| 1. |
- Hedenas, Henrik, et al.
(författare)
-
Changes Versus Homeostasis in Alpine and Sub-Alpine Vegetation Over Three Decades in the Sub-Arctic
- 2012
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Verlag (Germany). - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 41, s. 187-196
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Plant species distributions are expected to shift and diversity is expected to decline as a result of global climate change, particularly in the Arctic where climate warming is amplified. We have recorded the changes in richness and abundance of vascular plants at Abisko, sub-Arctic Sweden, by re-sampling five studies consisting of seven datasets; one in the mountain birch forest and six at open sites. The oldest study was initiated in 1977–1979 and the latest in 1992. Total species number increased at all sites except for the birch forest site where richness decreased. We found no general pattern in how composition of vascular plants has changed over time. Three species, Calamagrostis lapponica, Carex vaginata and Salix reticulata, showed an overall increase in cover/frequency, while two Equisetum taxa decreased. Instead, we showed that the magnitude and direction of changes in species richness and composition differ among sites.
|
|
| 2. |
- Adler, Sven, et al.
(författare)
-
NILS fjällinventering 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- NILS Fjällinventering är en nationellt heltäckande inventering av det svenska kalfjället som startade 2021. Huvudsyftet med inventeringen är att generera data för rapporteringen av annex 1-naturtyper till EU, uppföljningen av det nationella miljömålet "Storslagen Fjällmiljö", förändringsanalyser i fjällmiljöer, forskning och produktion av träningsdata för modellbaserade kartor.I denna rapport beskrivs förändringar gentemot 2021, skattningar av arealerna av olika vegetationstyper och annex I-naturtyper på kalfjället baserade på 2021 och 2022 års data. Resultaten visar att inventeringen kan detektera förändringar i areal efter en femårs-inventeringsperiod som uppfyller Naturvårdsverkets krav för annex I-naturtyper. Skattningar varierade mellan åren, men inte mer än förväntat. För att förbättra urvals- och exkluderingsprocessen inför 2023 planeras vissa justeringar framförallt för att minska mängden fältbesök i rishedar som väljs ut för fältbesök.
|
|
| 3. |
- Adler, Sven, et al.
(författare)
-
Ny design för riktade naturtypsinventeringar inom NILS och THUF
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten beskriver: Ett generellt ramverk för nationella inventeringar där det går att komplettera utifrån nya behov på såväl nationell som regional nivå inom samma stickprovsdesign. Samma skattningsförfarande och skattningsalgoritmer på både nationell och regional nivå samt vid olika tätheter på stickprovet. Ett stort stickprov, med många rutor i stickprovet, vilket ger statistisk styrka vid skattningarna av t.ex. arealer, även för relativt ovanliga naturtyper. Ett balanserat stickprov, bland annat med NMD som stödunderlag, vilket ger bättre skattningar än ett icke-balanserat stickprov. Att relativt ovanliga naturtyper och naturtyper som förekommer geografiskt samlat kommer att kunna fångas upp med geografiskt riktade förtätningar. Att vanliga fenomen inventeras med ett glest stickprov. Extra stor fördel för naturtyper där många rutor går att exkludera från fältbesök genom modellering och inventering i ortofoto. En sådan naturtypsgrupp är gräsmarker, där det dessutom ännu saknas en nationell inventering. Fortsatt samarbete med NMD där de data som samlas in i de nya inventeringarna kommer att kunna bidra både som träningsdata i utvecklingen av NMD och till att verifiera NMD. Mer tids- och kostnadseffektiva inventeringar exempelvis: o Många rutor behöver aldrig besökas i fält eftersom det genom modellering och inventering i ortofoto går att utesluta att de har de eftersökta naturtyperna. Sådana rutor bidrar till en högre precision för skattningarna. o Ortofoton används för att hålla nere kostnaden för bilder och bildhantering. o De mindre 1 km × 1 km-rutorna underlättar fältlogistiken. o Den nya designen är flexibel. Det går att anpassa stickprovet efter den budget som erhålls och genom simuleringar kan vi uppskatta hur stor påverkan på skattningar en minskning eller ökning av stickprovet kan komma att ha. o Eftersom designen bygger på ett tätt, nationellt, stickprov så kommer ytterligare inventeringar kunna läggas till lövskogs- och gräsmarksinventeringarna med samordningsvinster (t.ex. inventeringar av linjeobjekt, pollinatörer och våtmarker).
|
|
| 4. |
- Adler, Sven, et al.
(författare)
-
Utvärdering av NILS fjällinventering 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskriver vi den nya designen för NILS fjällinventeringen 2021. Inventeringen använder en balanserad tvåfas-stickprovsdesign som i grunden bygger på NILS löv- och gräsmarksinventeringar. Till skillnad mot NILS löv- och gräsmarksinventeringar använder vi inte flygbildstolkning för att styra urvalet av fältprovytor, istället använder vi satellitbildsinformation tillsammans med LIDAR-data som kombineras i matematiska modeller. Syftet med förändringarna är främst att skapa ett bättre dataunderlag för Artikel 17-rapportering till EU:s art- och habitatdirektiv jämfört med den information som erhållits från tidigare NILS basinventerings utlägg i fjällregionen. I rapporten visas att vi kommer att uppfylla Naturvårdsverkets krav för kvalitén av annex 1-naturtyper i relation till arealskattningar, upptäckbara förändringar samt att vi har samlat in fler variabler och information om artförekomst för statusbedömningen av annex 1-naturtyper. Utöver en ökad datakvalité för annex 1-naturtyper kan vi även redovisa andra variabler med en högre detaljnivå om fjällens tillstånd och förändringar, t.ex. arealskattningar för olika myrtyper, snölegor, substratmarker, förekomst av skräp, mänskligt tramp och renspillning. Med utgångspunkt från erfarenheterna vi gjort under 2021 identifierar vi förbättringsmöjligheter inför fältsäsongen 2022 för att få en ännu mer stabil och hållbar fjällinventering.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Nationell flygbildsinventering av gräsmarker och lövskogar med hjälp av ortofoton, NILS 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2020 pågick ett intensivt utvecklingsarbete inom alla delar av de nya gräsmarks- och lövskogsinventeringarna, på uppdrag av Naturvårdsverket. För flygbildsinventeringen togs en ny metodik fram med grund i den mångåriga erfarenhet som finns vid avdelningen för landskapsanalys, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU. I den här arbetsrapporten beskrivs arbetet som gjordes för att kunna genomföra en flygbildsinventering anpassad till de nya behov som finns i och med den stickprovsdesign, med två faser, som utvecklats och används i de nya inventeringarna. Det här är även en beskrivning av den metodik som användes inom flygbildsinventeringen för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020. Målen för inventeringarna var att inventera såväl ovanliga som vanliga naturtyper under samma paraply. Nyckeln till att det är möjligt är flygbildsinventeringen. Genom klassningar av provytor i flygbildsinventeringen kan fältinventeringen fokuseras till de naturtyper som ligger inom uppdraget från Naturvårdsverket. Klassningen inom flygbildsinventeringen gör det också möjligt att inventera ovanliga naturtyper i tätare stickprov och att anpassa stickprovstätheter utifrån regionala skillnader. Hur detta gjordes för flygbildsinventeringen 2020 beskrivs i den här arbetsrapporten. Under 2020 baserades flygbildsinventeringen framförallt på ortofoto. För att säkerställa att inventeringarna inkluderade alla provytor som potentiellt kunde innehålla en naturtyp av intresse för inventeringarna så tillämpades en princip om överklassning. Det är en statistiskt viktig princip som i praktiken innebar att provytor där marktypsklassningen var osäker gavs en aktuell klass för gräsmark- och/eller lövskogsinventeringen så att provytan gavs möjligheten att vidare väljas för fältbesök. För att försöka skilja på marktyper med olika potential för hög kvalitet användes en tidsserie av gamla ortofoton för att bedöma marktypens historiska kontinuitet i provytan. Även andra digitala skikt användes som stöd i flygbildsinventeringen.
|
|
| 7. |
- Blicharska, Malgorzata, 1979-, et al.
