| 1. |
- Angele, Kristian, et al.
(författare)
-
Flow Mixing Inside a Control-Rod Guide Tube : Part 2—Experimental Tests and CFD-Simulations
- 2010
-
Ingår i: 18th International Conference on Nuclear Engineering. - 9780791849323 ; , s. 655-663
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Alarge number of control rod cracks were detected during therefuelling outage of the twin reactors Oskarshamn 3 and Forsmark3 in the fall of 2008. The extensive damage investigationfinally lead to the restart of both reactors at theend of 2008 under the condition that further studies wouldbe conducted in order to clarify all remaining matters. Also,all control rods were inserted 14% in order to locatethe welding region of the control rod stem away fromthe thermal mixing region of the flow. Unfortunately, this measureled to new cracks a few months later due toa combination of surface finish of the new stems andthe changed flow conditions after the partial insertion of thecontrol rods. The experimental evidence reported here shows an increasein the extension of the mixing region and in theintensity of the thermal fluctuations. As a part of thecomplementary work associated with the restart of the reactors, andto verify the CFD simulations, experimental work of the flowin the annular region formed by the guide tube andcontrol rod stem was carried out. Two full-scale setups weredeveloped, one in a Plexiglass model at atmospheric conditions (inorder to be able to visualize the mixing process) andone in a steel model to allow for a highertemperature difference and heating of the control rod guide tube.The experimental results corroborate the general information obtained through CFDsimulations, namely that the mixing region between the cold crud-removalflow and warm by-pass flow is perturbed by flow structurescoming from above. The process is characterized by low frequent,high amplitude temperature fluctuations. The process is basically hydrodynamic, causedby the downward transport of flow structures originated at theupper bypass inlets. The damping thermal effects through buoyancy isof secondary importance, as also the scaling analysis shows, howevera slight damping of the temperature fluctuations can be seendue to natural convection due to a pre-heating of thecold crud-removal flow. The comparison between numerical and experimental resultsshows a rather good agreement, indicating that experiments with plantconditions are not necessary since, through the existing scaling lawsand CFD-calculations, the obtained results may be extrapolated to plantconditions. The problem of conjugate heat transfer has not yetbeen addressed experimentally since complex and difficult measurements of theheat transfer have to be carried out. This type ofmeasurements constitutes one of the main challenges to be dealtwith in the future work.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergman, Göran, et al.
(författare)
-
Förbränning av impregnerat virke. Testförbränning i en biobränslepanna, Orrefors
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är möjligt att elda impregnerat trä innehållande koppar i en biobränslebaserad panna om denna har erforderlig rökgasrening. För den aktuella anläggningen behöver man komplettera rökgasreningen med ytterligare ett steg (någon typ av stoftrening t.ex. elektrofilter, textilt spärr- eller slangfilter). Vid förbränning av mer än 50 ton avfall per år krävs att man söker tillstånd. Mindre mängder kräver endast en anmälan. Vid en förbränning med träflis med en inblandning av upp till 20 % kopparimpregnerat virke (50 % splint och 50 % kärna) klarar bottenaskan alla minimi- och maximihalter enligt Skogsstyrelsens rekommendationer för spridning av aska i skogsbruket som vitaliseringsmedel. De utförda laktesterna av askorna visar att krom lakas ut från bottenaskan i för stora mängder för prov 4 och 5 för att man enligt deponeringsförordningen ska kunna deponera askan tillsammans med icke farligt avfall (de övriga askorna klarade samtliga riktvärden). En faroanalys har genomförts där konceptet toxicitetindex (TI) har tillämpats.
|
|
| 4. |
- Carlsson, Annica, et al.
