| 1. |
- Spik, Susanne, 1962-, et al.
(författare)
-
Tánnak – här och nu : En förstudie om förutsättningar för att stärka samiska innovationsföretag
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 2000-talet tog Susanne Spik och Karin Kuoljok, båda renägare och renskötare i Sirges sameby, initiativ till ett projekt i samarbete med Luleå tekniska universitet ”Kvinna i sameby”. I samtalen i projektet föddes en dröm om att kunna spåra och följa renar på nätet. Susanne och Karin inledde ett samarbete med forskare inom genus och teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) med mål att ta fram ett kommunikationsnätverk anpassat till fjällmiljön baserat på nätverkstekniken Delayed Tolerant Networking, DTN. För att kunna vidareutveckla ett renspårningssystem anpassat till den nya nätverksmiljön och den samiska renskötselns förutsättningar startade Susanne och Karin företaget, Tánnak AB. Företaget blev en tidig föregångare i att utveckla en produkt som kombinerade informations- och kommunikationsteknik (IKT) med traditionell ekologisk kunskap (TEK). Förenklat kan TEK sägas vara kunskap om den nära naturomgivningen och hur den hållbart kan utnyttjas. TEK har vuxit fram främst hos människor som varit beroende av naturresurser de hade i sin närhet. Kunskapen skiftar över tid och följer förändringar i både traditioner och naturförhållanden. Kunskapen förs vanligtvis vidare muntligt och i praktiskt arbete. Susanne och Karins intresse för att ta fram produkten föddes utifrån sina egna erfarenheter och behov som renskötare och kvinnor, men också med en önskan om att underlätta för den yngre generationen att kunna fortsätta bedriva renskötsel och leva ett bra liv. Behovet var formulerat utifrån deras erfarenheter och syftade till att kunna utveckla och förnya renskötseln. En del i detta var att också få ner driftskostnaderna och att minska miljöpåverkan. Deras ursprungliga företag har idag övergått till företaget Tánnak International AB som marknadsför spårningssystemet för även andra områden än renskötseln. Tánnak International AB bygger vidare på den produkt som Susanne och Karin tog fram utifrån sina kunskaper om både renskötsel och markerna. Idag är dock Susanne och Karin inte längre majoritetsägare i företaget och renspårningssystemet saknar formellt patent. Susanne Spik och Karin Kuoljok har idag inte ekonomiskt inflytande i nuvarande företaget Tánnak International AB. Denna förstudie bygger på ett samarbete med nuvarande ledning för Tánnak international AB, Bobby och Jim Carlsson och de ursprungliga innovatörerna till företaget, Karin Kuoljok och Susanne Spik och forskaren May-Britt Öhman. Förstudien är en del av forskningsprojektet Dálkke – urfolksperspektiv på klimatförändringar, inom ramen för delområdet som rör samisk innovation och klimatförändringar. Förstudien syftar till att initiera en process att undersöka förutsättningarna i svenska Sápmi för samiska innovation och att fördjupa företagets kunnande om urfolk och mänskliga rättigheter. I denna process ingår att lyfta fram de ursprungliga innovatörernas grundidéer och deras produkt som en samisk innovation. På så sätt kan Tánnak International stärka sitt varumärke genom att profilera sig som ett samiskt innovationsföretag som kombinerar ny teknik med traditionell ekologisk kunskap. Certifieringar och märkningar kan vägleda konsumenter och underlätta för företag i att profilera sin produkt. Finns det behov av att certifiera samiska innovationsföretag? För att kunna undersöka förutsättningarna för att ta fram ett certifieringssystem för samiska innovationsföretag behövs en kartläggning av vilka certifieringar och märkningar som finns och hur dessa fungerar i svenska Sápmi idag.
