| 1. |
|
|
| 2. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Filosofiska teorier om mänskliga rättigheter : en kritisk analys
- 2018
-
Ingår i: Mänskliga rättigheter i samhället. - 9789186980702 ; , s. 35-54
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel diskuteras kritiskt två relaterade tendenser i filosofiska teorier om mänskliga rättigheter. Den första handlar om synen på rättighetsinnehavaren. Mänskliga rättigheter har kommit att betraktas som något som människor ”har” och då uppstår frågan vad det är med människor som gör dem till rättighetsinnehavare. Ett vanligt svar är att människor besitter den moraliska värdighet som gör dem till rättighetsinnehavare i kraft av kognitiva och emotionella kapaciteter. Kapitlets analys visar att detta gör rättighetsskyddet svagast för några av de grupper som på grund av utsatthet för diskriminering och våld behöver det mest. Den andra tendensen som diskuteras är en teoretisk minimalism som präglar rättighetsfilosofi, med vilket avses en teoretisk norm om att rättighetsbegreppet bör begränsas på olika sätt. I kapitlet visas dels kvantitativa begränsningar på när en rätt till något anses tillfredsställd (”tillräcklighetsbegränsningen”), dels kvalitativa begränsningar på vad som alls räknas in bland de mänskliga rättigheterna (”relevansbegränsningen”). Analysen visar att det begränsade rättighetsbegreppet som ideal hänger ihop med tendensen att koppla rättighetsinnehav till kognitiva och emotionella kapaciteter. Det som blir kvar inom begränsningarna är det som anses betydelsefullt för den kapabla rättighetsinnehavare som man redan har konstruerat. De problem som identifieras beror delvis på en faiblesse för så kallad idealteori. Om begreppet mänskliga rättigheter ska fungera för det vi behöver det till, nämligen som skydd mot förtryck, exploatering, diskriminering och våld, så behöver rättighetsteori vara av det slag som kallas icke-idealteori.
|
|
| 3. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Mary Wollstonecraft och revolutionen
- 2022
-
Ingår i: Bildningsboxen. - 9789113121611 ; , s. 1-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kort efter att hon bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som hennes sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man ett samhälle? Lena Halldenius följer Wollstonecraft på hennes sista filosofiska resa.Bildningsboxen innehåller fem små "böcker" varav detta är den första.
|
|
| 4. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 5. |
- Agnafors, Marcus, 1977-
(författare)
-
Justice among Us : A Philosophical Analysis of Michael Walzer’s Theory of Justice
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The American philosopher Michael Walzer has been regarded as one of the most influential theorists in the field of distributive justice since the publication of Spheres of Justice in 1983. However, despite the popularity, his theory is often misunderstood or said to suffer from serious shortcomings.The aim of the dissertation is to present and defend a clearer and stronger version of Walzer’s theory of distributive justice. After a brief sketch of Walzer’s early works, in which important concepts were introduced and developed, the mature theory is analysed. By subjecting the key areas of Walzer’s theory to a critical and reconstructive philosophical analysis, a stronger and more detailed account is gained. Important ideas and concepts such as community, consent, interpretation, social meanings, complex equality and minimal morality are discussed, criticised and revised in order to strengthen the theory. In addition, a comparison is made between John Rawls’s method of wide reflective equilibrium and Walzer’s interpretative method; it is argued that the methods of the two philosophers exhibit considerable similarities.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Arrhenius, Gustaf, et al.
(författare)
-
To the editor of Theoria
- 2011
-
Ingår i: Theoria: a Swedish Journal of Philosophy. - : Wiley. - 0040-5825. ; 77:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Brandstedt, Eric, et al.
