtskillnad mellan det som konsten kan åstadkomma i skolan jämfört med mer traditionell undervisning. Konstens metod görs tydligt till Det Andra, till något radikalt annorlunda som avviker från skolkontextens norm. Ett sådant synsätt bidrar till andrafiering av ett redan utrymmes- och tidsmässigt marginaliserat ämne och en subkultur skapas som pekar ut skolans övriga verksamhet som sin motsats. En dikotomi skapas mellan estetiska lärprocesser och andra lärprocesser. Beskrivningar av estetiska lärprocesser är retoriska utsagor av argumenterande slag, men det rör sig om föreställningar, inte om faktiska förhållanden. Det jag uppmärksammat i vetenskapliga texter, artiklar och undervisningslitteratur är ett oreflekterat upprepande av den positivt värdeladdade litteraturen om estetiska lärprocesser. Trots att jag delar en positiv syn på estetiken ifrågasätter jag estetiska lärprocesser som begrepp. Lärprocesser räcker. Referenser Alvesson, M & Sköldberg, K (2008) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Aulin- Gråhamn, L, Persson, M och Thavenius, J (2004) Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. Börjesson, M & Palmblad, E (red) (2007) Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber. Marner, A & Örtegren H (2003) En kulturskola för alla – estetiska ämnen och lärprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Uppsala: Hallgren och Fallgren.
  •  
39.
  •  
40.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Experiencing the environment of a forest through all senses: visual literacy based on multimodal capacity
  • 2020
  • Ingår i: 2020 INTERNATIONAL VISUAL LITERACY CONFERENCE: VISUAL LITERACY IN THE VIRTUAL REALM.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Walking and being in a forest is a sensitive experience: everything we perceive is perceived through our senses. It is not only the objects as objects we discern; we see colour, shape, patterns, light, shadow, movement etcetera. We sense the scent of moss, fur, resin and wet leaves. The wind strokes our cheek, swirling around us and makes the trees rustle. The soft ground-skid differs from the cities paths of asphalt and concrete. Twigs are cracking, leaves are swishing and the crowns of the trees whisper. Somewhere the sounds of twittering birds emerge, squirrels skitter up a tree and a woodpecker hacks diligently. We may taste the sour wood-sorrel and the sweet blue-berries. The glorious forest invites us to experience and to just be in the environment. As humans, we primarily depend on our vision, and the ability to understand and interpret visual data, in other words the visual literacy capability is crucial. But visual literacy is not an isolated phenomenon, it very often entangles and cooperates with other modalities, such as hearing and sensing. Being in the forest can entail an un-distinct mesh of sensory input. Stimulation of one sense, for example seeing, trigger other senses creating parallel sensory experience. The sight of a plant, or even its colour, can trigger the experience of smell or taste, as well as sound. The aim of this presentation is to discuss the role of visual literacy when experiencing the environment of a forest. The assumption is that visual meaning-making includes more than visual modes. Accordingly, this presentation will shed light on how this may be understood in the light of a visual literacy model. The purpose is to extend the meaning of visual literacy, which is also an (impossible?) attempt to distinguish the visual literacy abilities regarding the experiences of being in the forest.
  •  
41.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Experiential Learning through Art-based Environmental Education in a Storyline - a Foundation for Sustainable Thinking and Acting
  • 2020
  • Ingår i: IMAG InSEA. - : International Society For Education Through Art- InSEA. - 2414-3332. ; 9, s. 2-18
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In the light of human impact on the planet´s ecosystems and concerns for children’s decreasing direct experience of nature, this essay argues that experiential learning through aesthetic tools may play a potential role for sustainable development. This essay takes its part of departure in a pilot study with pupils in grade 6 (age 12-13). The pedagogy is underpinned by the ideas of art-based environmental education. An interpretative phenomenological analysis is used together with theories of experiential and affective learning. Findings show that student-centered approaches that include experiential learning through aesthetic pedagogical work have the potential to enhance pupils’ interests in the nearby natural environment.
  •  
42.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Forest-Walks – An Intangible Heritage in Movement A Walk-and-Talk-Study of a social practice tradition
  • 2019
  • Ingår i: Landscapes: the Journal of the International Centre for Landscape and Language. - 1448-0778. ; 9:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article seeks to understand and extend current understandings of intangible heritage and particularly forest-walks as such. The study is related to Swedish conditions and has been conducted in Sweden. The research is grounded in social practice theory – and the perspective of practice architectures in particular – and it draws on the work of Stephen Kemmis (2009; 2014). The data are based on 12 walk-and-talk interviews conducted in the forest with individuals who willingly walk in the forest on their leisure time. The analysis takes its point of departure from representations by the participants regarding what they emphasise in relation to the practice of forest-walking. We find that the participants in this study have curated their heritage in landscapes, in this case a forest. Further, the study shows that intersections between cultural identity and landscape play a significant role in people’s lives.
