| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Barcala, Maximiliano Estravis, et al.
(författare)
-
Whole-genome resequencing facilitates the development of a 50K single nucleotide polymorphism genotyping array for Scots pine (Pinus sylvestris L.) and its transferability to other pine species
- 2024
-
Ingår i: The Plant Journal. - 0960-7412 .- 1365-313X. ; 117:3, s. 944-955
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Scots pine (Pinus sylvestris L.) is one of the most widespread and economically important conifer species in the world. Applications like genomic selection and association studies, which could help accelerate breeding cycles, are challenging in Scots pine because of its large and repetitive genome. For this reason, genotyping tools for conifer species, and in particular for Scots pine, are commonly based on transcribed regions of the genome. In this article, we present the Axiom Psyl50K array, the first single nucleotide polymorphism (SNP) genotyping array for Scots pine based on whole-genome resequencing, that represents both genic and intergenic regions. This array was designed following a two-step procedure: first, 192 trees were sequenced, and a 430K SNP screening array was constructed. Then, 480 samples, including haploid megagametophytes, full-sib family trios, breeding population, and range-wide individuals from across Eurasia were genotyped with the screening array. The best 50K SNPs were selected based on quality, replicability, distribution across the draft genome assembly, balance between genic and intergenic regions, and genotype–environment and genotype–phenotype associations. Of the final 49 877 probes tiled in the array, 20 372 (40.84%) occur inside gene models, while the rest lie in intergenic regions. We also show that the Psyl50K array can yield enough high-confidence SNPs for genetic studies in pine species from North America and Eurasia. This new genotyping tool will be a valuable resource for high-throughput fundamental and applied research of Scots pine and other pine species.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt störningspräglade sandmarker hyser en artrik och konkurrenskänslig flora och fauna. Sådana livsmiljöer har minskat drastiskt under 1900-talet. Under samma period ökade antalet sand- och grustäkter. Trots att täkterna ofta innebär stora ingrepp i naturen kan de utgöra viktiga ersättningshabitat för arter knutna till sandiga miljöer. Sedan några decennier så minskar även sand- och grustäkter starkt, beroende på att samhället vill bevara naturliga sand- och grusresurser. Produktionen har medvetet flyttats till bergkrossanläggningar och det ges idag mycket få tillstånd för utökad verksamhet eller nya sandtäkter. Från fler än 5 000 aktiva täkter på 1990-talet har antalet sjunkit till färre än 1 000. Täkter som avslutas har ofta föreskrifter om att planas ut och övertäckas vilket gör att deras naturvärden spolieras. Drygt 300 rödlistade arter har gynnats av sandtäkter när ursprungshabitaten minskat. Steklar och skalbaggar utgör de största grupperna med närmare två tredjedelar av arterna. Södra Sverige hyser störst rikedom av dessa arter men såväl täkter som arternas mer naturliga miljöer är bristfälligt undersökta, särskilt i glest befolkade delar av landet. För att bevara dessa täktlevande arter krävs att naturvården arbetar för att förhindra att avslutade täkter planas ut eller täcks över. Det är av stor betydelse att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter. Genom enkla åtgärder kan de skapade livsmiljöerna i täkter bevaras till en låg kostnad jämfört med andra alternativa biotopvårdande åtgärder. Rapporten belyser artsamhällena som kan finnas i täkter samt viktiga strategier och åtgärder för naturvård i dessa miljöer. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket och av SLU:s medel för fortlöpande miljöanalys.
|
|
| 6. |
- Cronberg, Nils, et al.
(författare)
-
Mossor
- 2000
-
Ingår i: Red list of Swedish species. - 9188506231 ; , s. 93-105
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Cronberg, Nils, et al.
(författare)
-
Mossor
- 2005
-
Ingår i: The 2005 Red List of Swedish species. - 9188506304 ; , s. 191-204
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hallingbäck, Tomas, et al.
(författare)
-
Bryophytes
- 2010
-
Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. - 9789188506351 ; , s. 231-245
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Hallingbäck, Tomas, et al.
(författare)
-
Mossfloran på Ölands alvar – ett nytt inventeringsprojekt.
- 2012
-
Ingår i: Myrinia – Föreningen Mossornas Vänners tidskrift. - 1102-4194. ; 22:1, s. 6-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2011 a field survey of the bryophyte vegetation and flora of Stora Alvaret, the largest continuous alvar area in Sweden situated on the Baltic island of Öland (SE Sweden), was initiated. A number of transects crossing the alvar area from west to east will be surveyed. The aim of the investigation is to try and elucidate the realtionship between the bryophyte flora and environmental parameters such as soil chemistry, soil wetness, soil depth, disturbances from livestock grazing and the geographic position on the island at different spatial and temporal scales. The survey will be conducted both in early spring and late autumn and will run for several years to enable analyses of the impact of season and climatic variations.
|
|
| 11. |
- Hallingbäck, Tomas
(författare)
-
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Skirmossor-baronmossor. Bryophyta: Hookeria-Anomodon.
