| 1. |
- Högström, Ebba
(författare)
-
Framtidsverkstad : 21-22 oktober 2022
- 2022
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BAKGRUND Denna folder är framtagen inom det fyra-åriga tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker. Projektet startade startade 2019 och finansieras med medel från de två statliga forskningsråden Formas och Forte. Vi som jobbar i LEX är forskare inom fysisk planering, byggd miljö och socialt arbete från fyra olika lärosäten i Sverige - Blekinge tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU samt Umeå universitet. Till projektet hör även en referensgrupp med företrädare från Boverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) samt forskare från Karolinska Institutet (KI) och Kungliga tekniska högskolan (KTH).En framtidsverkstad är en metod som syftar till att förändra genom att kartlägga och diskutera hur en situtation ser ut idag, vad problemet är med den, hur det skulle kunna vara på ett annat sätt, dvs vad krävs för att nå detta andra sätt samt hur ansvaret för att genomföra förändringen bör fördelas.Den här framtidsverkstadens bestod av en stadsvandring och en workshop med tjänstepersoner från olika förvaltningar från Umeå kommun De bilder och citat som presenteras i denna folder hade vi med som inspel till den första dagens stadsvandring. Dessa är framarbetade genom metoden PhotoVoice tillsammans med tolv personer med egen erfarenhet av psykiskohälsa, psykiatri och socialtjänst i tre grupper från tre olika städer. Deltagarna förmedlade erfarenheter av sin livsmiljö genom att fotografera olika platser och berätta om dem. Under den andra dagen träffades framtidsverkstadens deltagare föratt genomföra en workshop kring problem och möjligheter kringboende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa. Även samverkansfrågoroch stödinsatser behandlas.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersén, Jimmie, 1981-, et al.
(författare)
-
Municipal responsibilities in strategic housing provision planning : to accommodate, support and facilitate
- 2023
-
Ingår i: Planning practice + research. - : Routledge. - 0269-7459 .- 1360-0583. ; 38:2, s. 236-252
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Swedish municipalities are obliged to formulate housing provision policies in housing programs, as part of municipal strategic planning. This article explores how municipalities interpret this responsibility. We analyze housing provision programs by drawing from prospective responsibility and policy analysis. Our analysis shows three different prospective responsibilities in the municipality’s production of housing provision responsibility. The results show that municipalities take actions by different means, leading to ambiguities and inequalities in housing provision planning. © 2022 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
Debatt. Planerarrollen i samtid och framtid : Kunskaper, förmågor och färdigheter
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Architectural Research. - : The nordic associationof Architectural Research (NAF/NAAR). - 1893-5281. ; 30:3, s. 135-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Samhällsutmaningar påverkar hur, vad, när och varför vi ska planera, vilket medför nya förväntningar och krav på planerarens förmågor och färdigheter. Från att fokus i princip enkom har varit på reglering av mark genom framtagandet av markanvändningsplaner, utgör idag exempelvis ’facilitator’ (möjliggörare), samordnare, processledare, katalysator, urban designer och rumslig agent nya möjliga planerarroller. I den här artikeln diskuterar vi framtidens planerarroll och planeringsstudenternas föreställningar om sin kommande profession. Vad menar studenterna är fundamentala kunskaper som de måste förvärva för att kunna utöva sitt yrke? Hur uppfattar de planerarrollen? Och, vad är det för planerare som vi de facto utbildar?
|
|
| 6. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(författare)
-
Organizing cross-sectoral housing provision planning : settings, problems and knowledge
- 2021
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Routledge. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 29:5, s. 862-882
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the governance of housing provision, the public sector is considered unable efficiently to manage such problems through the traditional bureaucratic organizations and associated governing tools. Instead, municipalities are expected to engage in collaborative processes across sectors and with external stakeholders, with the overarching objective to deliver more efficient planning outcomes. As the processes are carried out across sectors, it opens up the opportunity to privilege certain sectors’ perspectives and marginalize others. By drawing from Mouffe's agonistic political theories, this article makes an empirical account of the political in organizing cross-sectoral collaborative planning in Swedish municipalities, with the empirical example of developing municipal programmes for housing provision. The article concludes that social service is severely marginalized in what is generally a depoliticized housing provision planning process. Underpinning the collaboration is the conceptualizing of housing provision as primarily a general deficit in constructing housing. Primarily organizing objectivist knowledge, housing provision is constructed as a technical and procedural matter rather than ideological and political. Through such organizing principles, the overarching housing provision problem remains undealt with, e.g. how do we provide housing to ‘all’ our citizens?