(författare)
-
I kraft av att vara människa : Om begreppet mänskliga rättigheter
- 2018
-
Ingår i: Mänskliga rättigheter i samhället. - 9789186980702 ; , s. 17-34
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- En central del av vår för-teoretiska förståelse av mänskliga rättigheter är att vi har dem i kraft av att vara människor, vad jag kallar människa-tesen. Genom begreppsanalytiska verktyg diskuterar jag två tolkningar av denna tes: att vi har mänskliga rättigheter i kraft av att tillhöra arten Homo sapiens eller eftersom vi är rationella och autonoma personer. Det finns problem med bägge tolkningarna. Arttillhörighetstolkningen vilar på en moraliskt irrelevant grund: det faktum att en individ tillhör en viss art är lika lite relevant som att den tillhör en viss ras eller kön. Personskapstolkningen är för snäv då den utesluter individer vars intressen vi intuitivt anser bör skyddas av mänskliga rättigheters, så som spädbarn. Problemen ställer naturalistiska teorier om mänskliga rättigheter inför ett dilemma: att antingen acceptera en moraliskt irrelevant grund för mänskliga rättigheter eller att mänskliga rättigheter inte har samma utsträckning som kategorin människa. Jag skisserar därefter ett alternativt sätt att grundlägga mänskliga rättigheter, en praktisk teori enligt vilken mänskliga rättigheter är legitimitetsvillkor för det internationella samfundet. Utifrån en sådan teori är det inte fallet att mänskliga rättigheter tillkommer individer i kraft av att vara människor, men däremot i kraft av att ha intressen tillräckligt viktiga för att vara internationella angelägenheter.
|
|
| 11. |
- Brax, David, 1979, et al.
(författare)
-
Arbetet mot hatbrott måste prioriteras – på riktigt
- 2014
-
Ingår i: Göteborgs-Posten 14 mars 2014. - 1103-9345.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns starka skäl att prioritera arbetet mot hatbrott på riktigt, men i själva verket finns det inga tecken på att regeringen tar frågan på allvar, skriver forskare om hatbrottspolitik och mänskliga rättigheter vid Göteborgs och Lunds universitet.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Action, Politics and Human Rights
- 2015
-
Ingår i: In Debate with Kari Palonen. - 9783848715022 ; , s. 75-79
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter is a reflection on Kari Palonen's contributions to conceptual history, particularly his approach to the concept of "politics".
|
|
| 14. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Alison Stone: Luce Irigaray and the Philosophy of Sexual Difference
- 2008
-
Ingår i: British Journal for the History of Philosophy. - : Routledge. - 0960-8788 .- 1469-3526. ; 16:1, s. 260-263
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Book review of Alison Stone's Luce Irigaray and the Philosophy of Sexual Difference, published by Cambridge UP, 2006. ISBN 978-0-521-86270-7
|
|
| 15. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Arvet från Kants politiska teori
- 2004
-
Ingår i: Filosofisk Tidskrift. - Stockholm. - 0348-7482. ; 25:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 16. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Att förstå mänsklig handling : Slutrapport från ett forskningsprogram
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds forskningsprogram "Att förstå mänsklig handling" finns det nu för första gången en storskalig filosofihistorisk tematisering av föreställningar om handling och aktörskap från antiken till tidigmoderna och moderna filosofer. Varken i Skandinavien eller i en större internationell kontext har något liknande genomförts tidigare. Denna skrift är programmets slutrapport.
|
|
| 17. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Bildningsboxen
- 2022
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur hänger Aktie-SM 1979 ihop med nyliberalismens framväxt i Sverige? Vilken roll spelade kokainet för Sigmund Freuds syn på normalitet? Hur har månen påverkat människan genom historien? Vad fick Mary Wollstonecraft att på resa genom ett kargt Norden omvärdera sin syn på revolutioner? Och vad kan en hästslaktare i 1800-talets Stockholm säga oss om människans paradoxala förhållande till djuren?Bildningsboxen är ett nytt koncept för att tillgängliggöra forskning för en bredare allmänhet. Sveriges främsta forskare berättar, förklarar och fördjupar händelser och fenomen som förändrat historien och samtiden. Essäerna spänner över filosofi, samhällsvetenskap, historia och ekonomi men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Building Blocks of a Republican Cosmopolitanism : The Modality of Being Free
- 2010
-
Ingår i: European Journal of Political Theory. - : Sage Publications. - 1474-8851 .- 1741-2730. ; 9:1, s. 12-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A structural affinity between republican freedom as non-domination and human rights claims accounts for the relevance of republicanism for cosmopolitan concerns. Central features of republican freedom is its institution dependence and the modal aspect it adds to being free. Its chief concern is not constraint, but the way in which an agent is constrained or not. To the extent I am vulnerable to someone’s dispositional power over me I am not free, even if I am not in fact constrained. Republican freedom adds a substantial element to a justification of human rights in terms of entitlement, rather than mere satisfaction of interests. A satisfied interest is not a satisfied right if the satisfaction is dependent on personal good-will and can be withdrawn at any time. Like republican freedom, human rights claims add a modal aspect to enjoyment. Both can be violated by institutional arrangement alone and can be secured only within accountable institutions. National borders may well be irrelevant to the dispositional powers to which people are vulnerable. An international set of institutions globalizes those circumstances in which republican liberty arises as a concern.