|
|
| 2. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Ogrön vindkraft : Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande design
- 2021
-
Annan publikation (film/video) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Titel: Ogrön vindkraft: Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande designInnehåll: Hur kommer det sig att vindkraft av idag framhålls som grön? Stora vindkraftsindustriområden är under planering och byggnation i Sverige. Svenska staten såväl som aktörer på energimarknaden, ideella miljöorganisationer och klimataktivister framhåller ofta vindkraften som grön, fossilfri och miljövänlig.Vindkraftsindustriområdena har omfattande negativa konsekvenser för omgivande miljö, renskötsel, djur, fåglar och natur. Vindkraften i dagens design består av uppemot 150 till 300 meter höga stålstrukturer på betongfundament. Konstruktion och underhåll förutsätter nya gruvor, bilvägar, skogsavverkning och stenbrott. Fossila bränslen är en förutsättning i allt detta. Hur kommer det sig att dessa aspekter inte räknas in när vindkraften framhålls som grön?I filmen medverkar docent Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala universitet och Henrik Andersson, renskötare i Gällivare skogssameby. De områden som syns är vindkraftsindustriområdet Markbygden, Piteå kommun, samt platser inom Gällivare skogssamebys renskötselområde; Pålkem och Nattavaaravägen, Gällivare kommun; Livasudden, Bodens kommun. Alla medverkande i filmen har gett sitt medgivande eller går inte identifiera.Finansiering: Med stöd av forskningsrådet FORMAS, inom det nationella forskningsprogrammet om klimat. FORMAS Dnr 2017-01923, 2019-01975, samt 2016-01039, under ledning av docent May-Britt Öhman, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, Uppsala universitet.
|
|
| 3. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Ogrön vindkraft: Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande design : [Ungreen Windpower: Sámi Indigenous and scientific perspectives on fossil dependent and environmentally destructive designs]
- 2021
-
Annan publikation (film/video) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Titel: Ogrön vindkraft: Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande designInnehåll: Hur kommer det sig att vindkraft av idag framhålls som grön? Stora vindkraftsindustriområden är under planering och byggnation i Sverige. Svenska staten såväl som aktörer på energimarknaden, ideella miljöorganisationer och klimataktivister framhåller ofta vindkraften som grön, fossilfri och miljövänlig. Vindkraftsindustriområdena har omfattande negativa konsekvenser för omgivande miljö, renskötsel, djur, fåglar och natur. Vindkraften i dagens design består av uppemot 150 till 300 meter höga stålstrukturer på betongfundament. Konstruktion och underhåll förutsätter nya gruvor, bilvägar, skogsavverkning och stenbrott. Fossila bränslen är en förutsättning i allt detta. Hur kommer det sig att dessa aspekter inte räknas in när vindkraften framhålls som grön?I filmen medverkar docent Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala universitet och Henrik Andersson, renskötare i Gällivare skogssameby. De områden som syns är vindkraftsindustriområdet Markbygden, Piteå kommun, samt platser inom Gällivare skogssamebys renskötselområde; Pålkem och Nattavaaravägen, Gällivare kommun; Livasudden, Bodens kommun. Alla medverkande i filmen har gett sitt medgivande eller går inte identifiera.Finansiering: Med stöd av forskningsrådet FORMAS, inom det nationella forskningsprogrammet om klimat. FORMAS Dnr 2017-01923, 2019-01975, samt FORMAS Dnr 2016-01039, Framtidens forskningsledare "Säkra och hållbara energiframtider i Sápmi: Antaganden och handlingar, visioner och beslut“ , under ledning av docent i miljöhistoria, May-Britt Öhman, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, Uppsala universitet, gästforskare och gäst biträdande professor Luleå tekniska universitet, historia.Citera som: Öhman, May-Britt; Andersson, Henrik; Helsdotter, Eva Charlotta; Storlöpare, Petri. 2021. Ogrön vindkraft: Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande design, [video].
|
|
| 4. |
- Öhman, May-Britt, 1966-, et al.
