SwePub - sökning: WFRF:(Hellsten Sofie)

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) A Combined Measurement and Modelling Approach to Assess the Sustainability of Whole-Tree Harvesting—A Swedish Case Study 2021 Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 13:4 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The demand of renewable energy has increased the interest in whole-tree harvesting. The sustainability of whole-tree harvesting after clear-cutting, from an acidification point of view, depends on two factors: the present acidification status and the further loss of buffering capacity at harvesting. The aims of this study were to investigate the relationship between these two factors at 26 sites along an acidification gradient in Sweden, to divide the sites into risk classes, and to examine the geographical distribution of them in order to provide policy-relevant insights. The present status was represented by the acid neutralizing capacity (ANC) in soil solution, and the loss of buffering capacity was represented by the estimated exceedance of critical biomass harvesting (CBH). The sites were divided into three risk classes combining ANC and exceedance of CBH. ANC and exceedance of CBH were negatively correlated, and most sites had either ANC < 0 and exceedance (high risk) or ANC > 0 and no exceedance (low risk). There was a geographical pattern, with the high risk class concentrated to southern Sweden, which was mainly explained by higher historical sulfur deposition and site productivity in the south. The risk classes can be used in the formulation of policies on whole-tree harvesting and wood ash recycling.
2.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Acidification trends in south Swedish forest soils 1986-2008 : Slow recovery and high sensitivity to sea-salt episodes. 2013 Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 1879-1026 .- 0048-9697. ; 444, s. 271-287 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Soil water chemistry in forest soils over 20years was studied at nine sites in southern Sweden. The aim was to investigate the recovery from acidification and the influence of strong sea salt episodes that occur in the region. All sites but one showed signs of recovery from acidification along with the reduced sulphur deposition, but the recovery progress was slow and the soil water was in most cases still highly acidic at the end of the period. In several cases the recovery was delayed by episodes of sea salt deposition, leading to transient acidification. The less marked decrease of sulphur concentrations in soil water than of sulphur deposition, highlighted the importance of sulphur adsorption/desorption in the acidification and recovery process. Nitrogen retention capacity was exceeded on one site, leading to nitrate leaching and extremely low pH. Storm fellings on two sites in the end of the period led to effects similar to those of regeneration fellings. It was concluded that the soils in the region are in an early stage of recovery. The future progress of recovery strongly depends on future nitrogen retention of forest soils and the frequency of sea salt episodes.
3.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Assessing the risk of N leaching from forest soils across a steep N deposition gradient in Sweden. 2010 Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 158:12, s. 3588-3595 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Nitrogen leaching from boreal and temporal forests, where normally most of the nitrogen is retained, has the potential to increase acidification of soil and water and eutrophication of the Baltic Sea. In parts of Sweden, where the nitrogen deposition has been intermediate to high during recent decades, there are indications that the soils are close to nitrogen saturation. In this study, four different approaches were used to assess the risk of nitrogen leaching from forest soils in different parts of Sweden. Nitrate concentrations in soil water and C:N ratios in the humus layer where interpreted, together with model results from mass balance calculations and detailed dynamic modelling. All four approaches pointed at a risk of nitrogen leaching from forest soils in southern Sweden. However, there was a substantial variation on a local scale. Basing the assessment on four different approaches makes the assessment robust.
4.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Kväveutlakning från skogsmark – hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen? 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Jordbruket står för merparten av kväveutlakningen från diffusa källor till Östersjön och Västerhavet. Skogsmarkens bidrag består till största delen av naturlig utlakning av organiskt kväve. Det finns dock farhågor om att de senaste decenniernas höga kvävebelastning kan innebära att skogsmarken är nära kvävemättnad, och utlakningen av oorganiskt kväve kan öka. Tidsserier för nitratkväve i markvatten inom Krondroppsnätet visar att nitrathalterna i markvattnet under rotzonen, på 50 cm djup, ofta är förhöjda på åtskilliga av ytorna i södra Sverige. Denna studie syftar till att skapa en översiktlig bild över nitrathalter i skogsmark i olika delar av Sverige med hjälp av dessa tidsserier, att utifrån detta uppskatta bruttobelastningen från skogsmark (innan någon retention skett) i avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt, samt att jämföra resultatet med bruttobelastning från annan markanvändning. Tidsserier för pågående eller nyligen avslutade ytor inom Krondroppsnätet (88 st.) analyserades och delades in i sju klasser med avseende på nitrathaltnivåer. Både absoluta halter och frekvens av för¬höjningar användes som indelningskriterier. Baserat på denna indelning utformades sju scenarier för halter i markvattnet. Med hjälp av geografiska databaser för Östersjöns och Västerhavets avvattningsområden (avrinningsmängd och markanvändning i delavrinningsområden) från SMED (Svenska Miljöemissionsdata) skalades utlakningen upp till delavrinningsområden, och därefter till hela södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. Analysen av markvattendata visade att de ytor där högst nitratkvävehalter uppmätts ligger i södra Sverige, framför allt i landets sydvästra delar. Dessa områden har hög kvävebelastning och har generellt ståndortsindex på 30 eller högre. Utöver sambandet mellan geografiskt läge och ståndortsindex (som samvarierar), kan man inte se några tydliga samband med andra parametrar. För att klargöra eventuella samband krävs en mer noggrann analys, med kompletterande mätningar och observationer. Markvattendata visade att halterna oftare var förhöjda på våren än på sommaren och hösten, vilket kan förklaras med att nitrifieringen har kommit igång igen efter vintern medan upptaget i träden fortfarande är litet under en period på våren. Uppskalningen visade vidare att utlakning från skogsmark har potential att påtagligt öka brutto-belastningen i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. En ökning av nitratkvävehalten till 1 mg/l i markvatten i de tre vattendistrikten innebär en ökning av brutto-belastningen av kväve från diffusa källor med 38 %. Det är dock viktigt att tänka på att detta gäller bruttobelastningen, och att det finns en retentionskapacitet i avrinningsområdena (upptag i vegetation och denitrifikation) som kan variera mycket beroende på geologiska förhållanden, klimatförhållanden, läge i terrängen, egenskaper i den bäcknära zonen m.m. Ökad kunskap om retentionsprocesserna i olika typer av avrinningsområden och vid olika klimatförhållanden är viktig för att kunna gå vidare och också bedöma nettobelastningen på havet från skogsmark.
5.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Kväveutlakning från skogsmark : hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen? : uppskalning för avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns samt Västerhavets vattendistrikt med olika scenarier för nitratkvävehalter i markvatten 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
6.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) The influence of N load and harvest intensity on the risk of P limitation in Swedish forest soils 2008 Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 1879-1026 .- 0048-9697. ; 404, s. 284-289 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Nitrogen (N) is often considered to be the major factor limiting tree growth in northern forest ecosystems. An increased N availability, however, increases the demand for other nutrients such as base cations and phosphorous (P) which in turn may change which nutrient is the limiting factor. If P or base cations become limiting, N will start to leach which means a risk of increased eutrophication of surface waters. As many studies focus on base cations, this study instead aims at estimating P budgets on a regional scale for different harvesting scenarios relevant for Swedish conditions. P budget calculations were carried out for 14,550 coniferous sites from the Swedish National Forest Inventory, as weathering+deposition–harvesting–leaching. Three scenarios with different harvest intensities were used: 1) no harvesting, 2) stem harvesting and 3) wholetree harvesting. The input data were derived from measurements and model results. The P budget estimates indicate that harvesting, especially whole-tree harvesting, result in net losses of P in large parts of Sweden. The highest losses were found in southern Sweden due to high growth rate in this area. In the whole-tree harvesting scenario the losses exceeded 1 kg ha−1 y−1 on many sites. N budget calculations on the same sites indicate that N generally accumulates in the whole country and especially in the southern parts. Consequently, the N and P budget calculations indicate that the forests in southern Sweden are in a transition phase from N-to P-limitation to growth. This transition will proceed as long as the accumulation of N continues. These results are important in a sustainable forestry context, as a basis for assessing the risk of future N leaching, and in designing recommendations for abatement strategies of N deposition and for application of wood ash recycling and N fertilization.
