| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Baaz, Mikael, 1966, et al.
(författare)
-
Emotions and resistance: An introduction
- 2018
-
Ingår i: Resistance and Emotions: interrogating Crossroads and Social change. - Abingdon, Oxon : Routledge. - 9781138482531
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Baaz, Mikael, 1966, et al.
(författare)
-
Some concluding reflections
- 2018
-
Ingår i: Resistance and Emotions: Interrogating Crossroads and social change. - Abingdon, Oxon ; Routledge : Routledge. - 9781138482531
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Engdahl, Christopher, et al.
(författare)
-
Avslutande reflektioner
- 2022
-
Ingår i: Hur kan vi förstå rörelse?. - Stockholm : Liber. - 9789147145393 ; , s. 236-244
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Engdahl, Christopher, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2022
-
Ingår i: Hur kan vi förstå rörelse?. - Stockholm : Liber. - 9789147145393 ; , s. 15-59
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion till Labans rörelseramverkIntroduktion av sociologiska termerBokens dispositionReferenser
|
|
| 7. |
- Engström, Lars-Gunnar, 1965-, et al.
(författare)
-
Sweden
- 2020
-
Ingår i: Extended Working Life Policies. - Cham : Springer. - 9783030409852 - 9783030409845 ; , s. 439-447
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Extended working life in Sweden is discussed using the old age pension reform of 2001 and debates and policies following this reform as a starting point. Extended working life is also discussed in relation to flexible work, unpaid caregiving, employers’ attitudes toward older workers and working environment. The implications of different outcomes of an extended working life for men and women and possible health effects are considered. Several issues with gender as well as health implications have to be further analyzed and evaluated to ensure not only financial sustainability of the pension system but also equal opportunities for men as well as for women both in an extended working life and in life after retirement.
|
|
| 8. |
- Hakamies-Blomqvist, Liisa, et al.
(författare)
-
Äldre bilförare i simulator : en valideringsstudie
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att granska simulatorns validitet för studier av körbeteende hos äldre (65+) bilförare. Äldre bilförare är det snabbast växande segmentet i förarpopulationen. I förhållande till fältstudier är en körsimulator fördelaktig så tillvida att den verkliga trafikens olycksrisk undviks och att beteendet i situationer som skulle innebära en oacceptabel risk i en fältstudie kan observeras och mätas. Dessutom har man har fullständig kontroll över den experimentella situationen. Nackdelen är att även de bästa simulatorerna inte kan producera en helt övertygande illusion av verklig bilkörning, vilket rimligen påverkar körbeteendet. I studien jämfördes hur äldre försökspersoner körde samma rutt med en instrumenterad bil i verklig trafik och med VTI:s simulator. Dessutom samlades intervju- och testdata. Resultaten visar att försökspersonerna körde i stort sätt på samma sätt i simulatorn som i den instrumenterade bilen. De viktigaste skillnaderna mellan simulator och mätbil var följande: 1. Medelhastigheten var lägre i simulatorn på 70-sträckor. 2. Försökspersonerna körde längre åt höger på vägbanan i simulatorn. 3. Variationen i hastighet, sidoläge och rattutslag var större i simulatorn. 4. Försökspersonerna bromsade betydligt oftare och hårdare i simulatorn. 5. Inlärningseffekter, såsom ökad hastighet och mindre variation i hastighet och sidoläge, uppträdde i betydligt större grad i simulatorn.
|
|
| 9. |
- Heikkinen, Päivi, et al.
(författare)
-
A 28-day toxicity study with highly purified PCB 180 in Sprague–Dawley rats
- 2008
-
Ingår i: Toxicology Letters. - : Elsevier. ; , s. 205-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PCB 180 is a persistent and accumulative heptachlorinated non-dioxin-like polychlorinated biphenyl (NDL-PCB) abundantly present in food and the environment. Risk characterisation of NDL-PCBs has been confounded by the presence of highly potent dioxin-like (DL) impurities. We used therefore highly purified PCB 180 (DL impurities 2.7 ng TEqWHO/g PCB 180) for the 28-day toxicity study in adult rats. Groups of 5 males and 5 females were given total doses of 3, 10, 30, 100, 300, 1000 or 1700 mg/kg PCB 180 by gavage. Total dose was divided into 6 daily loading doses and 3 weekly maintenance doses. Bodyweight development was retarded at 1700 mg/kg during loading dosing, but recovered by the end of the study. Hepatic effects are reported separately (Roos et al., ibid.). Thyroid weight was increased in males. Plasma free T4 was dose-dependently decreased (maximally by 69% in males and 50% in females) in association with thyroid follicle depletion, but T3 was not affected. Increased thyroid follicle cell vacuolization is suggestive of thyroid activation. In males, vacuolization and extracellular deposits were observed in the frontal part of pituitary. Activation of adrenal cortex is demonstrated by vacuolization and hypertrophy observed in cells of zona fasciculata of the adrenal cortex. Erythrocyte parameters (red blood cell count, haematocrit, haemoglobin) were dose-dependently decreased in both genders. The results demonstrate a distinct toxicological profile of PCB 180 with some similarities with that of DL compounds, but clearly lower potency.Acknowledgement: Funded by the European Commission (ATHON, FOOD-CT-2005-022923
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Heikkinen, Satu, et al.
