| 1. |
- Barnholdt, Robin, et al.
(författare)
-
Cirkulering av delar och detaljer från äldre byggnader
- 2017
-
Ingår i: ÅTERBRUK OCH BYGGNADSVÅRD. Cirkulering av delar och detaljer från äldre byggnader. - Göteborg och Stockholm : Makadam. - 9789170612077
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskningsrapport sätter in sådan återanvändning av äldre byggnadsdelar och detaljer i ett större sammanhang. Detta utgörs av den marknad där byggnadsdelar och detaljer från äldre byggnader cirkulerar. Byggnadsdelar cirkulerar genom tillgång och efterfrågan, utifrån rådande ideal, skilda estetiska utgångspunkter och kunskaper, något som också är kopplat till funktionalitet och ekonomi. Fokus har därför lagts på att undersöka det utbud, de kunskaper och de synsätt som förekommer inom olika så kallade byggnadsvårdsbutiker, men rör också andra butiker där byggnadsdelar kan köpas.
|
|
| 2. |
- Benesch, Henric, 1972, et al.
(författare)
-
Keeping things in common
- 2015
-
Ingår i: Heritage as Common(s) - Common(s) as Heritage. - Göteborg : Makadam Publishers. - 9789170611643
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Introduction in book from Curating the City Seminar Series, part of Critical Heritage studies Initiateve at the University of Gothenburg
|
|
| 3. |
- Bogdanova, Elena, 1976, et al.
(författare)
-
Negotiating Heritage. Care and Maintenance of Old Buildings in a Swedish Online Discussion Group.
- 2018
-
Ingår i: ACHS Biannual conference. Hangzhou, China, 1-6 Sep 2018.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper, we analyze the online discussion group devoted to practices of repair, maintenance and care of ordinary everyday old buildings in Sweden as a space for grass-root politics of heritage making. Here the definitions of heritage and preservation are simultaneously reinforced and challenged by different actors that are involved into the pragmatic discussions on preservation and repair. Our questions are: 1) how heritage and preservation are defined through different practices of repair or ‘matters of concern’ regarding old buildings, and 2) how different group members establish the discursive borders of heritage and preservation and challenge them using the top-down and bottom-up strategies. In order to trace the emergence of different types of pragmatic justifications of heritage and its value, we depart from the notion of ‘multivariate interpretations of buildings as heritage’ (Lowenthal 1998), and approach our questions theoretically by using the concepts of “orders of worth” (Boltanski and Thevenot 1999) and “regimes of engagement” (Thevenot 2001). The forum is initially a bottom-up initiative of heritage enthusiasts, and it was initially created by the representatives of the “enactment of care” with an ongoing moderation of content. However, the organizers of the group are framing their policies along the lines of the authorized heritage discourse and by monitoring and policing are, in fact, exercising the quasi top-down strategy of defining heritage and its preservation. There is interesting and thought-provoking dynamic of heritage-making and its contestation between quasi top-down as represented by forum moderators and quasi bottom-up “ordinary” group members in the discussion threads. Old buildings here appear as embedded in both authorized and ‘popular’ notions of heritage. There are polyvocal understandings/justifications of both ‘preservation’ and ‘change’, and this polyvocality is not only related to the number of participants, but also to the different orders of worth they are relating to. While the preservationist side of the group is trying to keep the buildings within the conventional space of heritage, a group of users (often craftsmen or small conventional construction companies, or owners) are constantly challenging the borders of top-down value judgements and are trying to “move” the building and its repair to the borders of the conventional discourse. They offer alternative bottom-up “enabling solutions” that are received by more orthodox forum members as inappropriate and endangering the efforts of preservation. While heritage enthusiasts are trying to guard and enact the formal discursive borders of how preservation is defined, the “challengers” are trying to blur or loosen them. Both groups are referring to pragmatics and ethics in their justification strategies, but they frame them differently. The group becomes the space created through simultaneous top-down and bottom-up negotiations of heritage values, which is unlikely to appear elsewhere, and where preservation and heritage are contested discursively by being addressed by interest groups using the logics of different “orders of worth”.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Co-curating the City Universities and urban heritage past and future
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Co-curating the City explores the role of universities in the construction and mobilisation of heritage discourses in urban development and regeneration processes, with a focus on six case study sites: University of Gothenburg (Sweden), UCL East (London), University of Lund (Sweden). Roma Tre university (Rome), American University of Beirut, and Federal University of São Paulo, Brazil. The aim of the book is to expand the field of critical heritage studies in the urban domain, by examining the role of institutional actors both in the construction of urban heritage discourses and in how those discourses influence urban planning decisions or become instrumentalised as mechanisms for urban regeneration. It proposes that universities engage in these processes in a number of ways: as producers of urban knowledge that is mobilised to intervene in planning processes; as producers of heritage practices that are implemented in development contexts in the urban realm; and as developers engaged in campus construction projects that both reference heritage discourses as a mechanism for promoting support and approval by planners and the public, and capitalise on heritage assets as a resource. The book highlights the participatory processes through which universities are positioning themselves as significant institutions in the development of urban heritage narratives. The case studies investigate how universities, as mixed communities of interest dispersed across buildings and urban sites, engage in strategies of engagement with local people and neighbourhoods, and ask how this may be contributing to a re-shaping of ideas, narratives, and lived experience of urban heritage in which universities have a distinctive agency. The authors cross disciplinary and cultural boundaries, and bridge academia and practice.
