| 1. |
- Jónssson, Jón Jóhannes
(författare)
-
Genterapi vid MPS och cystisk fibros
- 1996
-
Ingår i: Genterapi på människa. - Köpenhamn : Nordisk ministerråd. - 9291208442
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Erlanson, Erik, et al.
(författare)
-
Den litteraturvetenskapliga nätundervisningens problem och möjligheter : Rapport från ett kursutvecklingsprojekt
- 2015
-
Ingår i: LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 26 november 2015. - Lund : Lund University.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper presents and discusses a course development project within Literary Studies at the Centre for Language and Literature, Lund University. The project specifically concerned two internet based courses equivalent to two semesters of study (1–60p). These internet courses originally date back to as early as 1997 and were then and now heavily drawn on our campus course, but have all in all been relatively unchanged ever since. The course development project aims to update these courses based on research and experiences concerning internet based learning and teaching in general, as well as experiences connected to the specific problems and opportunities of internet based courses in Literary Studies as well as the Humanities at large.
|
|
| 4. |
- Erlanson, Erik, 1986-, et al.
(författare)
-
Förord
- 2024
-
Ingår i: Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige. - Stockholm : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 9789188763518 - 9789188763525 ; , s. 7-11
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Erlanson, Erik, 1986-, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2020
-
Ingår i: Forbidden Literature. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789188661876 - 9789188909084 ; , s. 9-23
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Erlanson, Erik, 1986-, et al.
(författare)
-
The Aesthetics of Cultural Policy
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Universitetsforlaget. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; :2, s. 103-105
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
-
Forbidden Literature : Case Studies on Censorship
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Så länge det har funnits litteratur har det även funnits försök att kontrollera och styra den. Konst och litteratur är ofta gränsöverskridande, och en betydande del av de texter som vi numera räknar till de litterära klassikerna har från början uppfattats som provocerande, blasfemiska eller anstötliga. Provokationen är ett kännetecken för den moderna litteraturen och har alltsedan 1800-talets mitt kommit att normaliseras. Därför är det lätt att glömma bort att bokcensur och andra mekanismer för att motverka spridningen av oönskade litterära uttryck är företeelser som inte enbart hör hemma i religiöst eller politiskt totalitära stater.I Forbidden Literature undersöker författarna den komplexa relation mellan litteratur och samhälle som styrningen av litterära och andra texter åskådliggör. Censur och olika former av restriktioner synliggör till exempel de maktrelationer som föreligger mellan stat, marknad, lag, institutioner, medborgare, författare och läsare. Den förbjudna litteraturen visar, paradoxalt nog, också på en tilltro till litteraturens verkanskraft. Ett förbud mot en text säger alltid något om dess förväntade inverkan på läsaren.Det primära syftet med denna antologi är att ge både historiska och samtida exempel på litteraturens ofta komplexa samspel med yttrandefriheten. Genom elva fallstudier, som behandlar material från olika platser och olika tider, ger antologin perspektiv på dagens debatter om litteratur och yttrandefrihet. Fallstudierna rör sig mellan flera olika språk- och kulturområden, och avhandlar allt från 1600-talets manualer i svartkonst till modern litteratur och avantgardistisk seriekonst.
|
|
| 8. |
- Forslid, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Att förhandla litterärt värde : Sami Said och Väldigt sällan fin
- 2013
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; 43:3-4, s. 121-134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to highlight how literary value is constructed today: how it is created and negotiated. It seeks to develop a perspective that considers the manifold and complex value-negotiation process. In accordance with Barbara Herrnstein Smith, the article argues that literary value is generated by a constant and continuous series of negotiations between production and sale: the institutions, groups of readers, and individuals who are part of the value-making process. A number of different values circulate among different stakeholders – trade, educational, aesthetic, personal, and so on – and the negotiations take place in accordance with the dictates of the respective needs, interests, and resources of these stakeholders. While Barbara Herrnstein Smith’s theories on literary value remain influential, they have rarely been tested empirically. The basic premise of the article is that the process of value creation has to be discussed from new perspectives based on empirical research. The article presents a case study of the Swedish author Sami Said’s literary debut – the critically acclaimed Väldigt sällan fin – and the negotiation process before and after its publication. The fact that Said was unknown at the time of his debut most likely foregrounded the visible negotiation of literary value in his case, but we believe that the process can be seen as an example of a continual and on-going practise in the literary sphere as a whole. The analysis shows that different agents claimed values and positions both in relation to the book and to each other. For example, marketing and publishing paratexts emphasised values of knowledge, institutionalised literary criticism valued the aesthetic qualities of the novel, while readers writing on the Internet took a more emotional and subjective position. The valuation also went back-and-forth between reading the novel as expressing a particular, non-Swedish experience with biographical overtones, and understanding it as manifesting universal existential values.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Helgason, Jon, 1971-
(författare)
-
Almqvist – en (meta)lexikografisk pionjär
- 2014
-
Ingår i: LexicoNordica. - 0805-2735 .- 1891-2206. ; :21, s. 275-288
-
Recension (refereegranskat)abstract
- Review ofCarl Jonas Love Almqvist: Samlade verk. 17, Ordbok öfver svenska språket i dess närvarande skick, redigerad och kommenterad av Sven-Göran Malmgren.Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet 2013, 562 s. Pris: 330 SEK.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Helgason, Jon, 1971-, et al.