(författare)
-
Aktörer på äldrebilförar-arenan
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den ökande andelen äldre i befolkningen är en av de stora samhällsfrågorna idag. Transportsektorn utgör inget undantag. Äldre bilförare är en omdiskuterad grupp samtidigt som kunskapen om hur olika aktörer påverkar dem är liten. Denna rapport beskriver därför hur olika organisationer influerar äldre förare ur ett brett perspektiv. Både trafiksäkerhet och mobilitet beaktas.På politiskt håll hade en utredning om äldre bilförare gjorts. Dess fokus var på trafiksäkerhet ur ett trafikmedicinskt perspektiv. Vi kunde inte finna någon motsvarande utredning med fokus på äldre bilförare och mobilitet. Mönstret återspeglades hos andra aktörer. Det fanns en medvetenhet om äldre bilförare i relation till trafiksäkerhet men mera sällan i relation till äldres mobilitet. Internationellt kunde man skönja en annan trend där brist på mobilitet identifierats som kanske det största problemet för äldre. I den sociala sektorn föreföll det finnas medvetenhet om att bristande mobilitet hos äldre kan bli kostsamt för samhället, ifall äldre passiviseras och inte klarar ett självständigt boende. Bilkörningens förhållande till mobilitet hade man dock inte studerat. Hos några aktörer började ett synsätt på transportsektorns beroende av andra sektorer skymta. Man såg att bebyggelseplanering påverkade mobilitetsbehovet. Många aktörer såg funktionshindrade och äldre som en grupp. Det medförde att vissa grupper av äldre föreföll bortglömda.Metoden var kvalitativ och explorativ. Många källor användes för att hämta information: intervjuer, hemsidor, litteratur med mera. För att kunna göra informativa beskrivningar över organisationerna valdes några branscher ut. Departement, Vägverket, länsstyrelser, landsting, kommuner, försäkringsbolag, trafikskolor och äldreorganisationer var några av de aktörer som ingick i studien.
|
|
| 16. |
- Heikkinen, Satu, 1969-
(författare)
-
Att köra eller inte köra : Hur de äldre, åldrande och bilkörning har diskuterats i svensk transportpolitik
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this study is to analyse the formation of older and ageing drivers in Swedish transportation policy. Documents from the Swedish Government, the Riksdag and, in a few cases, public authorities and newspapers are analysed. The discourse-analytical framework is inspired by Foucault’s archaeology, which is used as a tool box. The study identifies/constructs three periods in the formation of older and ageing drivers. In the first period (1934–1967) there is a discursive gap between statements about driver selection and traffic safety. Driving in ‘old age’ is a problem for medical expertise and mandatory tests are proposed. The proposals are rejected, as older people’s driving is not a problem in the discourse of traffic safety. In the second period (1967–1991) ‘older drivers’ is made up as a category of interest. ‘Older drivers’ become an accident population in the discourse of traffic safety due to changes in statistical practices. In the third period (1991–2006) a discourse of older peo-ple’s mobility is appearing alongside the discourses of traffic safety and driver selection. Moreover, the study traces how the statements of older and ageing drivers are ordered by more general ideas of the aged and ageing. Double discourses of ageing are followed by a dichotomisation in ‘healthy’ and ‘sick older drivers’ in the 1990s. The idea of an abrupt exit in old age alters to a more gradual exit, in its turn followed by challenging the very idea of exit.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Heikkinen, Satu, 1969-, et al.