(författare)
-
Shades of grey challenge practical application of the Cultural Ecosystem Services concept
- 2017
-
Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416 .- 2212-0416. ; 23, s. 55-70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite rapid advances in development of the ecosystem services (ES) concept, challenges remain for its use in decision making. Cultural ES (CES) have proven particularly difficult to pin down and resultant “shades of grey” impede their consideration by decision-makers. This study undertakes a literature review of CES to highlight the shades of grey, briefly illustrates findings by reference to the Swedish mountain landscape, then addresses potential implications for practical decision making. The concept of CES is complex and difficult to operationalize. The root of confusion appears to be a lack of rigour in identifying CES, hindering identification of proper methods for determining: the ecosystem elements that underpin CES; the beneficiaries of CES and how they value benefits delivered; and how CES may vary in space and time. We conclude by proposing a framework of questions, which we relate to the ES cascade model, that is intended to help researchers and decision-makers to reflect when considering CES. Answers to the questions should enable decision-makers to prioritise policy development or implementation in relation to the differing needs of potentially competing beneficiaries and what needs to be done or not done to the ecosystem, where, when and by whom.
|
|
| 8. |
- Bohlin, Inka, et al.
(författare)
-
Predicting bilberry and cowberry yields using airborne laser scanning and other auxiliary data combined with National Forest Inventory field plot data
- 2021
-
Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 502
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The increasing availability of wall-to-wall remote sensing datasets in combination with accurate field data enables the mapping of different ecosystem services more accurately and over larger areas than before. The provision of wild berries is an essential ecosystem service, and berries are the most used non-wood forest products in Nordic countries. The aim of the study was to 1) develop general prediction models for bilberry and cowberry yield based on metrics derived from airborne laser scanning (ALS) data and other existing wall-to-wall data and 2) to identify laser-based structural features of forests that can be linked to locations of the highest berry yields. We used the indirect approach where the correlation between forest structure described by the ALS data and the berry yields are utilized. Berry data collected in the Swedish National Forest Inventory (NFI) 2007–2016 were used for training the models and ALS data from 2009 to 2014 from the national ALS campaign of Sweden. Berry yields were modelled using generalised linear mixed models (GLMMs), and forest structural differences were demonstrated in histograms of presence/absence data. The ALS-based canopy cover was an important variable both in bilberry and cowberry models. Other significant variables were ALS-based height variance, shrub cover, height above sea level, slope, soil wetness and terrain ruggedness, satellite-based species-specific volume and percentage, seasonality of temperature and precipitation and annual precipitation, inventory year, soil type and land use class. In addition, the time difference between the inventory day and the Julian day when berries were expected to be ripe showed a 1.5% decrease for bilberry and a 1.1% decrease for cowberry yield per day during the season. The highest bilberry yield was identified in forests with a canopy cover of 50% and the highest cowberry yield in forests with a canopy cover close to zero. The canopy height of 15 m reflected the highest bilberry yield, whereas a canopy height close to 0 m resulted in the highest cowberry yield. The shrub cover was close to zero both with highest bilberry and cowberry yields. This is the first study combining ALS metrics with other wall-to-wall variables and NFI field data to model bilberry and cowberry yields. Prediction models can be used to produce maps showing the most potential locations for berry picking. Further, the models may, in the future, be imported into forest planning systems to obtain stand-level prognoses of berry yield development under different forest management strategies.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Callaghan, Terry, et al.
(författare)
-
Multi-Decadal Changes in Tundra Environments and Ecosystems : Synthesis of the International Polar Year-Back to the Future Project (IPY-BTF)
- 2011
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 40:6, s. 705-716
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Understanding the responses of tundra systemsto global change has global implications. Most tundraregions lack sustained environmental monitoring and oneof the only ways to document multi-decadal change is toresample historic research sites. The International PolarYear (IPY) provided a unique opportunity for such researchthrough the Back to the Future (BTF) project (IPY project#512). This article synthesizes the results from 13 paperswithin this Ambio Special Issue. Abiotic changes includeglacial recession in the Altai Mountains, Russia; increasedsnow depth and hardness, permafrost warming, andincreased growing season length in sub-arctic Sweden;drying of ponds in Greenland; increased nutrient availabilityin Alaskan tundra ponds, and warming at mostlocations studied. Biotic changes ranged from relativelyminor plant community change at two sites in Greenland tomoderate change in the Yukon, and to dramatic increasesin shrub and tree density on Herschel Island, and in subarcticSweden. The population of geese tripled at one sitein northeast Greenland where biomass in non-grazed plotsdoubled. A model parameterized using results from a BTFstudy forecasts substantial declines in all snowbeds andincreases in shrub tundra on Niwot Ridge, Colorado overthe next century. In general, results support and provideimproved capacities for validating experimental manipulation,remote sensing, and modeling studies.
|
|
| 11. |
- Callaghan, Terry V., et al.
(författare)
-
Ecosystem change and stability over multiple decades in the Swedish subarctic : complex processes and multiple drivers
- 2013
-
Ingår i: Philosophical Transactions of the Royal Society of London. Biological Sciences. - : The Royal Society. - 0962-8436 .- 1471-2970. ; 368:1624
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The subarctic environment of northernmost Sweden has changed over the past century, particularly elements of climate and cryosphere. This paper presents a unique geo-referenced record of environmental and ecosystem observations from the area since 1913. Abiotic changes have been substantial. Vegetation changes include not only increases in growth and range extension but also counterintuitive decreases, and stability: all three possible responses. Changes in species composition within the major plant communities have ranged between almost no changes to almost a 50 per cent increase in the number of species. Changes in plant species abundance also vary with particularly large increases in trees and shrubs (up to 600%). There has been an increase in abundance of aspen and large changes in other plant communities responding to wetland area increases resulting from permafrost thaw. Populations of herbivores have responded to varying management practices and climate regimes, particularly changing snow conditions. While it is difficult to generalize and scale-up the site-specific changes in ecosystems, this very site-specificity, combined with projections of change, is of immediate relevance to local stakeholders who need to adapt to new opportunities and to respond to challenges. Furthermore, the relatively small area and its unique datasets are a microcosm of the complexity of Arctic landscapes in transition that remains to be documented.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
EuropaBON EBV workflow templates
- 2024
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The information provided here represents the EBV workflow templates collected during the EuropaBON online workshop on Essential Biodiversity Variable (EBV) workflows from 22–24 February 2023. The templates were designed to capture comprehensive descriptions about the three workflow components (data collection and sampling, data integration, and modelling) that are typical for generating EBVs. Recognising the potential value of those EBV templates for European biodiversity monitoring, our objective is to share them for enhancing transparency, knowledge exchange and collaboration, and promoting the operationalisation of EBVs across Europe.EuropaBON (https://europabon.org/) is a Horizon 2020 research and innovation action funded by the European Commission that seeks to co-design a European Biodiversity Observation Network. This network aims to bridge the gap between the biodiversity data needs of policy-makers and authorities on the one hand and the existing reporting streams and available data sources on the other hand, considering both present obligations and forthcoming policy needs. Essential Biodiversity Variables (EBVs) are a central concept of EuropaBON as they provide a standardised framework for biodiversity monitoring and reporting. In 2023, EuropaBON had identified 70 EBVs (Junker et al., 2023) that are policy-relevant for the EU, and measurable with available and existing technologies and with a proven track record of feasibility in ongoing initiatives. EBVs require workflows to process the raw data (primary observations) through data integration and modelling into spatially-explicit EBV data products (Kissling et al., 2018; Schmeller et al., 2017). These workflows can be broken down into three main components (data collection and sampling, data integration, and modelling), with additional aspects of data interoperability and IT infrastructure being recognised as crucial for transnational data streams (Kissling & Lumbierres, 2023).To capture information about the EBV workflows, an online workshop was held on 22–24 February 2023 with 520 registered participants from 49 countries, covering a large range of expertise (Lumbierres & Kissling, 2023). Participants contributed information on EBV workflow components and advanced monitoring techniques, discussed initiatives, and identified tools and requirements for implementing 70 proposed EBVs. The information from the workshop participants was collected through pre-defined EBV workflow templates (provided as Google Docs). Templates were organised into rows representing the workflow components (‘Data collection and sampling’, ‘Data integration’, and ‘Modelling’) and columns reflecting the levels of maturity ('Current initiatives', 'Emerging tools and projects' or 'Future needs'). Prior to the workshop, some information on existing workflows was pre-filled based on previous EuropaBON deliverables, namely an assessment of the current biodiversity monitoring gaps in the EU (Santana et al., 2023) and an assessment of current EU monitoring workflows and bottlenecks (Morán-Ordóñez et al., 2023).After the workshop, the EBV workflow templates were processed to ensure the accuracy and relevance of the information. Each listed initiative was verified to be part of an active biodiversity monitoring scheme and pertinent to the specific EBV under consideration, cross-referencing with the initiative’s websites and other data collected by the EuropaBON deliverables (Morán-Ordóñez et al., 2023; Santana et al., 2023). Moreover, we ensured correct alignment of each initiative and listed requirements and needs with the appropriate workflow components and maturity levels.The EBV workflow templates provide insights into the current biodiversity monitoring landscape in Europe and how EBV production could be operationalized at the EU level. They offer detailed information about ongoing initiatives and projects, methodologies, and technologies that can be used to generate EBVs at a continental scale. Nevertheless, it is important to note that they do not encompass an exhaustive list of all ongoing or proposed initiatives of biodiversity monitoring in all member states of the EU. It is suggested to use them as a starting point and baseline for the further development of EBVs in a European context.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Hedblom, Marcus, et al.
