| 1. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Färre fallolyckor i byggnadsindustrin - vad krävs? What is needed to reduce falls from heights in the construction industry?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En analys av orsaker till fallolyckor har gjorts baserat på diskussioner med representanter för byggbranschen, litteraturstudier samt arbetsplatsbesök. Analysen pekar på tre huvudsakliga orsaker: bristande organisatorisk styrning, bristande kunskap om hur fallolyckor undviks samt alltför svaga drivkrafter för säkerhetsarbetet. I rapporten diskuteras vad som krävs för att minska fallolyckorna. Eftersom orsakerna är komplexa, blir även åtgärderna komplexa. Åtgärder som rekommenderas är: - Chefer, både högsta ledningen, platschefer och arbetsledare har stor betydelse för säkerhetsarbetet och behöver ge tydliga signaler om att säkerhet är viktigt. Platschefernas säkerhetsarbete behöver synlig- och tydliggöras. - Samordning mellan olika aktörer på byggarbetsplatsen behöver tydliggöras och effektiviseras. - Fokus bör ligga på att tydliggöra och ändra beteende (snarare än attityder). - Det behövs tydliga och detaljerade mål för säkerhetsarbetet. Sådana mål kan t ex preciseras vid upphandlingar. - Konsekvenser och drivkrafter för att göra 'rätt' behöver utvecklas och göras tydligare. På individnivå bör positiva konsekvenser (belöning, 'morot') eftersträvas, men negativa (straff, 'piska') är också möjliga. På en organisatorisk nivå är samverkan med aktörer som byggherrar och byggföretag som upphandlar underentreprenörer samt utveckling av upphandlingskrav ett sätt att förstärka de affärsmässiga drivkrafterna för säkerhetsarbetet. Drivkrafterna för säkerhetsarbetet kan också förstärkas genom att koppla samman säkerhet med god kvalitet, leveranssäkerhet och seriositet i byggprocessen. Det tar tid att uppnå en förändring. Projekt och insatser som har som mål att minska fallolyckorna, måste därför pågå under lång tid och ha ett stöd i befintliga organisationer och strukturer, så att säkerhetsarbetet inte glöms bort om eldsjälar inte längre driver arbetet. Konkret rekommenderas + Utveckling av utbildning om hur man arbetar säkert och undviker fallolyckor. De metoder för säkert beteendet som rekommenderas får inte ta extra tid i anspråk eller upplevas som krångliga. Samarbete med gymnasieskolans yrkesutbildning är viktigt. + Utveckling av generella krav vid upphandling av byggprojekt respektive av underentreprenörer + Framtagning av goda exempel på hur organisationen kan effektivisera säkerhetsarbetet.
|
|
| 2. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Hur bedömer små företag risker i arbetsmiljön? Vilka arbetssätt och arbetsmaterial är effektiva? How do small companies assess risk in the working environment? What tools and way of working are effective?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmiljöarbetet bygger på att risker identifieras och värderas och att åtgärder vidtas som minskar riskerna. Om risker inte identifieras, allvarliga risker underskattas, små risker överskattas och inga eller undermåliga åtgärder vidtas, faller en stor del av arbetsmiljöarbetet. Det finns flera tecken på att riskbedömning är problematiskt och inte fungerar som önskat, speciellt i små företag. Hur små företag lyckas användas sex olika arbetsmetoder för kemisk riskbedömning har därför utvärderats. Utvärderingen visar att faktorer av stor betydelse för att småföretag ska använda en metod i arbetsmiljöarbetet och att kvalitén ska bli bra är: * att man själv kan välja metod och anpassa den till sin egen arbetsplats * att metoden är snabb att arbeta med, enkel att förstå, helst självinstruerande * att metoden är branschanpassad * att metoden gärna innehåller konkreta förslag på åtgärder * att metoden gärna täcker hela arbetsmiljöområdet och eventuellt även mer till exempel miljö Utvärderingen visar att bransch-checklistor har bäst förutsättningar att användas av många småföretag samt ge god kvalitet i riskbedömningen. Utvärderingen visar också att alla företag inte uppskattar samma metoder. En faktor som har särskild betydelse är att företag ogärna byter ut en befintlig metod, även om den inte håller så god kvalitet. Vi rekommenderar att bransch-checklistor fortsätter att utvecklas och anpassas efter de resultat som framkommit i utvärderingen.