(författare)
-
Dancing my age : Emotions, interactions, and bodily sensations
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Sports and Active Living. - : Frontiers Media S.A.. - 2624-9367. ; 4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While there is a growing body of research on the social aspects of older people's dance, studies focusing on emotions are rare. In this study, we use an interactionist sociological perspective to examine the role of emotions in older social dancers' experiences in Sweden. Through qualitative interviews with 29 active or previously active dancers, we found that their experiences of emotional energy and experiences of flow override concerns of age and aging. Age, however, did become significant as the age differences at dance events could bring forth feelings of alienation associated with feeling old. In addition, cultural and gendered norms of appropriate age differences between dancing partners produced shame and pride as well as feelings of being either old or young. Moreover, certain bodily experiences were interpreted in terms of age. Overall, the study contributes to the discussions of the complexity of subjective experiences of age by highlighting its emotional aspects through social partner dancing.
|
|
| 19. |
- Heikkinen, Satu, 1969-
(författare)
-
Dancing through life in a changing world : Life course, historical time and serious leisure
- 2021
-
Ingår i: Leisure/ Loisir. - : Taylor & Francis. - 1492-7713 .- 2151-2221. ; 45:2, s. 301-330
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a lack of studies taking a life course perspective in the growing field of research on the social aspects of older people’s dance. This study aims to redress this negligence by exploring older people’s experiences of social dance through life by using a life course perspective. In the process of analysis, the theoretical framework was informed by the serious leisure perspective. Twenty-six qualitative interviews were conducted with older people active in dances originating from the Swedish folk park tradition. The results demonstrate how life events, historical events, social change, and individuals’ involvement affect experiences of social dance through life. The study also highlights experiences of discontinuity caused by social change, i.e. changes in the social world of folk park dance. By combining the life course perspective with assumptions from the serious leisure perspective the study contributes to research discussions about the need to contextualize the serious leisure perspective.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Heikkinen, Satu, 1969-, et al.
(författare)
-
Happiness and Perseverance : The Interplay of Emotional Energies in Gray Dancing
- 2020
-
Ingår i: Positive Sociology of Leisure. - Cham, Switzerland : Palgrave Macmillan. - 9783030418113 - 9783030418120 ; , s. 29-48
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Perseverance has been deemed as a precondition of flow and serious leisure. Less is known about what generates perseverance in leisure activities. This chapter is aimed at exploring perseverance by focusing on social dancing among older people. The theoretical framework is primarily based on Hochschild’s and Collins’ emotion theories. Qualitative interviews with older dancers were analysed. The results suggest that both positive and negative emotions play an important role in shaping perseverance and the overall emotion of happiness in dancing. Successful interaction rituals create positive emotions and positive emotional energy. However, challenges are of importance as the negative emotions created can contribute to negative emotional energy which makes the interviewees endure hardships. The chapter contributes to research discussions about the role of emotions in leisure.
|
|
| 23. |
- Heikkinen, Satu, 1969-
(författare)
-
Michel Foucault
- 2014. - 1
-
Ingår i: Sociologins teoretiker. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140678638 ; , s. 193-208
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
- Heikkinen, Satu, 1969-
(författare)
-
Mobile Lives in a Neighbourhood : Physical Mobility, Life Stories and Ageing
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- ‘Ageing in place’ is a notion which captures the importance of ageing in familiarsurroundings for older people. Place is often conceptualized as the local environment,e.g. the neighbourhood of living. However, in the modern mobile world,older people are highly mobile, virtually as well as physically. This means thatthe notion of place also has to include mobility and ‘ageing in place’ may have totranscend local boundaries. The aim of this paper is to discuss ‘ageing in place’based on narratives of physical mobility, i.e. everyday mobility/transportation andresidential mobility, among older people living in the same neighbourhood.18 interviewees 65 years and older were asked to retell their lived mobility.All interviewees lived in the same neighbourhood, Ljura in Norrköping, Sweden.In this way all stories converged in time and space, in Ljura, at the time of the interviews.Some interviewees had grown up in Norrköping while others originatedfrom the very north and south of Sweden, as well as from abroad. The experiencesof and ties to Ljura differed clearly based on when the interviewees movedto Ljura as well as previous experiences of mobility in life. While living in Ljura,routinized everyday mobility was connecting the neighbourhood to other importantplaces for the informants, e.g. a nearby forest, the city centre, allotments andplaces from the childhood. Multilocal living was also important where living inthe neighbourhood was, depending on season, shared with living in the summercottage or traveling for longer periods in a camper.The life stories of mobility among older people living in the same neighbourhoodillustrate heterogeneous ways of relating to the neighbourhood as well asthe importance of mobility to link places of significance to each other. The paperdiscusses conceptualisations of ‘ageing-in-place’ in relation to these results