(författare)
-
Landscape perception : linking physical monitoring data to perceived landscape properties
- 2020
-
Ingår i: Landscape research. - : Routledge. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 45:2, s. 179-192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Changes in the landscape affect not only people’s well-being but also how people perceive and use the landscape. An increasing number of policies have highlighted the importance of conserving a landscape’s recreational and aesthetical values. This study develops and evaluates a model that links people’s perceptions of a mountain landscape to physical monitoring data. Using a questionnaire, we revealed how respondents working with the Swedish mountains characterise the Magnificent Mountain landscape (as defined by Swedish policy objectives) and translated these characteristics into data from the National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS). We found 14 potential indicators that could be derived from the existing NILS physical monitoring data and which could be used to monitor changes in the landscape values as perceived by people. Based on the results, we suggest how to simultaneously utilise field sampling of physical data and field photos to provide temporal information about landscape perception.
|
|
| 16. |
- Hedblom, Marcus, et al.
(författare)
-
Metoder och möjligheter att använda NILS data i tillämpad integrerad landskapsplanering: Renbruksplaner, UAV låghöjdsflygfotografier och dialog Methods and possibilities to apply NILS data for applied integrated landscape planning: Reindeer Husbandry Plans, UAV low altitude aerial photos and dialogue
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Summary There is a need for more integrated landscape planning due to rapid changes in landscape use through increased rationalization of land use (e.g. forestry), climate change and lack of planning in the landscape outside the cities. In this project, we have anticipated the reindeer herding Sami people and their interest to follow the prerequisites of land use and habitat changes over time. The project can partially be mentioned as a process consisting of a dialogue between reindeer herders, the Swedish Forest Agency, Vilhelmina Model Forest and the National Monitoring Programme NILS. The European project Baltic Landscape frames the project. The aim of Baltic Landscape is to demonstrate concrete examples of how conflicts related to land use claims can be solved. In this project, we worked specifically with the Model Forest concept that is based on a bottom-up perspective of working with issues related to landscapes and covering e.g. sector driven industry such as forestry, tourism, environmental values and governmental organizations. During the project all parts met and had theoretical sessions, field exercises and subsequent discussions that overall was about how best to monitor different habitats that are of large importance for the forage of reindeers (grazing types). More technical approaches such as Unmanned airplanes (so called UAV:s) were tested. Reindeer movements across the landscape range from the Alpine regions in the west to the coniferous forests on the east coast. The study includes the alpine landscape, mountain birch forest and marshlands in Vilhelmina Model Forest. The purpose: for reindeer herders was to find a method to conduct inventory on grazing types (reindeer habitats) that was rational to work with, i.e., not too time consuming (so that the inventory could be combined with the everyday work) and not too simple (so that it does not work as it is supposed to, as a support for discussion with other land users). for NILS was to initiate a dialogue with users and their needs of environmental monitoring data. More concretely, it was about to find out if there is data that can be of importance for reindeer herders which is not presently collected in the current field monitoring. Moreover to see if reindeer herders have the opportunity to collect data in a way so that it is possible to supplement existing NILS data. Finally to see if was possible to use unmanned aircraft, known as UAVs, to do inventory grazing types and especially hanging lichens (important as food supplement for reindeer). Moreover, interviews with stakeholders (N= 12) and reindeer herders (N= 1) , were made in order to deepen the knowledge of potential needs of NILS monitoring data for landuse and landscape planning by stakeholders in Vilhelmina Model Forest. for Vilhelmina Model Forest and the Swedish Forest Agency was to initiate dialogue between the parties and act as a coordinator and resource for increased dialogue. The results of the project (and process) revealed: that the importance of the possibility to conduct a dialogue. The dialogue led to the emergence of synergies that all parts could use. In this case the common denominator was to establish a specific area in the alpine region for field visits. The purpose was to use the area to promote and initiate dialogues about the landscape and in the longer perspective enable monitoring and increase knowledge about suitable usage of the landscape. NILS called such a surface Flagship areas, Vilhelmina Model forest call those areas Demo areas or geological parks (geopark). that it was possible to develop a rational functioning method of reindeer grazing types (linked to the Reindeer Husbandry Plans) based on field exercises and discussions conducted in this project 2012 -2014. During 2014 NILS personnel educate reindeer herders using the method developed within this project. that the methodology of inventory used by the NILS programme, both in field and by aerial photographs, is partly compatible with the existing reindeer grazing types. And also that NILS can benefit from dialogue with stakeholders and gain knowledge of which classification schemes can be converted into or what can be added to their inventory. that there is a wish to continue further dialogue between the partners. that interviews with stakeholder revealed the need of usefulness and costs for NILS data, that no no single variable was excluded as not interesting at all for any of the stakeholders (87 out of 356 NILS variables were asked for in the interview) and that stakeholders made suggestions of new variables that could complement the current NILS variable list.
|
|
| 17. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Behovsanalys och förslag till framtida verksamhet i våtmarksövervakningen : en delutredning inom revisionen av Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram Våtmarker
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2016 genomförde Naturvårdsverket en revision av programområde Våtmark med det övergripande syfte att utvärdera utformningen och genomförandet av det löpande programarbetet mot bakgrund av de viktigaste kravställarna. Den här rapporten är en av två delutredningar inom revisionen av programområde Våtmark. Syftet med denna delutredning är att framställa underlag till den samlade revisionen 2016, med inriktning på att beskriva samhällets behov av våtmarksdata och hur dessa bäst kan tillgodoses. Delutredningens mål är att besvara de övergripande frågorna: Produceras rätt information i verksamheten? Används resultaten och data från programområde Våtmark? Hur kan användningen ökas? Kan programmet effektiviseras? Den här delutredningen sammanfattar existerande verksamheter med fokus på löpande dataproduktion i våtmarker med syfte att undersöka vilka data som samlas in i våtmarker. Baserat på intervjuer med tolv länsstyrelser, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget ett par kommuner samt en grupp potentiella avnämare av våtmarksdata sammanfattar rapporten vilka behov samhället har av miljöövervakningsdata från våtmarker samt hur dessa data används idag. Utredningen visar att miljöövervakningsdata kring våtmarker främst efterfrågas från olika myndigheter. Data över våtmarkernas status behövs för att beslutsfattare på olika nivåer, EU, nationell och regional nivå skall kunna utforma, genomföra och utvärdera strategier som rör en långsiktigt hållbar förvaltning av våtmarkernas ekossystemtjänster och biologiska mångfald. Data över våtmarkernas tillstånd kan t.ex. utgöra en referens mot vilka framförallt miljömålen ”Myllrande våtmarker” och ”Ett rikt växt och djurliv” kan utvärderas. Det finns även möjligheter med dagens miljöövervakningsdata att åtminstone delvis utvärdera kort- och långsiktiga effekter av olika drivkrafter. Redan idag används data från de nationella miljöprogrammen RT, NILS och THUF i regional, nationell och internationell rapportering kring våtmarkers status och förändring. Heltäckande data från den satellitbaserade övervakningen (SBÖ) av våtmarker utgör en stor del av Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram Våtmarker och används främst av länsstyrelser som underlag för prioritering av åtgärder/restaureringar och för uppföljning i skyddade områden men även vid regional miljömålsuppföljning. En nyckel för en effektiv miljöövervakning är samordning när det gäller utlägg, fältarbete och analys. När det gäller samordning är det framförallt de nationella övervakningsprogrammen som kan stå för kontinuitet och kompetens. Myndigheterna efterfrågar i stor utsträckning ”färdiga analyser” där resultaten sätts i sitt sammanhang och användas vid miljömålsrapporteringen. Ett sätt att effektivisera detta är att länsstyrelser m.fl. i större utsträckning går ihop och beställer ”färdiga analyser” i dialog med miljöövervakningsprogrammen. En viktig slutsats är att det finns stora möjligheter att göra effektivare analyser av redan insamlat data med hjälp av olika modeller och samanalys av data som är insamlat i olika övervakningsprogram. Effektivare analyser skulle t.ex. göra det möjligt att uttala sig om mindre redovisningsområden än tidigare. Analyser skulle även kunna ge upphov till modellbaserade kartor som kan användas för beslutsunderlag, framtidsscenarier samt orsaksanalyser. Vidare efterfrågar, framförallt länsstyrelserna objektsbaserad data för att kunna uttala sig om statusen i ett specifikt våtmarksobjekt. För detta behövs det heltäckande data i form av satellitbaserad övervakning av våtmarker, laserdata och/eller fotogrammetri data.