  •  
43.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Future Literacy – en holistisk pedagogisk grund för literacy och ekologisk literacyundervisning
  • 2020
  • Ingår i: FND2020: Forskning i Naturvetenskapens didaktik.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Elever i grundskolan är del av en värld där klimathot utgör ett reellt hot, nu och inför framtiden. Undervisningen har en viktig roll i att skapa sammanhang för elever och ge dem möjligheter att utveckla handlingsberedskap, som behöver utgå från såväl kunskap om ekologi som närvaro i och meningsskapande kring natur och ekosystem. Samtidigt behöver elever möta undervisning som på ett effektivt vis stödjer dem i att utveckla kommunikativa literacyförmågor samt förmåga till kritiskt tänkande (Häggström & Schmidt, 2020). Det innebär att didaktiska grundantaganden för naturvetenskapliga ämnen inkluderar multimodala didaktiska verktyg, och att differentiera undervisningen så att alla elever utmanas kognitivt, socialt, kreativt, och språkligt (Garcia & Wei, 2018). Denna presentation tar avstamp i teorier om future literacy (Larsen, Kæseler & Miller, 2020; Miller, 2018), holistiska pedagogiska teorier (Enriques et al. 2016) och teorier om translanguaging (Garcia & Wei, 2018). Detta avstamp förespråkar undervisning som stärker elevers agens i deltagande av kommunikativa klassrumspraktiker.Presentationen baseras på ett urval av presentatörernas tidigare genomförda klassrumsstudier av undervisning, vilken haft ambition att införliva ovanstående pedagogiska utgångspunkter. Här riktas intresset mot de pedagogiska handlingar som möjliggör känsla av sammanhang och empowerment, samt meningsskapande. Vi diskuterar didaktiska undervisningsaspekter gällande elevers möjligheter eller förhinder att delta i kommunikativa klassrumspraktiker som kan stötta utveckling av elevens egna kommunikativa strategier i relation till såväl naturvetenskapligt ämnesinnehåll som till språkutveckling. En slutsats vi drar är att en holistisk pedagogik behöver förbereda elever på att kunna ta ställning, för att bli aktiva och engagerade samhällsmedborgare i sina framtida liv. Future literacy behöver därför inkludera literacy i dess bredaste bemärkelse; språklig literacy, ekologisk literacy, kritisk literacy och translanguaging literacy. Det innebär att lära från och genom olika literacypraktiker, snarare än att lära om dessa.
  •  
44.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Have you ever listened to the plants’ wisdom? A contribution to an inter-disciplinary dialogue on thoughts, imaginations and embodied relationships with plants
  • 2020
  • Ingår i: Unpsychology Magazine: Other-than-human anthology. ; :6, s. 1-5
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • the-more-than human world, and in specific the relationship with plants, preferably trees. The purpose is thus not to urge the reader to change his or her life, rather it is a wish for the reader to discover who he or she is, and to realise who we as humans are in this world. The selected scholars represent ethical sensitivity and critical awareness, and think beyond human interference with the more-than-human world, and are courageous enough to use their imagination and intuition in academia. This text, which ismore or less a short review of previous academic texts, and which I call dialogue, is accompanied by seven images. The text ends with a concluding reflection.
  •  
45.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Hela skolan ställer om.Ämnesintegrerat temaarbete på schemat.