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna volym av Nationalnyckeln avslutas beskrivningen av egentliga bladmossor (Bryopsida). Här presenteras 220 arter i 85 släkten, 22 familjer och två ordningar. Tillsammans brukar arterna i denna volym kallas för pleurokarpa mossor och karakteriseras av ett oftast krypande växtsätt med kapslar på specialiserade sidogrenar en bit ned på stammen. De två föregående volymerna Sköldmossor - blåmossor (AJ 6-23) samt Kompaktmossor - kapmossor (AJ 24-36) behandlar större delen av de så kallade akrokarpa mossorna, som har kapslarna i skottets topp. I den förstnämnda volymen finns också en introduktions till egentliga bladmossor med beskrivning av deras ekologi och hur man studerar dem samt förklaringar av många av de termer som förekommer i samtliga volymer om bladmossor. I föreliggande volym hittar vi många av våra mest välkända mossor. Här finns sådana som bildar skogens mjuka golv, exempelvis väggmossa Pleurozium schreberi, husmossa Hylocomium splendens och kammossa Ptilium cristacastrensis. Här finns också sådana som är till förtret för pedantiska trädgårdsägare, som ser hakmossan Rhytidiadelphus squarrosus breda ut sig alltmer mellan allt glesare grässtrån. Den som först fäster ögonen på våtmarkernas färgglada orkidéer kan med denna bok också bekanta sig med brunmossornas variation i färg och form. Till denna grupp hör bland annat arterna inom släktena spärrmossor Campylium, krokmossor Drepanocladus, skedmossor Calliergon, skorpionmossor Scorpidium och många av deras släktingar. Några arter har gått så långt att de lever helt och hållet i vatten. Näckmossan Fontinalis antipyretica är ett sådant exempel med sina långa, slingrande skott som böljar över stenar i åar och bäckar eller på sjöbottnar. Många arter har inte tagit steget fullt ut och lever i strandkanten, där de förefaller att trivas med att då och då översvämmas. De pleurokarpa mossorna finns i de flesta miljöer. De täcker mark, stenar och trädstammar och är lätta att träffa på, inte minst när de bildar stora mattor och kuddar över underlaget. De flesta kan studeras med en handlupp och granskning av ett fåtal karaktärer, som beskrivs i bokens bestämningsnycklar och presentationer. Bara i vissa fall kan mikroskopet behöva plockas fram för att man ska bli säker på sin sak efter att ha studerat bladcellerna. Även de svårare mossorna kan med lite träning kännas igen på färg, form och växtplats.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Hallingbäck, Tomas
(författare)
-
Recommendations for the use of critical terms when applying IUCN red-listing criteria to bryophytes
- 2019
-
Ingår i: Lindbergia. - 0105-0761. ; 2019
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The IUCN Red List is recognised as a robust system for assessing the risk of extinction to organisms, but there are difficulties in applying the criteria to bryophytes and other clonal and colonial organisms. Three critical terms are addressed – generation length, mature individual and severe fragmentation – and definitions given in order to facilitate the use of the IUCN Red List criteria for bryophytes. These recommendations provide a pragmatic and effective way of using the IUCN Red List process for bryophytes and may have a wider application to other clonal organisms.
|
|
| 18. |
- Hallingbäck, Tomas, et al.
(författare)
-
Rödlista över mossor - Bryophyta
- 2020. - 2020
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2020. - 9789187853548 - 9789187853555 ; , s. 59-66
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Nytt i nya rödlistan
- 2015
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 109, s. 188-207
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The new Swedish Red List of vascular plants, bryophytes, algae, lichens and macrofungi is briefly presented. These groups now comprise more than 1800 red-listed species, corresponding to 21% of the assessed species. A net increase of 170 red-listed species since 2010 is mainly the result of more data to base the assessments on. For the first time, four sections in the plant genus Hieracium have been assessed, resulting in an addition of 327 apomictic plant species to the Red List. Logging of old-growth forest and overgrowth of former open and semi-open habitats (mainly because of ceased management of semi-natural habitats) are the stressors that harm most species, while eutrophication, drainage, water level regulation and exploitation are also important. The dieback of the elm species Ulmus glabra, U. minor, and ash Fraxinus excelsior, because of invasive pathogens, negatively affects many species of lichens, fungi and bryophytes being dependent on these host trees. In the forest landscape, the main challenge is to allow forestry without clear-cutting large areas and to maintain mixed stands regarding tree species and age distribution. In the agricultural landscape the challenge is to maintain and improve management by grazing and mowing in semi-natural grasslands, but also wooded areas, despite a continuous decline in the number of domestic cattle. In valuable wetlands and lakes, the negative impact of old ditches and water level regulation should be reduced. Species conservation in urban areas, like cities (lawns, parks and gardens), road verges and former sandpits, poses a promising challenge where much more could be done to improve the situation for red-listed species.
|
|
| 24. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Var fjärde växt och svamp är rödlistad
- 2020
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 114, s. 186-191
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 25. |
- Söderström, Lars, et al.