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Berglund‐snodgrass, Lina, et al.
(författare)
-
A Healthy City for All? Social Services’ Roles in Collaborative Urban Development
- 2022
-
Ingår i: Urban Planning. - : Cogitatio Press. - 2183-7635. ; 7:4, s. 113-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is broad consensus among policymakers about the urgency of developing healthy, inclusive, and socially sustainable cities. In the Swedish context, social services are considered to have knowledge that needs to be integrated into the broader urban development processes in order to accomplish such ends. This article aims to better understand the ways in which social service officials collaborate in urban development processes for developing the social dimensions of healthy cities. We draw from neo‐institutional theories, which set out actors (e.g., social service officials) as acting according to a logic of appropriateness, which means that actors do what they see as appropriate for themselves in a specific type of situation. Based on semi‐structured interviews with social services officials in 10 Swedish municipalities on their experiences of collaboration in the development of housing and living environments for people with psychiatric disabilities, we identified that they act based on (a) a pragmatic rule of conduct through the role of the problem solver, (b) a bureaucratic rule of conduct through the role of the knowledge provider, and (c) activist rule of conduct through the role of the advo-cator. In these roles, they have little authority in the development processes, and are unable to set the agenda for the social dimensions of healthy cities but act as the moral consciousness by looking out for everyone’s right to equal living conditions in urban development. © 2022 by the author(s); licensee Cogitatio (Lisbon, Portugal).
|
|
| 15. |
-
Caring Architecture : Institutions and Relational Practices
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Architecture is hard stuff. It is formed by walls, roofs, floors, all components of hard materials, stone, glass and wood. It distributes people in space and directs their doings and movements. Institutions are even harder stuff. Order is pushed a step further by the coerciveness of discursive architectural models and caring practices, restricting options to certain ways of thinking and acting. This book sets out to illuminate how people and spaces negotiate, and often challenge, regularities and patterns embedded in the meeting between architecture and institutions. It contains a number of essays by authors from disciplines such as human geography, architecture, planning, design, social work and education. The essays discuss different examples from institutions in which care is carried out; assisted living facilities, residential care for children, psychiatric care facilities and hospitals. By adopting a non-representational perspective, emergent practices render visible capacities of being flexible and mouldable, in which institutional architecture is defied, contested and transformed. New situations appear which transgress physical space in partnership with those who populate it, whether humans or non-humans. This book reveals the relational and transformative conditions of care architecture and the way in which institutions transform (or not) into Caring Architecture.
|
|
| 16. |
- Engström, Carl-Johan, et al.
(författare)
-
Synergier mellan investeringar. : Åtta fallstudier.
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är framtagen för att få en ökad förståelse för hur olika investeringar i Stockholmsregionen påverkar varandra och genom att för-stå det, på sikt få ett mer kraftfullt och samordnat genomförande. Frågor som ställs i studien är bland annat dessa: Vilka synergier finns det mellan olika investeringar och hur kan man utnyttja dem? Kan man stöd-ja privata investeringar genom offent-liga investeringar? Kan man påvisa att offentliga investeringar som gjorts har gett upphov till privata investe-ringar som annars inte skulle ha genomförts? Vad är det som påverkar om en investering ger följdeffekter eller inte?
|
|
| 17. |
- Fjellfeldt, Maria, et al.