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Heikkinen, Satu, 1969-
(författare)
-
'Seniors are disabled or like everybody else' : Dilemmas for policy makers when dealing with life course transitions and heterogeneity in applied fields such as transportation
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The point of departure for this article is the results from a case study of Sweden on national actors and policies dealing with senior obility published in a EU report 2013. The results showed that senior road users were a neglected category on national policy level espite concerns of the ageing of society. In this article the case study was further analysed in a theoretical framework of categorisation n order to get in-depth knowledge on how older road users were discussed and categorised. The main empirical data was interviews, documents and web pages, all focusing on national level. There was ambivalence among important national transportation actors in how to deal with the category of older road user. Officials at Swedish Transport Administration claimed e.g. older road users to be a nonrelevant category since issues of importance for this category were brought up in relation to categories such as disability and vulnerable road users. Otherwise older road users were like "everybody else". There was a backlash where heterogeneity was explicitly used as an argument for not focusing explicitly on older people. It appeared to be based on an understanding of heterogeneity as diversity of characteristics (except chronological age) while not recognizing how individuals with different characteristics still may pass common life course transitions related to the life course. The tendency to view categories in this context as constructed on specific static characteristics (e.g. chronological age, disability features) thus largely dismissed the temporal dimension in ageing and life course transitions and processes. The consequence was, among others, a problematic one-dimensional understanding of heterogeneity. The article argues that what has often been viewed as an advance, in gerontology and later spread to other fields, namely putting forward heterogeneity in order to challenge homogenous views of old age, should be accompanied also with a more thorough view on heterogeneity in relation to age.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Heikkinen, Satu, 1969-, et al.
(författare)
-
Ålderism - ett fruktbart begrepp?
- 2008
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 45:2, s. 18-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ageism has gained growing attention in Sweden the last decade. Age is even discussed to be included in the discrimination legislation. Still, the concept has not been of much sociological interest. This article is an overview of the concept ageism and how it has been discussed in social gerontology. In the article it is argued that the overall focus has been on overtly expressions such as stereotypes and discriminating behavior while underlying structures and processes of power and power relations have not got enough attention. As a result the concept of ageism has become limited as an analytical tool. Thus, in order to develop the potential of the concept it seems crucial to explicate and theorise power relations. To accomplish this goal, i.e. to focus on how age based power relations are negotiated, challenged and reproduced in processes and institutionalised practise it is suggested that ageism might have to be complemented with other concepts, such as age coding.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Heikkinen, Satu, et al.
(författare)
-
Åtgärder för äldre bilförare : effekter på trafiksäkerhet och mobilitet
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskrivs och värderas trafiksäkerhetsåtgärder för äldre bilförare i Norge. Med hjälp av litteratursökningar (publikationer från år 2000 och senare) togs en översikt fram av åtgärder riktade mot såväl förare, fordon som väg- och trafikmiljö. En detaljerad beskrivning av tester som äldre själva kan använda för att bedöma sin egen förmåga och behov av eventuellt stöd presenteras också. I nästa steg värderades och diskuterades åtgärdernas effekter på trafiksäkerhet, mobilitet och säker mobilitet. Ävenåtgärdernas genomförbarhet i Norge beaktades.De åtgärder som utkristalliserades som trafiksäkerhetsfrämjande för äldre bilförare samtidigt som de intepåverkade mobiliteten på ett negativt sätt, var följande sju, utan inbördes rangordning:Det befintliga systemet i Norge med läkarintyg från och med 70 års ålder för personbilsförare börutvärderasDet befintliga systemet i Norge med begränsade körkort bör utvärderasUtbildning för äldre bilförare bör fortsätta och området utvecklas för att nå bättre effekterEgentester bör införas stegvis och denna användning bör evaluerasFramtagning och spridning av råd till äldre om att välja bil och utrustning bör stimulerasSeparat signalfas för vänstersvängande fordon bör om möjligt införas i signalregleradekorsningar, eventuellt kompletterad med ett separat körfältKomplexa korsningar utan signalreglering bör om möjligt byggas om till cirkulationsplatser
|
|
| 38. |
- Heikkinen, Satu, et al.