|
|
| 18. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Changes in vegetation cover and composition in the Swedish mountain region
- 2016
-
Ingår i: Environmental Monitoring and Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-6369 .- 1573-2959. ; 188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change, higher levels of natural resource demands, and changing land use will likely lead to changes in vegetation configuration in the mountain regions. The aim of this study was to determine if the vegetation cover and composition have changed in the Swedish region of the Scandinavian Mountain Range, based on data from the long-term landscape biodiversity monitoring program NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden). Habitat type and vegetation cover were assessed in 1740 systematically distributed permanent field plots grouped into 145 sample units across the mountain range. Horvitz-Thompson estimations were used to estimate the present areal extension of the alpine and the mountain birch forest areas of the mountain range, the cover of trees, shrubs, and plants, and the composition of the bottom layer vegetation. We employed the data from two subsequent 5-year monitoring periods, 2003-2007 and 2008-2012, to determine if there have been any changes in these characteristics. We found that the extension of the alpine and the mountain birch forest areas has not changed between the inventory phases. However, the total tree canopy cover increased in the alpine area, the cover of graminoids and dwarf shrubs and the total cover of field vegetation increased in both the alpine area and the mountain birch forest, the bryophytes decreased in the alpine area, and the foliose lichens decreased in the mountain birch forest. The observed changes in vegetation cover and composition, as assessed by systematic data in a national and regional monitoring scheme, can validate the results of local studies, experimental studies, and models. Through benchmark assessments, monitoring data also contributes to governmental policies and land-management strategies as well as to directed cause and effect analyses.
|
|
| 19. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Changes Versus Homeostasis in Alpine and Sub-Alpine Vegetation Over Three Decades in the Sub-Arctic
- 2012
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 41:Suppl 3, s. 187-196
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Plant species distributions are expected to shift and diversity is expected to decline as a result of global climate change, particularly in the Arctic where climate warming is amplified. We have recorded the changes in richness and abundance of vascular plants at Abisko, sub-Arctic Sweden, by re-sampling five studies consisting of seven datasets; one in the mountain birch forest and six at open sites. The oldest study was initiated in 1977-1979 and the latest in 1992. Total species number increased at all sites except for the birch forest site where richness decreased. We found no general pattern in how composition of vascular plants has changed over time. Three species, Calamagrostis lapponica, Carex vaginata and Salix reticulata, showed an overall increase in cover/frequency, while two Equisetum taxa decreased. Instead, we showed that the magnitude and direction of changes in species richness and composition differ among sites.
|
|
| 20. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Conservation of epiphytic lichens : Significance of remnant aspen (Populus tremula) trees in clear-cuts
- 2007
-
Ingår i: Biological Conservation. - Barking : Applied Science Publishers. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 135:3, s. 388-395
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the boreal forest landscape, aspen has been effectively selected against in favour of conifers. The decrease in aspen is of particular concern since it has more host-specific species associated with it than any other boreal tree species. Recently forest management systems have begun to include green-tree retention in order to maintain structural diversity. We initiated this study in order to investigate whether retained aspen trees provide suitable habitats for epiphytic lichens and, if so, whether this varies according to species characteristics, such as morphology and photobiont. We chose to investigate the abundance and vitality of five species: three foliose cyanobacterial lichens (Collema curtisporum, Collema furfuraceum and Leptogium saturninum) and two crustose green-algal lichens (Biatora epixanthoides and Mycobilimbia carneoalbida). These lichens were examined on aspen within forest stands and on remnant aspen in clear-cuts at eight localities, in northern Sweden. Our results show that the response to exposure following clear-felling differs between species according to their morphology. The two crustose lichens were more abundant in the forest stands compared to the clear-cuts. In the clear-cuts, they mainly occurred on the northern sides of the trunks. Even 24 years after cutting, the three cyanolichens were equally or even more abundant on trees in the clear-cuts than in the forest stands. However, they were mainly found on the northern sides of the remnant aspen. We suggest that remnant aspen trees may function as suitable substrate and as stepping stones for colonisation of new stands, at least for the cyanolichens studied here.
|
|
| 21. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Det föränderliga fjällandskapet
- 2015
-
Ingår i: Skog & Mark 2015 : Om tillståndet i svensk landmiljö. - 9789162012984 ; , s. 4-8
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Landskapet i fjällen påverkas av klimatförändringar och ändrad markanvändning, inklusive ökad turism. Här presenteras miljöövervakningsresultat från studier av växtligheten och på- verkan av bland annat terrängfordon på kalfjäll och i fjällbjörkskog.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Significance of old aspen (Populus tremula) trees for the occurrence of lichen photobionts
- 2007
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207. ; 135:3, s. 380-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the boreal forest landscape, aspen has been effectively selected against in favour of conifers. The decrease in aspen is of particular concern, since it has more host-specific species associated with it than any other boreal tree species. Recently, forest management systems have begun to include green-tree retention in order to maintain structural diversity. Earlier studies have focused on the importance of remnant aspen trees for lichen species prevalence. We have focused on the occurrence of free-living photobionts, i.e. cyanobacteria and green-algae, since a successful establishment of sexually dispersed lichens will depend upon the presence of the photobiont. Our study shows that the abundances of Gloeocystis, Nostoc, Scytonema and Trentepohlia increased with stand age, while the abundance of Trebouxia decreased. The response to clear-felling differed between genera. The two cyanobacterial genera were able to persist in clear-cuts, although they were more abundant on the northern side of the remnant trees. The green-algae showed no consistent pattern, Trentepohlia was affected while Trebouxia was unaffected. Our study indicates that the prerequisites for new-establishment for spore dispersed lichen species, on remnant aspen, may be fulfilled in terms of availability of free-living photobionts on the northern side of the trunks. In support of this interpretation we found that the occurrence of cyanolichens was positively correlated with the occurrence of free-living cyanobacteria in the clear-cuts. We conclude that tree retention is likely to provide a useful tool for increasing biodiversity in managed forest landscapes provided that source populations still exist in the surrounding landscape.