|
|
| 6. |
- Hansen, Christine, 1961, et al.
(författare)
-
Motion and flow in heritage institutions. Two cases of challenges from within
- 2016
-
Ingår i: Nordisk Museologi. - 1103-8152. ; 2016:1, s. 40-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Through the lens of two case studies within two national contexts, this paper seeks to understand how purportedly stable and self-contained institutions such as museums, archives and local government repositories are re-formed through engagement with subaltern subjects. Although there is much analysis of heritage institutions that follows major ideological shifts of the 20th century (Grundberg, 2002; Lowenthal, 1985; Pettersson, 2003; Wetterberg, 1992), these organisations are still often considered to bear institutional legacies of the 19th century (Bennett, 1995). Rather than focus on these characteristics however, we will instead explore institutional permeability, noticing how meeting the subaltern in particular inspires ‘motion and flow’, which in turn affects notions of what constitutes ‘heritage’. As we unfold each case, we pay attention to the processes through which this permeability stimulates friction. This is most problematic when the commission of the heritage institution and the construction of national identity are entwined, with the (unarticulated) aim of reiterating established discourses of power (Smith, 2006). Alternatively, we also explore how heritage institutions can function, somewhat counter-intuitively, as sites of remediation. This happens when negative associations of institutional control are flipped, and instead become places for the previously marginalized to find a voice within the authorized national narrative. In our two examples we show how pressures applied by Aboriginal people in Australia and Roma people in Sweden respectively have forced transgressions of professional practice and in doing so have offered a challenge to the idea of what constitutes a heritage expert. Both cases, of re-ordered management protocols in the National Museum of Australia and the much more recent integration of Roma historical places into Swedish institutional memory, demonstrate the effect of the subaltern subject on heritage institutions. We can see that in one of the cases a radical inclusion has been achieved, while the other has begun what is likely to be a long-term, complex, cultural conversation. While these cases vary in scale – one bears the weight of a colonial history whilst the other does not – they nevertheless share the contemporary myths and misunderstandings around what happens when heritage institutions meet with subaltern peoples and the challenges they offer from within.
|
|
| 7. |
-
Heritage as Common(s) - Common(s) as Heritage
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The book consitutes the printed outcome of a seminar series run by the Critical Heritage Initiative (University of Gothenburg) and the Urban Heritage Cluster (Curating the City).
|
|
| 8. |
-
Heritage as Common(s) - Common(s) as Heritage
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The book consitutes the printed outcome of a seminar series run by the Critical Heritage Initiative (University of Gothenburg) and the Urban Heritage Cluster (Curating the City).