(författare)
-
Äldres resvanor : äldre trafikanter som heterogen grupp och framtida forskningsbehov
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta notat är att ge en översikt av viktiga forskningsresultat om äldres resmönster samt att diskutera och problematisera hur heterogeniteten beaktas i forskning om äldres resmönster. Sammanställningen av forskningsresultat har gjorts i två steg. För det första bygger översikten på ett antal avslutade och pågående projekt från år 2008 och framåt där VTI har medverkat. För det andra har riktade litteratursökningar gjorts. Tvärsnittsstudier har utgjort en viktig grund för att illustrera hur äldre åldersgrupper reser mindre än åldersgrupper i medelålder, detta gäller såväl genomsnittlig restid, reslängd och antal resor. Detta är ett stabilt mönster i flertalet industrialiserade länder. En viktig del i minskningen utgörs av en minskning i arbetsresor i de högre åldersgrupperna. Samtidigt är det viktigt att notera att tvärsnittstudierna också pekar på att det inte är alla restyper som minskar utan inköps-, service-resor och fritidsresor är fortsatt vanliga i äldre åldersgrupper nära pensionsåldern. Det är först i de allra högsta åldrarna som resorna blir något färre. Tvärsnittsstudier illustrerar också hur de äldre åldersgrupperna reser mindre än medelåldersgrupper när det gäller de flesta färdmedel. Ett viktigt undantag är gång. Gång uppvisar en U-formad kurva där yngre liksom äldre åldersgrupper går mer än grupper i medelåldern. Viktigt att notera är att resultaten i tvärsnittsstudier både är beroende av individuella åldrandeprocesser och samhällelig förändring. En central fråga i forskning om äldres resvanor berör också utveckling över tid vilket studeras i longitudinella studier. Även prognoser för framtiden är viktiga. Äldres resande har ökat över tid vilket framförallt handlar om ett ökat bilresande. Det sker också en förändring där både inköps- och serviceresor liksom fritidsresor har ökat. I notatet beskrivs också den aktuella forskningstrenden att beskriva heterogeniteten hos äldre trafikanter. Vi beskriver studier baserade på sociodemografiska variabler likväl som en trend att konstruera nya kategorier av äldre baserat på resmönster. Även en trend där fokus ligger på livsloppsrelaterade förändringar som inverkar på mobilitet snarare än kronologisk ålder per se beskrivs.
|
|
| 39. |
-
Hur kan vi förstå rörelse? : Labans rörelseramverk, sociologi och didaktik
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är rörelse? Hur kan vi arbeta med rörelse i dagens skola? Hur kan vi förstå kroppsliga rörelsers sociala betydelse? Boken berör dessa frågor med utgångspunkt i Rudolf Labans rörelseramverk och lyfter fram de kroppsliga rörelsernas sociala och didaktiska aspekter.Boken passar som läromedel inom idrottslärarutbildning och ämnet idrott och hälsa i skolan och i andra sammanhang där rörelse och rörelsedidaktik är i fokus. Antologin är ett bidrag till sociologins forskningstradition av att studera gester, interaktioner och samspel. Detta gör också boken användbar både för begreppsdiskussioner och praktiska övningar i undervisning inom sociologi och närliggande ämnen.I de olika kapitlen uppstår unika möten mellan Labans rörelseramverk, didaktik i ämnet dans och rörelse och sociologisk analys. De rörelseaspekter som tas upp och fördjupas är: kropp, rum, dynamiska uttryck och relation. [Text från förlaget]
|
|
| 40. |
- Iivanainen, Erika, et al.
(författare)
-
Intra- and extracellular signaling by endothelial neuregulin-1
- 2007
-
Ingår i: Experimental Cell Research. - : Elsevier BV. - 0014-4827 .- 1090-2422. ; 313:13, s. 2896-2909
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Suppression of tumor growth by inhibition of ErbB receptor signaling is well documented. However, relatively little is known about the ErbB signaling system in the regulation of angiogenesis, a process necessary for tumor growth. We have previously shown that heparin-binding EGF-like growth factor (HB-EGF) is expressed by vascular endothelial cells (EC) and promotes endothelial recruitment of vascular smooth muscle cells (SMC). To assess whether other members of the EGF-family regulate angiogenesis, the expression of 10 EGF-like growth factors in primary ECs and SMCs was analyzed. In addition to HB-EGF, neuregulin-1 (NRG-1) was expressed in ECs in vitro and in vivo. Endothelial NRG-1 was constitutively processed to soluble extracellular and intracellular signaling fragments, and its expression was induced by hypoxia. NRG-1 was angiogenic in vivo in mouse corneal pocket and chicken chorioallantoic membrane (CAM) assays. However, consistent with the lack of NRG-1 receptors in several primary EC lines, NRG-1 did not directly stimulate cellular responses in cultured ECs. In contrast, NRG-1 promoted EC responses in vitro and angiogenesis in CAM in vivo by mechanisms dependent on VEGF-A and VEGFR-2. These results indicate that NRG-1 is expressed by ECs and regulates angiogenesis by mechanisms involving paracrine up-regulation of VEGF-A.