(författare)
-
Fringe or Not Fringe? : Strategies for Localizing Supported Accommodation in a Post‐Deinstitutional Era
- 2021
-
Ingår i: Social Inclusion. - Lisbon, Portugal : Cogitatio Press. - 2183-2803. ; 9:3, s. 201-213
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Finding suitable locations for supported accommodations is crucial both for the wellbeing of individuals with psychiatric disabilities (PD) and to achieve the objectives of the mental health care reform in order to create opportunities for social inclusion. This article explores municipal strategies for localizing supported accommodations for people with PD. In a multiple case study, interviews with 20 municipal civil servants from social services and urban planning were conducted. Three strategies were identified and further analyzed with a public location theory approach: (1) re‐use, i.e., using existing facilities for a new purpose, (2) fill‐in, i.e., infilling new purpose‐built facilities in existing neighborhoods, and (3) insert, i.e., inserting new premises or facilities as part of a new development. The article shows that the “re‐use” strategy was employed primarily for pragmatic reasons, but also because re‐using former care facilities was found to cause less conflicts, as residents were supposedly used to neighbors with special needs. When the “fill‐in” and “insert” strategies were employed, new accommodations were more often located on the outskirts of neighborhoods. This was a way to balance potential conflicts between residents in ordinary housing and residents in supported accommodations, but also to meet alleged viewpoints of service users’ need for a quiet and secluded accommodation. Furthermore, ideas associated with social services’ view of social inclusion and urban planning’s notion of “tricky” tenants significantly influenced localization strategies. Finally, this article is also a call for more empirical research on the decision‐making processes, use of strategies (intended or not) and spatial outcomes, when localizing supported accommodation for people with PD and other groups in need of support and service.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Högström, Ebba
(författare)
-
A Tour of the Palimpsest of House of Psychiatry, Uppsala
- 2019. - 1
-
Ingår i: Architecture in Effect. - Barcelona : ACTAR. - 9781940291994
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Architecture in Effect is a substantial collection of essays emerging from the Swedish research environment of the same name. While it takes its point of departure from within the specific context that is Sweden, it includes contributions from authors based in the Nordic context, in the United Kingdom, Europe and the United States. A central premise of the collected research is that the built environment and societal norms are co-constitutive and that architecture as a discipline and as a professional practice plays a fundamental role in this relationship. Contemporary political and environmental conditions place specific demands on society and on the everyday life of individuals. There persists, as such, an obligation for actors within the discipline of architecture to contribute to a rethinking of the situated knowledges within architecture by engaging in trans-, cross-, and inter-disciplinary studies. Architectural researchers have the capacity to guide and criticise thinking on architecture and its vital material relations amidst existing and emerging societies.
|
|
| 20. |
- Högström, Ebba, 1961-, et al.
(författare)
-
Architecture as an agent of change : The case of school 53 in St Petersburg
- 2013
-
Ingår i: Contemporary design in the social sector.. - St Petersburg : Design Platform, TOK Curators. ; , s. 50-61
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Conducting a thorough organisational analysis is crucial for coming up with sustainable design interventions and architec- tural alteration. Architecture has the power to influence or constrain spatial practices. Therefore in order to be successful every proposal has to be based on knowledge about the organisation, their everyday activities and goals
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
Boende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa : en forskningsrapport om stödinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och bostadsförsörjning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport har vi redovisat den första delen av två i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker. Vår utgångspunkt var att ta reda på mer om vad som kännetecknar stödinsatser riktade till människor med psykisk funktionsnedsättning och hur dessa organiseras, samt undersöka tvärsektoriell samverkan i fråga om planering för bostadsförsörjning och inkluderande livsmiljöer. Vårt material visar att målgruppen för boende- och stödinsatser har förändrats. Personer med funktionsnedsättningar till följd långvarig psykossjukdom utgör fortfarande en central grupp, ofta med behov av insatser med hög servicenivå. Målgruppen för insatserna är dock stadd i förändring och detta har i några kommuner medfört en utveckling mot en mer generell organisation för stödinsatserna utan specialistfunktioner. Boendeinsatser beslutade i enlighet med SoL dominerar men en blandning av förhållningssätt kan ses, från enskilda undantag där LSS tillämpas till en kommun där alla beslut om bostad med särskild service tas enligt LSS. När det gäller verksamhetstyperna för stödinsatser dominerar det traditionella gruppboendet och boendestödet. Vissa menar att gruppboendet som typ kommer på sikt att försvinna, och bland verksamhetsansvariga finns det en samsyn att fältet i stort är på väg mot en inriktning att arbeta i riktning mot ökad självständighet och autonomi för brukarna inom verksamheterna. Hur socialtjänst