|
|
| 9. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Amnesins platser. Romska tältläger i minnespolitikens kraftfält
- 2010
-
Ingår i: Göteborg utforskat. Studier av en stad i förvandling. Red. Holgersson, Thörn, Thörn och Wahlström. Glänta Produktion.. - 9789186133153 ; , s. 181-188
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Att ge plats. Kulturarvssektorn och de nationella minoriteternas historiska platser
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges nationella minoritetsgrupper har under lång tid använt och format platser, och satt avtryck i såväl minnen och berättelser, som i själva den fysiska miljön. Vad vet vi om dessa avtryck? Hur ser de ut, och vilka har kunskap om dem? Den kunskap och kännedom om kulturlandskapets historia som kulturarvssektorns medarbetare besitter, kan betraktas som ett nyckelverktyg för reflektioner kring vilken historia och vilket platsrelaterat kulturarv som tillåts framträda. I denna publikation presenteras en undersökning av hur den svenska kulturarvssektorns medarbetare förhåller sig till de historiska platser som kan relateras till sverigefinnar, tornedalingar, samer och judar, det vill säga till fyra av de fem svenska nationella minoritetsgrupperna. Den nationella minoritetsgruppen romer var i fokus för en tidigare studie. Vi har också samtalat med representanter för respektive minoritetsgrupp. Den bild som framträder är mångfacetterad. På en generell nivå framträder dels en tydlig skillnad mellan hur de olika minoritetsgruppernas historiska platser har uppmärksammats, dels att kulturarvssektorns kunskap och engagemang har olika intensitet och karaktär i olika delar av landet. Idag saknas översikter över hur de nationella minoritetsgruppernas spår i landskapet egentligen ser ut, och hur de kan benämnas, förstås och hanteras, liksom hur de skulle kunna bidra till en uppdaterad förståelse av kulturlandskapet. Och frågan kvarstår: Hur kan de nationella minoriteter ´na på allvar, och på sina egna villkor, ges plats i bilden av det svenska landskapet och kulturarvet?
|
|
| 12. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Challenge from within? On establishing ‘historical places of the Roma’ as a new matter of official heritage institutions
- 2015
-
Ingår i: Dahlin & Andersson In the flow – People, Media, Materialities, ACSIS conference 15-17 June 2015, Norrköping.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 28 IN THE FLOW Ingrid Martins Holmberg Challenge from within? On establishing ‘historical places of the Roma’ as a new matter of official heritage institutions In this paper I will present research findings from a project that has explored the Swedish official heritage institutions’ establishment of an entirely new matter: the ‘historical places of the Roma on Swedish grounds’. This particular inclusion brings forth a series of achievements that seem to amount to an antipode to some recent scholarly critique of, for example, the clinging of official heritage institutions to a normalizing ‘white-male-middle-class’ history, or of the persistent AHD privileging Eurocentric understandings of culture and temporality. This new matter inevitably brings into the scene a demand for new ways of conceiving and conceptualizing the heritage object itself. At the same time, it brings various frictions. As the institution meets subaltern subjects it realizes the necessity to transgress habitual practice and to development alternate approaches - approaches that challenge the notion of the heritage expert, but that moreover also challenge the principles of publicity. It remains a matter of perspective to determine whether or not this new matter implies a ‘full inclusion’, or if the ‘Roma historical places’ rather will remain a simple ‘add-on’ to the established list and will appear as heritage under the usual preconceptions. Nevertheless, the findings indicate that a major challenge to the heritage institution may come from within.