|
|
| 20. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
David Humes politiska och ekonomiska essäer: Förord
- 2012
-
Ingår i: Tankar om ett fullkomligt samhälle: Filosofiska essäer inom politik och ekonomi. - 9789173271547 ; , s. 7-17
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- David Humes (1711-1776) essäer om politik och ekonomi som publiceras i denna volym präglas, liksom hela Humes filosofiska verk, av en strävan att göra filosofi till en i historien och erfarenheten förankrad vetenskap om människan. Enligt Hume – den kanske mest tongivande tänkaren inom den skotska upplysningen – hade filosofin i hög grad kommit att präglas av ogrundade antaganden, föreställningar och ren vidskepelse. Filosofiska system som byggts på teologiska grundsatser och trosvissa idéer om människans innersta natur, viljans frihet, verklighetens metafysiska byggstenar och den av naturen eller Gud givna moralens oföränderlighet förutsatte en massa saker som vi människor inte kan veta någonting om, som inte går att iaktta, som det inte finns någon erfarenhet av och som inte ens är begripliga utanför ett teologiskt ramverk. Denna skeptiska hållning till det opåvisade och blott antagna är mycket tydlig i Humes politiska essäer, som här görs tillgängliga på svenska och som presenteras och tolkas i detta introducerande kapitel.
|
|
| 21. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
De Grouchy, Wollstonecraft, and Smith on Sympathy, Inequality, and Rights
- 2021
-
Ingår i: Australasian Philosophical Review. - : Informa UK Limited. - 2474-0519 .- 2474-0500. ; 3:4, s. 381-391
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article offers an analysis of Sophie de Grouchy’s Letters on Sympathy [1798]. The focus is on republican implications of her views on sympathy, with comparisons to Adam Smith and Mary Wollstonecraft. Critical attention is paid to claims made on de Grouchy’s behalf that her philosophy is republican and that she offers republican arguments for gender and class equality. These claims are made by Sandrine Bergès in Revolution and Republicanism: Women Political Philosophers of Late Eighteenth-Century France and Why They Matter, Australian Philosophical Review 2020, to which this paper is an invited commentary. This paper does not dispute that de Grouchy’s thought is republican but concludes (1) that her Letters are conspicuously silent on women’s citizenship rights and that the gendered conceptual world of republican thought can account for that and (2) that any commitment to equality of wealth is negated by her definition of property rights. Since gender and class equality would have been a subversion rather than an application of late eighteenth-century republican thought, this makes de Grouchy a more recognizable republican than Wollstonecraft, whose philosophy explicitly included a commitment to equality of wealth and equal citizenship rights for women.
|
|
| 22. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Den andra Rawls
- 2021
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 25:2-3, s. 29-40
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stämmer föreställningen att John Rawls rättviseteori i A Theory of Justice är en empiriskt oförankrad analytisk konstruktion? Halldenius hävdar att den inte gör det. Rawls yttersta bevekelsegrunder var etiska, hans etik vardaglig och psykologisk och hans ambition att analysera människan i sitt samhälleliga sammanhang. Rättviseprincipernas universalitet till trots är rättvisans fråga ändå alltid en fråga om vad som är rättvist här, i det sammanhang där vi redan befinner oss. För att se teorins sociala grund, behöver vi fokusera på den andra Rawls – eller den rawlsianska andrastämman – som återfinns i hans tidiga essäer från 1950- och 1960-talen och i de minst lästa delarna av A Theory of Justice.
|
|
| 23. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Discrimination
- 2012
-
Ingår i: Intercultural Discourse - Key and Contested Concepts. - 9783495485415 ; , s. 247-255
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The term discriminate, in itself, simply means to make distinctions or discern differences. In that sense, to discriminate is to discern the difference between red and green when picking a red apple out of a fruit basket or to discern differences in physical appearance when noticing a friend in a crowd. Morally and legally, however, discrimination is used to denote a differentiation that is unfair or arbitrary; it is that use which is of concern here. Discrimination appears at the level of international, constitutional, and statutory law, which is important since the meaning and use of the term do not remain static over these different contexts. Discrimination would not be the object of law were it not regarded as an instance of unfairness, but the two issues cannot be separated. They are closely intertwined, even to the extent that legal technicalities – like the distinction between direct and indirect discrimination – appear also as moral features. I focus on vexed issues surrounding the following components: Discrimination is essentially comparative; it represents or results in disadvantage; it is group related.
