| 1. |
-
En båge genom tiden - ritualer kring en göteborgshistoria. Om Flickläroverket i Artisten
- 2024
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- 1929 bildades Göteborgs första Högre allmänna läroverk för Flickor – Flickläroverket som fick en byggnad 1935 i det kulturella centrumet, Götaplatsen. Efter några år som Kjellbergska gymnasiet, sedan Komvux, blev byggnaden del av Artisten, Högskolan för scen och musik, HSM 1992. Byggnaden har burit kvinnors utbildning, konst och kultur över många generationer, en minneskedja som nu är bruten. Boken - En båge genom tiden – ritualer kring en göteborgshistoria – en konst- och forskningsantologi – är resultatet av de offentliga minnesdagar där de deltagande drygt 200 kvinnorna (70– 97 år) som varit elever på Flickläroverket, studenter vid Artisten, konstnärer och forskare – bidrog till och deltog i gestaltande ritualer, minnesrum, dans, utställningar och samtal som gav liv åt en utbildningskultur och konst som berört samhället i generationer. I boken bidrar ett 20-tal Göteborgsbaserade konstnärer och forskare med olika perspektiv på byggnadens poetiska, sociala och konstnärliga dimensioner. Bland annat beskrivs återskapandet av Bågdansen, som dansades varje år vid Lucia mellan 1934-1972. Här beskrivs även den medie-debatt som ledde till räddningen av målningen Dansen av Nils Nilsson från 1935 och hur nedtagningen gick till. Tillsammans med ett rikt foto- och bildmaterial, filmdokumentationer och ett ljudarkiv utgör boken ett tidsdokument där konst fungerar som minnesbärare över tid och rum.
|
|
| 2. |
- Herklint, Ewamarie, 1959
(author)
-
Bevarandets etiska funktioner: relationer mellan människor, platser och hus
- 2000
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this thesis is to conceptualise preserving as a phenomenon from two points of departure. Firstly, in a theoretical way, by indicating different places of preserving, answering the question where the act of preserving takes place, i.e. the different contexts or positions of preserving. I distinguish between the everyday preserving actions in the life-world, in the phenomenological sense, and the institutionalised construction of preserving, as a social practice. Secondly, I conceptualise preserving as a phenomenon through the creation of a theoretical instrument for analysis and reflection on different motives for preserving. The aim of this instrument is to give some answers to the question why human beings want to preserve places and houses. The thesis is a theoretical investigation of ethical functions of preserving, with an analytical frame from a moral philosophical point of departure. Preserving is here understood in a wide sense. I work with phenomenological and hermeneutic methodologies. The theoretical investigation is based on written texts. I have given no attention to how houses are preserved. I argue that preserving inhabited places and houses have ethical functions. Houses and places provide human beings with different senses of meaning. I also emphasise the fact that there is a connection or bond made between human beings and various houses and places, a connection that provides human beings with different senses of meaning. Houses and places are here seen as lived houses and lived places of great importance for the well being of human beings.
|
|