|
|
| 13. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Circulation of Sites and Localities as Heritage
- 2014
-
Ingår i: Association of Critical Studies Conference: Canberra 2-4 December 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Circulation of Sites and Localities as Heritage This paper explores the ways in which urban sites and localities qualify on the re:heritage market. Akin to what Thrift (2008:201) calls ‘the urban glue’ – a whole host of ‘activities of repair and maintenance’ constantly involving the general population – emphasis is in this paper put on the palette of generic practices of re-use of the urban fabric. The transformation of urban built environments into heritage is generally associated with middle class gentrification processes, involving investment in restoring and renovation of old inner city apartments as part of class constitution (Jager 1986) and entailing the establishment of second-hand stores, antiquities shops and art galleries as a new economic arena (Zukin 1982). While it has been claimed that gentrification needs to be contextualized within and derived from ‘rent gaps’ in the cycles of real estate exploitation (Smith 1986, 1996), other researchers instead have pointed at the ‘black box’ of gentrification in terms of ‘desire’ (Caulfield 1989) and of particular ‘historicizations’ (Holmberg 2006) that were merged in the late 1960:s from i) an urban politics of sanitization, ii) institutional restructuring within the official heritage sector, and iii) academic knowledge production directed towards objects outside of ‘the monument’. Pushing the transformation of urban built environments into heritage in the direction of mobility (Sheller & Urry 2006, Soderström et al 2013) this paper will depart from the notion of ‘circulation’. Circulation in this context entails 1) the reshuffling of spatial meanings, from an original function-based, into one based on heritage conceptions; 2) the real estate and property market where sales items (predominately homes) have become as a core hub for augmented market values through particular modes of presentation and spatial rearrangement that put at the fore the ‘heritage aspects’ of each sales items; 3) the increasing market for old building details or structures – such as used doors, windows and fittings, authentic paint or original tiles – intrinsically connected to particular know-how, skills and craft. Drawing on notions of tradition, ‘pastness’ and history, these different kinds of circulation meet in the reverential activities of renovation, restoration and maintenance of the built environment. References Caulfield, J. (1989) ‘Gentrification and desire’, Canadian Rev. of Sociology and Anthropology 26(4) Holmberg, I. M. (2006) På stadens yta: Om historiseringen av Haga, Diss, Göteborg: Makadam förlag. Sheller M & Urry J. (2006) ‘The new mobilities paradigm’, Environment and Planning A 38(2) 207 – 26. Smith, N (1996) The new urban frontier: gentrification and the revanchist city, London: Routledge. Smith, N. & P. Williams (1986) Gentrification of the city, Boston: Allen & Unwin. Söderström, O., S. Randeria, et al, Eds. (2013) Critical Mobilities, London Routledge Thrift, N. (2008) Non-representational theory. Space-Politics-Affect. Abingdon: Routledge Zukin, S.(1982) Loft living : culture and capital in urban change, Johns Hopkins studies in urban affairs, Baltimore: Johns Hopkins U.P.
|
|
| 14. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Dilemmas within and without. Inquiring the nexus of Romany cosmopolitanism and national heritage politics
- 2011
-
Ingår i: Cosmopolitanism in a Wider Context: Conceptualizing Past and Pre- sent An international conference in Stockholm, 24–26 November 2011 Book of Abstracts. - : CBBES, Södertörn Högskola.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- tage politics as it is conducted in contemporary planning and regulation in a Swedish context. Leaving out here other core aspects and effects of heritage politics, the authorized heritage discourse (Smith) never- theless seems to serve and enhance notions of place-bound identity on the spatial scale of the nation. Since heritage, history and memory are core stances for social identity and recognition, notions such as these render invisibility to any vagrant individual, group or social strata. This dilemma has been managed within the heritage discourse in relation to indigenous people, such as the Sami in a Swedish context, but has not yet been discussed in relation to the Romany. The particular history/prehistory of Romany cosmopolitanism and migration into and within Sweden, has hitherto left substantial traces at certain phases within the Swedish public field of social planning as well as within research, but has left only few traces in contemporary notions and perceptions of the Swedish national heritage, weather in scholarly research or in public heritage actions (cf. SOU 2010:55). The paper will bring forth, 1) a historical perspective on the Swedish Romany history up until today, with particular focus on epistemological dilemmas, 2) particular conditions which obstruct any attempts to range Rom- any history into national heritage, to be highlighted through theoretical stances of subalternism (Spivak) and insurgent citizenship (Holston 2009), 3) implications for an extended heritage conception and politics.