|
|
| 24. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Discrimination and Irrelevance
- 2017
-
Ingår i: The Routledge Handbook of the Ethics of Discrimination. - 9781315681634 - 9781138928749 ; , s. 108-118
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter analyses role, usefulness and challenges of invoking “irrelevance” as a deciding factor in an account of what discrimination is, or with what is wrong with it.
|
|
| 25. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Dissecting "discrimination"
- 2005
-
Ingår i: Cambridge Quarterly of Healthcare Ethics. - 0963-1801 .- 1469-2147. ; 14, s. 455-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 26. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
En proto-feminist
- 2015
-
Ingår i: Modern filosofi. - 2002-0473. ; 1:3, s. 63-65
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Översatt utdrag ur introduktionskapitlet till boken Mary Wollstonecraft and Feminist Republicanism.
|
|
| 27. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Epistemisk orättvisa – en kritisk diskussion
- 2020
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 2002-3383. ; 24:2, s. 4-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miranda Frickers Epistemic Injustice (2007, i svensk översättning Epistemisk orättvisa, Thales 2018) gav upphov till en filosofisk diskussion om en förbisedd specifik form av orättvisa: att inte betraktas som kunnig eller trovärdig, att exkluderas från epistemiska praktiker på grund av vem man är eller anses vara. Denna epistemiska marginalisering är en komponent av social orättvisa i allmänhet och följer ojämlikheter i makt: i ett patriarkalt samhälle ses kvinnor som mindre trovärdiga, till exempel.Lena Halldenius diskuterar uppskattande den insikt som ”epistemisk orättvisa” ger om ett ofta osynligt sätt att utöva kontroll över andra, men frustreras över Frickers dygdetiska ramverk. I och med detta ramverk flyttas fokus från epistemisk orättvisa som en del av det politiska förtryckets dynamik till frågan om personlig karaktär och självreflektion över fördomar. Därmed individualiserar och avpolitiserar Fricker det problem som hon själv inledningsvis beskriver som i grunden politiskt.
|
|
| 28. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Feminist Republicanism
- 2019
-
Ingår i: The Wollstonecraftian Mind. - : Routledge. - 9781138709973 - 9781315186788 ; , s. 404-416
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter it is argued that Mary Wollstonecraft’s political is best characterized as ‘feminist republicanism’. Wollstonecraft’s feminism challenges republicanism from within. The republican movement used the language of rights and liberty in arguments for popular sovereignty and against despotic and aristocratic privilege. Wollstonecraft articulated her feminism within and against this movement, which argued for the rights of all while taking for granted that ‘all’ is properly represented by white men with property. Her feminism requires the dismantling of all hierarchies, for the sake of freedom and virtue. Many have read Wollstonecraft as a liberal. If by liberal one simply means a philosophy based on natural rights and a principle of individual liberty, then Wollstonecraft was a liberal, but we do not gain any understanding of the particulars of her thinking in that way. The republican conception of personal freedom – independence or freedom from arbitrary rule – is an organising principle in Wollstonecraft’s thought. This conception of freedom feeds her feminist critique of republicanism: the sexism of republicanism is found in the definitional association of liberty and virtue with maleness. Of equal importance is her critical take on the civic humanist discourse of virtue as a way of living freely in society. Virtue is not a set of rules; it is the learnt habit of a resolute and independent personal character. This in turn requires that a person receives rational education and is treated with equal respect. Women are deliberately kept out of this sphere of moral progress. When Wollstonecraft ironically notes that ‘truth, fortitude and humanity’ are seen to be ‘manly morals’ she attacks, from within, the republican language that makes virtue into a male domain.