  • 2023
  • Ingår i: Konferensen Pedagogiskt arbete, Linköpings universitet, 16-17/8, 2023.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • På Backatorpsskolan är det kollegiala lärandet högt prioriterat, och utvecklingsarbete en grund för skolans pedagogiska idéer. Sedan 2020 har skolans rektor och lärare ingått i en aktionsforskningsstudie tillsammans med en forskare och 6 lärarstudenter från Göteborgs universitet. Under studiens första fas genomförde alla lärare och elever, från förskoleklass till årskurs 6, ett storylinearbete, under 5–6 veckor, där hållbar utveckling på olika sätt var det gemensamma temat. Storyline var en uppskattad arbetsform som skolan arbetat med varje termin under många år. Arbetslagen för respektive årskurs utformade innehållet och själva storyn. Aktionsforskningens första fas resulterade i 6 studentuppsatser, en lärobok och ett flertal vetenskapliga artiklar. Utifrån arbetets resultat ville man arbeta vidare och i fas 2 utveckla skolans värdegrundsarbete, inklusive läroplanens övergripande teman och demokratiska uppdrag. Fortfarande med hållbar utveckling som bas. Undervisningen skulle designas för delaktighet och elevinflytande, ökad studiemotivation, meningsskapande och kollaborativt lärande. Det beslutades då att all undervisning, hela året, skulle ske som temaarbeten. Den nya läroplanen, Lgr22, medgav tydligare ett sådant arbete än Lgr11, ansåg skolans ledning. Skolans personal planerade för 4 teman per termin. Ett av dessa skulle utgöras av en storyline. Det innebär att hela skolan arbetar med samma tema samtidigt. Lärarna har utvecklat ett eget utvärderingsverktyg, baserat på GreenComp (EU, 2022), som prövas under VT23. Syftet är att belysa hur detta utvecklings- och förändringsarbete kom till, genomförs och utvärderas Som bas och teoretiskt ramverk för arbetet, används relationell pedagogik (Aspelin, 2018). I presentationen lägger vi stor vikt vid lärarna och deras arbete, även om utvecklingsarbetet i sig har elevernas bästa i centrum.
  •  
46.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Including sustainability and facilitating pupils’ agency in primary school education
  • 2022
  • Ingår i: The 8th International Storyline Conference: Education for resilience and sustainability.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Climate change and its impact on earth is one of the issues that concern young people today. It is crucial to understand how young pupils might become engaged in sustainability issues. This poster is based on an empirical study that examines school practice in primary school, and will be a contribution both to the research field of ESD and the Storyline community. How is pupils’ agency enhanced, through the Storyline approach, including issues of sustainability? This study is part of an practise-based action research carried out by a group of six teachers, six student teachers, the school’s principal and myself as the researcher. The research methods were participating observations and interviews with pupils and with teachers. The study was underpinned by theories of relational pedagogy. The results demonstrate that the pupils were given opportunities to enhance agency through six main activities: 1-2. Key questions and dialogue 3-4. Discussions and constructing 5-6. Creating lists and presentations This study has shed light on how relational agency has been exercised and performed through features of a Storyline; by participating in the process of key questioning, as a member in small group, which includes arguing, negotiating and reaching agreements, and by the teachers’ interpersonal caring. When moving from an individual perspective on agency to relational agency, pupils are considered as interactive agents rather than as individual agents. In ESD, such a pedagogical and philosophical perspective is worth striving for.
  •  
47.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Introduction: A Holistic Perspective on Futures Literacy and Education for Sustainable Development
  • 2022
  • Ingår i: Relational and Critical Perspectives on Education for Sustainable Development Belonging and Sensing in a Vanishing World. - Cham : Springer Nature. - 2523-3084 .- 2523-3092. - 9783030845094 - 9783030845100
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • We are facing a challenging and demanding time, which has been declared a climate emergency (CEDAMIA, 2020). A climate emergency (and thus the present state of affairs) is described as ‘a situation in which urgent action is required to reduce or halt climate change and avoid potentially irreversible environmental damage resulting from it’ (Oxford Dictionaries, 2019). The impact of climate change and pollution of water, air and land is affecting human and non-human lives all over the world. Environmental activists and climate scientists have continued, persistently and diligently, the work of bringing evidence-based arguments to the public. Their efforts, unfortunately, do not seem to be convincing enough; they are not relevant or do not get through to people. The sustainability rhetoric may have had its day, and new ways of communicating climate issues are called for. Raising awareness and discussing environmental issues do not directly result in behavioural change or policy action, as Moser and Dilling (2011) point out. Nor does providing more and improved facts, nor inculcating fear. Communication for social change must, they claim, entail efforts to increase the motivation to make a change, and efforts to lower the barriers to realizing it. In line with Moser and Dillon, we argue that people, in a democratic spirit, ought to be actively committed to environmental and/or social issues, making their voices and values heard, and not least to be able to contribute to the making of collective responses. In other words, environmental education needs to reach the hearts of students within various levels of education. Accordingly, the challenge is to acknowledge our emotions, which are responses to an uncertain situation: fear, anger, anxiety, desperation but also hope, optimism, faith, confdence and expectation. Acknowledging these feelings may be a powerful beginning of an essential conversation, which can open up possibilities for new understandings, new actions and new connections between people, and between people and more-than-humans. Actions – or inactions – we take today will make a difference in the future.