(författare)
-
Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om flöden av textilier i Sverige är idag begränsad. Målet med det här projektet har därför varit att beräkna inflödet av textiler till Sverige och att få en uppfattning om avfallsmängderna av textil från olika aktörer i landet. I projektet har även ingått att föreslå indikatorer för återanvänd textil. Projektet har varit av-gränsat till textilier i form av kläder och hemtextil.Det går att beräkna nettoinflödet av kläder och hemtextil i ton genom att kombinera statistik över import, export och inhemsk produktion av textilvaror. 2008 var netto-inflödet av kläder och hemtextil till Sverige totalt 131 800 ton eller knappt 15 kg/person. För att få en uppfattning om förändringen över tid, har vi även be-räknat nettoinflödet för perioden 2000-2009, men då enbart beräknat som import – export. Detta bedömdes som möjligt då den inhemska produktionen av kläder och hemtextil är mycket liten. Sett över hela perioden har nettoinflödet av kläder och hemtextil, i ton, ökat med närmare 40 % .Enligt SCB:s Företagsdatabas finns det cirka 4 600 företag och 8 000 anställda inom textil- och beklädnadsvaruindustrin. Sektorn är uppdelad på tre branscher enligt Standard för Sveriges Näringsgrensindelning (SNI). Drygt 80 % av företagen i sektorn har inte några anställda, d.v.s. det är i de flesta fall enmansföretag.För mängden textilavfall och textil som återbrukas från hushållen, har uppgifter från två flöden inhämtats; textilier som slängs i säck- och kärlavfallet och textilier som skänks till välgörenhetsorganisationer. Baserat på plockanalyser slängs upp-skattningsvis 8 kg textiler/person och år i Sverige i säck- och kärlavfallet. Av de kläder som samlas in via välgörenhet, ca 3 kg textilier/person och år kommer hu-vuddelen från privatpersoner. Textilier från företag står för en jämförelsevis myck-et liten andel.Livslängden för textilier kan variera stort för samma typ av plagg. Men även skilja stort mellan olika användare av samma plagg. Till följd av de stora osäkerheterna med att ansätta livslängder har vi jobbat utifrån antagandet att den potentiella mängden avfall av kläder och hemtextil (här kallad förbrukad mängd) per år är lika med nettoinflödet för samma år. För att fortsatt följa avfallet av kläder och hemtex-til föreslår vi därför följande indikatorer:Insamlad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hem-textil.Återbrukad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hemtextil.Andel kläder och hemtextil i hushållsavfallet av förbrukad mängd kläder och hemtextil
|
|
| 5. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Livsmedelsindustrins matavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har vi kartlagt uppkomst och hantering år 2009 av biprodukter och matavfall och jämförligt avfall från livsmedelsindustrin.Mängden matavfall uppgick till 534 000 ton och mängden biprodukter till 1 300 000 ton.Det mesta av avfallet har behandlats biologiskt genom rötning och kompostering, nämligen 288 000 ton respektive 93 000 ton, dvs. totalt 71 %. Endast 46 000 ton,8 %, behandlades genom förbränning eller deponering, medan resten behandlats genom annan typ av återvinning, t.ex. spannmålsrester till pellets, vegetabiliskt fett till biodiesel eller gödsel på åkrar. Det avfall som förbrändes var spannmålsavrens, animaliska biprodukter kategori 1 och mindre mängder av kasserade chips.Förutom det egentliga avfallet har det uppkommit stora mängder biprodukter inom livsmedelsindustrin, 1,3 miljoner ton. Övervägande del av biprodukterna har använts till djurfoder, 95 %. Biprodukterna uppkommer i de flesta delbranscher inom livsmedelsindustrin, såsom foder- eller gränsmjölk från mjölkindustrin, fisk- och skaldjursrens till minkfoder från fiskberedningsindustrin och slaktavfall från slakterier.Av resultatet kan man dra följande slutsatser:1. Det är 71 % som behandlas biologiskt samt ytterligare ca 5 % som kan användas som gödselmedel utan föregående behandling. Det är dock en relativt stor andel av återstående avfall där det är svårt att säga om biologisk behandling är lämpligaste metoden.2. Av det som används som bränsle eller materialåtervinns är det en del som möjligen skulle kunna behandlas biologiskt. Det skulle behövas ett klargörande av hur man ska ställa sig till torra energirika material (spannmålsavrens) eller fetter som används till bränsle. Är det beslutsfattarnas mening att detta ska behandlas biologiskt, eller är återvinning eller användning som bränsle en godtagbar behandling?I projektet ingick även att ta fram uppgifter avseende 2009 för att kunna användas till rapporteringen WStatR 2012. Förutom matavfall uppkom enligt denna undersökning 29 000 ton farligt och 879 000 ton icke-farligt avfall inom livsmedelsindustrin.
|
|
| 6. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Ackumulering av metaller i vegetation på geotekniska askkonstruktioner
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från denna studie tyder på att åldrat slaggrus som används utblandat med planteringsjord (här 50 vikt-%), till exempel i sluttäckningsändamål, inte ger upphov till betydande förhöjda metall- och metalloidhalter i engelskt rajgräs under en växtsäsong jämfört med vanliga anläggningsmaterial (här schaktmassa och bergkross). Studien visar även på vikten av att ta hänsyn till damning och partikelkontaminering som exponeringsväg då risker relaterat till ackumulation av metaller i ekosystem och exponering för betande djur via växtupptag utvärderas. Minimering av partikelspridning bör vara en viktig beståndsdel vid utformning av skyddsåtgärder då askor används i geotekniska konstruktioner. Slutligen visar studien att de generella akumuleringsfaktorer för upptag till växter som ligger till grund för beräknigar av riktvärden i Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 om återvinning av avfall i anläggningsarbeten inte är lämpliga för användning i samband med riskbedömning av askor.