|
|
| 29. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Freedom Fit for a Feminist? On the Feminist Potential of Quentin Skinner's Conception of Republican Freedom
- 2014
-
Ingår i: Redescriptions: Yearbook of Political Thought and Conceptual History. ; 17:1, s. 86-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to make it credible that there are feminist reasons for being a republican about freedom. In focus is Quentin Skinner’s conception of republican, or “neo-Roman”, freedom. Republican theory in history has not excelled in making poverty, gender hierarchy, and racism within the republic into main sources of concern. So can there be a radical republican theory of liberty fit for a feminist, to make sense of arbitrary power in the every day life of work, households, and local communities, where power is vague and unorganized? Proceeding from three questions – What does freedom mean? Under what circumstances does the issue arise? Why should we care? – I argue that in a feminist republicanism the lived experience of the unfree will have primary and not, as Skinner now suggests, secondary importance. A feminist republican will be particularly concerned not only with what unfreedom is but with what it is like.
|
|
| 30. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Frihet och filosofi som handling
- 2008
-
Ingår i: Hållbara värden. - : Makadam Förlag. - 9789170610530 ; , s. 63-80
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna essä söks, utifrån en diskussion om frihet som ett hållbart värde, balansen mellan en respekt för det beständiga och en förståelse för det kontextkänsliga. Hur ska en nutida läsare tolka exempelvis John Lockes eller John Stuart Mills frihetsbegrepp och kan vi egentligen tala om dem som med en samtida? Inga idéer är oberoende av tid och rum, men en djupare insikt i idéernas historiska förankringar gör det inte mindre angelägna i det filosofiska samtalet. Filosofiska idéer är varaktiga men vi känner dem till fullo först när vi betraktar dem i ljuset av det de är idéer om. Inför en filosofisk text bör vi alltså söka en förtrogenhet med det samtal i vilken texten är en replik, se texten som en handling filosofen utför. På så sätt kan hållbarheten springa ur det tidsbundna.
|
|
| 31. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Genetic Discrimination
- 2007
-
Ingår i: The Ethics and Governance of Human Genetic Databases. - : Cambridge University Press. - 9780521856621 - 9780511611087 ; , s. 170-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The argument in this chapter proceeds from an empirical fact and a conceptual dissatisfaction. ‘Genetic discrimination’ is now an ethical and legal issue. In countries like France, Denmark and Norway insurance companies and employers are banned from asking individuals to undergo or disclose results from genetic tests. There is backing in the Council of Europe's Convention on Human Rights and Biomedicine and the Universal Declaration on the Human Genome and Human Rights. The term ‘discrimination’ is explicitly used in these documents. In Sweden, legislation was recently proposed by a parliamentary committee. The proposals affect both the insurance sector (previously regulated in a trade agreement) and the employment sector (previously unregulated).
|
|
| 32. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Hobbes om frihet, lag och artificiella handlingar
- 2012
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 16:2, s. 28-39
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln analyseras Thomas Hobbes frihetsbegrepp i relation till lag, rätt och det politiska tillståndets artificiella karaktär i avsikt att förstå hur Hobbes kan förena politisk absolutism med medborgarnas villkorade rätt att vara olydiga.
|
|
| 33. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Human Rights and Human Dignity
- 2023
-
Ingår i: Value, Morality & Social Reality : Essays dedicated to Dan Egonsson, Björn Petersson & Toni Rønnow-Rasmussen - Essays dedicated to Dan Egonsson, Björn Petersson & Toni Rønnow-Rasmussen. - : Department of Philosophy, Lund University. - 9789189415652 - 9789189415669 ; , s. 209-222
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This contribution is an analysis of the philosophical construction of the dignity of the human, with a critical but hopefully constructive engagement with Dan Egonsson’s reflections on social attitudes about the dignity of humanity and how and why moral philosophers ought to account for then. I agree that philosophers should account for actual social attitudes, but my discussion will tend towards the conclusion that “accounting for” should be a consciously political and critical exercise, lest philosophers risk reproducing prejudice and bias.