och samhällsbyggnadsförvaltningar arbetar tillsammans med frågor som berör målgruppen skiljer sig åt mellan kommunerna. Arbetet organiseras ibland i nätverk, ibland handlar det om koordinering, i vissa fall samarbete eller samverkan vilket gör att den gemensamma spelplanen ser tämligen olika ut. I en del kommuner finns det fora för kontinuerligt gemensamt arbete, i andra anses det inte behövas alls. Hur möten mellan de båda förvaltningarna organiseras, på vems initiativ och ansvar hanteras på olika sätt. Det är en komplex bild som träder fram där frågor förs fram i olika instanser och på olika nivåer inom den egna förvaltningen såväl som mellan förvaltningarna. När det gäller det kommunala bostadsförsörjningsansvaret är arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet en viktig del. Tjänstepersoner från olika förvaltningar engageras på olika sätt i detta arbete, från samordning och koordinering till långsiktiga strategiska samarbeten. Olika typer av roller utvecklas, som initiativtagare, informationsgivare, expert eller språkrör med olika handlingsutrymmen.Socialtjänstens erfarenhetsbaserade kunskap om rådande situation för olika grupper tas inte alltid i bruk. Att frågan är politisk känslig och hellre förs fram som en bred målsättning om ’bostad för alla’ utan tydligare konkretisering framträder i materialet. De kommunala strategierna kring lokalisering av bostäder med särskild service handlar om omvandling av befintliga lokaler, bygga nya boenden i redan uppbyggda bostadsområden samt planering för nya boenden i stadsutvecklingsprocesser. Det övergripande mönstret för lokaliseringen av boenden är i bostadsområden men i utkanten, en kompromiss mellan socialförvaltningens idéer om social inkludering och samhällsbyggnadsförvaltningarnas tankar om integritet. Brukarnas möjligheter att skaffa sig positiva grannkontakter kan dock försvåras av sådana perifera lokaliseringar. Vad en inkluderande, ‘god’, livsmiljö skulle kunna vara för personer med psykisk funktionsnedsättning visar sig vara en ny frågeställning för våra informanter. Flera informanter från socialtjänsten inte tidigare funderat över hur boenden och sysselsättning förhåller sig till varandra geografiskt och på vilket sätt det påverkar upplevelser av livsmiljön. Att frågan om inkluderande livsmiljöer för vår målgrupp skulle kunna ses som en del i den bredare samhällsplaneringen var inte självklart för samhällsplanerarna. Det framkom också att det är svårare för kommunen att ställa krav på de som bygger boenden med särskild service och andra liknande omsorgsboenden än när det gäller kommunhus, bibliotek eller simhallar, något som avspeglas i lokalisering och arkitektonisk kvalitet.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Högström, Ebba, 1961-, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2017
-
Ingår i: Caring architecture.. - Cambridge : Cambridge Scholars Publishing. - 9781443898966 - 1443898961
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
- Högström, Ebba
(författare)
-
"It used to be here but moved somewhere else" : post-asylum spatialisations – a new urban frontier? "C’était là mais ils ont déménagé ailleurs": les spatialisations de l’après-asile – une nouvelle frontière? "Solía estar aquí, pero se trasladó a otro lugar": espacializaciones post-asilo — ¿una nueva frontera urbana?
- 2018
-
Ingår i: Social & cultural geography (Print). - : Routledge. - 1464-9365 .- 1470-1197. ; 19:3, s. 314-335
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents a number of spatialisations of mental health care in Sweden, exemplifying these spatialities in three vignettes drawn from the Swedish post-asylum landscape. Working with the notion of a new urban frontier', I examine: (1) how these landscapes have been transformed by processes of decentralisation and austerity measures; (2) how this transformation plays out within and through physical space; and (3) the new spatial relations that are produced through such transformations. The idea of landscapes of care' and the concept of multiscalarity' are used to understand the changing spatialisations evident in mental health care, and the shift we are presently witnessing which replaces the tangible spaces of bricks and mortar' of the past with, rather, a diversity of settings, localisations and administrations. The empirical material that forms the basis of the analysis derives from a larger study of spatial discourses in Swedish mental health care, which I carried out between 2008 and 2011. The paper concludes with some thoughts on the kinds of spatial relations evident within the post-asylum landscape of formal mental health care in times of austerity and decentralisation, wherein I consider whether these spatialisations can be regarded as a new urban frontier of care'.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Högström, Ebba, 1961-
(författare)
-
Kalejdoskopiska rum : Diskurs, materialitet och praktik i den decentraliserade psykiatriska vården