(författare)
-
Bryophyte conservation for the future.
- 1992
-
Ingår i: Biological Conservation. - 1873-2917. ; 59:2-3, s. 265-270
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- he conservation process involves recognizing and listing rare and decreasing species, recording their distribution, biology and specific threats, proposing conservation programmes, and executing these programmes. There are large gaps in our knowledge about bryophytes which must be filled before their conservation can be selective. These include taxonomy, bryogeography, habitat demands, natural dynamics, dispersal ability, population structure and genetics. In a long-term perspective, conservation must strive towards creating possibilities for the species to survive without too much artificial support. It is particularly important to focus on habitats and sites where the species may survive naturally during unfavourable periods. In the short term, creating nature reserves with large populations can save a species until our knowledge has increased. In practice, bryologists must be more active in collecting data and informing the conservation organizations and governmental authorities about the need for conservation.
|
|
| 26. |
- Tyler, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Determinants of bryophyte species composition and diversity on the Great Alvar of oland, Sweden
- 2018
-
Ingår i: Journal of Bryology. - : TAYLOR & FRANCIS LTD. - 0373-6687 .- 1743-2820. ; 40:1, s. 12-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Factors driving the species richness and distribution of bryophytes are poorly studied and not well understood, particularly in grasslands. We analysed the occurrence of bryophyte species and variation in species richness across 674 plots (0.5 m x 0.5 m) in alvar vegetation (grassland on limestone pavement with thin or no soil) on oland (Sweden) in relation to substrate characteristics and chemistry, inundation frequency, grazing pressure and geographical variables. We found 148 taxa, including 11 nationally red-listed ones. Species richness per plot was significantly associated with substrate type, positively associated with pH and grazing intensity, but negatively associated with soil depth. However, richness of species typical of, or restricted to, alvar habitats responded differently to richness of species more common in other habitats. Typical alvar species were favoured by high pH, shallow soil and low phosphate availability, while generalists preferred relatively low pH, higher phosphate availability and organic or mull soil types. Distance from the alvar margin had only weak effects. Concerning the effects on individual species and community composition, inundation frequency and pH were found to have the largest effects, although other factors (substrate type, soil depth, bare soil, bare stone, phosphate availability and grazing pressure) were more important for some individual species, stressing the importance of microsite variability and variability in management for regional species richness. From a conservation perspective, it is concluded that grazing is generally positive whilst factors increasing phosphate availability may disadvantage the typical alvar species, and proximity to the alvar margin is not a major problem.
|
|
| 27. |
- Tyler, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Mossinventeringen av Stora alvaret 2011–2013
- 2019
-
Ingår i: Myrinia – Föreningen Mossornas Vänners tidskrift. - 1102-4194. ; 29, s. 22-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the period from 2011 to 2013, a group from Mossornas Vänner made a field survey of bryophyte flora of Stora alvaret situated on island Öland in the Baltic Sea. The result of the survey was published in Journal of Bryology 2018 (see the reference at the end of the article). We analysed the occurrence of bryophyte species and variation in species richness across 674 plats (0.5 m x 0.5 m) in alvar vegetation (grass/and on limestone pavement with thin or no soil) in relation to substrate characteristics - chemistry, inundation frequency, grazing pressure and geographical variables. We found 148 taxa, including 11 nationally red-listed ones. Species richness per plot was signifzcantly associated with substrate type, positive/y associated with pH and grazing intensity, but negative/y associated with soil depth. However, richness of species typical of or restricted to , alvar habitals responded different/y from richness of species more common in other habitats. Typical alvar species were favoured by high pH, shallow soil and low phosphate availability, while generalists preferred relative/y low pH, higher phosphate availability and arganie or mull soil types. Distance from the alvar margin had only weak effects. Concerning the effects on individual species and community composition, inundation frequency and pH were found to have the largest effects, although other jaetors (substrate type, soil depth, bare soil, bare stone, phosphate availability and grazing pressure) were more important for same individual species, stressing the importance of microsite variability and variability in management for regional species richness. From a conservation perspective, it is concluded that grazing is generally positive whilst factors increasing phosphate availability may disadvantage the typical alvar species, and proximity to the alvar margin is not a major problem.
|
|