(författare)
-
Sámi Perspectives on Climate Change, Green Colonialism, Forest Firest, Industrial Exploitations and Food Sovereignty
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Native American and Indigenous Studies Association Annual Meeting, June 26-29 2019, Waikato University, Aotearo (New Zealand)Panel 2019Title: Sámi Perspectives on Climate Change, Green Colonialism, Forest Fires, Industrial Exploitations and Food Sovereignty. Addressing and analysing climate change leading to forest fires and burnt reindeer grazing lands in summer, as well as “locked in” reindeer food in winter, the whiteness and coloniality of "green" political campaigning, the consequences of industrial exploitations of Sémi territories — and the Sámi resistance and struggles to find solutions and challenge a colonial destructive knowledge paradigm - this panel is ultimately addressing Indigenous Food Sovereignty and thereby future survival for Indigenous peoples in general and Sami in particular. Organised by a Sámi scholar at Uppsala University, the panel brings together community, scholars and non-Sámi/ non-Indigenous scholars from Sweden, Chile/UK, South Africa approaching the theme from multiple angles and aims at setting up a network for continued collaboration among ourselves and interested NAISA participants. The panel is partly financed by a research project led by Dr May-Britt Öhman on Indigenous Climate Change Studies (FORMAS 2019- 2021), within the Swedish National Research Programme on Climate. Film and drone technology as a means for research, communication and dissemination is used. Case studies are from Jåhkåmåhkke and Ljusdal on the Swedish side of Sébme, and from the Talvivaara tin mine, Finland, where a tailing darn failure occurred in 2012-2013. Chair and organiser: Dr May-Britt Öhman, Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, Uppsala University and guest researcher at Luleå University of Technology, division of history. 1. Gun Aira and Anna Kajsa Aira, Sirges Sámi Village, Jåhkåmåhkke (Jokkmokk)Sámi perspectives on climate change and imposed flexibility: experiences from reindeer herding in the Lule River valleyThis is a presentation of a documentation project regarding climate changes – from our sijdda reindeer herding group, consisting of myself, my two children and a cousin’s child. On the one hand, we document climate changes, and on the other hand we show how industrial exploitation and forestry impact on our ability to be “resilient”: an imposed flexibility.We work and live along the Lule River, moving between winter and summer lands, stretching from the mountains in the west, to 100 km east of Jåhkåmåkke. Fifty years ago, the conditions were totally different from today. The reindeer were tamer and didn’t fear humans. We worked on skis, humans and reindeer lived together under the same conditions. There were few forestry roads, and no snowmobiles with their tracks. Lichen on the trees was plentiful. The lichen on the ground was not destroyed by forestry machines. We rarely had to transport reindeer by trucks, and rarely had to support-feed them. The reindeer could support themselves most of the time.Today, due to exploitation and climate changes combined, we have to support-feed the reindeer every year. Because of rapid temperature changes, snow falls, turns to water, and then freezes, “locking in” the ground lichen. The trees are also cut down, and so no tree lichen is available.Our project departs from our perspectives, defining the problems and the solutions. The ambition is to communicate our findings and recommendations to the public and decision makers, with a view to protect our future, our Sámi culture. 2. Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala UniversityUnder the surface: Water, pollution, and threats against Sámi food security – learning from the Talvivaara tailings dam failure Clean and safe water is the key to food security and food sovereignty. How can Sámi/Indigenous waters be protected from the destructive mining policies in the era of climate change mitigation and the scramble for metals needed for electrical cars, batteries, solar cells, and wind-power plants? How can awareness of the toxic pollution of tailings dams be raised among the public and decision-makers? This presentation is part of a film project about the Talvivaara tin mine in Finland, and the disastrous tailings dam failures in 2012-2013. A research group consisting of myself, May-Britt Öhman, and the independent filmmaker Storlöpare visited the site in 2017, conducting video interviews and documenting the area. The failure caused massive problems. Leakage from the tailings dam is still ongoing, polluting waters all the way to the city of Oulu, and into the Baltic Sea. On the opposite side of the Baltic Sea, in Sweden, several mines are located in Sámi territories, and more mines are planned. In 2013, the Swedish government adopted a Mineral Strategy in which they claim to exploit mineral assets in a “long-term sustainable way, with consideration shown for ecological, social and cultural dimensions...”. Yet, respect for Sámi people is still lacking. The aim of the project is to reach a wider audience, and to support ongoing struggles to protect Sámi lands and waters. At NAISA, the ambition is to show an example of how to join film and scientific research, and to receive suggestions on how to proceed. 