7.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m.september 2013 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
8.	Bagchi, Sonchita, et al. (författare) Characterization of a unique amino acid transporter, SNAT10, in the Golgi apparatus 2016 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
9.	Belyazid, Salim, et al. (författare) Modellering som verktyg vid miljöbedömning för uttag av skogsbränslen : en metodstudie 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
10.	Belyazid, Salim, et al. (författare) Modellering som verktyg vid miljöbedömning för uttag av skogsbränslen - En metodstudie 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Se själva rapporten för sammanfattningen
11.	Ceder, Mikaela, et al. (författare) The Neuronal and Peripheral Expressed Membrane-Bound UNC93A Respond to Nutrient Availability in Mice 2017 Ingår i: Frontiers in Molecular Neuroscience. - : FRONTIERS MEDIA SA. - 1662-5099. ; 10 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Many transporters such as the solute carriers belonging to the Major facilitator superfamily Pfam clan are orphans in that their tissue and cellular localization as well as substrate profile and function are still unknown. Here we have characterized the putative solute carrier UNC93A. We aimed to investigate the expression profile on both protein and mRNA level of UNC93A in mouse since it has not been clarified. UNC93A staining was found in cortex, hippocampus and cerebellum. It was found to be expressed in many neurons, but not all, with staining located in close proximity to the plasma membrane. Furthermore, we aimed to extend the starvation data available for Unc93a in hypothalamic cell cultures from mouse. We investigated the Unc93a alterations with focus on amino acid deprivation in embryonic cortex cells from mice as well as 24 h starvation in adult male mice and compared it to recently studied putative and known solute carriers. Unc93a expression was found both in the brain and peripheral organs, in low to moderate levels in the adult mice and was affected by amino acid deprivation in embryonic cortex cultures and starvation in in vivo samples. In conclusion, the membrane-bound UNC93A is expressed in both the brain and peripheral tissues and responds to nutrient availability in mice.
12.	Ekstrand, Sam, et al. (författare) Övervakning av Level II-ytor med digitala flygbilder. Slutrapport 2001 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The objective of this project was to develop and demonstrate methods for monitoring of the status of the crown layer in Level II observation plots using scanned near-infrared colour photographs. Methods for derivation of crown maps with delineation of each tree, spectral analysis and classification of defoliation as well as percentage of naked branches were demonstrated. The methods constitute a basis for repeated monitoring of changes in the crown status regarding crown size, spectral characteristics (i.e. discoloration), defoliation, percentage of naked branches etc. For long-term monitoring digital camera systems are recommended, as opposed to scanning of diapositives. With optimised work routines the procedure will require approximately three days per plot. Thus, monitoring of a selected sub-sample of the Swedish Level II plots seems economically feasible
13.	Fredriksson, Robert, et al. (författare) The polyamine transporter Slc18b1(VPAT) is important for both short and long time memory and for regulation of polyamine content in the brain. 2019 Ingår i: PLOS Genetics. - : Public Library of Science (PLoS). - 1553-7390 .- 1553-7404. ; 15:12 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract SLC18B1 is a sister gene to the vesicular monoamine and acetylcholine transporters, and the only known polyamine transporter, with unknown physiological role. We reveal that Slc18b1 knock out mice has significantly reduced polyamine content in the brain providing the first evidence that Slc18b1 is functionally required for regulating polyamine levels. We found that this mouse has impaired short and long term memory in novel object recognition, radial arm maze and self-administration paradigms. We also show that Slc18b1 KO mice have altered expression of genes involved in Long Term Potentiation, plasticity, calcium signalling and synaptic functions and that expression of components of GABA and glutamate signalling are changed. We further observe a partial resistance to diazepam, manifested as significantly lowered reduction in locomotion after diazepam treatment. We suggest that removal of Slc18b1 leads to reduction of polyamine contents in neurons, resulting in reduced GABA signalling due to long-term reduction in glutamatergic signalling.
14.	Guerrieri, Rossella, et al. (författare) Substantial contribution of tree canopy nitrifiers to nitrogen fluxes in European forests 2024 Ingår i: Nature Geoscience. - Göteborg : IVL Svenska Miljöinstitutet. - 1752-0894 .- 1752-0908. ; 17:2, s. 130-136 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Human activities have greatly increased the reactive nitrogen in the biosphere, thus profoundly altering global nitrogen cycling. The large increase in nitrogen deposition over the past few decades has led to eutrophication in natural ecosystems, with negative effects on forest health and biodiversity. Recent studies, however, have reported oligotrophication in forest ecosystems, constraining their capacity as carbon sinks. Here we demonstrate the widespread biological transformation of atmospheric reactive nitrogen in the canopies of European forests by combining nitrogen deposition quantification with measurements of the stable isotopes in nitrate and molecular analyses across ten forests through August–October 2016. We estimate that up to 80% of the nitrate reaching the soil via throughfall was derived from canopy nitrification, equivalent to a flux of up to 5.76 kg N ha−1 yr−1. We also document the presence of autotrophic nitrifiers on foliar surfaces throughout European forests. Canopy nitrification thus consumes deposited ammonium and increases nitrate inputs to the soil. The results of this study highlight widespread canopy nitrification in European forests and its important contribution to forest nitrogen cycling.
15.	Hansen, Karin, et al. (författare) Torvutvinningens miljöpåverkan 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med detta arbete har varit att klargöra aktuellt kunskapsläge gällande torvutvinning och dess miljöpåverkan i Sverige, att identifiera brister i underlag som behövs för att ge en bild av de svenska torvtäkternas miljöpåverkan och att föreslå, om möjligt, åtgärder för hur torvtäkters och efterbehandlingsmetoders miljöpåverkan kan minimeras. Torv är en organisk jordart som bildas genom ofullständig nedbrytning av främst växtmaterial i våt, syrefattig miljö. Torven bildas i myrar som antingen uppstått genom igenväxning av sjöar eller genom försumpning av fastmark. Sverige är ett av jordens torvmarkstätaste länder. De vanligaste användningsområdena för torv i Sverige är för energiändamål (energitorv) och som odlingssubstrat (odlingstorv). Dessutom används även torv som stallströ vid djurhållning (strötorv). Miljöpåverkan vid torvtäktverksamhet uppstår vid dikning och utvinning som medför förändrade vattenflöden (mark- och grundvatten) och vattenkemi (suspendering, surhet, näringsämnen och metaller), vilket kan förändra de biologiska förutsättningarna nedströms och bidra till övergödning och förlust av akvatisk biodiversitet. Annan viktig miljöpåverkan vid täktverksamhet är risk för brand, damning samt buller och emissioner till luft från arbetsmaskiner och vid förbränning. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
16.	Hansen, Karin, et al. (författare) Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering.
17.	Hansen, Karin, et al. (författare) Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011 : underlag för miljömålsarbetet 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
18.	Hansen, Karin, et al. (författare) Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
19.	Hansson, Katarina, et al. (författare) Drivkrafter för påverkan av Mälarens framtida vattenkvalitet Förstudie - föroreningar, dess källor och spridningsvägar 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport utgör ett underlag för drickvattenproducenten Norrvatten AB i deras arbete med att prognosticera Mälarens framtida vattenkvalitet och utveckling av processer för dricksvattenproduktionen fram till år 2050. Rapporten är en förstudie som sammanställer trender och prognoser gällande framtida befolkningsökning och klimatförändringar i Stockholm Mälarregionen, samt hur dessa förändringarna kan påverka transporten av kemiska föroreningar i vatten.
20.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Abating N in Nordic agriculture – policy, measures and way forward 2019 Ingår i: Journal of Environmental Management. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 236, s. 674-686 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract During the past twenty years, the Nordic countries (Denmark, Sweden, Finland and Norway) have introduced a range of measures to reduce losses of nitrogen (N) to air and to aquatic environment by leaching and runoff. However, the agricultural sector is still an important N source to the environment, and projections indicate relatively small emission reductions in the coming years. The four Nordic countries have different priorities and strategies regarding agricultural N flows and mitigation measures, and therefore they are facing different challenges and barriers. In Norway farm subsidies are used to encourage measures, but these are mainly focused on phosphorus (P). In contrast, Denmark targets N and uses control regulations to reduce losses. In Sweden and Finland, both voluntary actions combined with subsidies help to mitigate both N and P. The aim of this study was to compare the present situation pertaining to agricultural N in the Nordic countries as well as to provide recommendations for policy instruments to achieve cost effective abatement of reactive N from agriculture in the Nordic countries, and to provide guidance to other countries. To further reduce N losses from agriculture, the four countries will have to continue to take different routes. In particular, some countries will need new actions if 2020 and 2030 National Emissions Ceilings Directive (NECD) targets are to be met. Many options are possible, including voluntary action, regulation, taxation and subsidies, but the difficulty is finding the right balance between these policy options for each country. The governments in the Nordic countries should put more attention to the NECD and consult with relevant stakeholders, researchers and farmer's associations on which measures to prioritize to achieve these goals on time. It is important to pick remaining low hanging fruits through use of the most cost effective mitigation measures. We suggest that N application rate and its timing should be in accordance with the crop need and carrying capacity of environmental recipients. Also, the choice of application technology can further reduce the risk of N losses into air and waters. This may require more region-specific solutions and knowledge-based support with tailored information in combination with further targeted subsidies or regulations.