|
|
| 34. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Humes politiska filosofi
- 2011
-
Ingår i: Förnuft, känsla, moral: Perspektiv på David Hume. - : Thales. - 9789172350847 ; , s. 167-196
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- David Hume såg utforskandet av politiken som en helt integrerad del i sin filosofiska uppgift: att på basis av observation och samlad erfarenhet analysera den mänskliga naturen, människans tänkande och agerande, såväl individuellt som, inte minst, i samhället. Han menade att de två dominerande politiskfilosofiska huvudlinjerna i hans samtid – linjer som också präglade brittisk politik – var och en byggde på en fiktion som helt saknade grund: i ena fallet fiktionen om den politiska maktens gudomliga ursprung och därpå följande absoluta status, i andra fallet fiktionen om att politisk makt legitimeras och villkoras av ett samhällskontrakt. Hume sökte genomskåda dessa fiktioner till förmån för en undersökning av hur samhällen faktiskt fungerar, hur människor beter sig i dem, varför människor värdesätter samhället och därigenom kunna säga något om grunderna och gränserna för politiska skyldigheter. Syftet var både filosofiskt och opinionsbildande. Hans politiska filosofi läses här som ett radikalt bidrag till den politiska filosofin, men radikaliteten framträder bara i sammanhanget av hans filosofiska projekt i stort och av den samtida politiska debatt som han positionerade sig inom.
|
|
| 35. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Kant on Freedom and Obligation Under Law
- 2011
-
Ingår i: Constellations. - : Wiley. - 1351-0487 .- 1467-8675. ; 18:2, s. 170-189
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One of the more puzzling aspects of Kant’s political thought is his insistence on the duty to obey even oppressive rulers combined with his belief in the republic as the only rightful constitutional form. In arguing that resisting oppressive power is as wrong as seizing it, Kant seems committed to the awkward position of denouncing as unrightful any attempts made by the people to establish the only rightful form of constitution. Several roads are available for anyone who might be inclined to attempt to dissolve this tension on Kant’s behalf. I will discuss the purpose of the civil condition and the obligation to move to it from the state of nature, arguing that the purpose of the state for Kant is to secure peace. I also contend that the social contract neither causes the state to exist nor justifies obedience to it. I will proceed to contemplate the civil condition as a state of freedom and, with that in mind, ask two questions about obligation, one relating to the republican form of the state and one to non-republican despotic forms. How can it be that all members of the republic are said to remain free while obligated to law when only a few are granted the law-making citizenship status which is supposed to dissolve the tension between freedom and obligation? How can it be that subjects are obligated to obey an oppressive regime that abuses its authority? These discussions will take us through the role of representation, the people as cause and the status of law, to the state as progressive.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Liberalism
- 2011. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi är alla goda liberaler numera och tror på medborgerliga friheter och individens självbestämmande. Men hur ser liberalismen som distinkt politiskt alternativ egentligen ut? Att vara liberal är något mer specifikt än att gilla yttrandefrihet och tolerans. Liberalismen behandlas här som en politisk filosofi - en teori om det rättvisa samhället. Olika liberala riktningar diskuteras utifrån de grundläggande värden som förenar dem: en viss syn på individen, fokus på individuella rättigheter och ett specifikt svar på frågan om vari individens frihet består. Utifrån denna liberala värdegrund granskas och kritiseras liberala tolkningar av vad det innebär att tro på frihet, jämlikhet, legitimitet och rättvisa.
|
|
| 38. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Liberalism
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Liberalismen är en mångfacetterad politisk riktning som har varit så framgångsrik att den nästan förlorat sin ideologiska skärpa. Vi är alla goda liberaler numera och tror på medborgerliga friheter och individens självbestämmande. Men hur ser liberalismen som ett distinkt politiskt alternativ egentligen ut? I den här boken vaskas de liberala kärnåtagandena fram, de värden som man måste skriva under på för att vara en trovärdig liberal. Att vara liberal är något mer specifikt än att hylla yttrandefrihet och tolerans. Liberalismen behandlas som en politisk filosofi – en teori om det rättvisa samhället – som hyser såväl nyliberalism som socialliberalism. Dessa, delvis mycket olika, liberala riktningar diskuteras kritiskt utifrån de grundläggande värden som förenar dem: en viss syn på individen och ett specifikt svar på frågan om vari individens frihet består. Hur ett rättvist samhälle ser ut finns det olika liberala svar på; nyliberalen definierar sig ofta i den frågan i opposition mot just socialliberalen. För en liberal är individen ett sanningsvittne om sitt eget liv och hennes frihet består i friheten från faktiskt tvång i det hon kan eller avser att göra. Utifrån ett kritiskt ställningstagande till denna liberala värdegrund, diskuteras och granskas olika liberala tolkningar av vad det innebär att tro på frihet, rättigheter, jämlikhet, legitimitet och rättvisa.