(författare)
-
Att följa litteraturens värden
- 2015
-
Ingår i: Nationell ämneskonferens i litteraturvetenskap 7-9 maj 2015.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 14. |
- Helgason, Jon, 1971-
(författare)
-
Axel Lundegård
- 2017
-
Ingår i: En lundensisk litteraturhistoria. - Göteborg & Stockholm : Makadam Förlag. - 9789170612503 ; , s. 134-136
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Helgason, Jon, 1971-
(författare)
-
Brevet som medium 1800 : En språklig, kulturell och social jämförelse med vår tids internetsamhällen
- 2013
-
Ingår i: Presented at Kulturhistorisk medieforskning III – nordiska perspektiv, Lund 23-24 april 2013.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I min forskning har jag granskat 1700-talets brevkultur som en litterär och kulturell praktik och som ett socialt formeringsinstrument. Brevgenren utgjorde ett språkligt, kulturellt och socialt gränssnitt som bl.a. möjliggjorde en omdefiniering av och ett experimenterande med kommunikationen mellan människor. 1700-talets brevkultur och vår tids sociala medier, i vid mening, har det gemensamt att vara medialt betingade kommunikationsförvandlingar som har tillskrivits stor betydelse för våra föreställningar om identitet, grupptillhörighet och samhälle. Jag kommer att ge exempel på hur man via modern medie- och medieetnografisk forskning kan belysa historiska och mediehistoriska frågeställningar.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Helgason, Jon, 1971-
(författare)
-
Ett jag förutsätter alltid ett du
- 2018
-
Ingår i: Kommunikation. - Lund : Kulturen i Lund. - 9789187054129 ; , s. 8-33
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Helgason, Jon, 1971-, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2014
-
Ingår i: Hype. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187675065 ; , s. 7-40
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Helgason, Jon, 1971-
(författare)
-
Kiosklitteratur och massmarknad
- 2022
-
Ingår i: Garanterat bra böcker. - Stockholm : Kulturrådet. - 9789189748026 ; , s. 16-19
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 26. |
- Helgason, Jon, 1971, et al.
(författare)
-
Kodifiering av multietniskt ungdomsspråk
- 2016
-
Ingår i: Nordiske studier i leksikografi 13 : rapport fra 13. konference om leksikografi i Norden, København 19. -22. maj 2015 / Asgerd Gudiksen och Henrik Hovmark (eds.). - Oslo : Nordisk forening for leksikografi. - 0803-9313 .- 2246-7823. - 9788799244768
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This article covers some of the findings of a pilot study of what we perceive to be a tendency towards a codification of the contemporary urban vernacular in written Swedish. In Sweden, the urban vernacular has traditionally been described as a youth language, and, as such, studied as a part of an (ephemeral) youth culture. However, both internationally and in Sweden there are claims to treat the urban vernacular as an urban dialect or ethnolect. This article contains a brief presentation of some the materials of this pilot study, as well as an account of three lexical items and how they are described in (mostly user-generated) lexicographical resources.
|
|
| 27. |
- Helgason, Jon, 1971-, et al.