21.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Actors' perceptions of environmental impact assessment (EIA) benefits to fulfil Sweden's national environmental objectives 2023 Ingår i: Environmental impact assessment review. - : IVL Svenska Miljöinstitutet. - 0195-9255 .- 1873-6432. ; 99, s. 106985-106985 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Activities that require a permit in Sweden account for a significant part of the environmental impact that jeopardizes the fulfilment of the 16 Swedish National Environmental Quality Objectives (EQOs) set up by the Swedish Parliament. In this study we investigate how the EQOs are perceived as a management tool in the Swedish Environmental Impact Assessment (EIA) process, mainly based on interviews.We have identified several limitations associated with the use of EQOs in EIAs as an effective management tool towards sustainability. These limitations include that the EQOs have a subordinate significance compared with other aspects in the EIA process and that EQOs represent different concepts of sustainability. Furthermore, EQOs have low validity and are set as national objectives, hence separated from the operational level of EIAs.A significant proportion of environmental pressures leading to failure to achieve the EQOs are related to permit requiring activities, hence EIA and the permitting process can be important policy instruments to achieve the Swedish EQOs.Integrating EQOs better into EIAs may facilitate handling of synergies, inconsistencies, and trade-offs between environmental and sectoral objectives. Furthermore, driving forces of environmental problems may be targeted more directly.However, in order for the Swedish EQOs to have a larger impact in the permitting process, the EQO system may need to be adapted, and may also need to be complemented with binding standards or legal norms. Furthermore, clearer guidelines regarding issues to focus on, and necessary templates and documentation may be useful tools to facilitate the process even further.
22.	Hellsten, Sofie (författare) Ammonia emissions in Sweden 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ammonia has been identified as a major atmospheric pollutant which causes threats to human health, and detrimental environmental effects. Ammonia emissions mainly derive from agricultural sources and the agricultural sector therefore has the largest potential to reduce emissions of ammonia. The aim of this study was to compare ammonia emission estimates and projections from the national Swedish inventory (SMED) and the GAINS model. A further objective was to identify the most promising policy options and best available techniques to reduce ammonia emissions from agricultural practices in Sweden, and thus reducing their harmful environmental effects. The most recent ammonia estimate for Sweden from SMED (representing year 2015) was 60.3 ktonnes, and the majority of these emissions, 51.7 ktonnes (86 %), derived from agricultural sources. According to the results of the GAINS model scenario CLE, the ammonia estimate for Sweden (year 2015) was 49.0 ktonnes, and the majority of these emissions, 38.5 ktonnes (79 %), derived from agricultural sources. In general, the emission estimate from SMED is higher compared with GAINS (about 20 % higher for the year 2015). These differences are due to different emission factors, statistics and abatement measures being applied. Also the forecasts are different. The latest SMED forecast for 2030 (calculated 2015) is at the same level as GAINS’ MTFR-scenario (with maximum technically feasible reductions) for 2030. The most cost effective ammonia abatement measures in Sweden are low nitrogen feed, low ammonia application of manure, and low emission manure storage. Measures to reduce housing emissions, e.g. designing the stable to reduce the surface and time manure is exposed to air, are also rather cost effective, particularly for new stables. An important policy challenge with a great potential to reduce overall emissions of ammonia is measures to reduce meat and dairy consumption and measures to reduce food waste. In this context it is also important to consider the effect of emissions derived in other countries due to increased import. Recommeded further policy actions will be found in the report.
23.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Användningen av satellitdata för att utveckla miljöövervakningen i Sverige : En syntes 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den här rapporten sammanställer kunskapsläget med avseende på miljöövervakning med fjärranalys, med fokus på de ämnesområden som är relevanta för Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). Fjärranalys omfattar metoder för att samla in information om objekt, områden och fenomen på jordytan från mätningar som görs på avstånd via satellitbilder eller flygbilder. De viktigaste tillämpningsområdena för jordobservationssatelliter är bland annat atmosfär, land, hav, klimatförändringar, nödsituationer och säkerhet. Denna syntes bidrar till att ge Naturvårdsverket och HaV en god genomlysning och sammanställning av relevanta tillämpbara metoder för insamling av data med stöd av fjärranalys. Syntesen omfattar beskrivningar av teknikens möjligheter, utmaningar och begränsningar.Det här projektet har utförts i samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH (Avdelningen för Geoinformatik). Projektet genomfördes i nära samarbetemed en referensgrupp, med representanter från Naturvårdsverket, HaV och Länsstyrelsen i Stockholm.En av de viktigaste förändringarna i tillgången till information av hög kvalitet under de senaste åren är lanseringen av Copernicus tjänster för land- och vattenövervakning, och särskilt satellituppdraget Sentinel. I linje med kommissionens rekommendationer och initiativ uppmuntras nationella myndigheter och offentliga institutioner att använda Copernicusprogrammets produkter för sina behov. En stor mängd av dessa data kan förbehandlas med tillgängliga molnbaserade databehandlingsplattformar. Exempelvis kommer utvecklingen av dataplattformen Digital Earth Sweden att bidra till att myndigheter och forskare kan jobba mer standardiserat med metoder och skript och enklare dela dem med varandra.Fjärranalys har ett brett spektrum av applikationer inom miljöövervakning, relevant för både Naturvårdsverket och HaV, t.ex. luftkvalitetsapplikationer, kust- och havsapplikationer, hantering av naturresurser, riskbedömningar, officiellstatistik, grön infrastrukturkartläggning och övervakning. Men ännu har inte alla applikationer uppnått en tillräckligt hög mognadsgrad. Även om fjärranalys erbjuder goda möjligheter för miljöövervakning, så omfattar användningen av satellitdata ett flertal utmaningar.Fjärranalysdata kommer med olika tidsmässiga, rumsliga och radiometriska upplösningar. För att kunna utnyttja dem till sin fulla potential är det viktigt för användare och intressenter att förstå deras avsedda användning. Dagens arbetssätt inom miljöövervakningen kommer att påverkas eftersom fjärranalysövervakningen behöver integreras i den nuvarande miljöövervakningen. Därför är det viktigt att göra en kostnads-nyttoanalys avseende användningen av fjärranalysdata när behoven för en applikation har specificerats.Det är av avgörande betydelse att tydlig, replikerbar datainsamling och applikationer måste utvecklas för en smidig användning av satellitdata för Naturvårdsverket och HaV:s behov. Detta kan omfatta automatiska procedurer som minimerar användarinsatsen under insamlingen av data, lämpliga användargränssnitt, samt möjligheten att effektivt och kontinuerligt uppdatera befintliga modeller och produkter är nya data blir tillgängliga.Rumslig täckning är en av de stora fördelarna med majoriteten av satellitdata jämfört med observationsmätningar på markytan. Dessutom kan de långa tidsserierna av satellitdata vara ett verktyg för att studera trender bakåt i tiden (förutsatt konsekventkorrigering av data över tid), likaväl som ett stöd för att prognostisera (framtida) utveckling.I dagsläget används inte satellitdata för luftkvalitet eller växthusgaser av Naturvårdsverket, men vi bedömer att den potentiella tillämpbarheten inom luftkvalité kommer att öka för Naturvårdsverket framöver. Utvecklingen på området går snabbt framåt, med ett flertal nya satelliter och instrument som kommer att få stor betydelse för att förbättra övervakningen av luftföroreningar från satelliter. NO2-mätningar är troligtvis den mest lämpliga luftföroreningen för Naturvårdsverket att börja med, eftersom satellitinstrumenten har en hög känslighet för NO2 samtidigt som det finns en högre mognadsgrad för NO2-mätningar, jämfört med andra luftföroreningar. Satellitmätningar av luftföroreningar behöver valideras och kommer därför inte att ersätta behovet av ytobservationer, oavsett vilken typ av applikation och satellitsensor som används.Det finns även stor potential för miljöövervakning av vattenmassor och kuster med hjälp av den tillgängliga data som finns idag genom bl.a. Copernicus. Flera fjärranalysapplikationer för sjöar, kust och hav är redan aktiva och används av myndigheterna. Den största potentialen finns i att använda dessa metoder inom fler områden än vad som görs idag.Fjärranalysmetoder används redan idag för att följa upp vissa av FN:s globala mål (de så kallade SDG:erna). Utvecklingen av ny teknik går snabbt framåt och exempelvis drönare har utvidgat möjligheterna ytterligare. Fjärranalys har potential att underlätta för både Naturvårdsverket och HaV att följa upp Sveriges Miljökvalitetsmål, exempelvis vad gäller frisk luft, vattenkvalitet, skogar, odlingslandskapet, fjällandskapet och våtmarker. Övervakning av marktäcke, markanvändning (i bredare kategorier som skog, åker, vatten, eller i smalare som typ av grödor eller skog), förändringar i marktäcke (vid avverkningar, bränning, planteringar, byggnationer, glaciäravsmältning med mera), trädhöjd och fenologi är välanvänt och välutvecklat även som underlag för modelleringar av habitat och erosionsrisk.Det är uppenbart att fjärranalysbilder kan användas för att kartlägga biologisk mångfald (såsom olika skogstyper, flora- och faunaarter) i olika skalor. Fjärranalystillämpningar med öppna satellitdata, kräver dock kompletterande in-situ-data för att initialt träna modellerna. Detta innebär att HaV och Naturvårdsverket behöver producera data som är i) standardiserade och ii) geolokaliserade och iii) tidsmässigt uppdaterade, för att kunna användas i kombination med satellitdata.