  •  
48.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Introduction: Teaching through Stories: The Storyline Approach in Teacher Education
  • 2020
  • Ingår i: Teaching through Stories. Renewing the Scottish Storyline Approach in Teacher Education. - Berlin : Waxman. - 9783830939863 ; , s. 11-30
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Globally, crucial efforts are being made to develop, change and transform education to meet the demands of the internationalised cultures and policies of the twenty-first century. As educators prepare their school children to respond to the challenges and possibilities of globalisation, mobility, environmental and social issues, and an insecure future, they also have to simultaneously interact with these entangled processes themselves. Educational policies and structures are influenced by globalised values, principles and ideals and have led to changed curricula in many countries. New curricula require new pedagogy which in turn creates new demands on teachers and learners. Educational systems, teachers and learners, need to be accustomed to the key concept of life-long learning. New skills have been for quite a while – and still are – required for new ways of managing pupils, teaching and learning situations, material and resources and school systems. Teacher education plays an essential role in transforming pedagogical approaches and methods and equipping prospective teachers with 21st century skills, but have been criticised for a lack of connection between theory and practice, evident in different parts of the world (Hennissen, Beckers, & Moerkerke, 2017; Marcondes, Leite, & Ramos, 2017; Peercy & Troyan, 2017), including the countries in Scandinavia (Hennissen et al., 2017; Häggström & Udén, 2018; Korthagen, 2010; Rönnerman & Salo, 2012). Through a theoretic discussion, this chapter aims to contribute comprehensive knowledge related to core aspects of TSA with teacher education as the context. TSA relies on the premise that stories support meaning-making processes, something that according to Mitchell and McNaughton (2016) “has been recognised by Storyline practitioners since the 1960s” (p. ix).
  •  
49.
  • Häggström, Margaretha, 1962, et al. (författare)
  • Iscensätta sig själv för att förstå sig själv och andra. Ett ämnesövergripande utvecklingsarbete i lärarutbildningen.
  • 2016
  • Ingår i: NÄD 2016 Ämnesdidaktiska broar.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bakgrund I en tid då skolans arbete har kommit att fokusera de enskilda ämnenas innehåll och mål riskerar ämnesövergripande arbeten att prioriteras bort. Det samma gäller det gemensamma arbetet med värdegrundsfrågor och identitetsutveckling och inte minst estetiska och kreativa processer. Samma tendens återfinns i nuvarande lärarutbildning som försvårar ämnesövergripande arbeten, och där allt större kontroll över kursplaners mål och examinationer ska regleras. Trots det har vi försökt utveckla uppgifter som utmanar våra lärarstudenter att arbeta med sin identitetsutveckling, värdegrundsfrågor som har inkludering som ett avgörande perspektiv och där estetik och bilddidaktik använts som didaktiska verktyg. Uppgifterna har genomförts i en svenskkurs för blivande F-3 lärare, och i en kärnkurs för blivande gymnasielärare. I detta paper presenterar vi en av dessa uppgifter, tankarna bakom och studenters upplevelse av uppgiften. Vi har kallat uppgiften Bli din motsatsperson. Uppgiften har också utförts på en grundskola och ett gymnasium. Teoretiskt perspektiv Vi har ett designteoretiskt perspektiv på undervisning, som är en pluralistisk teoribildning. Den grundar sig på Selander (2008) och dennes teoribildning. Det innefattar socialsemiotik och multimodalitet (Kress & van Leeuwen, 2001, Kress 2005), pragmatism som vi känner den från främst (Dewey, 1997) och sociokulturella teorier (Vygotskij, 2000, Säljö, 2000). Vi stödjer oss också på Bruners tankar om scaffolding, både när det gäller didaktik för skola och didaktik för lärarstudenter (Bruner, 2002). Lärarstudenter behöver själva möta teorier i praktiken, alltså ”bli utsatta” för teorier genom att vara i teorin, inte endast läsa om den och försöka koppla till den i egna texter. Eftersom vi båda är bildlärare i botten spelar Lindströms (2008) modell en stor roll i vårt upplägg och i analys av vårt arbete. Syfte Syftet med vårt arbete har varit att integrera bilddidaktiska verktyg och värdegrundsarbete i en svenskämneskurs och i en av lärarutbildningens kärnkurs. Vi har också genomfört uppgiften på grundskola och gymnasium. Ett övergripande syfte med uppgiften är att skapa ett helhetstänkande kring didaktik och undervisning för att motverka den fragmentariska uppdelning som genomsyrar lärarutbildning såväl som grundskolans senare år och gymnasium. Resultat I våra intervjuer har vi kunnat se att uppgiften upplevs som både lustfylld och krävande, och att det handlat mycket om att våga. Våga visa vem man är, lära känna sig själv och våga leka och spela ut. Referenser Bruner, J (2002). Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos. Dewey, J (1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos. Kress, G & van Leeuwen, T (2001). Multimodal Discourse. The modes and Media of Contemporary Communication. London: Arnold. Kress, G (2005). Multimodality. London: Routledge. Lindström, L (2008). Nordic Visual Arts Education in Transition. A researc Review. Stockholm: Vetenskapsrådet. Selander, S (2008). Tecken för lärande – tecken på lärande. Ett designteoretiskt perspektiv. I: Rostvall, A-L & Selander, S (red.) Design för lärande. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Säljö, R (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Vygotskij, L S (2000). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
  •  
50.