(författare)
-
Kodifiering av multietniskt ungdomsspråk
- 2015
-
Ingår i: Nordiske Studier i Leksikografi 13. - Köpenhamn. - 9788799244768 ; , s. 337-347
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- De senaste decennierna har åtskillig forskning ägnats åt multietniskt ungdomsspråk, såväl i Sverige som internationellt (Rampton 1995; Androutsopoulos & Georgakopoulou 2003; Jaspers 2005; Madsen 2008; Källström & Lindberg 2011; Bijvoet & Fraurud 2013 m.fl.). I språkligt hänseende kännetecknas multietniskt ungdomsspråk bl.a. av lexikala lån från andra språk. Vissa vanligt förekommande ord- eller ordled tjänar som förstärkningsord eller som emfatiska uttryck, särskilt med funktion som diskurspartiklar (Svensson 2009). Andra vanliga lån gäller inlednings- och avskedsfraser (Paul, Freywald & Wittenberg 2009).En tendens som uppmärksammats i den internationella forskningen är att det multikulturella ungdomsspråket i flera av Europas storstadsregioner är på väg att ”stabiliseras” – det vill säga att allt fler språkbrukare, stigande ålder till trots, tycks hålla kvar vid det som betecknas som ungdomsspråk. Därvidlag antar det multikulturella ungdomsspråket alltmer formen av en ”urban dialekt” eller etnolekt i storstädernas mer invandrartäta områden (jfr Wölck 2002, Wiese 2006, Rampton 2011). I Sverige kan denna tendens avläsas genom återkommande försök till språklig kodifiering av det aktuella ordförrådet. Det gäller inte minst de skrivna texter som, stundom på felaktiga grunder, betecknas som ”invandrarlitteratur” (t.ex. Hassen Khemiri 2003, Bakhtiari 2008). Kodifieringen tar sig även uttryck i att flera relativt nyutkomna skönlitterära verk innehåller miniatyrordlistor över ord och fraser, hämtade från det multikulturella ungdomsspråket, som används i texten. Detta grepp förekommer i såväl vuxen- som barn- och ungdomslitteraturen (se t.ex. Doggelito 2011, Masarrat Agah 2013).I föredraget redovisas belägg för den pågående kodifieringen av det multikulturella ungdomsspråket. Vårt undersökningsmaterial består dels av innehållet i skönlitterära och talnära skrivna texter, dels ovan nämnda miniatyrordlistor och andra, mer omfattande, lexikografiska resurser (såväl tryckta som digitala; t.ex. Förortsslang av Doggelito & Kotsinas 2004).
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Helgason, Jon, 1971-
(författare)
-
Lexikografi som litteraturhistoria
- 2009
-
Ingår i: Codex and Code : Aestethcis, Language and Politics in an Age of Digital Media. ; , s. 145-145
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I ett nyligt nummer av Tidskrift för litteraturvetenskap (2008: 2) skisserar Thomas Götselius grunddragen för en ”litteraturhistorisk forskning utan litteraturhistoria”. Det handlar om ”en bokstavlig litteraturhistoria: en historia litterae – en historia om hur bokstaven eller skriften konstruerats och ordnats genom historien”. Ett sätt att närma sig denna fråga är att betrakta litteraturen genom lexikografin (verksamheten att utarbeta ordböcker) och den svenska och internationella moderna lexikografins utveckling och historia från 1700-talet och framåt. Lexikografin kom att utgöra en nod i det nätverk av institutionella instanser som växte fram för att bära upp o entligheten kring 1800. Walter J. Ong skriver att ingenting ”illustrerar mera slående hur skrivkonsten och boktryckarkonsten förändrar medvetandeformerna” och avser därmed lexikografins och ordböckernas expansionsperiod kring denna tid. Den amerikanske statsvetaren Benedict Anderson framhåller lexikografins betydelse för nationalprocesserna i Europa under 1800-talet. Samtidigt kan man konstatera att färdigställandet av ordböcker långt ifrån var (eller ens är) en ideologiskt neutral aktivitet. Tvärtom förefaller de avväganden som de tidiga lexikograferna fattade ha tydliga beröringspunkter med litteraturens och de litterära offentligheternas sfärer. Det jag kommer att beröra är litteraturens funktionsbestämning i det lexikografiska sammanhanget. De praktiska exempel som jag arbetar med gäller i första hand Svenska Akademiens ordbok. En av de, i det här sammanhanget, mest intressanta formuleringarna av Ordbokens uppdrag är att ”viktiga litteraturverk och kända litteraturställen prioriteras”.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Helgason, Jon, 1971-
(författare)
-
Och aldrig mötas de tu : Kulturdebatt och kulturpolitik i den svenska kanondebatten 2006 : [ And never the twain shall meet : Cultural debate and cultural politics in the 2006 Swedish literary canon debate ]
- 2012
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - 0039-0747. ; 114:3, s. 431-452
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on the Swedish literary canon debate preceding the Swedish government elections in September 2006. The debate was instigated by an article written by liberal politician Cecilia Wikström, in which she suggested reinstating an official Swedish literary canon. Wikström’s article sparked an inflamed debate that took place in all major Swedish newspapers, stretching over a period of more than two months in the summer of 2006. Due to the article and the debate that followed, questions concerning culture and cultural politics were more prominently featured in the 2006 election campaign than in previous campaigns. In addition to analysing the different positions of the debate, this article also suggests that Wikströms’s article is an expression of an on-going process in Swedish politics towards a more openly instrumental view on (national) culture and cultural expressions.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Helgason, Jon, 1971-
(författare)
-
Spelet om Envar
- 2006
-
Ingår i: Att granska och diskutera. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144016771 ; , s. 21-34
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Helgason, Jon, 1971-
(författare)
-
Why ABC matters : Lexicography and Literary History
- 2010
-
Ingår i: Culture Unbound. - : Linkoping University Electronic Press. - 2000-1525. ; 2, s. 515-527
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is twofold. First, I wish to discuss the origins of The Swedish Academy Dictionary against the backdrop of the social and cultural his- tory of lexicography in 18th and 19th century Europe. Second, to consider material aspects of lexicography – the dictionary as interface – in light of German media scientist Friedrich Kittler’s “media materialism”. Ultimately, both purposes intend to describe how letters and writing have been constructed and arranged throughout the course of history. In Kittler’s view, “the intimization of literature”, that took place during second half of the 18th century, brought about a fundamental change in the way language and text were perceived. However, parallel to this development an institutionalization and disciplining of language and literature took place. The rise of modern society, the nation state, print capitalism and modern science in 18th century Europe necessitated (and were furthered by) a disciplining of language and literature. This era was for these reasons a golden age for lexicographers and scholars whose work focused on the vernacular. In this article the rise of the alphabetically ordered dictionary and the corresponding downfall of the topical dictionary that occurred around 1700 is regarded as a technological threshold. This development is interesting not only within the field of history of lexicography, but arguably also, since information and thought are connected to the basic principles of mediality, this development has bearings on the epistemological revolution of the 18th century witnessed in, among other things, Enlightenment thought and literature.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Jónsson, Helgi, et al.