|
|
| 25. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Species occurrences at stand level cannot be understood without considering the landscape context: Cyanolichens on aspen in boreal Sweden
- 2008
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 141, s. 710-718
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A major challenge in conservation biology is to understand species’ responses to habitat loss. In Fennoscandia, the ongoing decline in aspen in forests is of particular concern, since aspen is the boreal forest tree species that supports the most host-specific species of cryptogams and invertebrates. In order to predict the potential effects of aspen decline we compared the occurrence of three epiphytic cyanolichens in old-growth stands of the same habitat quality, in four aspen-rich and four aspen-poor landscapes. Collema curtisporum and Collema furfuraceum were, on average, five and six times more frequent, respectively, in the aspen-rich than in the aspen-poor landscapes. Leptogium saturninum was not affected by the abundance of aspen stands at the landscape level. Our data suggests that lichen species with poor dispersal abilities may be more sensitive to habitat loss than more easily dispersed species and that species with broader habitat amplitude may be less sensitive to habitat loss than more specialized species, even if they have inferior dispersal ability. We conclude that (i) predictions of species occurrences at the stand level have to take account of the amount of suitable habitat at the landscape level, and (ii) predicting the responses of individual species based on life-history traits can be crucial, but cannot be based on single traits. Thus our study shows that biological value cannot be assessed on the basis of habitat quality alone and that a landscape perspective is needed for the sustainable management of specialist species.
|
|
| 26. |
- Hedenås, Henrik
(författare)
-
Upprättandet av en manual för inventering av renbetestyper : fjäll och myr
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras manualen som beskriver fältinventeringen på fjäll och myr med syfte att kartlägga och beskriva förutsättningarna för renbete i landskapet. Detta är en viktig del i upprättandet av s.k. Renbruksplaner. Renbruksplaner används i dag både som planeringsverktyg i renskötseln och som ett underlag i samrådsdiskussioner med andra markanvändare. Sedan tidigare finns en manual rörande inventering i skogslandet. I diskussioner mellan renskötare och representanter för skogsstyrelsen och miljöövervakningsprogrammet Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) under 2013-2014 framkom att renskötarna var intresserade av att utöka sin fältinventering till att inte bara omfatta skogslandskapet utan även fjäll-och myrlandskapet. Orsaken till detta är att en del samebyar har sett ett ökat intresse för att etablera främst gruvor och vindkraftverk på dessa marker. Rapporten tar även upp och diskuterar förutsättningarna för manualens tillblivelse. Inventeringsmetodiken grundar sig delvis på den metodik som används för att inventera renbetestyper i skogslandet och delvis på NILS-metodiken. NILS är ett nationellt inventeringsprogram som drivs av SLU och som samlar in data både i fält och från flygbilder. Fältinventeringsmetodiken som används i Renbruksplanen är en förenklad version av NILS metodiken. Eftersom metodiken i Renbruksplanerna påminner om den i NILS går det att jämföra variabler i inventeringarna med riksinsamlat data. Utvecklingen av manualen har skett i dialog med olika samebyar, SLU och Skogsstyrelsen.
|
|
| 27. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Utvärdering av NILS data i fjällen
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med denna studie har varit att utreda vilka variabler i NILS – Nationell Inventering av Landskapet i Sverige – som är lämpliga och möjliga att ha med i en regional miljöövervakning av fjällandskapet. Utgångspunkten är miljömålet ”Storslagen fjällmiljö”. De data som använts i denna rapport är från två hela inventeringsvarv i NILS fältinventering (2003-2007 respektive 2008-2012) och från ett inventeringsvarv i NILS flygbildstolkning (2003-2007). För fältdata har både data från provyte- och linjekorsningsinventeringen använts. Alla data analyseras dels för hela fjällkedjan, vilken omfattar all mark ovanför den s.k. gränsen för fjällnära skog, och dels för norra fjällen (Norrbottens län ovanför denna gräns) respektive södra fjällen (Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län ovanför denna gräns). Det finns en lång rad variabler i NILS som är nog vanliga för att det skall vara möjligt att detektera förändringar över tiden och som därmed kan användas som uppföljningsbara indikatorer. Exempel på sådana är total krontäckning; täckning av björk; total busktäckning; täckningen av enbuskar, dvärgbjörk och vissa videarter eller artgrupper; fältskiktets totala täckning; täckning av ris och graminider samt av örter i vissa habitat. När det gäller bottenskiktet behövs det lite mer ingående analyser, men gruppen övriga mossor är utan tvekan en grupp som är nog vanlig för att det skall vara möjligt att använda som indikator på förändringar. Det som i hög grad styr om en variabel är möjlig att använda är hur vanlig den är, d.v.s. i hur många NILS rutor som den har registrerats. I här ej publicerade analyser kan vi konstatera att NILS kan följa förändringar över tiden med en tillräcklig tillförlitlighet för variabler som registerats i 13 eller fler rutor. Men är förändringen stor och distinkt nog så kan även förändringar av något ovanligare variabler detekteras (ex. dvärgbjörk på klimatimpediment i södra delen av fjällkedjan). Data från NILS linjekorsningsinventering ger underlag för analyser av tätheten av linjära element. När det gäller variabler så är vattendragen en grupp som är nog vanlig för att det skall vara möjligt att detektera förändringar. När det gäller transportleder så finns det en potential att detektera förändringar i variablerna djurstigar och fordonsspår. För båda dessa variabler finns det indikationer på förändringar i detta datamaterial. För flygbildstolkade data har vi inte genomfört några förändringsskattningar då vi än så länge enbart har data från perioden 2003-2007. Av de variabler som vi tittat på i denna studie är areal öppen och trädbeklädd mark, med andel busk- och trädtäckning i fjällbarrskogen, fjällbjörkskogen och på kalfjället intressanta att följa med avseende på igenväxning av tidigare mer öppna områden. Våra resultat visar att det inte har skett några signifikanta förändringar i areal fjällbarrskog, fjällbjörkskog och kalfjäll under denna tidsperiod (2003-2007 jämfört med 2008-2012). Att kalfjället växer igen på grund av klimatförändringar är något som diskuteras och det finns forskningsresultat från delar av fjällkedjan som stödjer detta. NILS kan med sitt stickprov följa förändringar över hela fjällkedjan men inom denna relativt korta tidsperiod är det inte förväntat att några större förändringar skall ha hunnit ske. Det är dock viktigt att följa hur dessa arealer och deras utbredning (latitud, longitud, altitud) förändras över tiden över hela fjällkedjan, för att kunna fånga upp storskaliga förändringar och ge underlag för uppföljning av miljömål och mer fördjupade studier. Den totala krontäckningen på kalfjället har ökat i hela fjällkedjan, men det har inte skett någon ökad krontäckning av björk som är den dominerande trädarten. Detta gör att resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Den totala busktäckningen på kalfjället är högre i den södra delen av fjällkedjan jämfört med den norra delen Detta kan eventuellt bero på skillnader i klimat och betestryck mellan områdena. En annan orsak som kanske kan förklara skillnaden i busktäckning mellan södra och norra fjällen är att det är relativt mer lågalpina områden (lägre altitud som oftare är buskrika) i södra fjällen jämfört med norra fjällen där de finns relativt mer mellan och högalpina områden (som ofta är buskfattiga). Fältskiktet har ökat i hela fjällkedjan; på kalfjället, i fjällbjörkskogen och i fjällbarrskogen. Framförallt har det skett en ökning av graminider och ris på kalfjället och i fjällbjörkskogen. Denna trend är tydligare i norra delen än i södra. I södra delen är det enbart ris som ökat på kalfjället. För linjeobjekten är den relativa standardavikelsen hög och resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Intressant är dock den konstaterade ökningen av fordonsspår i hela fjällkedjan. Ett exploateringsindex, som bygger på den totala tätheten av linjeelement, har tagits fram som är ett mått på total mänsklig påverkan, men visar inte på några skillnader över tiden. Rapporten visar att NILS redan idag kan leverera bra underlag för nationell och regional miljöövervakning och indikatorer till miljömålet ”Storslagen fjällmiljö.” Det finns också stora möjligheter att utveckla miljöövervakningen i fjällkedjan för bättre och mer omfattande landskapsdata som underlag till en långsiktigt hållbar förvaltning av fjällandskapet.
|
|
| 28. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Vad klarar vår nya stickprovsdesign? : NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringar 2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringarna fältsäsongen 2020 genomfördes som ett storskaligt test av en ny stickprovsdesign, med nyutvecklad flygbilds- och fältinventering. Fokus för inventeringarna var att bidra till nationellt heltäckande data för naturtyper som hittills saknat det. Bristen på data har framförallt gällt naturtyper med höga naturvärden (annex 1-naturtyper) men inkluderar även en del vanligare naturtyper. Det första årets inventeringar inbegrep en läroprocess för att dimensionera inventeringarnas stickprovsstorlekar med hänsyn till flygbilds- och fältinventeringsmetodik, budget och att få in data på ovanliga naturtyper. Insamlade data användes för att göra skattningar och variansberäkningar vilka i sin tur utgjorde ett underlag för bedömningar av vilka justeringar i metodik som kunde behöva göras kommande år. Analyserna av data från 2020-års inventeringar visade även hur flexibiliteten i stickprovsdesignen gick att använda för att göra regionala förtätningar utifrån behov. Eftersom t.ex. skattningsalgoritmer och databas fanns på plats samma år kunde vi göra skattningar på både nationell och regional nivå direkt efter avslutad fältsäsong. I och med att vi tar fram skattningar i den här rapporten visar vi att alla steg är på plats i ett fungerande system som kan producera användbara resultat i relation till inventeringens syfte. Resultatet från 2020-års inventeringar visar att det går att inventera relativt ovanliga naturtyper, som ädellövskogar, och vanliga naturtyper som lövdominerad taiga och vägrenar inom samma generella ramverk. Det visar också att dimensioneringen av inventeringarna var tillräcklig för att vi skulle kunna beräkna arealer med önskvärd precision för flera av artikel 17-naturtyperna. För många av naturtyperna behöver vi förtäta stickprovet, i förhållande till det vi använde 2020, för att kunna detektera förändringar med efterfrågad styrka. Vi gjorde arealskattningar som hade bra precision både för vanliga naturtyper, t.ex. triviallövskogar och öppna kultiverade betesmarker (förväntade relativa medelfel om 12 % respektive 10 % efter fem år), och ovanligare naturtyper, t.ex. ädellövskogar (9020, 9160, 9190) och silikatgräsmarker (6270) (förväntat relativt medelfel om 22 % respektive 15 % efter fem år). Med hjälp av dessa data utvärderade vi 2020-års stickprovsnivåer utifrån de ambitionsnivåer som föreslås av Naturvårdsverket (Jacobson 2010). Möjligheten till att detektera förändringar beror till stor del på hur variabeln korrelerar mellan de två inventeringstillfällena som förändringen mäts och det relativa medelfelet för skattningarna. En hög korrelation och ett lågt relativt medelfel för tillståndsskattningarna ökar möjligheten att upptäcka förändringar. För de vanligare naturtyperna uppnådde vi detta redan med nuvarande dimensionering. För att kunna detektera förändringar över tid med god precision även för de sällsynta naturtyperna med höga naturvärden, skulle vi behöva öka stickprovet ytterligare för flera av dem. Vid en jämförelse med skattade lövskogsnaturtyper baserade på data från Riksskogstaxeringen kan vi dra slutsatsen att data från NILS lövskogsinventering behövs för att uppnå målet att arealskattningarna ska ha relativa medelfel på 20 % eller mindre. Den nya småprovytemetodik som infördes i gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020 resulterade i att vi registrerade ungefär tre gånger så många arter i snitt per provyta, i fält- och bottenskikt, jämfört med den metodik som användes i NILS basinventering 2003–2020. Resultatet speglar både att storleken på ytan där arter inventeras har ökat och att fler arter lagts till i jämförelse med den lista som användes i NILS basinventering. Vår slutsats är att den nya stickprovsdesignen ger oss ett flexibelt och effektivt verktyg som, med justering av dimensioneringen, kommer att kunna ge oss både tillförlitliga skattningar av samtliga eftersökta naturtypsförekomster och goda möjligheter att detektera förändringar över tid. Redan efter ett år hade vi kommit långt och med fortsatt utveckling av inventeringarna har vi goda förutsättningar att möta både nuvarande och framtida krav för såväl internationell som nationell och regional miljöanalys.
|
|
| 29. |
- Hedenås, Henrik, et al.
(författare)
-
Vegetation conditions and changes in the Swedish mountain area
- 2016
-
Ingår i: Environmental Monitoring and Assessment. - 0167-6369. ; 188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change, higher levels of natural resource demands, and changing land use will likely lead to changes in vegetation configuration in the mountain regions. The aim of this study was to determine if the vegetation cover and composition have changed in the Swedish region of the Scandinavian Mountain Range, based on data from the long-term landscape biodiversity monitoring program NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden). Habitat type and vegetation cover were assessed in 1740 systematically distributed permanent field plots grouped into 145 sample units across the mountain range. Horvitz–Thompson estimations were used to estimate the present areal extension of the alpine and the mountain birch forest areas of the mountain range, the cover of trees, shrubs, and plants, and the composition of the bottom layer vegetation. We employed the data from two subsequent 5-year monitoring periods, 2003–2007 and 2008–2012, to determine if there have been any changes in these characteristics. We found that the extension of the alpine and the mountain birch forest areas has not changed between the inventory phases. However, the total tree canopy cover increased in the alpine area, the cover of graminoids and dwarf shrubs and the total cover of field vegetation increased in both the alpine area and the mountain birch forest, the bryophytes decreased in the alpine area, and the foliose lichens decreased in the mountain birch forest. The observed changes in vegetation cover and composition, as assessed by systematic data in a national and regional monitoring scheme, can validate the results of local studies, experimental studies, and models. Through benchmark assessments, monitoring data also contributes to governmental policies and land-management strategies as well as to directed cause and effect analyses.
|
|
| 30. |
- Holmström, Hampus, et al.
(författare)
-
VALKMAN Värde- och kunskapsbaserad förvaltning av skogslandskapet
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet VALKMAN har utvecklat en värde- och kunskapsbaserad modell för förvaltning av det framtida landskapet. Modellen innefattar metoder för att:Skatta tillgången på så kallade ekosystemvärden.Utarbeta kontrasterande scenarier för skogslandskapets utveckling.Involvera intressenter i planeringsprocessen för den framtida skogsförvaltningen.Resultatet kan användas av exempelvis länsstyrelser och Skogsstyrelsen i rådgivningsprocesser relaterade till grön infrastruktur som berör många olika intressen och många olika intressenter, samt i samverkansprocesser mellan skogsbruk och andra areella näringar (till exempel rennäring) och andra användare av den aktuella skogen.Det svenska skogslandskapet nyttjas av en rad olika markanvändare, och trycket på vad skogen ska leverera ekonomiskt, ekologiskt och socialt ökar. Utöver skogsbruk påverkar även exempelvis gruvdrift, vindkraftverk och rennäring landskapet och dess ekosystemtjänster. Eftersom många av dessa tjänster står i konflikt med varandra behöver effekten av olika markanvändningar tydliggöras. Forskningsprojektet har undersökt olika skötselscenarier för skogen och scenariernas framtida betydelse för virkesproduktion, biologisk mångfald och för ett antal indikatorer för olika ekosystemtjänster. För att utforma en god förvaltningsstrategi räcker det inte med endast information kring möjliga konsekvenser av markanvändningen. Om framtida konflikter ska minskas krävs även att olika intressenters preferenser och värderingar tas i beaktning. En uthållig förvaltning av landskapet kräver samverkansprocesser som baseras både på faktisk kunskap om landskapet och på olika intressenters behov. Forskningsprojektet har därför även undersökt hur sådana behov kan vägas in i utformningen. Syftet med projektet har varit att förbättra beslutsfattande och förvaltning av skogslandskap genom att föra samman skattningar av ekosystemvärden, flermåls- och scenarioanalyser i en samverkansprocess. Med detta som bas har en förvaltningsmodell för långsiktig planering för olika ekosystemvärden tagits fram.I ett första steg involverades en rad intressenter för att identifiera vilka mål de med brukandet av det aktuella skogslandskapet. Samband och motsättningar mellan olika mål identifierades och användes för att strukturera planeringsproblemet. Modellen testades i två studieområden, ett i Västerbotten (kallat "Käringberget") och ett i Norrköpingstrakten (kallat "Kolmården"). I Käringberget låg fokus på virkesproduktion och tillgången på bär, vilt och renlav. I Kolmården var fokus på - förutom virkesproduktion - rekreation och friluftsliv. Bland de deltagande intressenterna fanns bland annat representanter från skogsbolag, skogsägarföreningar, länsstyrelser, samebyar, jaktlag samt Naturskyddsföreningen. I steg två togs olika skötselscenarier fram. Med hjälp av programmet Heureka gjordes en utvärdering av scenariernas effekter på de olika ekosystemvärdena. Här användes också nyametoder för att skatta tillgången på till exempel marklavar och blåbär kallat "Non Tree Vegetation (NTV) Models". Resultaten användes sedan i steg tre för att låta intressenterna utvärdera de olika skötselscenarierna. Slutresultatet är en rangordning som beskriver hur väl olika alternativa scenarier uppfyller de mål man ställt upp utifrån hur