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the period 1967-1995, Swedish mental healthcare underwent a complete re-organisation, starting with county councils taking over responsibility for mental healthcare from the state. Asylums were then phased out and mental health care moved closer to patients. The Mental Health Reform of 1995 completed this decentralisation and put the emphasis on an independent and integrated life as a citizen in society and the idea of a dwelling of one’s own. This thesis describes and analyses spatial aspects of decentralised mental healthcare in Sweden, focusing on the decentralisation discourse regarding organisation, localisation, patient care and working methods behind decentralisation and its spatial performance. A case study of decentralised mental healthcare in Nacka, a Stockholm suburb, between 1958-1999 examines in particular the emerging decentralisation discourse 1958-1973, The Nacka Project 1974-1980 (one of the first examples of community care in Sweden), psychiatry in Nacka 1980-1994 and the official report Welfare and Freedom of Choice from 1995. The methods used include studies of documents, interviews, visual and architectural drawing analysis. The theoretical point of departure for the analysis is a post-structural heterogeneous concept of space where spatial materiality and discursiveness are looked upon as intertwined. The result shows that the re-organisation of mental healthcare brought about a substantial spatial transformation. Normalisation of patients’ lives involved integration into society and support for independent living. The local environment was the main trope for the early stage of decentralised mental healthcare, but the notion of a dwelling of one’s own became the important trajectory to an independent life after 1995. The idea of the patient is challenged by the independence discourse, which could be said to contain an idea of the ‘non-patient’. Overall, it can be concluded that spatial organisations of the built environment are never value-free or neutral. They reflect, enable and constrain power relations in a society and material space can contribute to the power of one group at the expense of another. Furthermore, the results of the spatialities, or the meanings, cannot be predicted. It is therefore crucial to distinguish power in all its configurations and scales and to keep negotiations alive, especially within the field of mental healthcare, but also in the care sector as a whole and in other societal institutions where policies buildings and built environment interact with user practices. This kaleidoscopic perspective can be used for examining complexities in the past and present and for encouraging future potentialities in the process of making/enacting spatial relations.
|
|
| 33. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
‘Let there be light’ or life in the dark? Vital geographies of mental healthcare
- 2023
-
Ingår i: Social Science and Medicine. - : Elsevier. - 0277-9536 .- 1873-5347. ; 333
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the relations between light and dark/white and black disclosed in a study of Gartnavel Royal Hospital in Glasgow, Scotland, where an old Victorian lunatic asylum remains, if becoming ruined, on the same site as a modern mental healthcare campus. In-depth interview work recovering the ‘spatial stories’ of patients and staff, past and present, reveals a complex mixture of positive and negative memories and interpretations prompted by both the ‘darkened spaces’ of Old Gartnavel and the liveliness associated with both sets of spaces. These findings are framed by (a) a reading of Badiou's short monograph on Black (Badiou, 2017) and (b) an engagement with light and dark studies, both of which suggest a rebalancing of the normal valuations whereby dark/black is cast as the realm of death, everything that deadens and threatens life, whereas light/white is cast as that of life, liveliness and vitality. The scholarship here speaks to work on vitalist health geographies, agreeing that vital health-worlds can surface almost anywhere, but reminding that the fragility of such worlds can always be threatened by too much over-ordering. © 2023 The Authors
|
|
| 34. |
- Högström, Ebba, 1961-
(författare)
-
Liten ordbok om arkitekturens bastarder
- 1995
-
Ingår i: Bang. - Stockholm : Forum Bang 1991. - 1102-4593. ; :1, s. 44-45
-
Forskningsöversikt (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 35. |
- Högström, Ebba, 1961-
(författare)
-
New Meetings as Fuel
- 2011
-
Ingår i: New Urban Topologies. - Stockholm : Färgfabriken. - 9789197727488 ; , s. 102-103
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 36. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
Ontological Boundaries or Contextual Borders : The Urban Ethics of the Asylum
- 2020
-
Ingår i: Urban Planning. - : Cogitatio Press. - 2183-7635. ; 5:4, s. 106-120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What and where is ‘the asylum’ today? To what extent do mental healthcare facilities stand out as clearly bounded entities in the modern urban landscape, perhaps reflecting their history as deliberately set-apart and then often stigmatised places? To what extent have they maybe become less obtrusive, more sunk into and interacting with their urban surroundings? What issues of urban ethics are at stake: concerning who/what is starkly demarcated in the city, perhaps subjected to exclusionary logics and pressures, or more sensitively integrated into the city, planned for inclusion and co-dwelling? These questions underscore our article, rooted in an in-depth case study of Gartnavel Royal Hospital, Glasgow, opened as a ‘lunatic asylum’ on its present, originally greenfield, site in the 1840s and remaining open today surrounded by dense urban expansion. Building from the ‘voices’ of patients, staff and others familiar with the site, we discuss the sense of this asylum as ‘other’ to, as ‘outside’ of, or merely ’beside’ the urban fabric. Drawing from concepts of ‘orientations’ (Ahmed, 2006), sites as spatial constructions (Burns & Kahn, 2005), the power of borders and boundaries (Haselsberger, 2014; Sennett, 2018), issues of site, stigma and related urban ethical matters will be foregrounded. Where are the boundaries that divide the hospital campus from the urban context? What are the material signifiers, the cultural associations or the emotional attachments that continue to set the boundaries? Or, in practice, do boundaries melt into messier, overlapping, intersecting border zones, textured by diverse, sometimes contradictory, bordering practices? And, if so, what are the implications?