|
|
| 41. |
- Isaksson, Karolina, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafik för lokal och regional utveckling : förutsättningar för strategiskt kollektivtrafikarbete i Dalarna och Östergötland 2000-2011
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten av en studie av de institutionella förutsättningar som har karakteriserat kollektivtrafikpolitik och -planering på regional och lokal nivå i Sverige under 2000-talets första decennium. Syftet är att få en empiriskt grundad förståelse för vilka förutsättningar som har funnits lokalt och regionalt för att bedriva ett långsiktigt och strategiskt kollektivtrafikarbete, med fokus på både formella och informella faktorer. Studiens empiriska fokus riktas mot två län, Dalarna och Östergötland. I studien identifieras och diskuteras de utmaningar som har kringgärdat ambitionerna att utveckla en mer långsiktig strategisk kollektivtrafikplanering på lokal och regional nivå under den studerade perioden. En av knäckfrågorna har handlat om relationen mellan ägare (kommun och landsting) och trafikbolag. En annan viktig fråga handlar om de kostnadsfördelningsmodeller som har tillämpats i respektive län, och hur dessa har förmått skapa incitament för att bedriva ett långsiktigt strategiskt kollektivtrafikarbete. En tredje fråga som har varit avgörande i de båda länen är vilket intresse och vilken förmåga som har funnits för att etablera och upprätthålla en övergripande strategisk blick och viljeinriktning i det lokala och regionala kollektivtrafikarbetet. Sammanfattningsvis ger studien en rad exempel på både utmaningar och drivkrafter för ett mer långsiktigt och strategiskt kollektivtrafikarbete. De båda exemplen visar att det ofta är en kombination av formella och informella institutionella förutsättningar som avgör hur god förmåga som etableras för att bedriva ett långsiktigt strategiskt kollektivtrafikarbete. 2000-talets första decennium har präglats av ett formellt institutionellt regelverk som inte har varit särskilt gynnsamt i detta avseende. Avslutningsvis förs i rapporten en diskussion om den nya kollektivtrafiklagstiftningen som gällt från den 1 januari 2012, och i vilken mån den kan ses som en lösning på de utmaningar som har identifierats. En fråga som framstår som avgörande för framtiden är kopplingen mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och kommunerna, som genom det kommunala planmonopolet styr bebyggelseutvecklingen och den lokala trafikplaneringen och därmed på flera sätt avgör vilka förutsättningar som skapas för kollektivtrafiken. Det återstår att se hur den nya lagstiftningen faller ut i detta och en rad andra avseenden. Det är viktigt att framöver noga följa upp och analysera hur det går med det strategiska kollektivtrafikarbetet lokalt och regionalt, med fokus på såväl formella som informella institutionella förutsättningar.
|
|
| 42. |
- Isaksson, Karolina, et al.
(författare)
-
Sustainability transitions at the frontline. Lock-in and potential for change in the local planning arena
- 2018
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 10:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores challenges and possibilities for integrating goals of long-term sustainable development into urban planning practice, with a specific focus on local institutional conditions for sustainability transitions. The analysis is based on a qualitative single case study of a large urban development process: the development of a new city district in Hyllie in the city of Malmö, Sweden. Hyllie was branded as a flagship project for sustainable urban development, with particularly high ambitions on climate neutrality and sustainable energy consumption. Several innovative elements were initiated in the development process, for instance the "climate contract" between the municipality and large energy companies. In the paper, this climate contract is discussed as an initiative with a promising potential for sustainability transitions. In practice, however, the outcome of the development in Hyllie in terms of sustainable development is ambiguous, since the district is also framed around luxury shopping, entertainment, and an ambition to attract visitors from a long distance. The Hyllie development illustrates pre-requisites for work on sustainable development in a decentralized and market-oriented planning context. Theoretically, the analysis is inspired by the multi-level perspective (MLP) and institutional theory. The results illustrate how the development process was shaped by a complex interplay between actors with differing agendas and targets at different stages in the process. These results are applied in a general discussion of challenges and possibilities for urban planning to contribute substantially to a transition to long-term sustainable development. Overall, the analysis demonstrates the importance of considering specific local institutional conditions in strategic work for long-term sustainability.
|
|
| 43. |
- Krekula, Clary, et al.