Övervakning av mikroklimat och modellering av dess påverkan på biota och deras anpassningsförmåga inför klimatförändringar är ett viktigt område under utveckling. Även modellering av ekosystemtjänster och av enskilda hotade eller problemskapande arter är mindre väl utvecklat, men det kommer fler och fler tillämpningar.När det gäller fjärranalys i urbana miljöer rekommenderar vi undersökning av flerskalig analys med hjälp av satellitbilder med flera källor med olika upplösningar, i kombination med kraftfulla djupinlärningsalgoritmer (deep learning algorithms) för att få mer exakta kartor över urbana marktäckekartor.Fjärranalys är ett mycket kraftfullt verktyg som för närvarande är underutnyttjat av HaV och Naturvårdsverket. Potentialen i fria och offentliga satellitbilder från ESA:s Sentineluppdrag har till exempel visat sig vara en potent lösning för storskalig kartläggning inom olika applikationsområden som organisationerna arbetar med. Dessa metoder kommer oundvikligen att bli vanliga under de kommande åren i flera av EU:s länder, som redan arbetar mot operativa nivåer. Därför rekommenderar vi olika åtgärder som Naturvårdsverket och HaV kan vidta för att ytterligare integrera fjärranalys i miljöövervakningen:Fortsätta att följa utvecklingen inom fjärranalys för Naturvårdsverkets och HaV:s syften.Initiera och stödja fortsatt forskning och utveckling: - Studier för att utveckla standardiserade operativa rutiner för att välja, analysera och tolka satellitdata. - Studier med multiplattforms- och multisensorteknik. - Svenska studier inom fjärranalysområden som redan framgångsrikt testats av andra internationella myndigheter. - Studier om kostnadseffektiviteten av att använda satellitdata som komplement till nuvarande miljöövervakning.Användning av utbildad personal för insamling, användning och analys av fjärranalys- och geospatiala data.Väl omhändertagna och underhållna geospatiala databaser.Kombinera fritt tillgänglig satellit- och flygdata med kompletterande data, exempelvis drönar-data.Aktörsinvolverande.Ökad grad av samverkan mellan myndigheter.En stor del av de potentiella tillämpningarna sträcker sig längre än en enda myndighets behov och kapacitet och kommer att kräva samarbete mellan flera myndigheter för att utveckla och driva en tjänst. Därför är det av avgörande betydelse att myndigheterna förbättrar sina samarbeten när det gäller datadelning, tillgänglighet och transparens. Framtiden kommer att präglas av mer internationellt samarbete och samordning mellan regeringar och internationella organisationer för att säkerställa långsiktig kontinuitet i fjärranalysdata och för att främja förverkligandet av fjärranalysensfulla samhällsnytta.
24.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Användningen av satellitdata för att utveckla miljöövervakningen i Sverige – En syntes 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten beskriver kunskapsläget för miljöövervakning med fjärranalys, med fokus på ämnesområden som är relevanta för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, exempelvis tillämpningar för luftkvalitet, naturresurser, biodiversitet samt för sjöar, kust och hav.Fjärranalys erbjuder såväl goda möjligheter som utmaningar, eftersom fjärranalysövervakningen behöver integreras i den nuvarande miljöövervakningen. Forskarna bedömer att tillämpbarheten inom exempelvis luftkvalitet kommer att öka framöver, genom att ett flertal nya satelliter och instrument kan förbättra övervakningen av luftföroreningar från satelliter.Fjärranalys har potential att underlätta för både Naturvårdsverket och HaV att följa upp flera av Sveriges miljökvalitetsmål och för att kartlägga biologisk mångfald i olika skalor, men kräver dock att HaV och Naturvårdsverket behöver producera data som är standardiserade, geolokaliserade och tidsmässigt uppdaterade, för att kunna användas i kombination med satellitdata.Forskarna rekommenderar en rad åtgärder som Naturvårdsverket och HaV kan vidta för att ytterligare integrera fjärranalys i miljöövervakningen, samt förslag på fortsatt forskning och utveckling.Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov.
25.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Base cations deposition in Europe 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The support from the Nordic Council of Ministers, the Working Group for Air and Sea Pollution, has significantly contributed to the development of unified calculations of base cation deposition across Europe with the EMEP model. Previous estimates of base cation deposition in Europe have mainly been based on empirical approaches of varying quality depending on country. The results of the model calculations will be used by CLRTAP and EU to assess the need for reduction of emissions of acidifying air pollutants in agreement with the Gothenburg protocol and NEC. The EMEP model has been extended to calculate the deposition of four base cations; calcium (Ca2+), magnesium (Mg2+), potassium (K+) and sodium (Na+). Natural emissions (from sea salt and wind blown dust) as well as anthropogenic emissions (from combustion and industrial processes) have been considered. Base cations are assumed to behave in a similar manner as primary particles in the atmosphere, and hence the transport and deposition of base cations are considered in the same way as primary particles in the EMEP model. The result of the EMEP modelling was compared with wet deposition fluxes derived from the EMEP and ICP-Forest network, and throughfall measurements from the ICP-Forest network, to assess the robustness of the model calculations. This comparison showed encouraging results. However, it was recognised that the EMEP model can be developed further, particularly regarding the estimates of base cation sources, to correctly quantify the base cation deposition in Europe. Furthermore, to provide a confident assessment of the results of the EMEP model, it is of great importance to further develop and improve the measurement methodologies and the methods applied to estimate dry deposition.
26.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt : uppskalning baserat på experimentella data och modellberäkningar som grund för kartläggning av behov av askåterföring 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
27.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt - Uppskalning baserat på experimentella data och modellberäkningar som grund för kartläggning av behov av askåterföring 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna studie har tre olika verktyg använts för att studera effekten på näringsbalanser (N, P, Ca, Mg, K och Na) och försurning samt tillväxt vid skogsbränsleuttag; i) utvärdering av långliggande helträdsförsök, ii) beräkningar med en näringsbalansmodell med hög geografisk upplösning, samt iii) dynamisk modellering. Tre olika scenarier har studerats; stamuttag, GROT-uttag och stubbskörd. Stor vikt har lagts vid att göra en känslighetsanalys för näringshalter i olika träddelar, som är en viktig indata-parameter i näringsbalansberäkningarna, samt att undersöka möjligheterna att minska osäkerheten i näringshalter samt biomassa. Tre långliggande försök visade på en minskning i biomassa, vid tidpunkten för första gallringen, på omkring 15% efter GROT-uttag. Även halterna i träddelar av olika ämnen minskade efter GROT-uttag med upp till 10 %. De långliggande försöken visar på en minskning av basmättnaden i humuslagret och den övre delen av mineraljorden, oftast mellan 10 och 30 %, 15 och 26 år efter GROT-uttag. Samband hittades både för tall och gran mellan C/N i humuslagret och kvävehalt i barr. Denna studie visar att det finns stor potential i att använda näringsbalansberäkningar och beräkningar av överskottsaciditet på Riksskogstaxeringens punkter för att bedöma utarmningstakten för baskatjoner samt behovet av askåterföring. Känslighetsanalysen visade att osäkerheten i näringshalter har relativt stor påverkan på resultatet för N, Ca och K. Vidare arbete med den dynamiska modelleringen (fler lokaler, fler scenarier och fler omloppstider) kan öka förståelsen för effekter av GROT-uttag. Det är även viktigt att utveckla och förfina stubb-beräkningarna, och att tillsammans med representanter från det praktiska skogbruket jobba vidare med att utveckla realistiska scenarier för uttag av stam, GROT och stubbar.