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
Performing Sustainability : Institutions, Inertia, and the Practices of Everyday Life
- 2013
-
Ingår i: Sustainable Stockholm<em></em>. - New York and London : Routledge. ; , s. 147-167
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- WHEN DAGENS NYHETER, Sweden’s biggest newspaper, reported that a Stockholm urban development project planned to educate future residents about how to live an environmentally sound and healthy everyday life, the article caused an upsurge of protest and debate. The project under discussion was the Stockholm Royal Seaport, a high-profile sustainable urban redevelopment project and the new flagship in Sweden’s and Stockholm’s green-tech armada. To many, the project represented an unwanted revival of the social engineering type of public health promotional programs popular in Sweden during the 1930s and 1940s.1 Others went so far as to deride the project as an example of “eco-fascism.” However, at the very same time as debate onthe return of social engineering raged, the glass and steel building GlashusEtt (Glass House One) continued its practice of educating and promoting sustainable lifestyles, as it had been doing for 11 years. GlashusEtt is the environmental information center of the Hammarby Sjöstad project, a renowned example of sustainable urban development which attracts study delegations from all over the world. The mission of GlashusEtt is to educate the neighborhood’s inhabitants and visitors on environmental matters; in comparison to the Royal Seaport project, this mission was accepted without protest or questioning. Indeed, the Hammarby Sjöstad project had also seen its share of conflicts regarding environmental measures, but here these took the shape of power struggles over issues such as the number of parking spaces, the placement of windows, and the preservation of an endangered beetle.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Högström, Ebba, 1961-
(författare)
-
…Säger du trottoar en gång till…” : Att se staden som relationer istället för ting
- 2018
-
Ingår i: Samhällsbyggandet som mysterium.. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789188661678
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jane Jacobs blev känd över världen för sin bok The Death and Life of Great American Cities. Genom boken och sin aktivism på gatunivå i 1960-talets New York blev hon en centralfigur inom stadsplaneringsfrågor och hennes insatser har efter genombrottet ständigt tolkats och debatterats.Den tidiga berömmelsen verkar emellertid ha överskuggat hennes författarskap trots att det sträcker sig fram till 2004. Jacobs breddade sitt tänkande till att omfatta samhällsbyggandet i dess vidaste mening från ekonomi och ekologi till politik och samhällsfilosofi. Hennes böcker tvingar läsaren att reflektera och vidga sitt synfält. Jacobs är mer aktuell än någonsin i den ovissa värld vi möter idag.I Samhällsbyggandet som mysterium tar tretton initierade skribenter upp unika aspekter av de brännande frågor hon väcker vad är det som i grunden gör ett samhälle hållbart? Tillsammans tecknar de medverkande för första gången på svenska en nära nog heltäckande bild av Jacobs verksamhet från 1930-tal till 2000-tal, och sätter in hennes arbeten i nutida kontexter. Boken utgör samtidigt en introduktion och guide till Jacobs författarskap som kan inspirera till vidare läsning och upptäckter.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
The Challenges of Social Infrastructure for Urban Planning
- 2022
-
Ingår i: Urban Planning. - : Cogitatio. - 2183-7635. ; 7:4, s. 377-380
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This editorial addresses social infrastructure in relation to urban planning and localisation, drawing together the themes in this thematic issue on “Localizing Social Infrastructures: Welfare, Equity, and Community.” Having contextualised social infrastructure, we present each of the 12 contributions by theme: (a) the social consequences of the localisation of social infrastructure for individuals, (b) the preconditions for localising social infrastructure in the urban landscape, and (c) the social consequences for the long-term social sustainability of the wider community. We conclude with the openings for future research, such as the need to continue researching localisation (for example, the ways localisations of social infrastructure support, maintain, or hinder inclusion and community-building, and which benefits would come out of using localisation as a strategic planning tool); second, funding (the funding of non-commercial social infrastructure and who would take on the responsibility); and third, situated knowledge (the knowledge needed by planners, architects, social service officials, decision makers, and the like to address and safeguard the importance of social infrastructure in urban development and regeneration processes).