  • Häggström, Margaretha, 1962 (författare)
  • Konstbaserad miljöundervisning – att upptäcka naturen
  • 2024
  • Ingår i: Bild och visuell kultur. Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 43-58
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bildämnet har unika förutsättningar att inkludera miljöperspektivet, ett av skolans fyra övergripande perspektiv, vilket i sin tur kan berika och utmana bildämnets didaktik, både gällande innehåll, metoder och syfte. I detta kapitel beskrivs vad konstbaserad miljöundervisning med grund i bildämnet i grundskolans verksamhet kan vara och hur den kan genomföras. Idéerna tar avstamp i visuella metoder som land art och konst-baserad miljöundervisning och ett vidgat konstbegrepp. Dessa metoder innebär att i en pedagogisk kontext, och utifrån bilddidaktiska verktyg erbjuda direkta sinnesupplevelser i en naturmiljö, där eleverna använder naturmaterial för att konstruera, komponera och skapa. De ger också möjligheter att arbeta i stora format i utforskandet av bildskapandets problemställningar, och att arbeta kooperativt. I kapitlet varvas teoretiska utgångspunkter och resonemang med praktiska övningar att använda i undervisning.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 104
Typ av publikation
konferensbidrag (53)
bokkapitel (28)
tidskriftsartikel (15)
samlingsverk (redaktörskap) (5)
bok (2)
doktorsavhandling (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (73)
refereegranskat (31)
Författare/redaktör
Häggström, Margareth ... (104)
Udén, Anna, 1962 (14)
Schmidt, Catarina (9)
Motzfeldt, Gitte C. (8)
Wallin, Malena (6)
Synnestvedt, Anita, ... (5)
visa fler...
Gavelin, Charlotta, ... (5)
Dahlbäck, Katharina, ... (4)
Happstadius, Eva-Len ... (4)
Karlsen, Kristine H. (4)
Svensson, Birgitta (3)
Høeg Karlsen, Kristi ... (3)
Berggren, Stein A. (2)
Jönsson, Oliver (2)
Djurstedt, Linus (2)
Næsje, Ragnhild L. (2)
Johansson, Anna (1)
Ahlberg, Kerstin (1)
Carlsson, Sara (1)
Nyberg, Eva, 1958 (1)
Eriksen, Bente, 1960 (1)
Wilson, Mark (1)
Lindqvist, Helena (1)
Snæbjørnsdóttir, Bry ... (1)
Sanders, Dawn, 1958 (1)
Norén, Anders (1)
Örtegren, Hans (1)
Acevski, Charlotta (1)
Averby, Hanna (1)
Eliasson, Nea (1)
Glänneskog, Karin (1)
Hansson, Jessica (1)
Gustavsson Marsh, Ev ... (1)
Nyberg, Torbjörn (1)
Ramsén, Felicia (1)
Thor, Lovisa (1)
Hallberg, Jonny (1)
Häggström, Margareth ... (1)
Georén Sprung, Charl ... (1)
Martin, Anneli (1)
Motzfeldt, Gitte (1)
Marsh, Eva (1)
Lockhart-Pedersen, V ... (1)
Charlotte, Georén Sp ... (1)
Theres, Kareld (1)
Høeg, Solveigh A. (1)
Lockhar-Pedersen, Vi ... (1)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (104)
Högskolan Dalarna (35)
Jönköping University (5)
Språk
Engelska (55)
Svenska (42)
Norska (7)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (104)
Humaniora (27)
Naturvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy