| 1. |
- Haglind, Therése, 1976
(författare)
-
Collaboration and Use of LMS in Lesson Design
- 2015
-
Ingår i: Proceedings from Hawaii International Conference on Education 2015.. ; , s. 1299-1306
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the spring of 2013, an intervention study about lesson design was conducted at a 1:1 upper secondary school. The school had an ongoing 1:1 initiative, in which the school distributed computers to the teachers and the students (1 to 1). A collaboration space on the LMS (Learning Management System) of the school was created for sharing and designing material. The objective of this study is two-fold: (1) to analyze the use and the role of the LMS for the teachers working together on a lesson design; (2) to analyze how the teachers perceived the cooperation within the group working with the lesson design.
|
|
| 2. |
- Haglind, Therése
(författare)
-
Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet : tillgång och användning
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolan är en del av samhället och den digitala utvecklingen ger upphov till både möjligheter och utmaningar för skolans verksamhet. Denna licentiatuppsats handlar om digitaliseringen av svensk gymnasieskola och tar sin utgångspunkt i en verksamhet där tillgången till digitala verktyg på flera sätt är tillgodosedd. Syftet med detta arbete att undersöka användningen av digitala verktyg för skolarbete, samt förutsättningar för denna användning, i en miljö med god tillgång till digitala teknologiska resurser och en utbyggd infrastruktur. Tre forskningsfrågor är i fokus: (1) Hur ser användningen av skoldatorer och mobiltelefoner ut för skolarbete, både inom och utanför skolan? (2) Vad är elevernas och lärarnas uppfattning om digitala verktyg och deras användbarhet för pedagogiska syften? och (3) Vilka funktioner har skolans lärplattform i lärares gemensamma lektionsplanering? Forskningen har bedrivits nära praktiken och datainsamlingen har genomförts på två 1:1 gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Elevenkäter, enskilda lärarintervjuer, grupputvärdering med lärare och loggning av lärares aktivitet på LMS:et har genomförts under åren 2013-2015. Arbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundtankar är att lärandet är socialt och sker i interaktion med andra och omvärlden (Sutherland et al., 2009; Säljö, 2014). Delstudie 1 handlar om elevers användning av skoldatorn och den egna privata mobiltelefonen (Haglind, 2014c). Texten baseras på enkätundersökningar och fokusgruppintervjuer med elever genomförda på två 1:1 gymnasieskolor 2013. Delstudie 2 undersöker elevers uppfattningar om mobiltelefonen som ett verktyg för skolarbete. Texten baseras på en enkätundersökning genomförd 2014 (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Delstudie 3 undersöker relationen mellan elevers tillgång och användning av digitala verktyg för skolarbete (Haglind, Godhe & Lindström, 2015) och delstudie 4 fokuserar på användningen av ett LMS under ett kollegialt samarbete samt hur detta samarbete har uppfattats (Haglind, 2015). Delstudie 3 bygger på material från fokusgruppintervjuer, två enkätundersökningar och lärarintervjuer. Delstudie 4 använder material från lärarintervjuer, muntlig grupputvärdering med lärare och loggad LMS-aktivitet. Resultaten i delstudierna visar att digitaliseringen av gymnasieskolan är en komplex fråga där flera faktorer spelar roll. Trots god tillgång till digitala verktyg i skolmiljön så är användningen relativt låg och det finns en skillnad mellan elever ifråga om både användning av och uppfattning om digitala verktyg i skolan. Vidare indikerar resultaten att eleverna på de högskoleförberedande programmen har en annan uppfattning om digitala verktyg som redskap för skolarbete än elever på yrkesförberedande program samt att elever därmed ges olika förutsättningar att bemästra IKT för att lära baserat på programinriktning. Resultaten visar att eleverna i hög uträckning tar med sig sina privata mobiltelefoner till skolan. En del elever använder dessa för skolarbete både i skolan och hemma, men majoriteten av eleverna gör det inte utan identifierar både hinder och begränsningar med att använda mobiltelefonen för skolarbete. Dessa resultat tyder på att mobiltelefonen inte utmanar de etablerade verktygen för skolarbete eftersom den inte i någon större utsträckning används för skolarbete. Men det finns elever som använder mobiltelefonen och datorn för att utföra olika typer av uppgifter. De använder till exempel mobiltelefonen för att översätta ord och kommunicera med sms och datorn för att exempelvis skriva texter och anteckna (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Dessa resultat indikerar att en del elever använder de olika digitala verktygen för olika ändamål och att de på eget initiativ kan välja bland de tillgängliga digitala verktygen. Delstudie 4 visar att LMS får olika funktioner i lärares gemensamma undervisningsplanering. Förutom att vara en plats att dela och förvara material så visar studien att LMS skapar lärtillfällen för lärarna när de på egen hand ”bläddrar” igenom materialet för att se vilket material de kan använda sig av; det blir det ett tillfälle för reflektion över både sin egen och andras undervisning (Haglind, 2015). Generellt sett är tillgången till digitala verktyg hög i svensk gymnasieskola, men resultaten visar att det finns ett glapp mellan tillgång och användning. Det räcker därmed inte att undersöka tillgång utan andra faktorer såsom elever och lärares uppfattningar om digitala verktyg är viktiga att undersöka och förhålla sig till. Detta arbete visar också vikten av det kollegiala samarbetet och en central fråga här är vilka stödstrukturer som blir viktiga i den digitaliserade skolan. Avslutningsvis så betonas här att det behövs bedrivas vidare forskning om gymnasieskolans digitalisering, med fördel genom studier där den beprövade erfarenheten ges möjlighet att grundas i vetenskap.
|
|
| 3. |
- Haglind, Therése, 1976
(författare)
-
Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet: tillgång och användning : Digitalization of upper secondary school: access and use.
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolan är en del av samhället och den digitala utvecklingen ger upphov till både möjligheter och utmaningar för skolans verksamhet. Denna licentiatuppsats handlar om digitaliseringen av svensk gymnasieskola och tar sin utgångspunkt i en verksamhet där tillgången till digitala verktyg på flera sätt är tillgodosedd. Syftet med detta arbete att undersöka användningen av digitala verktyg för skolarbete, samt förutsättningar för denna användning, i en miljö med god tillgång till digitala teknologiska resurser och en utbyggd infrastruktur. Tre forskningsfrågor är i fokus: (1) Hur ser användningen av skoldatorer och mobiltelefoner ut för skolarbete, både inom och utanför skolan? (2) Vad är elevernas och lärarnas uppfattning om digitala verktyg och deras användbarhet för pedagogiska syften? och (3) Vilka funktioner har skolans lärplattform i lärares gemensamma lektionsplanering? Forskningen har bedrivits nära praktiken och datainsamlingen har genomförts på två 1:1 gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Elevenkäter, enskilda lärarintervjuer, grupputvärdering med lärare och loggning av lärares aktivitet på LMS:et har genomförts under åren 2013-2015. Arbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundtankar är att lärandet är socialt och sker i interaktion med andra och omvärlden (Sutherland et al., 2009; Säljö, 2014). Delstudie 1 handlar om elevers användning av skoldatorn och den egna privata mobiltelefonen (Haglind, 2014c). Texten baseras på enkätundersökningar och fokusgruppintervjuer med elever genomförda på två 1:1 gymnasieskolor 2013. Delstudie 2 undersöker elevers uppfattningar om mobiltelefonen som ett verktyg för skolarbete. Texten baseras på en enkätundersökning genomförd 2014 (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Delstudie 3 undersöker relationen mellan elevers tillgång och användning av digitala verktyg för skolarbete (Haglind, Godhe & Lindström, 2015) och delstudie 4 fokuserar på användningen av ett LMS under ett kollegialt samarbete samt hur detta samarbete har uppfattats (Haglind, 2015). Delstudie 3 bygger på material från fokusgruppintervjuer, två enkätundersökningar och lärarintervjuer. Delstudie 4 använder material från lärarintervjuer, muntlig grupputvärdering med lärare och loggad LMS-aktivitet. Resultaten i delstudierna visar att digitaliseringen av gymnasieskolan är en komplex fråga där flera faktorer spelar roll. Trots god tillgång till digitala verktyg i skolmiljön så är användningen relativt låg och det finns en skillnad mellan elever ifråga om både användning av och uppfattning om digitala verktyg i skolan. Vidare indikerar resultaten att eleverna på de högskoleförberedande programmen har en annan uppfattning om digitala verktyg som redskap för skolarbete än elever på yrkesförberedande program samt att elever därmed ges olika förutsättningar att bemästra IKT för att lära baserat på programinriktning. Resultaten visar att eleverna i hög uträckning tar med sig sina privata mobiltelefoner till skolan. En del elever använder dessa för skolarbete både i skolan och hemma, men majoriteten av eleverna gör det inte utan identifierar både hinder och begränsningar med att använda mobiltelefonen för skolarbete. Dessa resultat tyder på att mobiltelefonen inte utmanar de etablerade verktygen för skolarbete eftersom den inte i någon större utsträckning används för skolarbete. Men det finns elever som använder mobiltelefonen och datorn för att utföra olika typer av uppgifter. De använder till exempel mobiltelefonen för att översätta ord och kommunicera med sms och datorn för att exempelvis skriva texter och anteckna (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Dessa resultat indikerar att en del elever använder de olika digitala verktygen för olika ändamål och att de på eget initiativ kan välja bland de tillgängliga digitala verktygen. Delstudie 4 visar att LMS får olika funktioner i lärares gemensamma undervisningsplanering. Förutom att vara en plats att dela och förvara material så visar studien att LMS skapar lärtillfällen för lärarna när de på egen hand ”bläddrar” igenom materialet för att se vilket material de kan använda sig av; det blir det ett tillfälle för reflektion över både sin egen och andras undervisning (Haglind, 2015). Generellt sett är tillgången till digitala verktyg hög i svensk gymnasieskola, men resultaten visar att det finns ett glapp mellan tillgång och användning. Det räcker därmed inte att undersöka tillgång utan andra faktorer såsom elever och lärares uppfattningar om digitala verktyg är viktiga att undersöka och förhålla sig till. Detta arbete visar också vikten av det kollegiala samarbetet och en central fråga här är vilka stödstrukturer som blir viktiga i den digitaliserade skolan. Avslutningsvis så betonas här att det behövs bedrivas vidare forskning om gymnasieskolans digitalisering, med fördel genom studier där den beprövade erfarenheten ges möjlighet att grundas i vetenskap.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Haglind, Therése, 1976, et al.
(författare)
-
Resources and Filters – Analysing the Digital Divide in a 1:1 Environment.
- 2015
-
Ingår i: International Journal for Infonomics. - 1742-4712. ; 8:1/2, s. 999-1008
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital literacy is a priority of the European Commission and it is a priority for schools [17]. To bridge digital divides, schools have ongoing projects implementing ICT and developing digital skills. One way of implementing the use of ICT in education is through lesson designs that integrate ICT. The findings in this paper come from an intervention study conducted in a Swedish upper secondary school in 2013; a group of teachers designed and implemented an ICT-rich lesson design. The school have an ongoing 1:1 project i.e. every student has an individual laptop. The laptop is identified as a tool for learning in accordance to The Ecology of resource Model [10]. For this paper focus group interviews, teacher interviews and results from two student surveys were used. The results are consistent: there is a difference in frequency of use of the computer between different types of programmes, i.e. between students attending higher education preparatory programmes and vocational programmes. 34% of the students attending a higher education preparatory program answered that they use their computer at school for schoolwork every day, the corresponding percentages for the vocational programs were 3%. These results raise questions about access, use and digital divide.
|
|
| 7. |
- Haglind, Therése, 1976
(författare)
-
Student Use of Digital Technologies for Schoolwork in Upper Secondary.
- 2014
-
Ingår i: In M. Searson & M. Ochoa (Eds.), Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2014. Chesapeake, VA: Association for the Advancement of Computing in Education (AACE).Society for Information Technology & Teacher Education International Conference, Mar 17, 2014 in Jacksonville, Florida, United States. - 9781939797070 ; , s. 2123-2129
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The selected findings of two studies of the use of digital technologies at two upper secondary schools in 2013 are presented in this paper. Both qualitative and quantitative methods were used to collect the data, using surveys and focus group interviews with students in their first year at upper secondary school. Three findings are presented. The first is that the use of digital technologies differs between the students in a vocational program and students in a preparatory program for higher education. The second is that students use their mobile phones for school work, both in school and at home. Considering that the schools in the studies were 1:1 schools, this indicates that students use more than one technical solution for school work, both in school and at home. The third is that the range of use in these studies coincides with the results in other studies, both national and international.
|
|
| 8. |
- Haglind, Therése, et al.
(författare)
-
When technology is taking place and taking over : Practices for learning in changing times
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The upper secondary school's transition to digital education in spring 2020 showed Swedish schools'preparedness to redirect to distance learning (The Swedish Schools Inspectorate, 2020; The SwedishNational Agency for Education, 2020; ifous, 2020). The processes during the transition revealed thattechnology not only occupied the physical space and replaced the walls of the classroom, but also tookover every day learning practices. In this situation the teachers´ “cultural capital” (Bourdieu 2011) regarding technology became crucial to develop teaching that matched a context that wascharacterized by a high degree of digitalization.In order to create in-depth knowledge of the conditions and practices that facilitated the transition,a data set has been constructed based on upper secondary school teachers’ stories about theirpersonal experiences of the transitional period. In total, the analysis is based on 52 stories. A surveywith partly open questions regarding the transition to distance education, answered by 1745 students,functions as a “mirroring” tool to these stories. The narrative approach (Riessman, 1993)methodologically serves to access qualitative aspects and different dimensions of practice in change.Theoretically, Kemmis (2019) describes the importance of paying attention to practices in motion andto provide for and support practices in the making, since human development and the individual'slearning are based on constantly changing practices.The data material has been collected in two Swedish regional upper secondary school settings andhave been analyzed thematically based on the principle of researcher triangulation (Cohen et al, 2011;Lincoln & Guba, 1986). The results reveal three overarching thematic practices, collaborative,communicative, and creative, as crucial in the development work with digital and distance learning.The results offer indications that if these three practices work together satisfactorily for the teachers,the quality of the teaching, and, consequently, of the learning, will also develop.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Lindberg, Ylva, et al.
(författare)
-
The teacher as innovator during a pandemic : Changing practices and culture
- 2021
-
Ingår i: Læring og Medier. - : Det Kgl. Bibliotek. - 1903-248X. ; 14:24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Gymnasieskolans övergång till digital undervisning våren 2020 visade på svenska skolors beredskap att ställa om till undervisningen på distans (Skolinspektionen, 2020). Processerna i förloppet avslöjade att tekniken inte bara tog plats, utan även tog över. I syfte att skapa fördjupad kunskap om förutsättningar och praktiker som underlättat omställningen, har ett data-set konstruerats utifrån gymnasielärares berättelser om sina personliga upplevelser av övergången. Sammantaget bygger analysen på 52 berättelser. Den narrativa ansatsen (Riessman, 1993; 2008) tjänar till att komma åt kvalitativa aspekter och olika dimensioner av praktiken i förändring. Teoretiskt beskriver Kemmis (2019) betydelsen av att uppmärksamma praktiker i rörelse och att nära och stödja praktiker i vardande, eftersom mänsklig utveckling, samt individens och kollektivets lärande, bygger på ständigt förändrade praktiker. Datamaterialet har analyserats tematiskt (Cohen et al., 2011; Lincoln & Guba, 1986) och belyser tre övergripande tematiska praktiker: kollaborativa, kommunikativa, och kreativa praktiker som avgörande i utvecklingsarbetet av undervisningen på distans. Analysen ger indikationer på att om dessa tre praktiker samverkar och stöds gemensamt och likvärdigt inom lärarkår och organisation utvecklas också undervisningens kvalitet.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Lindberg, Ylva, et al.
(författare)
-
Who holds the future? Value enactment through futures framing by upper secondary school teachers
- 2024
-
Ingår i: Framing futures in postdigital education. - Cham : Springer. - 9783031586217 - 9783031586248 - 9783031586224 ; , s. 21-37
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter discusses how upper secondary school teachers in Sweden became concerned with futures of education in the aftermath of the recently launched ChatGPT. To address uncertainties of tomorrow’s education, the school initiated a Futures Day project, engaging both teachers and students in producing futures imaginaries. The study offers insights into value enactments in the teachers’ practical preparatory work with the Futures Day and contributes knowledge about the benefits and challenges of introducing futures in K-12 education, by asking the following key questions: How did teachers frame futures through actions leading up to the Futures Day event? Which values did teachers enact in planning and carrying out their framings of futures? The analysis of data collected draws on Wenger-Trayner and Wenger-Trayner’s value creation framework to understand how teachers’ actions during the preparatory process enacted values in different ways, that contributed to the final delivery of the Futures Day. Our findings point to that the challenges in engagements with futures emerged as threefold, underscoring (1) temporalities that are not common to acknowledge in a school context, (2) a research area to explore from different disciplinary perspectives, and (3) the importance of an awareness of how specific actions and practices frame futures.
|
|
| 14. |
- Ott, Torbjörn, 1981, et al.
(författare)
-
Students’ Use of Mobile Phones for School Work
- 2014
-
Ingår i: Marco Kalz, Yasemin Bayyurt, Marcus Spect (Eds). Mobile as Mainstream – Towards Future Challenges in Mobile Learning; World Conference on Mobile and Contextual Learning, mLearn 2014 Istanbul, Turkey, November 3–5, 2014, Proceedings. - Cham : Springer International Publishing. - 1865-0929 .- 1865-0937. - 9783319134154 ; Communications in Computer and Information Science:479, s. 69-80
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 15. |
- Sandblom, Elisabet, 1965-, et al.
(författare)
-
Dive iN, mångfald som normalitet
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Dive iN – Mångfald som normalitetPresentationen bygger på forskningsprojektet DiveiN (Diversity as normality) vars syfte är att problematisera begreppet mångfald, vilket diskuteras flitigt i både samhälle och forskning (BaggaGupta & Messina Dahlberg, 2018). Samtidigt vill vi bidra med kunskap om hur digitala kommunikativa praktiker formar och ger ramar för mångfald i undervisning och lärande. Presentationen redogör för en pilotstudie som genomfördes på en gymnasieskola med elever i årskurs två. Studiens övergripande frågor var:• Vilken mångfald syns i materialet?• Hur kan mångfald i digitala kommunikativa praktiker i skolan beskrivas?• Vilka är “the gaps” mellan digitala kommunikativa praktiker i samhället, styrdokument och praktiker i skolrelaterade kontexter?Datainsamlingen har skett genom en enkät om användning av digitala resurser i skolans alla ämnen, både i och utanför skolan. Enkätsvaren har sedan legat till grund för fokusgruppsintervjuer som rör elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, det stöd de får vid användning av digitala resurser i skolan, multimodala arbetssätt, spelbaserat lärande och skolrelaterad digital kommunikation.Resultaten visar på olikheter mellan grupper av skolaktörer och ämnen samt mångfald i en mängd aspekter av kommunikation. Exempelvis varierar elevers uppfattningar om sig själva som digitala användare, och om hur deras tillgång till och sätt att få stöd ser ut vid användning av digitala resurser. Resultaten visar också på mångfald i skolans digitala kommunikativa praktiker som nödvändiggör en mångfacetterad beskrivning av begreppet mångfald, en som inte bara beaktar grupper som exempelvis kön, språkbakgrund och funktionalitet utan också tar hänsyn till aspekter som är relevanta för det område som undersöks. För kommunikation är bl.a. skalor som monologisk – dialogisk, unilateral – polylateral och formell – informell relevanta. Skillnaderna i användandet av digitala resurser, tycks slutligen bekräfta bilden av en “new digital divide” som innefattar digital literacy och supportsystem, snarare än teknologin i sig, som det ursprungliga ”digital divide”-begreppet avsåg (Samuelsson, 2014; Warschauer, 2002; Warschauer & Matuchniak, 2010).
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Alfons Åberg : Att upptäcka språk och känslor genom kreativt skapande
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I dagens medietäta landskap omges barn av berättelser i olika former, berättelser som också används i skolan för att främja deras skriv- och läskunnighet, vilket betonas i styrdokumenten för ämnet svenska i grundskolans tidigare år. Det framkommer också att undervisningen ska ”syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” och att de även ska ”stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer” (Skolverket, 2018). Den undervisningsdesign som ligger till grund för och tillämpas i studien tar fasta på att eleverna möter en berättelse i olika former och medier och att de sedan använder olika estetiska uttryck för att (om-) skapa, och därigenom visa sin förståelse för, berättelsen, det vill säga, deras narrativ kompetens. Förståelse för berättelser och berättelsevärldar bland elever i lågstadiets årskurs ett utgör huvudfokus för den föreliggande studien som sätter kreativt lärande i centrum. Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med en undervisningsdesign som sätter fokus på berättelsen, Alfons Åberg, och att arbeta med olika uttrycksformer för att bidra med kunskap om hur undervisning med berättelsen i centrum kan bidra till att utveckla elevers olika narrativa kompetenser. I studien tillämpas en undervisningsdesign linje med designbaserad forskning, design-based research (DBR), med syfte att överbrygga klyftan mellan forskning och skolans praktik, samt till att utveckla praktiken (Anderson & Shattuck, 2012). Undervisningsdesignen som tillämpas i studien är skapad i samarbete mellan forskare och lärare med mål att ge eleverna möjlighet att sätta berättelsen och sin förståelse för den i centrum genom att arbeta med kollaborativa och kreativa lärandeprocesser. Det empiriska materialet består dels av elevproducerat material i form av illustrerade dikter, akvarellmålningar, en dans och fortsättningsberättelser, dels av kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med såväl elever som lärare. Referenser Anderson, T., & Shattuck, J. (2012). Design-Based Research: A Decade of Progress in Education Research? Educational Researcher 41(1), 16-25. Skolverket. (2018). Kursplan för svenska i grundskolan. Skolverket.
|
|
| 19. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Berättelsen i centrum : Motivation för lärande, läsande och skrivande
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Presentationen rapporterar från ett avslutat treårigt forskningsprojekt där en undervisningsdesign, som har haft fokus på att sätta berättelsen i centrum och att vandra genom uttrycksformer, iscensatts för att träna elevers receptiva och produktiva färdigheter inom svenskämnet i grundskolans årskurs 1-3. Ett mål med designen, som är skapad i samarbete mellan forskare och lärare, är att knyta samman forskning och praktik. Förståelse för berättelser och berättelsevärldar bland elever i lågstadiets åk 1-3 utgör huvudfokus för den undervisningsdesign som tillämpats i projektet. Det är av betydelse att modersmålsundervisningen/litteraturundervisningen lägger fokus på att stötta, engagera och motivera eleverna genom att använda berättande texter på ett gränsöverskridande sätt. Ett sådant arbetssätt är att låta eleverna inte bara läsa, utan också se och lyssna på, och slutligen återberätta och skapa nya berättelser i ett nytt medieformat och/eller genre. På detta sätt bidrar undervisningsdesignen till att eleverna intar rollen som prosument (Toffler 1980).Med fokus på såväl lärarnas som elevernas upplevelser och erfarenheter av att genomföra en undervisningsdesign som sätter fokus på berättelsen är syftet med presentationen att bidra med kunskap om hur arbetet med kreativt och kontrastivt lärande kan användas för att utveckla elevers intresse för och kunskap om berättande text, samt kan skapa motivation för lärande, läsande och skrivande. På så vis tas fasta på att ”undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” (Skolverket, 2018).Några av de frågor som ligger till grund för presentationen är:Vilka erfarenheter gör lärarna av att arbeta med undervisningsdesignen? o Vilka är de didaktiska möjligheterna och utmaningarna?Vilka upplevelser har eleverna av att arbeta med undervisningsdesignen? o Vad upplever de att de har lärt sig?Det empiriska materialet består av kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever och lärare genomförda efter de tre olika cyklerna av undervisningsdesignens genomförande.ReferenserSkolverket (2018). Kursplan för svenska i grundskolan. Skolverket. Toffler, A. (1980). The Third Wave. New York: Bantham.
|
|
| 20. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
“From the Lightest Light to the Darkest Dark” : Re-Presenting Ronia, The Robber’s Daughter in the Third-Grade Classroom
- 2021
-
Ingår i: Educare. - : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :3, s. 78-101
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study focuses on consuming and producing stories using various forms of expression in the third-grade classroom. The aim of the study is to examine pupils’ and teachers’ experiences of working with a teaching unit that encourages the use of various text and media forms through literary productions, re-presentations, of Ronia, the Robber’s Daughter in order to gain increased insight into the pupils’ narrative competence and identity development. Hence, in what ways can working with various text and media forms and various forms of aesthetic expression promote pupils’ identity development?The empirical data consists of qualitative interviews with the two teachers and 19 of the 39 pupils who participated in the teaching unit. A thematic analysis of the interviews illuminated two focal themes: identity development and moving through various forms of expression. While looking at the results of the study in relation to Langer’s (2011) stances of envisionment, it becomes clear that applying a contrastive learning approach does the following: it contributes to the progress of the pupils’ identity development, it encourages a deeper understanding, and, consequently, it facilitates and makes visible their learning processes, and their ability to apply a meta-perspective on their learning processes.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Textuniversum i praktiken
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Samhällets och skolans pågående digitalisering medför nya litteraturdidaktiska förutsättningar och utmaningar i klassrummet. Ämnesplaner har reviderats och innehåller förtydliganden kring digitalisering. I ämnesplanen för svenska på gymnasiet står det till exempel att "eleverna [ska] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket, 2018). Dagens elever har förkunskaper och är förtrogna med andra medier än de som traditionellt sett är dominerande i skolan. Idag är det vanligt att ungdomar ser filmen, läser boken, spelar spelet, lyssnar på soundtrack och tittar på tv-serien, det vill säga de deltar i textuniversum. Ett textuniversum bygger på att en berättelse, eller delar därav, återskapas i olika text- och medieformat (Lundström & Svensson, 2017). Denna presentation bygger på tre pilotstudier där arbete med olika textuniversum har genomförts på olika skolstadier. Syftet med det övergripande arbetet är att bidra med kunskap om hur textuniversum tillsammans med en lektionsdesign kan bidra till att elever utvecklar ett analytiskt och kreativt tänkande. Pilotstudierna genomförsmed ett praktiknära förhållningssätt där delar av lektionsdesignen genomförs kollaborativt och både forskare och lärare är aktiva. Lektionsdesignen består av tre faser; planeringsfasen, genomförandefasen och utvärderingsfasen. I planeringsfasen samarbetar forskaren och läraren, här fastställs lektionsdesignen och textuniversum väljs. I genomförandefasen genomför och dokumenterar läraren designen som innebär att först arbeta medkärntexten, sedan gruppvis med andra delar av textuniversumet (fragment) och slutligen skapas tvärgrupper med syftet att skapa en transmedial produkt. I utvärderingsfasen genomförs intervjuer med elever och lärare samt analyser av dokumentation och insamlade produkter. I resultatdelen presenteras de genomförda pilotstudierna; Harry Potter, Stolthet & fördom och The Walking Dead med fokus på att visa resultat från datainsamlingen samt att levandegöra textuniversumen för att förtydliga och konkretisera arbetet i klassrummet.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Textuniversum och gränsöverskridande lärande : att arbeta med kreativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning
- 2020
-
Ingår i: Grænsegængere og grænsedragninger i nordiske modersmålsfag. - : Syddansk Universitetsforlag. - 9788740833003 ; , s. 165-183
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet fokuserar på ett gränsöverskridande lärande där de text- och medieformat elever möter i en fritidskontext lyfts in och fogas ihop med de text- och medieformat de möter i en skolkontext och använder detta som exempel på att möta utmaningen att undervisa i litteratur i en tid av digitalisering. Förändrade medievanor medför nya litteraturdidaktiska förutsättningar och syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares och elevers erfarenheter av att arbeta med en textuniversumsbaserad undervisningsdesign i gymnasieskolans litteraturundervisning med fokus på kreativt lärande. Resultaten av studien visar att eleverna är vana vid filmatiseringar medan de är ovana vid större förändringar av berättelsen, samtidigt som en kontrastering av dessa kategorier bidrar till ett analytiskt perspektiv. Resultaten visar också att eleverna uppskattar det kreativa lärande som uppstår vid skapandet av egna re-presentationer medan lärarna upplever att detta utmanar den svenska ämnestraditionen.
|
|