viktiga intressenterna bedömt att dessa är. I detta steg utvecklades och testades arbetssätt för att involvera intressenter i planerings- och beslutsprocessen. Metoderna bidrar till att göra beslut strukturerade och transparenta och ger utrymme för att involvera olika intressenter och subjektiva preferenser i planeringsprocesser.När ett visst skogsskötselscenario beskriver utvecklingen över tid för en mängd olika ekosystemvärden är det ytterst ovanligt att alla värden uppvisar en positiv utveckling, att erhålla "mer av allt", hur eftersträvansvärt det än är. I praktiken får man istället vara beredd på eftergifter – vilka och hur stora är en central fråga som endast kan besvaras efter noggranna över- och avvägningar i samverkan med intressenterna.Med hjälp av kartor, tabeller och diagram kan deltagarna i samverkansprocessen utvärdera skötselscenarierna utifrån den presenterade informationen. Intressenterna erhåller då information om vad skötselstrategierna i scenarierna innebär för flera olika mål. Därmed tar intressenterna informerade beslut när scenarierna utvärderas. Metoden tydliggör vilka eftergifter som behöver göras för att en önskad skötselstrategi ska kunna implementeras. Den här tillämpade flermålsanalysen, så kallad "Multi-Criteria Decision Analysis" (MCDA), är en användbar metod för att finna en samverkansprocess som tar hänsyn till både kvantitativa data och subjektiva värden. Resultaten som tas fram med MCDA är värdefulla som stöd för planering och som underlag för diskussioner med intressenter, men bör inte betraktas som "det enda rätta sättet" eller något som ska implementeras till punkt och pricka – anpassningsförmåga och lyhördhet inför den aktuella skogsförvaltningssituationen är alltjämt avgörande för dess framgång.
|
|
| 31. |
- Magnusson, Magnus, et al.
(författare)
-
Red-listed wood-inhabiting fungi in natural and managed forest landscapes adjacent to the timberline in central Sweden
- 2014
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research. - : Taylor & Francis. - 0282-7581 .- 1651-1891. ; 29:5, s. 455-465
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many wood-inhabiting fungi are today threatened as modern forestry practices drastically reduce the amount of dead wood available in various forest ecosystems. We investigated whether the occurrence of red-listed wood-inhabiting fungi differed between natural and managed forest landscapes adjacent to the timberline in the middle part of Sweden. We assessed whether environmental variables such as the degree of human impact, length of forest roads, dead wood volume and quality affected species richness and abundance. The effects of forestry on wood-inhabiting fungi have been assessed in several studies in lowland Swedish forests. Few studies have, however, been conducted in forest landscapes adjacent to the timberline in Sweden. This is potentially important since forests close to the Swedish mountains have been pointed out as one of few intact forest landscapes in Fennoscandia and they are subjected to increasing logging pressure. Similar to other studies, species numbers and abundances were positively correlated with larger volumes of logs in various decay stages. However, never shown previously, the length of forest roads was negatively correlated with species abundance and occurrence of red-listed species. We suggest that a low amount of forest roads can be used as a conservation indicator to localize still-intact forest landscapes.
|
|
| 32. |
- Ranlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Arealskattningar utifrån NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringar 2020-2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringar startade 2020 och har nu tre års fältdata. Syftet med inventeringarna är bl.a. att bidra med information om arealer och tillstånd för naturtyper nationellt i Sverige. Det gäller såväl naturtyper inom annex I i EU:s art- och habitatdirektiv (annex I-naturtyper) som mer generella naturtyper, där kraven för annex I inte nödvändigtvis är uppfyllda, för att ge en helhetsbild av svenska gräsmarker och lövskogar. I den här rapporten presenterar vi kombinerade arealskattningar och relativa medelfel för gräsmarks- och lövskogsnaturtyper baserat på data från åren 2020–2022. De tre årens data omfattar 342 804 flygbildsinventerade provytor varav 4 861 provytor är inventerade i fält. Inventeringarna inom NILS nya generella ramverk följer ett femårigt inventeringsintervall, återinventeringen börjar 2025 för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna.
|
|
| 33. |
- Ranlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Metodbeskrivning : 2020 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En generell stickprovsdesign, inom vilken det går att inventera både vanliga och ovanliga fenomen på såväl nationell som regional nivå, utvecklades under 2019 och 2020. Under 2020 har den nya stickprovsdesignen använts för inventeringar av gräsmarker och lövskogar med syfte att förbättra nationella data på naturtyper med höga naturvärden, dvs. naturtyper som uppfyller kriterierna för EU:s art- och habitatdirektivs annex 1, samtidigt som vanligare naturtyper följdes där behov funnits för att komplettera befintliga data. I den här rapporten redovisar vi metodiken vi utvecklat för flygbilds- och fältinventeringarna samt hur urval av trakter till stickprov och provytor för fältbesök gått till.För gräsmarks- och lövskogsinventeringarna gjordes först ett gemensamt så kallat balanserat urval för att slumpmässigt välja ut trakter ur urvalsramen till stickprov. Sedan klassades alla provytor inom de utvalda trakterna i en flygbildsinventering till både lövskogs- och gräsmarksklasser. Utifrån de flygbildsinventerade klasserna skapades urvalsklasser separat för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen. Urvalsklasserna användes sedan för att välja ut provytor för fältbesök, ett urval som gjordes för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen oberoende av varandra.Metodiken för flygbildsinventering utvecklades för att gräsmarks- och lövskogsinventeringarna skulle kunna använda stora stickprov, i linje med den nya stickprovsdesignen. En viktig princip vid flygbildsinveteringen var överklassning, dvs att provytor inkluderades där klassningen var osäker. Detta för att säkerställa att alla gräsmarker och lövskogar inom inventeringarnas respektive ramverk hade möjlighet att ingå så att det statistiska kravet för stickprovsdesignen var uppfyllda. Provytor som utifrån flygbildsinventeringen helt säkert inte innehöll eftersökta naturtyper behövde inte besökas i fält vilket gjorde att fältbesöken fokuserades till provytor av intresse för gräsmarks- eller lövskogsinventeringarna. Det minskade kostnaden för fältbesök och vi kunde använda större stickprov. Sammantaget flygbildsinventerades över 137 000 provytor fördelat på 701 trakter inför fältinventeringen 2020.För fältinventeringen inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna introducerades flera nyheter jämfört med tidigare inventeringar för att samla in mer data på bl.a. naturtypers kvalitet. Varje delyta klassades t.ex. till en naturtyp oavsett om den uppfyller kravet för att bli klassad som en annex 1-naturtyp. Utöver det registrerades ett antal kvalitetsvariabler som visar vilka kriterier för annex 1 som är uppfyllda eller inte. Det gör att det går att jämföra areal och statusvariabler för en annex 1-naturtyp) med areal och statusvariabler av motsvarande naturtyp med låga naturvärden (dvs. där annex 1-kriterierna inte är uppfyllda). 1763 provytor fördelat på 187 trakter slumpades ut för att inventeras i fält 2020. Av dem inventerades 64 provytor 2021 eftersom de inte hanns med säsongen 2020.Eftersom antalet trakter är den viktigaste faktorn i att bestämma precisionen i skattningarna så vill vi inte minska antalet trakter eftersom det ökar osäkerheten i skattningarna. För att effektivisera inventeringarna arbetar vi därför med två olika angreppssätt för en viss stickprovstäthet. Dels vill vi förbättra möjligheten att korrekt kunna utesluta provytor, och ibland hela trakter, från fältbesök genom att förbättra flygbildsinventeringen. Det kan t.ex. handla om att minska överklassningen, genom att göra kriterierna för klasserna snävare . Under det första inventeringsåret 2020 tog det lite längre tid att inventera en trakt i fält än vad som var önskvärt. För att minska fälttiden kan vi därför behöva minska antalet provytor som vi inventerar per trakt alternativt förenkla fältmetodiken per provyta. Fältinsatsen kan också bli effektivare genom att inventering av smala linjära objekt, som åker- och vägrenar, görs genom en linjekorsningsinventering istället för via gräsmarks- och lövskogsinventeringarnas provytor. För lövskogsinventeringen 2020 var ålderskriteriet >30 år . Ett sätt att fokusera denna inventering mot naturtyper av större intresse är att höja ålderskriteriet så att inventeringen riktas mer mot äldre lövskogar. Utöver färre provytor skulle det antagligen också leda till att vi behöver besöka färre trakter inom lövskogsinventeringen. Nackdelen blir förstås att inventeringen inte inkluderar yngre skogar, så det är ett beslut som bör tas utifrån vilka frågeställningar som ska besvaras och hur prioriteringen ser ut för vilka data som ska samlas in.För att kunna ta tillvara de möjligheter som den nya stickprovsdesignen ger har vi utvecklat ny metodik för flygbildsinventering av stora stickprov inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Det förbättrar våra möjligheter att möta kraven på tillfredställande data även för mer ovanliga naturtyper. För att möta de ökade kraven på data till artikel 17-rapporteringen har vi också utvecklat och omprioriterat fältinventeringen. 2020 var det första året för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Redan då fanns allt på plats men många delar behöver utvecklas vidare för att ytterligare effektivisera dem.