|
|
| 7. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Ackumulering av metaller i vegetation på geotekniska askkonstruktioner
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur användning av askor i ett långtidsperspektiv påverkar omgivande djur- och växtliv med avseende på ackumulation av metaller i ekosystem via växtupptag och exponering för betande djur. Studien innefattade en fält- och en odlingsstudie. I fältstudien studerades ackumulation av metaller och metalloider i blad från träd och buskar som självetablerat och växt under längre tid i äldre försöksuppställningar (lysimetrar) med aska. Dels i två olika åldrade slaggrus från avfallsförbränning och dels i åldrad aska från förbränning av biobränsle (grenar och toppar, GROT) och impregnerat returträ (RT), benämnd GROT/RT-aska. I odlingsstudien studerades ackumulationen av metaller och metalloider i engelskt rajgräs från askor och referensmaterial under en växtsäsong. Referensmaterial i odlingsstudien var två vanliga geotekniska material; bergkross och schaktmassa, och i fältstudien blad från träd och buskar i lysimetrarnas närområde. Samtliga studerade askor var åldrade; 5-24 år.Sammanfattningsvis visar studien på vikten av att ta hänsyn till damning och partikelkontaminering som exponeringsväg vid askanvändning. Vidare visar studien att åldrat slaggrus inte ger upphov till betydande förhöjda halter i blad från buskar och träd som självetablerat i sådant material eller i gräs från slaggrus som blandats med enhetsjord (50 vikt-%). Slutligen visade studien att de generella ackumuleringsfaktorer för upptag till växter som används i Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 inte är lämpliga att använda i samband med riskbedömning av askor.
|
|
| 8. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkteratt föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flödenatt bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.Figur 1.Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.1 Elektronikåtervinning i Sverige Ekonomisk Förening (EÅF)Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs. 9 1.Stora hushålls... 107 kg/pers2. Små hushålls… 11kg/pers3. It-och telekom…15kg/pers4. Hemutrustning13 kg/pers10. Automateringår ej 7. Leksaker …4kg/persTotal upplagrad mängd i användning ca 160 kg/pers,exklusive produktkategorierna 5, 8, 9 och 105 . Belysningsutrust.. ingår ej9. Övervakning … ingår ej 6. Elektriska …8kg/pers8. Medicintekn. ingår ej1024271331<1<11Upplagrad mängd i användningNettoinflödeKända avfallsflödenFigur 2.Inflöde, Upplagrad mängd i användning, och kända strömmar av el-avfall kg per person och år. Bearbetning av data från www.ssd.scb.se och data från kollektiva insamlingssystem.De delar av projektet som är baserat på registerdata, exempelvis uttag ur statistikdatabaserna för beräkning av Nettoinflödet eller data från EE-registret bedöms som repeterbara utan allt för stor arbetsinsats. I de fall som enskilda företag har kontaktats blir arbetsinsatsen den samma som för detta projekt. Vissa av spåren i kartläggningen av flöden har inte lett till någon egentlig förändring i relation till de mängduppgifter som fanns tillgängliga innan projektet. Genom kartläggningen av flöden och de kontakter som ta-gits, bedöms projektet bidragit till en mer enhetlig bild av vad som händer med el-avfall i Sverige idag. Det kan också ses som en styrka att olika meto-der och datakällor visar på likande resultat.Ett specifikt syfte med projektet var också att bedöma om metoden och re-sultaten kan bidra till den framtida rapporteringen enligt EU:s Avfallsstati-stikförordning. Här kan vi konstatera att det med de föreslagna indikatorerna och de datakällor som har belysts inom projektet inte är möjligt att använda underlaget för rapporteringen – detta eftersom samtliga datakällor saknar uppgifter om vilken bransch som el-avfallet uppkommer inom. Om man i EE-registret skulle inkludera en uppgift om i vilken bransch el-avfallet upp-kommit skulle detta avhjälpas till viss del (det skulle förmodligen fortfaran-de uppstå vissa svårigheter att spåra avfallet helt tillbaka till källan).Projektet föreslår också indikatorer för uppföljning av producentansvaret och satta miljömål. De indikatorer som föreslås bedöms spegla denna ambition. Mängd produkter satt på marknaden kan fås från SCB statistik, nettoinflödet, 10eller från EE-registret. Detaljerade flöden över specifika produkter kan tas fram för Nettoinflödet, baserat på statistik från statistikdatabaserna på SCB. Insamlade mängder kan fås från EE-registret för större grupper av produkter och detaljerade flöden av specifika produkter kan beställas av El-kretsen mot en kostnad.I Naturvårdsverkets förslag till nationella avfallsplan finns det föreslaget att insamlingen av smått el-avfall ska öka. Uppföljningen av detta mål går att försörja med data förutsatt att det blir en tydlig definition av vad man menar med smått el-avfall. Andra indikatorer som föreslås i rapporten är en relation mellan satt på marknaden och insamlad mängd för: kyl och frys; TV, Video och Audio och Kameror, leksaker och klockor. För dessa tre grupper finns data tillgängligt i statistiksystemet. Dessutom föreslår projektet att man har en indikator som följer mängden elektronik i hushållens säck- och kärlavfall med hjälp av plockanalyser.
