| 1. |
|
|
| 2. |
- Håkansson, Camilla, 1967
(author)
-
Disciplinary literacy and multilingual students’ writing assignments
- 2023
-
In: WRAB 2023, Writing Research Across Borders, 18–22 February 2023, Trondheim, Norway.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Disciplinary literacy is based on the premise that each school subject, such as physics, mathematics or history, has its own way of writing, reading and creating meaning (Shanahan & Shanahan 2018). In the later years of secondary school literacy differences among the school subjects increase, which also means that the texts that the students are supposed to write must be more subject-specific (Shanahan & Shanahan 2008). The importance of understanding disciplinary literacy and be able to write, read and communicate in different school subjects are crucial for every student, not least for the multilingual students. The need to teach disciplinary literacy is in the same way highly important. The present study wants to contribute to knowledge about how in particular multilingual students incorporate disciplinary literacy from two different school subjects; physics and Swedish. Even though each school subject has its own disciplinary literacy, teaching literacy is not always a part of every school subject. A cooperation between a teacher of a language subject like Swedish and a teacher of a content subject like physics, can be seen as a way to build knowledge about content as well as about language. On the other hand, the students must relate to two different contents and two different disciplinary literacies. In the present study such a collaboration in year nine in a compulsory school in a larger city in Sweden is being examined. Two teachers cooperate over five weeks on a project about nuclear power and argumentative text. As a final assignment the students write an essay where they argue for or against nuclear power. The data collection took place in a school with mostly multilingual students and consists of observations, audio recordings and collection of teaching materials and student’s assignments. Both the teaching and the student’s texts are part of the study but focus here will be the student’s assignments from the end of the class project. The primary research question is: How do the students integrate disciplinary literacy from physics and Swedish in an assignment that covers both subjects? The study is theoretically based on literacy research, in particularly disciplinary literacy (Fang & Coatoam 2013, Shanahan & Shanahan 2018). In order to answer the research question analytical tools from two different theoretical frameworks have been used; systematic functional linguistic (SFL) and Legitimation Code Theory (LCT) (Halliday & Matthiessen 2014, Martin & Rose 2008, Maton 2014). SFL is used to analyze and describe the linguistic resources that express the evaluative meaning in the assignments (Martin & White 2005). LCT, in particularly the dimension Autonomy, is used for the analysis of the integration of the two subjects in the student’s texts (Maton & Howard 2020). The presentation will explain the research design and result, where above all the methological use of LCT as a tool to analyze student’s texts will be in focus. A preliminary conclusion is that the combination of SFL and LCT can be used to make disciplinary literacy more visible, for assessment but also as a didactic tool in the writing instruction.
|
|
| 3. |
- Håkansson, Camilla, 1967
(author)
-
Konstruktioner i den förklarande textaktiviteten
- 2019
-
