| 1. |
|
|
| 2. |
- Dahlin, Maria
(författare)
-
Tal om terror : säkerhetspolitisk retorik i Sverige och Ryssland hösten 2001
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aiming to facilitate the description and evaluation of rhetorical responses to security issues, a framework was developed for comparative analysis of oral and written presentations. The framework was applied on three speeches held by the Swedish Prime Minister Göran Persson and three speeches by the President of the Russian Federation Vladimir Putin in the wake of the terrorist attacks on World Trade Center and Pentagon on September 11 and the subsequent military operation in Afghanistan.The framework was based on four narrative structures, referred to as images. The image of aggression was used to describe the speaker’s interpretation of a dramatic event, the image of threat to describe his consideration of the security threat and the image of securitisation to analyse solutions suggested in relation to the threat. The image of communication, finally, was used to describe relations between the speaker and his audience appearing in the speeches. Each image included an actor, an act or event, a referent object to the act and time and space. The images were analysed as discrete parts and also by an integrating approach. In the analysis, descriptions of the images were related to rhetorical tools, including logos, pathos, ethos, identification, vividness and agency.The analyses revealed similarities and dissimilarities between the two speakers. As for similarities, Persson and Putin used similar topoi. Persson used democracy – terrorism whereas Putin preferred civilisation – terrorism/barbarism, and both used cooperation. To both speakers, the images of aggression and threat tended to appeal to pathos and identification, and the image of securitisation and communication to logos and ethos. As for dissimilarities, Persson relied on the UN whereas Putin offered direct help to the US operation. In Persson’s speeches, the predominant topos was cooperation, in Putin’s civilisation – terrorism/barbarism. Persson focused on democratic values, Putin on the fight against terrorism. Persson’s images were more elaborated and vivid, Putin’s more moderate. These dissimilarities were tentatively explained by the two speakers’ different individual styles and domestic situations and, most important, by the speakers’ different agency on the international arena.In essence, the present framework, based on four discrete images, was found to be well-suited for cross-cultural analysis of rhetorical responses to security issues. The similarities exceeded the dissimilarities, which led to the conclusion that rhetoric of security politics may be defined as a discrete rhetorical genre. A bi-polar world view pervaded the rhetoric, preventing long-term solutions to security issues. Instead a focus on cooperation topoi, nuanced information, and the means and ends of securitisation was suggested.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Bilder för språket
- 2002
-
Ingår i: Språket, människans dotter - Människan, språkets dotter. - Vasa : Svensk-österbottniska samfundet. - 9519897208 ; , s. 21-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Den retoriska människan : 20 sätt att se på retorik
- 2018
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Människan är en art med ett rikt och komplext språk som det viktigaste verktyget för att tänka, handla och knyta sociala band, Det klassiska ämnet retorik växte fram ur behovet av att kunna tala väl och övertygande. Även denna bok startar med vältaligheten men går sedan vidare och betraktar retoriken som det allmänna studiet av hur vi använder språket för att leva i världen.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Förhandling som samtalsdidaktisk modell
- 2009
-
Ingår i: Ämnesdidaktiska brobyggen. - Karlstad : Karlstad University Press. - 9789185335800 ; , s. 132-139
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Hur universell är retoriken?
- 2002
-
Ingår i: Språk som formar vär(l)den. - Vasa : Vasa universitet. - 9516839754 ; , s. 99-108
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Klassikerintro
- 2003
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :27, s. 10-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 17. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Komik med ord : och bild
- 2006
-
Ingår i: RetorikMagasinet. - 1403-9052. ; :30, s. 4-9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Progymnasmata och genreteori
- 2001
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :20, s. 32-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Retorik och didaktik
- 2003
-
Ingår i: Retorik. - Stockholm : Natur och kultur. - 9127633926 ; , s. 7-18
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Retorik som förhandling
- 2007
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :44, s. 63-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 31. |
- Hellspong, Lennart
(författare)
-
Retoriken och den moderna vetenskapen
- 2001
-
Ingår i: Vetenskap och retorik. - Stockholm : Natur och kultur. - 9127083136 ; , s. 13-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Ilie, Cornelia, et al.
(författare)
-
Arguing from clichés : communication and miscommunication
- 1999
-
Ingår i: Proceedings of the Fourth International Conference of the International Society for the Study of Argumentation, June 16-19, 1998. - Amsterdam : International Centre of the Study of Argumentation. - 9074049044 ; , s. 386-391
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Landqvist, Mats, 1960-, et al.
(författare)
-
Temaintro: Retorik och offentlighet
- 2011
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 59, s. 9-15
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 38. |
- Mral, Brigitte, et al.
(författare)
-
Temaintro : Retorik och genus
- 2003
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :27, s. 4-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Wolrath Söderberg, Maria
(författare)
-
Topos som meningsskapare : Retorikens topiska perspektiv på tänkande och lärande geonom argumentation
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta teorier om meningsskapande som är moderna inom ramen för den högskolepedagogiska diskursen i Sverige idag utgår från en perspektivisk kunskapssyn. Det kan emellertid vara svårt att realisera en didaktik som tar många synsätt på allvar i klassrummet utan att landa i hållningslös relativism. Det är detta övergripande problem som motiverar denna avhandling som anknyter till den retoriska toposläran. Den utvecklades som en kognitiv verktygslåda för tänkande och argumentation i problematiska, föränderliga och mångfacetterade frågor. Den byggde på antagandet att en fråga skulle kunna hanteras genom att teman, skäl och resonemangssätt som fungerat tidigare i liknande frågor skulle kunna ställas mot varandra i debatt och på så vis erbjuda en mångsidig perspektivprövning. Det finns skäl att anta att den därför också skulle kunna vara värd att pröva i arbetet med att utveckla en högskolepedagogik för problematisk kunskap och för en dynamisk värld. För att en sådan didaktik ska vara intressant bör den emellertid vara förankrad i en genomtänkt teori om meningsskapande. Det mer konkreta syftet med avhandlingen är därför att undersöka förutsättningarna för en sådan teori. Frågan som ställs är: Hur kan vi förstå meningsskapande om vi ser det genom toposbegreppets lins? Utifrån en undersökning av toposlärans framväxt och historiska kontext och en rekonstruktion av dess bakomliggande kunskapsteori föreslås en utvecklad toposmodell. Denna används sedan för att komplettera och vidareutveckla ett sociokulturellt och dialogiskt synsätt på meningsskapande, inspirerat av Bachtin. Till sist prövas dessa tankar som utgångspunkter för design av högskoleundervisning i seminarieform.
|
|