(författare)
-
Rheumathoid Arthritis in an Icelandic Textbook from 1782
- 1996
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology. - : Informa UK Limited. - 0300-9742 .- 1502-7732. ; 25:3, s. 134-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 1782, Jón Petursson, a district physician in Northern Iceland, published a textbook on arthritis and its remedies intended for common use. Working within a very simple diagnostic system, essentially comprising osteoarthritis (arthritis fixa) and inflammatory arthritis (arthritis vaga), he describes arthritis vaga as a common, chronic, symmetric, destructive, inflammatory polyarthritis, sometimes with systemic manifestations. It affected people of all ages with a peak incidence around forty, and had a female preponderance. The last observation is of particular interest as he knew he was contradicting all the available literature. Contemporary descriptions of Jon Petursson suggest that he may have had rheumatoid arthritis himself which would explain his excellent description of this disease.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
-
Laddat
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 48. |
- Lindsköld, Linnéa, 1985-, et al.
(författare)
-
Forbidden Literature – Case Studies on Censorship : Reports from an Anthology Project
- 2019
-
Ingår i: Literary Citizenship Conference, Oslo 25-27 September 2019. - : National Library of Norway.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The following paper will present the key outcome of the research anthology project Forbidden Literature – Case Studies on Censorship, slated for publication in 2019. Through a number of case studies dealing with censorship’s past and present, in liberal democracies as well as in totalitarian regimes, the project reveals an historical continuum in which literature constantly appears as a phenomenon in need of regulation. Short reports of two case studies will be presented, exploring decisive aspects of the relationship between literature and society, the social and aesthetic function of literature and their transformations. The first case study deals with forms of literary analysis taking place in the courtroom, exemplified by an obscenity trial against a Swedish avant-garde comic magazine in 1989. The second study analyses cases in which Swedish city libraries have refused to acquire, or provide clients with, certain non-fiction works –highlighting an increasingly common conflict between public cultural policies and constitutional principles such as the freedom of speech. Together, the two studies show how the historical mode of visibility of literary texts is formed and transformed along with our understanding of what literature is and what it is able to do.
|
|
| 49. |
-
Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The cultural policies of the Nordic welfare states from the 1930s onwards mark a paradigmatic shift in the conditions under which the arts operate. This volume explores the historical and discursive ramifications of this process, and its impact on the place of art and literature in the Nordic ideal of modernity. As the contributors testify, cultural policy and the arts were integral to the conception and configuration of the welfare state apparatus, rather than merely serving an ornamental function within it. The thirteen articles, representing a wide range of disciplines and approaches, provide a multifaceted exposition of the relation between artistic practices and politics in above all the Swedish welfare state. By surpassing the traditional scope of literary and visual studies, cultural policy studies, and sociology, as well as urban and environmental studies, this anthology provides a stepping stone for future research.
|
|
| 50. |
-
Litterära värdepraktiker. Aktörer, rum, platser
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Litteraturen intar en central plats i kulturen och samhället. Den är ständigt föremål för värdering och bedömning av olika individer, institutioner och andra aktörer på det litterära fältet. I Litterära värdepraktiker tar sig fem litteraturforskare an den utmanande uppgiften att beskriva och förstå den komplexa värderingsprocess som omger litteraturen. Genom konkreta fallstudier av Bokmässan i Göteborg, ett antal bokhandlar i Malmö och Lund, en grupp storläsande kvinnor samt Umeå stads novellpris, ger Litterära värdepraktiker en mångfacetterad bild av hur olika aktörer både skapar och upprätthåller litteraturens värden. Boken är den andra större studien inom ramen för det RJ-finansierade projektet "Att förhandla litterärt värde".
|
|