In: Constructions in the Nordics 1, 23 - 25 oktober, Christian-Albrechts-Universität, Kiel.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Det finns ett allt större intresse för att undersöka språkinlärning och konstruktionsgrammatik (bl.a. Ellis 2013) medan forskning om konstruktionsgrammatik i undervisning, åtminstone i en svensk kontext, än så länge är begränsad. Ett exempel på praktisk tillämpning av konstruktionsgrammatik är Håkansson, Lyngfelt och Barsch (2019) där två metoder, mönsterigenkänning och typfall, jämförs och testas i undervisning med vuxna inlärare av svenska. I min presentation vill jag visa ytterligare ett användningsområde för konstruktionsgrammatik i språkundervisning och beskriva konstruktioner kopplade till den förklarande textaktiviteten. I styrdokumenten för ämnet svenska/svenska som andraspråk finns som kunskaps- och färdighetsmål att behärska olika texttyper, exv. förklarande text. För att lära sig att skriva en sådan text behöver elever känna till vilka språkliga mönster som utmärker textaktiviteten. En textaktivitet är de grundläggande framställningsformer som används för att skapa en viss texttyp och är ett begrepp med koppling till systemisk funktionell grammatik och genrepedagogik (Holmberg 2009). Konstruktionsgrammatik har vanligtvis inte använts för att beskriva textaktiviteter men är ett alternativ för att kunna fånga språkliga mönster där form och funktion kombineras. Något som utmärker den förklarande textaktiviteten är kausala bisatskonstruktioner. I undervisning uppmärksammas dock oftast de enskilda orden i stället för den konstruktion som orden uppträder i. Ett exempel på detta är (1) där fokus i undervisningen hamnade på subjunktionen i stället för på hela den kausala bisatskonstruktionen. Här kan ett konstruktionsperspektiv bidra med utförligare beskrivningar av det aktuella mönstret. (1) Den förebyggande funktionen innebär att straff ska göra personer mindre benägna att begå brott, eftersom människor ser tydliga konsekvenser av brottslighet. I (1) finns fler relevanta konstruktioner för undervisningen, t.ex. adjektivisk presensparticip, [X innebär att-SATS] och [benägen att VP]. Exemplen är hämtade från en datainsamling till en pilotstudie för ett avhandlingsprojekt om konstruktioner och textaktiviteter. Studien genomfördes på en storstadsskola där man sedan två år tillbaka implementerar genrepedagogisk undervisning. En vanlig arbetsmetod inom genrepedagogik är Cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose 2008), där eleverna stegvis genom fyra olika faser leds fram mot det individuella textskrivandet. I pilotstudien följdes undervisningen i svenska/svenska som andraspråk för årskurs 6 under en lektionsserie om förklarande text. Resultatet visar dels konstruktioner som uppmärksammas i undervisningen och dels de konstruktioner som läraren inte explicitgör men som förekommer i undervisningen, i elevernas samtal och i deras texter. Materialet i studien utgörs av observationer, fältanteckningar, ljudinspelningar och elevtexter.
|
|
| 4. |
- Håkansson, Camilla, 1967
(author)
-
Konstruktioner i en genrepedagogisk kontext
- 2019
-
In: Nordand 14, 27-29 maj 2019, Köpenhamns universitet.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- I andraspråksundervisningen är grammatik och ordinlärning två självklara beståndsdelar men uppmärksammas ofta var för sig. Ett alternativ är att fokusera på språkliga mönster där grammatik och ord kombineras. Med mönster, eller konstruktioner, menas här ’konventionaliserade kombinationer av form och betydelse’, oavsett språklig nivå, komplexitet och abstraktionsgrad (Goldberg 2013). I presentationen redogörs för en studie med fokus på konstruktioner i en genrepedagogisk undervisningskontext. Undersökningen genomförs på en storstadsskola med en stor andel flerspråkiga elever, där man sedan ett år tillbaka implementerar genrepedagogisk undervisning. Studien följer arbetet i svenskämnet för årskurs 6 under cirkelmodellens fyra faser (Kuyumcu 2013). I studien undersöks de konstruktioner som uppmärksammas i undervisningen om den förklarande textaktiviteten (jfr Holmberg 2009). Materialet utgörs av observationer, ljudinspelningar och elevtexter. Det finns ett ökande intresse för att undersöka språkinlärning och konstruktionsgrammatik (bl.a. Ellis 2013), men forskning om konstruktionsgrammatik i undervisning är däremot begränsad. I presentationen exemplifieras konstruktioner i den förklarande textaktiviteten och ett användningsområde för konstruktionsgrammatik i språkundervisningen visas.
|
|
| 5. |
- Håkansson, Camilla, 1967, et al.