|
|
| 39. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Liberalism
- 2003
-
Bok (refereegranskat)
|
|
| 40. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Liberty and its Circumstances : A Functional Approach
- 2009
-
Ingår i: New Waves in Political Philosophy. - London : Palgrave Macmillan. - 9780230221239
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- On a functional approach to a concept one aims to address the question of why we use it at all. What is the work we want the concept to do? There can be nothing neutral about the answer to that question and the answer will not be found by merely looking at the world. The answer will be part of an elaboration of our moral and political commitments. It will be functional to the overall theory within which we use it. My aim in this article is to explore the multifaceted character of freedom, encouraged by a functional approach. Mainly, I wish to emphasize the importance of distinguishing between two questions, one concerning the meaning of liberty—What is liberty understood to be? What does it mean?—and another concerning the circumstances under which issues of liberty arise—What has to be the case for a state of affairs to be appropriately described as one of freedom or unfreedom? A number of mistakes and confusions can be cleared up if we appreciate that a factor can be an element of liberty without being included in the meaning of it, but instead in the circumstances that have to obtain for liberty to be a concern. This requires that the two questions, although related, are kept analytically distinct.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Liberty and Law. Institutional Circumstances of Freedom
- 2007
-
Ingår i: Redescriptions. Yearbook of Political Thought and Conceptual History. - : LIT Verlag. ; 11, s. 99-114
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article I discuss different ways of conceptualising the relation between liberty and law. By ‘law’ I refer throughout to law in the sense of civil law: rules with accompanying sanctions, promulgated by a legislator for the regulation of action in political society. I do not intend to say anything about ‘natural law’, unless I explicitly state otherwise. For the purposes of my argument I will loosely group the positions I discuss under different labels: ‘liberty from the law’, ‘liberty by the law’, and ‘liberty under law’. There is nothing self-serving about these labels; indeed, they may appear simplistic and historically inept. I use them to direct our attention and in order to illustrate a general point that I wish to make, a point that seems to me to fall out of the preceeding discussion. That point is that concepts like liberty are institution dependent and that we cannot hope to understand or even talk about what they mean without adhering to that fact. To anticipate, I will argue that even when liberty is understood in terms of the absence of law, the presence of law or the possibility of its presence will have to be assumed in principle in order for its absence to make sense.
|
|
| 43. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Liberty, Law and Leviathan. Of Being Free from Impediments by Artifice
- 2012
-
Ingår i: Theoria: a Swedish Journal of Philosophy. - : Berghahn Books. - 0040-5825. ; 59:131, s. 1-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The argument in this paper is that Hobbes’ theory of freedom in Leviathan allows for four ways of being free to act – corporal freedom by nature, freedom from obligation by nature, the freedom to disobey, and the freedom of no-rule – each corresponding to a particular absence, some of which make sense only in the civil state. Contrary to what some have claimed, this complexity does not commit Hobbes to an unarticulated definition of freedom in tension with the only one that he explicitly offers, which is that freedom consists of nothing other than the absence of external impediments of motion. To be free from obligation is to be free from impediments. As a political subject in the state, the power that is blocked or compelled by law is a person’s power to perform artificial acts as her will directs. Laws and prior commitments are external impediments that block or compel making an artificial, institution dependent act either impossible or unavoidable. The bonds of law bind artificially yet corporally given that the power that makes them is, quite literally, an external body that moves at will.
|
|
| 44. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Liberty, Law and Social Construction
- 2007
-
Ingår i: History of Political Thought. - : Imprint Academic. - 0143-781X .- 2051-2988. ; 28:4, s. 696-708
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article Hobbes’s view of the commonwealth, and of law and liberty within it, is discussed from the point of view of social ontology. The artificial character of the commonwealth and the constitutive function of the covenant is put in terms of the institutional world being constructed through collective intentionality, which is performative, self-referential, and collective, and which serves as truth-maker. Hobbes is used here to make the point that it is a mistake to argue, as for example Tuomela has done, that the construction of institutions require a joint commitment: we-attitudes held in the we-mode. Instead, institutions on a ‘Hobbesian’ model are constructed by we-attitudes held in the I-mode. This analysis is used in a discussion of law as an institution and law serving as a constraint on freedom. The constructive character of law means that the idea of law can serve as a constraint even in an area of life where in actual fact is unregulated. In order to assess whether liberty can be said to be infringed when that happens we need to go back to the notion of an external constraint, appreciating that what agents there are, what they can do and the powers they possess are functions of collective attitudes conveying meaning and status.