(författare)
-
Det heterogena åldrandet : Vad kan begreppet tredje åldern tillföra?
- 2011. - 1
-
Ingår i: Tredje åldern. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140673473 ; , s. 49-62
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tredje åldern beskrivs som den period under senare delen av livet då man är fri från arbetslivets krav och skyldigheter men ännu inte i behov av sociala rättigheter i form av vård och omsorgsinsatser. Under de senaste åren har begreppet tredje åldern kommit att användas allt oftare även inom det sociala arbetet, både nationellt och internationellt.I den här boken problematiseras begreppet tredje åldern med utgångspunkt från aktuell forskning ur en rad olika samhälleliga och sociala perspektiv. Det centrala temat i boken hämtas från livsloppsperspektivet och teorier om socialt medborgarskap. Här diskuterar författarna frågor som: Vilken roll har gruppen "tredje åldrare" i samhället? Vad innebär tredje åldern för det professionella och frivilliga sociala arbetet? Är fri tid enbart en medborgerlig rättighet, eller finns det också samhälleliga skyldigheter under den "fria" tiden?Tredje åldern - Sociala aspekter och medborgarskap riktar sig främst till studerande på universitets- och högskoleutbildningar på grund-, och avancerad nivå inom socialt arbete, social omsorg, vård-, samhälls- och beteendevetenskap. Den vänder sig också till yrkesverksamma inom fältet och andra som är intresserade av det sociala arbetets utmaningar inom äldreomsorgen.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Krekula, Clary, 1959-, et al.
(författare)
-
On gray dancing : Constructions of age-normality through choreography and temporal codes
- 2017
-
Ingår i: Journal of Aging Studies. - Oxford : Elsevier. - 0890-4065 .- 1879-193X. ; 42, s. 38-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Against the background of population aging, older peoples dance has attracted attention in research and its health promoting effects and social meanings have been brought to the fore. In this article we focus on the context and power dimensions of dance with an emphasis on the organizing of dance among older adults in terms of social discourses and age relationships. On the basis of qualitative interviews with 33 older dancers and 11 dance providers in Sweden, the study illustrates how dance is organized through social discourses on healthism and on the increasing group of older people as a powerful consumer group. The study highlights that older people and their social dance contexts are marked and subordinated in relation to younger age groups through non-verbal practices such as choreography and temporal codes. In short, dancing among older adults is not only a common health promoting and social activity, but also an arena in which age and age normality are negotiated and constructed.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Levin, Lena, 1958-, et al.
(författare)
-
Äldre i transportsystemet : mobilitet, design och träningsproblematik
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Generally, more elderly will be travelling and be out on the roads as active road-users in the future. Research exists on the travelling habits of the elderly; but more in-depth knowledge on the elderly's preferences as license-holders, drivers, road-users and actors in public transport is required. The aim of this report is to give an overview of previous research as well as to indicate a number of directions for future research on the mobility of the elderly as actors within the transport system. The work has a clear multidisciplinary approach, with knowledge from social science, behavioural science and technical research on transport and the elderly. However, the main weight lays on social science and behavioural science issues. The report is divided into eleven chapters: 1) contains a short background, purpose and method questions; 2) discusses the project's scientific and social relevance; 3) provides theoretical background and theoretical concepts; 4) mentions previous research on the elderly as car drivers; 5) is a chapter on license-less vehicles; 6) discusses traffic and road design for the elderly; 7) discusses the elderly as pedestrians and bicycle road-users; 8) is about the elderly in public transport and 9) is about the training of elderly drivers. Chapter 10) consists of a final discussion and chapter 11) summarises point by point the need for research on issues which have come to light in the report
|
|
| 48. |
- Mattsson, Torun, et al.
(författare)
-
Relation
- 2022. - 1
-
Ingår i: Hur kan vi förstå rörelse?. - Stockholm : Liber. - 9789147145393 ; , s. 192-236
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 49. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 50. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