3. Liz-Marie Nilsen and Ignacio AcostaFighting climate change and forest fires – from a Sámi perspective We present a research project documenting experiences from forest fires in two municipalities within Sámi territories.The summer of 2018 was extremely hot and dry in Sweden, with up to 50 forest fires raging simultaneously. In Jåhkåmåkke – which has 5000 inhabitants, and an area of 19 477 km2 – as many as four fires raged simultaneously during July. With the support of volunteers, and building on experiences from a major fire in 2006, disaster was avoided. In Ljusdal – which has 19000 inhabitants, and an area of 5288 km2 – the fires spread out of control, and people had to be evacuated. Understanding what went well in Jåhkåmåkke and what went wrong in Ljusdal may provide lessons to be learned: it is not only about climate change, it is also about firefighting competence. Another aspect, highlighted from the Sámi perspective, concerns disaster relief: while forest owners resort to insurance, there is no such relief for reindeer herders, as they don’t own the grazing lands. According to the Sámi Parliament’s application for disaster relief to the Swedish government, 31 out of 51 Sámi reindeer herding villages and 21 500 hectare of grazing lands burned.Due to climate change we can expect more of the same in the future. Thus the consequences of forest fires for reindeer grazing need to be addressed and mitigated, at the same time as it is of major importance to reclaim local and traditional knowledge on firefighting, demanding that the actors involved are prepared and ready when it happens again. 4. Scott Burnett, Wits Centre for Diversity Studies, University of the Witwatersrand (Johannesburg)The whiteness of green ideology: Swedish environmentalism as colonial vanguardThe violent occupation and appropriation of land in Sápmi for Swedish hydro- and wind-power projects has been opposed by Sámi scholars and activists for over a century. Yet Sweden has maintained its reputation on the world stage both as a humanitarian and green “superpower”. The narrative of “good Sweden” has worked to (re)produce the nation as a space where whiteness is the unquestioned norm, and settler colonialism passes as common sense. Environmentalist communication in this context shapes ethical subjectivity, and legitimises the colonial base of the modern welfare state.This paper presents a discourse-theoretical analysis of the construction of “renewable” energy around the 2018 elections. It investigates closely the Swedish Green Party’s election platform at a national level, and also zooms in to Jåhkåmåkke municipality, and Sámi candidate Henrik Blind’s successful campaign for office. While Sámi issues remain “unspeakable” at a national level, local political texts reveal complex accommodations and contestations. I argue that mainstream Swedish environmentalism constructs the argument for renewable energy as a series of impossible choices.While this research has been pursued in conversation with Sámi scholars, I do not speak for or from a Sámi position. I am a descendant of the European settler colonialists of South Africa, and I have recently relocated to Sweden. My approach to critical “race” and indigenous studies research is to problematise the colonial centre and the “whiteness” it reproduces, in the tradition of critical whiteness and settler colonial studies.
|
|
| 5. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
The Talvivaara Mine : Water consequences
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- A film about the Talvivaara mine in Sotkamo, Finland. Produced within the research project Dálkke: Indigenous Climate Change Studies."Don't be afraid, we come in peace and offer jobs!" The mine was not going to have any harmful effects on the surrounding areas according to the CEO. However, this soon turned out to be false. The impacts of the mine in terms of pollution of water courses and lakes is enormous. Both due to a failure of the tailing dam, and also of the constantly ongoing pollution.This is a filmpresentation of a research project, within the Dálkke: Indigenous Climate Change Studies, FORMAS Dnr 2017-01923, led by Dr May-Britt Öhman, Uppsala University, within the Swedish National research programme on climate.Please reference as: Helsdotter, Eva Charlotta; Öhman, May-Britt, and Storlöpare, Petri, 2019. The Talvivaara Mine - Water consequences. Film 12.41'. Centre for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR), Uppsala University, Uppsala.Project leader and Research: Dr May-Britt Öhman and Associate Professor, Dr. Eva Charlotta HelsdotterProject leader movie: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta HelsdotterPhoto, editing, subtitles and translation from Finnish: Petri Storlöpare, Slowlife FilmTranslation to English: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta HelsdotterDrone photo: Sotkamo Naturskyddsförening
|
|
| 6. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Ungreen wind energy : Perspectives on the planned Storlandet power project within the Gällivare Forest Sámi village territory, Norrbotten, Sweden
- 2021
-
Annan publikation (film/video) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this documentary filmed in September 2020, Henrik Andersson, reindeer herder within Gällivare Forest Sámi village speaks about the environmental destruction caused by the Swedish state, through forestry practices by the state owned forest company Sveaskog, as well as the planned wind energy industrial area by the state power company Vattenfall. He also shows what a healthy forest should look like. The area discussed is one out of two project areas for windpower within Gällivare Forest Sámi village - “Storlandet”, which is the ancestral grounds of his family. Work is currently ongoing with an environmental impact study, planned to be ready for submission in 2022.