|
|
| 45. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Liberty Revisited. A Historical and Systematic Account of an Egalitarian Conception of Liberty and Legitimacy
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation argues for an interpretation of liberty in terms of non-domination rather than non-interference, that non-domination can work as an independent criterion of political legitimacy, and that non-domination includes an approximation of equality in socioeconomic goods. In the first part, four theories of liberty and power – those of Kant, Locke, J. S. Mill and H. Taylor, and Wollstonecraft – are analyzed. It is concluded that Locke and Wollstonecraft, and Mill and Taylor partly, but not Kant, offer non-domination oriented conceptions of liberty. It is also tentatively argued that this has repercussions for their ideas on sex equality. In the second part a systematic discussion is offered in support of the three aims of the disseration. Non-domination is a socially radical, but not (contrary to contemporary philosopher Philip Pettit) republican value. A distinction is made between liberty and freedom; “liberty” is normative and “freedom” empirical. One’s freedom can be restrained without one’s liberty being infringed, which typically would be the case where there is interference but no relation of dominance. Non-domination addresses asymmetrical relations of power and is inherently egalitarian. One’s liberty is infringed to the extent an agent has the power to interfere (with impunity and at will) with one, whether interference actually takes place or not. Non-domination works as a twofold criterion of legitimacy: A legitimate state furthers non-domination between (groups of) citizens (civil non-domination) under the circumstances of certain constitutional restrictions (political non-domination). The absence of vulnerability to the interference of others that non-domination requires, has to be institutionally secured. One aspect of dominance is the socioeconomic relation between people, and an approximation of socioeconomic equality will therefore be a political concern.
|
|
| 46. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Locke and the Non-arbitrary
- 2003
-
Ingår i: European Journal of Political Theory. - : SAGE Publications. - 1741-2730 .- 1474-8851. ; 2:3, s. 261-279
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, John Locke's accounts of political liberty and legitimate government are read as expressions of a normative demand for non-arbitrariness. I argue that Locke locates infringements of political liberty in dependence on the arbitrary will of another, whether or not interference or restraint actually takes place. This way Locke is tentatively placed in that tradition of republican thought recently brought to our attention by Pettit, Skinner and others. This reading shifts the focus on legitimacy and identifies the independent moral argument for legitimate government as ruling for the good of the people. Consent is left with a hypothetical role to play.
|
|
| 47. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Mary Wollstonecraft
- 2019
-
Ingår i: Encyclopedia of the Philosophy of Law and Social Philosophy. - Dordrecht : Springer Netherlands. - 9789400767300
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Encyclopedic entry on Mary Wollstonecraft's social and political philosophy
|
|
| 48. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Mary Wollstonecraft
- 2019
-
Ingår i: The Routledge Handbook of Women and Early Modern European Philosophy.
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 49. |
- Halldenius, Lena, et al.
(författare)
-
Mary Wollstonecraft
- 2023
-
Ingår i: The Routledge Handbook of Women and Early Modern European Philosophy. - 9781138212756 - 9781315449999 ; , s. 571-583
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter, it is argued that Mary Wollstonecraft’s (1759–1797) writings on morality and politics are usefully analyzed as comprehensive critique of hierarchy and inequality, as detrimental to freedom and virtue. Focus is placed on Wollstonecraft’s approach to doing philosophy, or her method. She regarded inequalities as moral deviations from proper standards of rightness but also as contingent deviations from the path toward progress. It is incumbent upon the philosopher to see through the cheat of privilege and argue for the political destruction of inequality, for the sake of justice and moral development.
|
|
| 50. |
- Halldenius, Lena
(författare)
-
Mary Wollstonecraft and Feminist Republicanism : Independence, Rights and the Experience of Unfreedom
- 2015
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Mary Wollstonecraft is a writer whose work continues to provoke scholarly debate. But Wollstonecraft the historical figure often obscures her importance as a philosopher. Halldenius explores Wollstonecraft’s political philosophy, focusing on her treatment of republicanism and independence, to propose a new way of reading her work – that of a ‘feminist republican’. Wollstonecraft’s works of fiction and non-fiction are analysed and the use of her own experience of a lack of freedom (the lot of an eighteenth-century woman) is examined as a valid line of philosophical enquiry and not – as others have viewed them – as a form of autobiography.
|
|