28.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
29.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Uttag av skogsbränslen kan innebära positiva miljöeffekter ur klimatsynpunkt om skogsbränslet ersätter fossila bränslen. Bortförseln av näringsrika träddelar påverkar även näringsbalanserna för kväve, baskatjoner och fosfor, vilket kan påverka försurning, övergödning och näringstillgång i skogsmarken. Kompensationsåtgärder i form av askåterföring och/eller kvävegödsling kan vara ett sätt att motverka dessa effekter. I denna studie beräknas näringsämnesbalanser med hjälp av en massbalansmodell för att utvärdera effekter på markförsurning, övergödning och näringstillgång i regional skala. Näringsbudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär att förråden av baskatjoner, som utgör viktiga näringsämnen och buffrar mot försurning, minskar snabbt, speciellt i granskog. Beräkningarna visade på fosforförluster i hela Sverige, även vid konventionellt stamvedsuttag. Fosforförlusterna var särskilt stora i granskog med högt ståndortsindex. Kvävebudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär en kvävelättnad i sydvästra Sverige där kvävebelastningen är hög, men eftersom även andra näringsämnen går förlorade finns det ändå en risk att exempelvis fosfor kan bli begränsande, vilket i sin tur kan innebära en risk för ökad kväveutlakning. I stora delar av övriga Sverige kan däremot ett ökat biomassauttag innebära ökad kvävebrist. Kompensation i form av kvävegödsling ökar kväveupplagringen och risken för kväveutlakning bör därför beaktas i samband med denna åtgärd. Näringsämnesbalanserna skalades upp till avrinningsområdesnivå och delades upp på trädslag och ståndortsindex. Bedömningen av behov av näringskompensation kan på detta sätt anpassas till geografiskt läge och beståndsegenskaper och användas som en del av underlaget vid avvägning mellan miljömål för försurning, övergödning och klimat. Ett intensivt framtida biomassascenario visade att det finns stor potential för klimatvinster från skogen. Denna studie kan användas för att sätta denna vinst i relation till andra miljöeffekter i form av ökad försurning och näringsbrist, samt att ta fram konkreta förslag på åtgärder i form av näringskompensation
30.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
31.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport utvärderas effekter av stormen Gudrun på 35 ytor inom Krondroppsnätet, framförallt med avseende på kväveutlakningen från skogsmark efter en storm. Resultaten visade på ett tydligt samband mellan stormskadornas omfattning och nitrathalterna i markvattnet, med högre nitrathalter i de ytor som skadades mest. Effekten varierade dock inom samma skadeklass, vilket beror på andra faktorer som till exempel markvegetationen, kvävenedfallet, markvattnets surhetsgrad och beståndets ålder. Uppskalning av resultatet visade att den totala kvävebruttobelastningen till Östersjön och Västerhavet från skogsmark kan öka med ca 8 % till följd av en storm av Gudruns storlek.
32.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Framtida skogsbruksscenarier 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna studie har tagit fram regionalt anpassade scenarier för skogsbruk inom CLEO projektet (Climate Change and Environmental Objectives, www.cleoresearch.se). Att definiera relevanta och troliga framtida skogsbruksscenarier är viktigt för att förutspå framtida miljöpåverkan samt synergier och konflikter mellan miljömål. Den ökade efterfrågan på biomassa från skogen gör att det svenska skogsbruket för närvarande förändras. Dessutom kan klimatförändringar komma att påverka de framtida skogs-bruksmetoderna. Tre scenarier för framtida skogsbruk i Sverige har formulerats. De tre scenarierna omfattas av ett scenario som motsvarar dagens skogsbruk, ett scenario med ett intensivare biomassauttag, samt ett scenario med ännu intensivare biomassauttag. Dessa tre scenarier är matriser av olika val av skogsbruksstrategier. Data inom varje scenario är i huvudsak baserade på scenarier som definierats inom andra studier/program, främst SKA VB-08. I scenarierna redovisas bl.a. trädslagsfördelning och markanvändning, såsom areal produktiv skogsmark, åker- och jordbruksmark, konventionellt brukad skog, kontinuitetsskog och annan skogsmark. Arealer för markberedning, röjning, gallring, hygge samt GROT- och stubbuttag redovisas också, liksom mängderna uttagen stambiomassa och GROT och stubbar vid gallring och avverkning. För att möjliggöra beräkningar av näringsuttaget redovisas typhalter, det vill säga näringshalter i olika träddelar (stam & bark, grenar, barr och stubbar). Gödslingsarealen för konventionellt gödslad skogsmark och BAG-gödslad skogsmark (Behovsanpassad gödsling) redovisas, liksom gödslingsfrekvens och näringsinnehåll i gödselmedlet. I samtliga scenarier redovisas även arealer för askåterföring, liksom mängden tillförd aska, samt halter av olika näringsämnen i askan och dess upplösningstakt. Samtliga scenarier visar på ett intensifierat skogsbruk i framtiden, med ett högre biomassauttag från skogen, mer gödsling av skogsmarken och ökad askåterföring. Tillväxthöjande åtgärder, men framförallt klimatförändringen, leder till att både tillväxt och avverkning ökar i samtliga scenarier från 2020 och framåt. Eftersom även arealen för askåterföring ökar över tiden, skulle detta kunna kompensera för de ökade näringsförlusterna vid ett framtida högre biomassauttag från skogen. Den konventionella gödslingen förväntas öka i det scenario som visar utvecklingen av dagens skogsbruk. Däremot minskar gödslingen i de övriga mer intensiva scenarierna, eftersom man istället går över till BAG-gödsling (Behovsanpassad gödsling). Det är oklart vilka konsekvenser detta kan komma att få på försurning och övergödning. Över tiden förändras trädslagsfördelningen med en minskad andel tall som ersätts med gran i södra Sverige. I norra Sverige ökar istället andelen tall på bekostnad av gran. Det är troligt att skador på skog, såsom stormskador och insektsangrepp, kommer att öka i framtiden till följd av klimatförändringarna. Dessa effekter har dock inte beaktats i scenarierna.
33.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Förbättrad modellering och mätning av belastningen från luftföroreningar : samverkan mellan Krondroppsnätet och MATCH-modellen 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
34.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Förbättrad modellering och mätning av belastningen från luftföroreningar - samverkan mellan Krondroppsnätet och MATCH-modellen 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Mätningarna inom Krondroppsnätet, och modellsystemet MATCH- Sverige, används idag i den nationella miljöövervakningen av nedfall av olika luftföroreningar till skog och mark. Följande studie har utvärderat möjligheten att kombinera informationen från de två systemen och ger konkreta förslag på förbättringsmöjligheter för att skapa bättre förutsättningar för att uppnå en optimal nationell miljöövervakning samt modellering. I vissa hänseende har även andra nationella atmosfärskemiska stationsnät inkluderats i studien. När det gäller övervakningsmätnäten är det angeläget att samtliga mätstationer utrustas med enhetliga och testade nederbördsprovtagare, att beräkna våtdeposition med hjälp av mätningarna över öppet fält samt en korrektionsfaktor och att mätningarna vid fjällstationerna åter tas i drift. Vidare är det viktigt att strängprovtagare åter tas i drift för att möjliggöra uppskattningen av torrdepositionen, framför allt av föreningar som interncirkulerar i trädkronorna, såsom kväve och baskatjoner. Modellerade nederbördsmängder som tagits fram av SMHI kan eventuellt användas för att i efterhand beräkna nedfallet över öppet fält vintertid. När det gäller MATCH-modellen är det angeläget att torrdepositionen av baskatjoner åter modelleras med MATCH-Sverige, något som är möjligt nu då lufthaltsmätningar av baskatjoner återigen finns tillgängliga. Även införandet av strängprovtagare kan användas som underlag vid modelleringen av baskatjoner. Det är prioriterat att räkna om MATCH resultaten för 2005-2008 med samma höga upplösning som tidigare (11 x 11 km). Andra förbättringsmöjligheter för MATCH-modellen omfattar en omarbetning av parameteriseringen av torrdepositionen till skog, vilket skulle vara möjlig med hjälp av resultaten från mätningarna av torrdepositionen av kväve och baskatjoner med strängprovtagare. Vidare föreslås att resultaten från de olika atmosfärskemiska stationsnäten jämförs med modellvärden (MATCH och EMEP) för att få en övergripande bild av de kombinerade resultaten från samtliga mätnät i kombination med modellresultat. Inom studien har ett antal förslag till utvecklingsprojekt tagits fram som kan bidra till att förbättra både mätningar och modellering av nedfallet av luftföroreningar över Sverige.
35.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Halter av baskatjoner, fosfor och kväve i stubbar i Sverige, Finland och Danmark 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
36.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Halter av baskatjoner, fosfor och kväve i stubbar i Sverige, Finland och Danmark 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Intresset för stubbskörd har ökat kraftigt på senare år, i takt med att efterfrågan på förnyelsebar energi ökat. Idag saknas det information om näringshalter i stubbar för att utröna effekten av stubbuttag på näringsbalans och försurning. Denna studie syftar till att ta fram ett större dataunderlag för halter i stubbar i Sverige, Finland och Danmark. Lokalerna representerar olika nedfallsnivåer, olika markförhållanden samt olika beståndsdata. Studien omfattar granstubbar från Sverige, Finland och Danmark, samt tall- och björkstubbar från Sverige. Följande näringsämnen ingick i studien: kväve (N), fosfor (P), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (Mg) och Natrium (Na). Resultaten indikerade att näringshalten i björkstubbar är högre jämfört med gran och tall. I Sverige och Finland noterades generellt sett högre näringshalter i stubbarna i södra delen av landet jämfört med norra delen, med undantag av fosfor. Näringshalterna är betydligt högre i stubbens och rötternas bark jämfört med veden. Halterna i rötterna ökade signifikant med minskad rotdiameter. För tallstubbarna i Jädraås noterades signifikant minskande näringshalter i stubbarna med åldern upp till 65 år för kväve, kalium, magnesium och fosfor. För Jädraås, som har den största representationen av ståndortsindex, noterades ökande halter med ståndortsindex för fosfor och kalium. Studien har medfört att dataunderlaget för halter i stubbar har ökat väsentligt vilket kan bidra till att minska osäkerheterna i beräkningar av näringsbalansen i skogsmark vid stubbskörd.