|
|
| 3. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Upphandling av städtjänster. En kartläggning av upphandlares och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav. Purchasing of cleaning services. A study of clients and cleaning enterprises opinions on demands relating to occupational health and safety
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed.
|
|
| 4. |
- Herlin, Rose-Marie, 1957-
(författare)
-
Utveckling av arbetsmiljö och upplevd hälsa : en longitudinell undersökning av anställda i kraftindustrin
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen undersöks hur arbetsmiljön påverkar den upplevda hälsoutvecklingen över en nioårsperiod hos 440 elarbetare inom kraftindustrin. Problemet beskrivs utifrån en teoretisk modell över orsakssamband mellan arbetsmiljö och upplevd ohälsa. En ytterligare målsättning är att jämföra data av olika subjektivitetsgrad. Efter en kartläggning av arbetsmiljön och en beskrivning av hälsoutvecklingen görs specialstudier av arbetsmiljöns inverkan på muskuloskeletala besvär respektive psykiska besvär. Dessutom görs jämförande studier mellan mer och mindre subjektiva data beträffande buller och bullereffekter. Arbetsmiljön kartläggs genom klusteranalyser av arbetsmiljöfaktorer inom vardera av områdena fysisk arbetsbelastning, fysikaliska faktorer samt psykologiska och sociala arbetsförhållanden. Elarbetarna indelas därigenom i kluster efter individuell belastningsprofil inom vart och ett av dessa områden. Antal mättillfällen som en person tillhört ett visst kluster används sedan som indikator på exponeringsdos i de sammanfattande analyserna. Upplevda psykiska och somatiska besvär beskrivs med hjälp av konfirmativa faktoranalyser, för att ge en representativ bild av datas struktur som också är stabil över alla mättillfällen. Arbetsmiljöns inverkan på besvärsutvecklingen undersöks huvudsakligen med hjälp av hierarkisk multipel regression. Tillväxtmodellering prövas också. En ökning kan iakttas över tid i vissa psykiska besvär och besvär i nacke, axlar, rygg, ben och leder. Utvecklingen av de muskuloskeletala besvären kunde huvudsakligen förklaras av den fysiska arbetsbelastningen. Även typ A-beteende visade sig bidra till förklaring av både utveckling och nivå på muskuloskeletala besvär. Det kunde dock inte psykisk klustertillhörighet göra i någon nämnvärd grad. De psykologiska och sociala arbetsförhållandena samt typ A-beteende hade betydelse för utvecklingen av trötthet och andra psykiska besvär. De bidrog också till att förklara en högre nivå på trötthet, sömnsvårigheter och andra psykiska besvär samt huvudvärk och magbesvär vid det sista undersökningstillfället. Hörseln försämrades hos en femtedel av elarbetarna under nioårsperioden. Yrkeskategori förklarade en större andel av hörtröskelför- ändring över tid än skattad ekvivalentnivå, tillhörighet till ett visst exponeringskluster eller självrapportering av buller.
|
|
| 5. |
- Kjellberg, Anders, 1942-, et al.
(författare)
-
Stress, energy and psychosocial conditions in different types of call centres
- 2010
-
Ingår i: Work. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 36:1, s. 9-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: To identify risk indicators for high stress and low mental energy as well as to describe psychosocial working conditions at different types of call centres. Participants: 1183 operators from 28 call centres in Sweden, both external and internal, with different levels of task complexity, ownership and geographical location. Method: A cross sectional questionnaire study. Results: The stress level was moderately high and the energy level fairly high. Stress levels tended to be lower and psychosocial conditions better with increasing level of task complexity. Fourteen per cent of the operators were in a state of high stress/low energy ("worn out") and 47% in high stress/high energy ("committed under pressure"). Operators in a state of low stress/high energy ("committed without pressure") were most likely to report a better health status. High stress and lack of energy was mainly associated with time pressure, low decision latitude, and lack of social and supervisor support. Conclusions: Time pressure in combination with lack of support and influence should be seen as a potential high risk situation for the development of a "worn-out" state among call centre operators. Management should make use of this knowledge in order to promote a long lasting efficient and healthy call centre work.
|
|
