| 1. |
|
|
| 2. |
- Lingärde, Svante, et al.
(författare)
-
Om barnfattigdom - ansvar, insatser och orsaker
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till att ge en flervetenskaplig belysning av olika aspekter av barnfattigdom i dagens Sverige och i Stockholm. Perspektiven är historiska, juridiska, politiska, ekonomiska och sociala. I en historisk jämförelse framträder bl a att barnen under det senaste halvseklet kommit att bli allt mera överrepresenterade bland dem som får ekonomiskt bistånd i Sverige. De juridiska aspekterna av samhällets ansvar problematiseras i relation till tolkningen av FN:s Barnkonvention. Uppgiftsfördelningen mellan överstatliga och mellanstatliga organ, svenska staten och de svenska kommunerna är emellertid oklar på flera punkter. Detta bidrar till att det kan bli svårt att uppfylla EU:s mål att utrota barnfattigdomen till 2010. Ett stort ansvar ligger på kommunerna, som emellertid har små möjligheter att strategiskt påverka barnfattigdomen. En närmare studie av Stockholms stad visar bl a på en fortgående process av segregation mellan stadsdelarna. Samtidigt som barnperspektivet blivit tydligare i de kommunala verksamheterna de senaste åren, kvarstår stora svårigheter att agera långsiktigt inom dessa verksamheter. Avslutningsvis diskuteras ämnesövergripande och ideologiska aspekter av arbetet mot barnfattigdom.
|
|
| 3. |
- Lingärde, Svante, et al.
(författare)
-
Vägen tillbaka - om socialtjänsten, Försäkringskassan och de långtidssjukskrivna
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socialtjänstens arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering är omfattande och har på senare år kommit att få en växande betydelse genom att allt fler långtidssjuka står utan både arbete och socialförsäkringsskydd. I denna rapport undersöks hur socialtjänsten i Stockholm arbetar med långtidssjuka personer som är nollklassade hos Försäkringskassan. En forskningsöversikt görs om orsakerna till de höga sjuktalen i Sverige och vilka faktorer som kan påverka långtidssjukas möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. Vidare diskuteras Försäkringskassans, Arbetsmarknadsverkets, arbetsgivarnas och landstingens rehabiliteringsansvar. Därefter studeras, främst genom chefsintervjuer, hur arbetslivsinriktad rehabilitering organiseras inom socialtjänsten i Stockholms stad och fem av stadsdelsförvaltningarna. Avslutningsvis diskuteras vilka konsekvenser den samhälleliga arbetslinjen och organisationen av rehabilitering kan ha för långtidssjuka människor idag.
|
|
| 4. |
- Rauhut, Daniel, et al.
(författare)
-
Om barnfattigdom - ansvar, insatser och orsaker
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fattigdom, ekonomisk utsatthet och social utestängning bland barn har hittills studerats i begränsad utsträckning inom svensk forskning. Denna rapport syftar till att ge en flervetenskaplig belysning av olika aspekter av barnfattigdom i dagens Sverige och Stockholm. Perspektiven är historiska, juridiska, politiska, ekonomiska och sociala. I en historisk jämförelse framträder det bl. a. att barnen under det senaste halvseklet kommit att bli allt mera överrepresenterade bland dem som får ekonomiskt bistånd i Sverige. Vidare har biståndsnormerna för barn utvecklats mycket ojämnt i förhållande till motsvarande normer för vuxna. De juridiska aspekterna av samhällets ansvar i förhållande till barns utsatthet kan relateras till tolkningen av berörda artiklar som återges i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Barnets rättigheter ska framförallt ses i ljuset av konventionens vägledande princip om barnets bästa som ska genomsyra all svensk lagstiftning som rör barn. Uppgiftsfördelningen mellan EU, svenska staten och de svenska kommunerna är emellertid oklar på flera punkter. Detta bidrar till att det kan bli svårt att uppfylla EU:s mål att utrota barnfattigdomen till 2010. En kommun har mycket begränsade möjligheter att påverka strategiska faktorer såsom föräldrars position på arbetsmarknaden och i socialförsäkringssystemet. En närmare studie av Stockholms stad visar bl. a. på en fortgående process av segregation mellan stadsdelsområdena. I Stockholms kommunala verksamheter har barnperspektivet blivit tydligare de senaste åren. Samtidigt kvarstår svårigheter att agera långsiktigt från kommunens sida. Avslutningsvis diskuteras övergripande och ideologiska aspekter av arbetet mot barnfattigdom.
|
|