37.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Hur påverkas mark-, grund- och ytvatten vid en skogsavverkning? - Fallstudie Storskogen i Västra Götaland 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En av de högsta halterna av metylkvicksilver som uppmätts i skogsmiljö i Sverige noterades i det avrinnande vattnet från ett avverkat område i Sydvästra Sverige. Framför allt förekom mycket höga halter av metylkvick-silver vid låg vattenföring sommartid. Avverkningen påverkade även försurningsparametrar, nitrathalter och löst organiskt kol. Exempelvis ökade uttransporten av kväve kraftigt andra året efter avverkningen. Avverkningen ledde också till en nästan fördubblad förlust av baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+ och Na+) från avrinningsområdet.
38.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Increased concentrations of nitrate in forest soil water after windthrow in southern Sweden 2015 Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 1872-7042 .- 0378-1127. ; 356, s. 234-242 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In January 2005, south-west Sweden was hit by a severe storm that caused large damage to the forests through massive windthrow. The aim of this study was to assess the effect of this windthrow on nitrate concentrations in the soil water below the root zone on 33 forest monitoring plots within the Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO). These sites were damaged to different extents by the storm. The analysis showed increased levels of nitrate concentrations in the soil water as a consequence of storm damaged forest. The present study concerned forest ecosystems with relatively low levels of nitrogen deposition, as compared with forests analysed in previous studies. The maximum soil water nitrate concentrations occurred 1-4 years after the storm. After 5-6 years, the concentrations were back at the same levels as before the storm event. It was not possible to demonstrate a significant correlation between increased nitrate concentrations in the soil water after the storm and the level of nitrogen deposition at the site. The potential impact on ground- and surface waters due to elevated nitrate concentrations in soil water after storm events is discussed. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved.
39.	Hellsten, Sofie (författare) Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Mätningar av nederbörd, försurande ämnen, baskatjoner och tungmetaller har ägt rum i centrala Malmö under fyra perioder (de hydrologiska åren (oktober till september) 1999/00 2004/05, 2009/10, samt 2014/15). Syftet med mätningarna är att studera halter och nedfall av tungmetaller och försurande ämnen i Malmö i relation till bakgrundsvärden i regionen samt tidigare mätningar i området. För det senaste mätåret 2014/2015 jämfördes nedfallet av försurande ämnen med bakgrundsstationen vid Hissmossa, och nedfallet av tungmetaller jämfördes med bakgrundsstationen vid Vavihill. Mätningarna vid Hissmossa ingår i Krondroppsnätet och finansieras av Skånes Luftvårdsförbund, medan mätningarna i Vavihill ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket. Samtliga mätningar utförs av IVL. This report is only available in Swedish.
40.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Nordic nitrogen and agriculture - Policy, measures and recommendations to reduce environmental impact 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Increasing attention is now given, nationally and internationally, to the importance of understanding and managing other global cycles of elements in addition to carbon, including nitrogen. Work on planetary boundaries has identified overloading the nitrogen cycle as one of the most critical problems. A particular challenge is that reactive nitrogen (Nr) is involved in a cascade of different environmental effects, from local air pollution to eutrophication, acidification and climate change. These problems are often managed by different and not always coordinated policies and instruments. Recent studies and projects, such as the European Nitrogen Assessment, and newly initiated projects by the OECD, have looked at how more coherent and integrated policies could be better targeted and more cost-effective. The Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP) has established a Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN) to look scientifically at the whole cycle of reactive nitrogen, as a background for policy development. The use of fertiliser in agriculture, together with NOx from fossil fuel combustion, is a major anthropogenic source of reactive nitrogen, and requires special attention and analysis; around two thirds or more of Nr from human sources is related to agriculture, from fertiliser, fixation by crop plants or feed imports. This report builds on earlier work by the Nordic Council of Ministers on these issues, in particular TemaNord2015:570 “Nordic agriculture air and climate”, and is also a follow-up of TemaNord2013:558 “Agriculture and environment in the Nordic countries”. The report provides an overview of main sources, pathways and impacts of reactive nitrogen in the Nordic countries, including knowledge gaps. It reviews ongoing national and international policy efforts to control reactive nitrogen, and looks at trends and developments, including results of control policies, in flows of reactive nitrogen in the Nordic countries. On this basis the report suggests further work to close knowledge gaps, and recommends possible control strategies and policy instruments for reactive nitrogen, in order to design and implement better integrated, more effective and more cost-effective policies.
41.	Hellsten, Sofie (författare) Nutrient budgets in forest soils at increased biomass removal – do Swedish and Finnish studies provide the same conclusion? 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Nutrient budget calculations in forest soil are an important tool to assess the environmental effect of increased biomass harvesting and can be applied as a tool for policy makers to assess the environmental effect of different biomass scenarios. Environmental effects include losses of nutrients (phosphorous, nitrogen, base cations), which can reduce soil fertility and the soil buffering capacity against acidification. Nutrient budget calculations are performed by means of a simple mass balance model where nutrient inputs to the forest ecosystem (weathering, deposition, nitrogen fixation) are compared with the outputs (leaching and harvesting). Nutrient budget calculations have been calculated both at site level and at regional level in Sweden and Finland. This study aims at comparing nutrient budget calculations focusing on conclusions and indata applied. Despite the application of different inputs to the regional base cation budget calculations in Sweden and Finland, the result is similar, i.e. showing that the weathering rates is of the same magnitude or larger than the removal of nutrients at stem harvesting (particularly for Ca and Mg) except for some areas of the country. However, at whole tree harvesting, the output exceeds the input in many areas. When calculating the base cation balance also including leaching and deposition (only for Sweden), the output exceeds input in most of Sweden for Ca, Mg and K even at conventional stem harvesting. In Finland, nutrient budgets for N and P have been calculated at site level, but not yet at the regional level. In Sweden, the regional mass balance calculation shows losses of P throughout the country, even at conventional stem harvesting. The N budget varies within the country, with nitrogen accumulation in southern Sweden and nitrogen losses in the north. The similar conclusions from the Swedish and Finnish studies have strengthened the view of nutrient budget calculations as a useful tool to assess effects of increased biomass harvesting. Further work should concentrate on reducing uncertainties further, e.g. regarding nitrogen fixation and leaching of base cations. It is suggested that recommendations for nutrient compensation should be based on a combination of results from experiments (on intensive harvesting effects and fertilisation), nutrient budget calculations and dynamic modelling. Furthermore, it is important to maintain long-term experiments to assess long-term effects of intensive biomass harvesting on forest ecosystems. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.
42.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Nutrient concentrations in stumps and coarse roots of Norway spruce, Scots pine and silver birch in Sweden, Finland and Denmark 2013 Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 1872-7042 .- 0378-1127. ; 290, s. 40-48 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The objective of this study was to evaluate the concentrations of nutrients in stumps and coarse roots in Norway spruce, Scots pine and silver birch in Sweden, Finland and Denmark, and to assess how nutrient concentrations vary with site characteristics, stand age and root size. Concentrations of nitrogen (N), phosphorus (P), potassium (K), calcium (Ca), magnesium (Mg) and sodium (Na) in spruce, pine and birch stumps were assessed in eight sites across Scandinavia. Nutrient concentrations were higher in birch than in spruce and pine. In Sweden and Finland, the nutrient concentrations were generally higher at the southern sites than at the sites located in the northern part of the countries, except for P. For all nutrients, concentrations were significantly higher in the bark of the stump and roots than in the wood. Furthermore, nutrient concentrations increased significantly with decreasing root diameter. This study did not demonstrate any correlations with stand age. Further studies are needed to provide a broader picture of how the stump nutrient contents vary with site characteristics and forest management practices to provide a better foundation for nutrient balance calculations when setting up recommendations for stump removal. (C) 2012 Elsevier B.V. All rights reserved.