|
|
| 34. |
- Ranlund, Åsa, et al.
(författare)
-
Uppföljning av 2021 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar inom NILS
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inför gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2021 genomfördes vissa förändringar i metodiken såväl i flygbilds-som fältinventeringen jämfört med 2020. På initiativ från Naturvårdsverket gjordes en reducerad inventering av gräsmarker jämfört med 2020, med fokus på gräsmarker inom art- och habitatdirektivets annex 1. Vi anpassade stickprovstätheten mer efter regionala behov, vilket innebar en förtätning i kontinental region och ett glesare stickprov i alpin region jämfört med 2020. Vi minskade även antalet provytor per trakt för att istället kunna öka antalet trakter i inventeringarna. Förändringarna har gett resultat med förbättrad precision för arealskattningar av ett flertal annex 1-naturtyper. Vi kan även konstatera att det finns en relativt stor synergi mellan lövskogs- och gräsmarksinventeringen där 65 % av trakterna inventeras inom båda inventeringarna. Det finns även synergier med NILS fjällinventering där vissa provytor för fältbesök ligger i anslutning till varandra. Arbetet med att göra sammanvägningar av artinformation och kvalitetsvariabler för att bedöma inventerade ytors naturvärde, och i förlängningen naturtypers status i Sverige, är under utveckling i samarbete med Artdatabanken.
|
|
| 35. |
- Rundqvist, Sara, et al.
(författare)
-
Tree and shrub expansion over the past 34 years at the tree-line near Abisko, Sweden
- 2011
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 40:6, s. 683-692
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Shrubs and trees are expected to expand in the sub-Arctic due to global warming. Our study was conducted in Abisko, sub-arctic Sweden. We recorded the change in coverage of shrub and tree species over a 32- to 34-year period, in three 50 x 50 m plots; in the alpine-tree-line ecotone. The cover of shrubs and trees (<3.5 cm diameter at breast height) were estimated during 2009-2010 and compared with historical documentation from 1976 to 1977. Similarly, all tree stems (>= 3.5 cm) were noted and positions determined. There has been a substantial increase of cover of shrubs and trees, particularly dwarf birch (Betula nana), and mountain birch (Betula pubescens ssp. czerepanovii), and an establishment of aspen (Populus tremula). The other species willows (Salix spp.), juniper (Juniperus communis), and rowan (Sorbus aucuparia) revealed inconsistent changes among the plots. Although this study was unable to identify the causes for the change in shrubs and small trees, they are consistent with anticipated changes due to climate change and reduced herbivory.
|
|
| 36. |
- Sandström, Per, et al.
(författare)
-
On the decline of ground lichen forests in the Swedish boreal landscape: Implications for reindeer husbandry and sustainable forest management
- 2016
-
Ingår i: AMBIO: A Journal of the Human Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 45, s. 415-429
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Lichens are a bottleneck resource for circumpolar populations of reindeer, and as such, for reindeer husbandry as an indigenous Sami land-use tradition in northern Sweden. This study uses ground lichen data and forest information collected within the Swedish National Forest Inventory since 1953, on the scale of northern Sweden. We found a 71% decline in the area of lichen-abundant forests over the last 60years. A decline was observed in all regions and age classes and especially coincided with a decrease of >60year old, open pine forests, which was the primary explanatory factor in our model. The effects of reindeer numbers were inconclusive in explaining the decrease in lichen-abundant forest. The role that forestry has played in causing this decline can be debated, but forestry can have a significant role in reversing the trend and improving ground lichen conditions.
|
|
| 37. |
- Sandström, Per, et al.
(författare)
-
Samebyarnas renbruksplaner bidrar till miljöövervakning
- 2015
-
Ingår i: Skog & mark : om tillståndet i svensk landmiljö. 2015. - 9789162012984 ; , s. 28-31
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fjäll- och skogslandskapen i norra Sverige har påverkats av markanvändning under lång tid, inte minst av samernas renskötsel. Inom renskötselområdet, som omfattar mer än halva Sveriges landareal, finns 50 procent av den produktiva skogsmarksarealen, 77 procent av myrarna och 99 procent av fjällarealen. För att underlätta planering och samverkan mellan renskötsel och annan markanvändning tog samerna initiativ till en process som ledde till upprättandet av så kallade renbruksplaner, som nu funnits i närmare 15 år.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- SVENSSON, JOHAN, et al.
(författare)
-
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. För att kunna planera för uthållig markanvändning och förvaltning av naturresurser behöver beslutsfattare på olika nivåer ha tillgång till bra information om landskapens, ekosystemens och ekosystemtjänsternas tillstånd.Projektets ambition har varit att utforska konceptet ekosystemtjänster och konkretisera hur ekosystemtjänster kan tillämpas, skattas, kartläggas och användas som underlag för beslut i strategisk och operativ markanvändning, landskapsplanering och uppföljning av tillstånd och förändringar i ekosystem och landskap.Fokus har varit norra Sveriges fjäll- och boreala skogslandskap med de landskaps- och naturresurser samt markanvändningar och ekosystem som förekommer där. Projektets mål har varit att den kunskap som utvecklats och de erfarenheter som gjorts ska göras tillgängliga och användbara för beslutsfattare och praktiker. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Man & Nature. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
| 40. |
- Svensson, Johan, et al.
(författare)
-
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog. Rapport 6754 Februari 2017. Naturvårdsverket
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. För att kunna planera för uthållig markanvändning och förvaltning av naturresurser behöver beslutsfattare på olika nivåer ha tillgång till bra information om landskapens, ekosystemens och ekosystemtjänsternas tillstånd. Projektets ambition har varit att utforska konceptet ekosystemtjänster och konkretisera hur ekosystemtjänster kan tillämpas, skattas, kartläggas och användas som underlag för beslut i strategisk och operativ markanvändning, landskapsplanering och uppföljning av tillstånd och förändringar i ekosystem och landskap. Fokus har varit norra Sveriges fjäll- och boreala skogslandskap med de landskaps- och naturresurser samt markanvändningar och ekosystem som förekommer där. Projektets mål har varit att den kunskap som utvecklats och de erfarenheter som gjorts ska göras tillgängliga och användbara för beslutsfattare och praktiker. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta. Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Man & Nature. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