|
|
| 7. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Ungreen windpower : Sámi Indigenous and scientific perspectives on fossil dependent and environmentally destructive designs
- 2021
-
Annan publikation (film/video) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Title: Ungreen windpower: Sámi Indigenous and scientific perspectives on fossil dependent and environmentally destructive designsContent:This film is produced by Dálkke, a research project and research group at Uppsala University, within the Swedish National Research Programme on Climate, the Swedish research council FORMAS.In the film, Henrik Andersson, reindeer herder within Gällivare Forest Sámi village, Norrbotten County, Sweden, speaks about the environmental destruction caused by the Swedish state, through forestry practices by the Swedish state owned forest company Sveaskog, as well as the planned wind energy industrial area by the Swedish state power company Vattenfall. Associate Professor Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala University, tells about how the analysis of windpower is not taking into account all relevant aspects in terms of fossil dependency and environmental consequences. A large part of what is needed to establish, maintain, as well as decommission windpower is never taken into account within the so called LCA analyses. This is what makes it possible to – falsely – claim that windpower is green. However, the windpower designs of today cannot be considered green, nor fossil free.The area in question is one out of two project areas for windpower within Gällivare Forest Sámi village - “Storlandet”, which is the ancestral grounds of Henrik Andersson’s family. Work is currently ongoing with an environmental impact study, planned to be ready for submission in 2022. The other wind power industry area that is planned within the area for the Gällivare Forest Sámi Village is Hällberget, conducted by a private power company Vasavind. In early 2021 it received permission to go ahead with a smaller part of its project. The Hällberget project is currently (August 2021) in court process. The Swedish state, the European Union (EU), as well as actors within the energy market, environmental organizations and climate activists all insist in the promotion of windpower as “green”, fossil free and thereby environmentally friendly. A large part of these constructions are planned for in Sámi territories, on land that has been taken from Sámi during late 19th and early 20th century. Furthermore, the wind power industrial areas have major negative impacts for the local environment. Forests are clear cut and replaced with 100 – 300 meters high steel constructions, on massive foundations made of concrete. Construction and maintenance demands new mines, car and truck access roads and thereby new stone quarries causing major wounds in the landscape.These industrial areas have major negative consequence for the local environment, fresh water, nature, wild life, local inhabitants as well as reindeer herding. This film is part of a supradisciplinary research and documentary project on (un)sustainable power production, researching and documenting the subject matter from Indigenous Sámi reindeer herding point of view, along with analyses of the whole windpower industry. Henrik Andersson, Gällivare Forest Sámi Village, who works to protect - through research and challenging decision makers - the reindeer and other animals from a destructive power production mode along with the Sámi traditional culture in the area is at the front. The Sámi reindeer herding culture is documented to having lived and prospered here since at least two millennia. What can EU, Sweden and EU member countries learn from the knowledges and understandings of the Sámi reindeer herders? What is needed to make their voices heard and turned into policy making in Sweden and in the EU? Filmed from September 2020, to August 2021. Sequences from the film “The Last Generation?” Storlöpare 2016 – reindeer feeding - and by the fire.The film is part of the research project: ”Safe and Sustainable Energy Futures in Sápmi” FORMAS dnr 2016-01039, and two projects within the Swedish National Programme on Climate: ”Dálkke: Indigenous climate change studies” FORMAS dnr 2017-01923 and ”Living without oil?! Rethinking relations with lands and waters with Indigenous Land Based Expertise for a transition towards a fossil free welfare society” FORMAS Dnr 2019-01975. All projects are led by May-Britt Öhman, Associate professor in Environmental history, PhD in History of Technology, researcher at the Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, CEMFOR, Uppsala University.Copyright: May-Britt Öhman, Henrik Andersson, Petri Storlöpare License via Creative Commons: CC BY-NC-ND Attribution-NonCommercial-NoDerivs
|
|