|
|
| 44. |
- Högström, Ebba
(författare)
-
The city as relationships, not things
- 2020
-
Ingår i: <em>Essays on Jane Jacobs</em>. - Stockholm : Bokförlaget Stolpe. - 9789198523690
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jane Jacobs (19162006) is an icon in urban planning and became known worldwide for her book The Death and Life of Great American Cities. The book and her street-level activism in 1960s New York made Jacobs a central figure in urban planning issues, and her efforts have been constantly interpreted and debated. In this anthology, initiated writers address unique aspects of the burning issues she raises. What is it that basically makes a society sustainable? Together, the participants draw a close enough comprehensive picture of Jacob's business from the 1930s to the 2000s and put her work in a contemporary context.
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Högström, Ebba, 1961-
(författare)
-
Tillfälliga förbindelser. : Reflektioner på färd längs periferin
- 1998
-
Ingår i: Nordisk arkitekturforskning. - Blindern, Norway. - 1102-5824. ; 11:3, s. 95-105
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kartan och planen. An kartlägga eller konstruera. En motsatsställning mellan det skapade och det upptäckta. Mellan det byggda och det funna. Var skapas det upptäckta och var upptäckts det skapade? Är kartläggandet en avbild eller är det en skapad och konstruerad plan? Och är då planen är en sorts karta?
|
|
| 47. |
- Högström, Ebba, 1961-
(författare)
-
Translating spatial experiences to design recommendations : A mission impossible?
- 2017
-
Ingår i: Caring architecture. - Cambridge : Cambridge Scholars Publishing. - 9781443898966 - 1443898961
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter relocates to the mid-1970s in Sweden, to a newly opened outpatient clinic for mental healthcare. The clinic, Saltsjöbaden Mental Health Centre (SMHC), was one clinic out of three created in the pilot scheme The Nacka Project 1974-1979, an influential ‘actor’ in the decentralisation and de-institutionalisation of Swedish mental healthcare. The spatial organisation and design of SMHC was encompassing the dual aims of preventing people from becoming long-term psychiatric patients and fostering a culture of co-operation among staff. However, experiences of the architecture differed; it was embraced by many for its innovative and supportive design, whereas the design was criticised by others. Some years later, when SMHC was used as a precedent in guidelines for “the new psychiatry” by The Swedish Health and Social Care Institute for Planning and Rationalisation (SPRI 1985), most of its place-specific aspects relating to care ideology, work organisation and staff experiences were not brought to the fore. Why was this so? Why, in many ways, did these newer recommendations propose quite a different mental health centre to that programmed by the management of SMHC and experienced by staff and patients?
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
Yielding and (Not) Breaking : Two Observations on the Walls of a Psychiatric Hospital
- 2019
-
Ingår i: Architecture and Culture. - : Taylor and Francis Ltd.. - 2050-7828 .- 2050-7836. ; 7:1, s. 45-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This essay examines two materials found on the walls of a British psychiatric hospital: shatter-proof glass and steel-reinforced concrete. Interested in their constitution through and of the institutional space, it explores these common building materials’ capacities to tolerate as well as to hold and contain. In doing so, the essay contemplates visually and textually where institutional space and practices begin and are bounded. The authors’ own voices enter in an epilogue, reflecting on their role in facilitating and testing the tolerance of institutional spaces. In doing so, they point towards architectural features in which these walls and their particular forms of boundaries between the inside and the outside of the psychiatric institution are constitutive of spaces of tolerance: they contain and regulate the users of the spaces (staff, patients, visitors as well as researchers). The tolerance articulates as selective yielding and holding. © 2019, © 2019 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.
|
|
| 50. |
|
|
