| 1. |
- Herlin, Rose-Marie, 1957-
(författare)
-
Utveckling av arbetsmiljö och upplevd hälsa : en longitudinell undersökning av anställda i kraftindustrin
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen undersöks hur arbetsmiljön påverkar den upplevda hälsoutvecklingen över en nioårsperiod hos 440 elarbetare inom kraftindustrin. Problemet beskrivs utifrån en teoretisk modell över orsakssamband mellan arbetsmiljö och upplevd ohälsa. En ytterligare målsättning är att jämföra data av olika subjektivitetsgrad. Efter en kartläggning av arbetsmiljön och en beskrivning av hälsoutvecklingen görs specialstudier av arbetsmiljöns inverkan på muskuloskeletala besvär respektive psykiska besvär. Dessutom görs jämförande studier mellan mer och mindre subjektiva data beträffande buller och bullereffekter. Arbetsmiljön kartläggs genom klusteranalyser av arbetsmiljöfaktorer inom vardera av områdena fysisk arbetsbelastning, fysikaliska faktorer samt psykologiska och sociala arbetsförhållanden. Elarbetarna indelas därigenom i kluster efter individuell belastningsprofil inom vart och ett av dessa områden. Antal mättillfällen som en person tillhört ett visst kluster används sedan som indikator på exponeringsdos i de sammanfattande analyserna. Upplevda psykiska och somatiska besvär beskrivs med hjälp av konfirmativa faktoranalyser, för att ge en representativ bild av datas struktur som också är stabil över alla mättillfällen. Arbetsmiljöns inverkan på besvärsutvecklingen undersöks huvudsakligen med hjälp av hierarkisk multipel regression. Tillväxtmodellering prövas också. En ökning kan iakttas över tid i vissa psykiska besvär och besvär i nacke, axlar, rygg, ben och leder. Utvecklingen av de muskuloskeletala besvären kunde huvudsakligen förklaras av den fysiska arbetsbelastningen. Även typ A-beteende visade sig bidra till förklaring av både utveckling och nivå på muskuloskeletala besvär. Det kunde dock inte psykisk klustertillhörighet göra i någon nämnvärd grad. De psykologiska och sociala arbetsförhållandena samt typ A-beteende hade betydelse för utvecklingen av trötthet och andra psykiska besvär. De bidrog också till att förklara en högre nivå på trötthet, sömnsvårigheter och andra psykiska besvär samt huvudvärk och magbesvär vid det sista undersökningstillfället. Hörseln försämrades hos en femtedel av elarbetarna under nioårsperioden. Yrkeskategori förklarade en större andel av hörtröskelför- ändring över tid än skattad ekvivalentnivå, tillhörighet till ett visst exponeringskluster eller självrapportering av buller.
|
|