|
|
| 9. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkteratt föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flödenatt bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.Figur 1. Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Persson, Ylva, et al.
(författare)
-
Use of a column leaching test to study the mobility of chlorinated HOCs from a contaminated soil and the distribution of compounds between soluble and colloid phases
- 2008
-
Ingår i: Chemosphere. - : Elsevier BV. - 0045-6535 .- 1879-1298. ; 71:6, s. 1035-1042
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An equilibrium and recirculation column test for hydrophobic organic chemicals (ER-H test) was used to study the leaching behaviour of chlorophenols (CPs), polychlorinated diphenyl ethers (PCDEs), polychlorinated dibenzofurans (PCDFs) and polychlorinated dibenzo-p-dioxins (PCDDs) from contaminated soil. A 50% increase in the pore water velocity was shown to have little or no effect on the mobility of CPs, PCDEs, PCDFs and PCDDs. The standard deviations of truly dissolved compounds, CPs, were between 19% and 65% between the tests. However, the repeatability of the ER-H test decreased with increases in the hydrophobicity of the studied compounds; the standard deviations for PCDEs, PCDFs and PCDDs ranged from 53% to 110%, 57% to 77% and 110% to 130%, respectively. The influence of colloids on the release of these compounds was also examined. Up to 30% of the CPs in the soil were leached, of which 1–3% were associated with colloids. The PCDEs, PCDFs and PCDDs were found to be preferably associated with the particulate fraction of the leachate, and less than 0.2% of these compounds were mobilised.
|
|
| 12. |
- Stiernström, Sara, 1981-, et al.
(författare)
-
INFLUENCE OF LEACHING CONDITIONS FOR ECOTOXICOLOGICAL CLASSIFICATION OF ASH
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Waste Framework Directive (WFD; 2008/98/EC) states that classification of hazardous ecotoxicological properties of wastes (i.e.criteria H-14), should be based on the Community legislation on chemicals (i.e.CLP Regulation 1272/2008). However, harmonizing the waste and chemical classification may involve drastic changes related to choice of leaching tests as compared to e.g. the current European standard for ecotoxic characterization of waste (CEN 14735). The primary aim of the present study was therefore to evaluate the influence of leaching conditions, i.e. pH (inherent pH (~10), and 7), liquid to solid (L/S) ratio (10 and 1000L/kg) and particle size (< 4 mm, < 1 mm, and < 0.125 mm), for subsequent chemical analysis and ecotoxicity testing in relation to classification of municipal waste incineration bottom ash. The hazard potential, based on either comparisons between element levels in leachate and literature toxicity data or ecotoxicological testing of the leachates, was overall significantly higher at low particle size (<0.125 mm) as compared to particle fractions < 1 mm and < 4 mm, at pH 10 as compared to pH 7, and at L/S 10 as compared to L/S 1000. These results show that the choice of leaching conditions is crucial for H-14 classification of ash and must be carefully considered in deciding on future guidance procedures in Europe.
|
|
| 13. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Återvinning av plastfavfall från byggsektorn
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det långsiktiga målet är att utveckla ett återvinningssystem för plastavfall från byggsektorn. Projektet genomfördes som en förstudie för att identifiera och undersöka möjligheter och hinder för ett sådant system. Projektet visade på ett stort intresse för utökad materialåtervinning av plast från byggsektorn bland plasttillverkare, återvinningsföretag, byggföretag och fastighetsföretag. De tillfrågade aktörerna tror att ett återvinningssystem för byggplast kan byggas upp. Förutsättning är att olika frågeställningar analyseras och hinder och problem löses på vägen. Detta gäller bland annat rivningsteknik, logistik, upparbetningsteknik, kvalitetssäkring, kunskaper om kvalitet och kvantitet samt finansiering. Projektet visade även att det finns relevanta erfarenheter från andra länder att bygga vidare på.
|
|