(author)
-
Typfall och mönsterigenkänning. Konstruktionsbaserad andraspråksundervisning i praktiken
- 2019
-
In: Svenskans beskrivning 36 : Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017 / Redigerad av Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister,Maria Westman & Carin Östman. - Uppsala : Institutionen för nordiska språk. - 1102-3619. - 9789151910376
-
Conference paper (peer-reviewed)
|
|
| 6. |
- Håkansson, Camilla, 1967
(author)
-
Ämnesspecifik litteracitet i flerspråkig undervisningskontext
- 2022
-
In: Skriv! Les! 22, Nordisk forskerkonferanse om lesing, skriving, og literacy, 10-11 maj 2022, Trondheim, Norge.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Ämnesspecifik litteracitet (disciplinary literacy) har som utgångspunkt att varje skolämne, som exempelvis fysik eller historia, har sitt eget sätt att skriva, läsa och tolka texter (Shanahan & Shanahan 2018). I grundskolans senare år framträder dessa ämnesspecifika skillnader allt tydligare vilket innebär att en undervisning där både språk- och kunskapsutveckling står i centrum blir av särskild vikt, inte minst för flerspråkiga elever. Samarbeten mellan skolämnen kan ses som en möjlighet att förena språk- och kunskapsutveckling men ett samarbete mellan olika ämnen innebär också att elever och lärare måste förhålla sig till olika ämnesspecifika litteraciteter samtidigt. I studien undersöks ett sådant samarbete, i det här fallet mellan svenska som andraspråk och fysik i årskurs nio, där två ämneslärare samarbetar om ett arbetsområde som ska leda fram till en argumenterande text om kärnkraft. Datainsamlingen som ligger till grund för studien gjordes på en skola med flerspråkiga elever där explicit undervisning utifrån en genrepedagogisk modell stod i centrum. Studien är andra delen av ett pågående avhandlingsprojekt med det övergripande syftet att undersöka ämnesspecifik litteracitet på ett generellt plan, i nationella prov och läroplan för årskurs nio, och i en specifik kontext, i undervisning i årskurs nio. Utgångspunkten för delstudien är forskningsfrågan: Hur byggs kunskaper om ämnesspecifik litteracitet upp i en undervisningskontext? Teoretiskt utgår studien från forskning om litteracitet och då i synnerhet om ämnesspecifik litteracitet (Fang & Coatoam 2013, Shanahan & Shanahan 2018). För att besvara forskningsfrågan undersöks hur lärarna i svenska som andraspråk och fysik var för sig arbetar med ämnesspecifik litteracitet men också vad som förenar de två ämnespraktikerna. Analysverktyg hämtas från systemisk funktionell lingvistisk och Legitimation Code Theory (Halliday 2014, Martin et al. 2020). I presentationen redogörs för studiens forskningsdesign och resultat. Framför allt fokuseras hur Legitimation Code Theory (LCT) kan användas för att analysera undervisningspraktiken. Eftersom LCT är ett förhållandevis nytt teoretiskt ramverk är det min förhoppning att det är relevant för forskningsfältet att få ta del av studier som använder teori och metod från detta ramverk.
|
|
| 7. |
- Håkansson, Camilla, 1967
(author)
-
Ämnesspecifik litteracitet i två nationella prov
- 2021
-
In: NNMF 8, Nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning, 24-25 november, Uppsala.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- En betydelsefull del av ett skolämnes litteracitetspraktik utgörs av de nationella proven. Proven är medskapare av ämnets disciplinary literacy (ung. ämnesspecifik litteracitet) genom den centrala roll som proven spelar som betygsunderlag men också genom att vara en del av skolarbetet när äldre, icke sekretessbelagda prov används som förberedelse inför det ordinarie provet (Jfr. Staf & Nord 2018). I presentationen redogörs för en undersökning av två nationella prov för årskurs nio i två olika ämnen; fysik och svenska som andraspråk/svenska. Studien är den första delen av ett pågående avhandlingsprojekt med det övergripande syftet att undersöka ämnesspecifik litteracitet på generell nivå, i nationella prov och läroplan för årskurs nio, och på lokal nivå i en undervisningskontext där ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska som andraspråk och fysik äger rum. Utgångspunkten för delstudien är forskningsfrågan: Vilka litteracitetsförväntningar kommer till uttryck i de nationella proven för svenska som andraspråk/svenska och fysik? I presentationen läggs särskild vikt vid förhållandet mellan språklig komplexitet i provuppgiftens text och textens förankring i ämneskunskap respektive vardagskunskap. Teoretiskt utgår studien från forskning om litteracitet och då i synnerhet om ämnesspecifik litteracitet (Fang & Coatoam 2013, Shanahan & Shanahan 2018). För att besvara forskningsfrågan undersöks förväntad läsförståelse och förväntad skriftlig respons i provuppgifterna. Dessutom analyseras provuppgifternas konstruktion med utgångspunkt i analysverktyg från systemisk funktionell lingvistisk (SFL) och Legitimation Code Theory (Martin et al. 2020). I presentationen redogörs för studiens forskningsdesign och resultat.
|
|
| 8. |
- Prentice, Julia, 1977, et al.
(author)
-
Language learning and teaching with Swedish FrameNet++: Two examples
- 2021
-
In: The Swedish FrameNet++. Harmonization, integration, method development and practical language technology applications / edited by Dana Dannélls, Lars Borin and Karin Friberg Heppin. - Amsterdam, Philadelphia : John Benjamins Publishing Company. - 9789027258489 ; , s. 304-329
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