43.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014-2015 : Utvärdering med Krondroppsnätets mätningar och EMEP modellen 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med utsläpp av svaveldioxid (SO2) i samma storleksordning som de dubbla antropogena utsläppen från Europa under ett år. Merparten av svavelutsläppen från vulkanen skedde under september till november 2014. Vulkanutbrottet påverkade periodvis luftkvaliteten i Sverige, framför allt under september och oktober 2014. och i synnerhet i norra Sverige som normalt har en relativt ren miljö utan större föroreningskällor.Samtliga mätplatser inom Krondroppsnätet visade förhöjda lufthalter av SO2 i september 2014 jämfört med tidigare år. Den uppmätta genomsnittliga SO2-halten i september 2014 över Sverige, var sex gånger så hög som motsvarande treårsmedelvärde för september under 2011-2013. Ökningen var störst i norra Sverige, där lufthalterna var 25 gånger högre än normalt. I södra och mellersta Sverige var ökningen betydligt mindre, ungefär 3 gånger så hög i mellersta Sverige och dubbelt så hög i södra Sverige. Spridningsmodellering med EMEP-modellen visade att över 90 % av SO2-halterna under september 2014 i norra Sverige hade sitt ursprung i SO2-emissioner från vulkanutbrottet.I likhet med lufthalterna ökade svavelnedfallet mest i norra Sverige, men för nedfallet var ökningen störst under oktober månad. Detta kan förklaras av att nederbördsmängden under oktober månad var hög. September månad karaktäriserades av en låg nederbördsmängd, varför en stor mängd av torrdepositionen av svavel från september, det vill säga den deposition som fastnar i trädkronorna, sköljdes ner med regnet och samlades in i krondroppsmätningarna under träd-kronorna först under oktober månad. Detta bidrog till att den totala svaveldepositionen (alltså mätningarna via krondropp) blev hög under oktober.Nedfallet av svavel med nederbörden (våtdepositionen) var ca tre gånger så hög under oktober 2014 över Sverige jämfört med motsvarande treårsmedelvärde för oktober under 2011-2013. Totaldepositionen som krondropp ökade ännu mer och var ca fem gånger högre. Nedfallet ökade mest i norra Sverige, där nedfallet över öppet fält ökade med 350 % och totaldepositionen som krondropp ökade drygt 1200 %. Motsvarande ökning i mellersta Sverige var 270 % för nedfallet över öppet fält och 760 % för totaldepositionen som krondropp. I södra Sverige var ökningen bara 130 % respektive 220 %. Spridningsberäkningen med EMEP-modellen visade att våtdepositions-andelen från vulkanen var mer än 80 % i vissa delar av norra Sverige, under tiden för vulkanutbrottet (september 2014 – februari 2015).Även om mätresultaten visar på kraftiga förhöjningar av SO2-halter och svavelnedfall på månads-basis, så syns effekten inte lika tydligt om man analyserar data för årsmedelvärden (hydrologiska år), framförallt inte i södra och mellersta Sverige. Detta beror framförallt på att inledningen av vulkanutbrottet (september 2014) tillfaller det hydrologiska året 2013/2014, medan återstoden av vulkanutbrottet tillfaller det hydrologiska året 2014/2015. Om man däremot analyserar data på kalenderåret 2014 så syns effekten tydligt i hela landet.Även om det antropogena svavelnedfallet och lufthalterna av SO2 minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 30 åren, belyser den här studien vikten av att upprätthålla luftkvalitetsmätningar. Krondroppsnätets mätningar bekräftar inte bara återhämtning, utan är också ett användbart verktyg för att spåra effekterna av specifika föroreningshändelser såsom vulkaniska utsläpp av SO2.
44.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014-2015 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med utsläpp av svaveldioxid (SO2) i samma storleksordning som de dubbla antropogena utsläppen från Europa under ett år. Merparten av svavelutsläppen från vulkanen skedde under september till november 2014. Vulkanutbrottet påverkade periodvis luftkvaliteten i Sverige, framför allt under september och oktober 2014. och i synnerhet i norra Sverige som normalt har en relativt ren miljö utan större föroreningskällor. Samtliga mätplatser inom Krondroppsnätet visade förhöjda lufthalter av SO2 i september 2014 jämfört med tidigare år. Den uppmätta genomsnittliga SO2-halten i september 2014 över Sverige, var sex gånger så hög som motsvarande treårsmedelvärde för september under 2011-2013. Ökningen var störst i norra Sverige, där lufthalterna var 25 gånger högre än normalt. I södra och mellersta Sverige var ökningen betydligt mindre, ungefär 3 gånger så hög i mellersta Sverige och dubbelt så hög i södra Sverige. Spridningsmodellering med EMEP-modellen visade att över 90 % av SO2-halterna under september 2014 i norra Sverige hade sitt ursprung i SO2-emissioner från vulkanutbrottet. I likhet med lufthalterna ökade svavelnedfallet mest i norra Sverige, men för nedfallet var ökningen störst under oktober månad. Detta kan förklaras av att nederbördsmängden under oktober månad var hög. September månad karaktäriserades av en låg nederbördsmängd, varför en stor mängd av torrdepositionen av svavel från september, det vill säga den deposition som fastnar i trädkronorna, sköljdes ner med regnet och samlades in i krondroppsmätningarna under träd¬kronorna först under oktober månad. Detta bidrog till att den totala svaveldepositionen (alltså mätningarna via krondropp) blev hög under oktober. Nedfallet av svavel med nederbörden (våtdepositionen) var ca tre gånger så hög under oktober 2014 över Sverige jämfört med motsvarande treårsmedelvärde för oktober under 2011-2013. Totaldepositionen som krondropp ökade ännu mer och var ca fem gånger högre. Nedfallet ökade mest i norra Sverige, där nedfallet över öppet fält ökade med 350 % och totaldepositionen som krondropp ökade drygt 1200 %. Motsvarande ökning i mellersta Sverige var 270 % för nedfallet över öppet fält och 760 % för totaldepositionen som krondropp. I södra Sverige var ökningen bara 130 % respektive 220 %. Spridningsberäkningen med EMEP-modellen visade att våtdepositions¬andelen från vulkanen var mer än 80 % i vissa delar av norra Sverige, under tiden för vulkanutbrottet (september 2014 – februari 2015). Även om mätresultaten visar på kraftiga förhöjningar av SO2-halter och svavelnedfall på månads-basis, så syns effekten inte lika tydligt om man analyserar data för årsmedelvärden (hydrologiska år), framförallt inte i södra och mellersta Sverige. Detta beror framförallt på att inledningen av vulkanutbrottet (september 2014) tillfaller det hydrologiska året 2013/2014, medan återstoden av vulkanutbrottet tillfaller det hydrologiska året 2014/2015. Om man däremot analyserar data på kalenderåret 2014 så syns effekten tydligt i hela landet. Även om det antropogena svavelnedfallet och lufthalterna av SO2 minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 30 åren, belyser den här studien vikten av att upprätthålla luftkvalitetsmätningar. Krondroppsnätets mätningar bekräftar inte bara återhämtning, utan är också ett användbart verktyg för att spåra effekterna av specifika föroreningshändelser såsom vulkaniska utsläpp av SO2. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
45.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Påverkan på luftkvalitet i städer av utsläpp från närliggande jordbruk 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt hur stor påverkan utsläpp av ammoniak (NH3) från närliggande jordbruk har på stadsluften i Uppsala, med fokus på halterna av små partiklar (PM2.5) samt potential för utsläpps¬minskningar för att förbättra stadsluften från denna påverkan. Denna fråga är viktig att belysa eftersom utsläppen av NH3 från jordbruket inte förväntas minska i samma takt som utsläpp av andra luftföroreningar. Man har kunnat konstatera, i andra regioner, att det inte bara är viktigt att minska på utsläppen av svavel- och kväveoxider utan att även NH3-utsläppen behöver minskas.En jämförelse av skillnader i halterna av små partiklar och deras komponenter visar en ökad effekt av jordbruksemissioner av NH3 på vintern, då bidraget ökar från årsmedelvärden på 2,3 % och 1,2 % för regional bakgrund och centrala staden till 3,3 % och 1,6 % för vintermedelvärdet. Skillnaderna mellan säsongerna beror på ett flertal faktorer som exempelvis hur mycket NO3- och SO42- som finns tillgängligt för att bilda partiklar. På vintern är ammoniakutsläppen lägre och NOx- och SOx-utsläppen är relativt sett högre samtidigt som omblandningen är lägre jämfört med övriga delar av året. Detta gör i sin tur att kvoten mellan ammoniak och HNO3 och SO42- är lägre och en större del av ammoniakutsläppen kommer därför att bilda partikelformig NH4+.Under sommaren är, förutom den högre kvoten mellan NH3 och nitrat och sulfat, även kondensation av nitrat på partiklarna reducerad p.g.a. högre temperaturer vilket begränsar ammoniakens potential att bidra till partiklar ytterligare. Detta innebär att utsläpps¬minskningar av NH3 kan ha större effekt på vintern/hösten med avseende på bildning av sekundära aerosoler än under vår och sommar och kan vara jämförbar med effekten från ytterligare minskningar av SOx- och NOx-utsläpp, även om NH3-utsläppen är högre på våren och sommaren.
46.	Hellsten, Sofie (författare) Stump harvesting in Picea abies stands: Soil surface disturbance and biomass distribution of the harvested stumps and roots 2018 Ingår i: Forest Ecology and Management. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 425, s. 27-34 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Finland has a long tradition of utilizing forest-based biomass for energy and industry purposes and the use has steadily increased in the past decade due to changes in international and regional energy policies. Intensive harvesting practices, in which a larger proportion of the woody biomass is removed from the forest stand, are becoming more common. The objectives of this study were to evaluate the spatial and temporal extent of soil surface disturbance caused by stump-root system harvesting and to quantify how much biomass and nitrogen is removed from the stand in stump and coarse root harvesting. The extent of surface disturbance was assessed in three clear-cut Norway spruce stands in southern and central Finland, differing in time since harvest. To determine the biomass distribution of the stump-root system, stumps and coarse roots were excavated at one of the experimental stands. Across all age classes (time since harvest) less soil surface had remained undisturbed at the stump harvesting sites (52%) than at the sites where only mechanical site preparation (28%) had been carried out. Thus, the findings of this study indicate that soil disturbance caused by stump harvesting can exist on forest soil surface for more than a decade following harvest. The total biomass of the stump-root system in the stand was estimated to 39.3 Mg ha−1 and 79% of this biomass was removed during stump harvesting and consequently, 8.3 Mg ha−1 of stump-root biomass remained in soil. The stump-root system accounted for 17% of the whole-tree biomass, and coarse roots and fine coarse roots represented a significant portion of it (73%). Thus, the stump-root system represents a large biomass component in boreal forest stands. However, forest management utilizing stumps may result in carbon losses from the stand. Download the article here: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112718304432
47.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det atmosfäriska nedfallet av svavel till skogen i Blekinge har minskat kraftigt, i takt med minskade svavelutsläpp i Sverige och från Europa. Sedan mätningarna inom Krondroppsnätet började 1985 har svavelnedfallet minskat kraftigt från cirka 20 till 3 – 4 kg S/ha och år. Under senare år tyder dock mätningarna på att minskningen avstannat. Det är tydligt att försurningspåverkan i länets markvatten minskat sedan mätstarten 1985 genom att halterna av svavel minskat, pH ökat, ANC ökat och halten oorganiskt aluminium minskat. Trots det positiva i att försurningstillståndet förbättrats är det ännu inte tillfredställande, och sedan några år tillbaka verkar återhämtningen ha avstannat. Det finns i markvattnet kvarstående betydande halter av oorganiskt aluminium, pH är i de flesta fall under 5 och ANC är negativt eller runt noll. Det går ännu inte att statistiskt fastställa att nedfallet av kväve i länet har förändrats sedan mätstart. Kvävenedfallet i nederbörden var 2014/15 ca 9 kg/ha/år. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 10 till 15 kg per hektar med högst nedfall i de allra västligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer dock relativt sällan i växande skog i Blekinge, vilket tyder på att skogarna i länet ännu inte nått kvävemättnad. När en granskog i länet avverkades år 2000 var dock halterna av nitrat i markvattnet kraftigt förhöjda under en period av cirka 6 år. This report is only available in Swedish.
48.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Försurning av ytvattnen i Halland utgör fortfarande ett betydande problem, och cirka 80 procent av länets sjöar bedömdes vara försurade år 2010. Mätningarna inom Krondroppsnätet visar dock på en minskande trend för svavelhalter i luft i Timrilt samt i svavelnedfall till alla länets skogsytor. Sedan mätningarna vid Söstared började 1988 har svavelnedfallet minskat med cirka 80 procent, från cirka 11-12 till runt 2 kg S/ha/år. Detta är i samma takt som den rapporterade minskningen av Europas samlade utsläpp av oxiderat svavel sedan 1990. Även svavelhalten i markvattnet har minskat signifikant. Mätningarna i markvattnet visar dock att det fortfarande är starkt försurat i stora delar av länet, med generellt lågt pH och en syraneutraliserande förmåga (ANC) under noll, vilket visar på att det inte finns någon buffrande förmåga i markvattnet. Ett undantag är Söstared med förhållandevis bra värden för de olika försurningsindikatorerna. Lufthalterna av kvävedioxid har minskat signifikant i Timrilt, både för sommar- och vinter-halvår. För lufthalter av ammoniak finns inga signifikanta trender. Genom att trädkronorna direkt tar upp en viss del av kvävenedfallet har det varit svårt att säkerställa förändringar av kvävenedfallet till skogen i länet. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve ligger på mer än 15 kg per hektar för de två senaste åren. Detta är långt över den kritiska belastnings-gränsen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha/år, som baseras på effekter på markvegetation. Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet förekommer i Halland. Detta visar att det finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp, vilket innebär en potentiell risk för kväve-utlakning till ytvatten. Halterna har generellt varit kraftigt förhöjda i Djupeåsen, Timrilt, Vallåsen och Kullahus. I Timrilt och Vallåsen ledde stormen Gudrun till ytterligare förhöjning av nitratkvävehalterna, liksom i ett senare skede även vid Borgared. This report is only available in Swedish.
49.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Jönköpings län görs mätningar av krondropp och markvattenkemi på fyra granytor, varav två startades 1996 (Bordsjö och Fagerhult) och två startades 1998 (Värnvik och Mellby). I Fagerhult mäts även nedfall på öppet fält, lufthalter samt torrdeposition med strängprovtagare. Svavelhalterna i luft under sommarhalvåret har minskat signifikant i länet. Även svavelnedfallet har minskat. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskade halter av svavel i markvattnet vid två av länets fyra ytor, Värnvik och Bordsjö. Ingen av länets fyra provytor visar ännu på någon återhämtning från försurning, baserat på parametrarna pH, ANC (syraneutraliserande förmåga) och koncentrationen av oorganiskt aluminium. ANC vid Fagerhult har istället minskat signifikant. Vid Mellby, Bordsjö och Fagerhult har ANC som median för de senaste tre åren varit negativ, pH varit under 5 och halten oorganiskt aluminium varit hög. Den långsamma återhämtningen från försurningen i länet kan till viss del härledas till de ökade kloridhalterna i markvattnet som indikerar en havssaltsepisod och därmed en ”surstöt”. Stormarna under 2000-talet försvårar dock tolkningen av återhämtningsförloppet, tillsammans med eventuella störningar vid isättning av nya lysimetrar. Kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält har inte förändrats i länet sedan mätstarten vare sig vid Fagerhult eller på Visingsö. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- och torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 7,5 till över 15 kg per hektar och år, med högst nedfall i de sydvästligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, har överskridits de flesta år i länet, så också 2014/15. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga, då skogen varit ostörd, men på samtliga ytor finns förhöjningar efter stormar som inträffade mellan åren 2005 och 2008. Den kraftigaste stormeffekten uppmättes i Mellby, som är mest stormskadad. This report is only available in Swedish.
50.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan mätstarten har halten av svaveldioxid (SO2) i luften minskat signifikant under både sommar- och vinterhalvåret vid Ottenby, endast under vinterhalvåret vid Risebo samt endast under sommarhalvåret vid Rockneby. Vid Rockneby har sommarhalvårsmedelhalterna för kvävedioxid (NO2) minskat, medan vinterhalvårsmedelhalterna minskat vid länets samtliga mätstationer. Lufthalterna av SO2 och NO2 är dock fortsatt högre vid Ottenby på Ölands södra udde, jämfört med övriga mätplatser i länet, vilket troligen kan förklaras av påverkan från Östersjöns fartygstrafik. Även vid Rockneby är lufthalterna av SO2 och NO2 relativt höga, medan lägst lufthalter uppmätts vid Risebo i norra delen av länet. Svavelnedfallet (utan havssalt) i krondroppet har minskat signifikant sedan mätstarten vid alla länets mätplatser. Under 2014/15 varierade svavelnedfallet i länet mellan 1,4 och 2,3 kg per hektar. Status i markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, med undantag av länets norra delar. Markvattnet vid övriga mätplatser återhämtar sig endast mycket långsamt från försurning och i några fall syns även tecken på en försämring. Kvävenedfallet via nederbörden visar inte på någon signifikant förändring i länet sedan mätstarten. Under det senaste mätåret var kvävenedfallet med nederbörden mellan 5,6 och 6,0 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera mellan 7,5 - 10 kg per hektar i största delen av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, överskreds även 2014/15. Förhöjda halter av nitrat har förekommit relativt frekvent i markvattnet vid flertalet mätplatser i länet, framför allt i samband med stormarna 1999, 2005 och 2007. Detta kan tyda på en pågående upplagring av kväve i skogsmarken som resulterar i ett läckage till markvattnet i samband med störningar. This report is only available in Swedish.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Hellsten Sofie) "

Avgränsa träffmängd

År