|
|
| 15. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Dynamics of Moral Geographies: ‘Old and ugly’ into ’Old and nice’
- 2006
-
Ingår i: ESF-LiU Conference Proceedings Cities and Media -- Cultural Perspectives on Urban Identities in a Mediatized World. Vadstena, Sweden October 25-29, 2006..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Eftertankar: Om att måtta verkligheten
- 1993
-
Ingår i: Att bygga så lagom: den måttfulla staden. Vadstena Forum för samhällsbyggande, konferens 1993. - 0284-4605. ; VII 1993
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
En park blir byggnadsminne
- 1992
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - 1100-4800. ; 1992:5, s. 31-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
En plats identitet förändras
- 2006
-
Ingår i: Vetenskapslandet 11 oktober 06. - Göteborg : GUTV.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Ephemeral urban topographies of Swedish Roma. On dwelling at the mobile-immobile nexus
- 2018
-
Ingår i: Dwelling in mobile times : places, practices and contestations. - London & New York : Routledge. - 1138717592
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Although celebrating five hundred years in Sweden in 2012, only little attention has been given to the Roma's long-term presence in the Swedish landscape, and even lesser to their historical presence in urban contexts. Bearing in mind the Roma's twentieth-century European history and knowing of their contemporary situation, this knowledge gap is no surprise. This paper will present a study that has assembled various traces of Roma dwelling in a Swedish urban setting from the late nineteenth century until the 1950s. The study enables a pinning down of the mobile–immobile nexus around which the Swedish Roma everyday cultural practices of dwelling evolved during the particular period before citizenship and subsequent settlement: regulation, seasonality, income opportunities and material devices. Hereby it hopes to contribute to an understanding of Roma urban dwelling as moored in history by corporeality and materiality, and as related both with locality and with ‘elsewhere’. The following questions are posed: Which were these urban places of dwelling and what characteristics do they have; what kinds of social connections and interactions were established at these places (co-habitation); in what sense can these places reveal a differentiated Roma history of dwelling? Besides uncovering a particular ephemeral ‘multi-sitedness’, the study also reveals Roma urban dwelling as related to broader spectrum of tenure than hitherto recognized.
|
|
| 20. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Ephemeral Urban Topographies of Swedish Roma. On dwelling at the mobile–immobile nexus
- 2016
-
Ingår i: Cultural Studies. - : Informa UK Limited. - 1466-4348 .- 0950-2386. ; 30:3, s. 441-466
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although celebrating five hundred years in Sweden in 2012, only little attention has been given to the Roma's long-term presence in the Swedish landscape, and even lesser to their historical presence in urban contexts. Bearing in mind the Roma's twentieth-century European history and knowing of their contemporary situation, this knowledge gap is no surprise. This paper will present a study that has assembled various traces of Roma dwelling in a Swedish urban setting from the late nineteenth century until the 1950s. The study enables a pinning down of the mobile–immobile nexus around which the Swedish Roma everyday cultural practices of dwelling evolved during the particular period before citizenship and subsequent settlement: regulation, seasonality, income opportunities and material devices. Hereby it hopes to contribute to an understanding of Roma urban dwelling as moored in history by corporeality and materiality, and as related both with locality and with ‘elsewhere’. The following questions are posed: Which were these urban places of dwelling and what characteristics do they have; what kinds of social connections and interactions were established at these places (co-habitation); in what sense can these places reveal a differentiated Roma history of dwelling? Besides uncovering a particular ephemeral ‘multi-sitedness’, the study also reveals Roma urban dwelling as related to broader spectrum of tenure than hitherto recognized.
|
|
| 21. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Heritage, Identity and Urban Regeneration
- 2002
-
Ingår i: The Construction of Built Heritage, Eds Phelps, A., B. O. H. Johansson, G. J. Ashworth. - U.K. : Ashgate. - 0 7546 1846 3
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The studies in this section share the intention to address ‘place identity’ as a central concern for varying actors in processes of urban regeneration. ‘Regeneration’ has often entailed an interest in the cultural and historic dimension of the urban landscape. Replacing urban renewal within urban planning around the 1970s, it embraces an intended rejuvenation and development of existing physical structures. The main role of conservation in such processes seems to be to define which are the aspects of place identity that apply for historical values and to secure their maintenance throughout the project. In this way, defined historical values of the built physical structures – as parts of the place identity – can become ‘constants’ to which other actors and other kinds of interventions have to relate.
|
|
| 22. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Historisering in situ : kulturmiljö och kulturarvisering som text
- 2015
-
Ingår i: Gamlestaden : strukturell förändring och kulturarvsprocesser - en fallstudie / Sarah Andersson, Krister Olsson och Ola Wetterberg (red.). - Göteborg : Makadam. - 9789188101013 ; , s. 99-116
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om hur Gamlestadens kulturmiljö beskrivits och uppfattats som kulturarv genom tiderna. Samtidigt riktas uppmärksamheten mot de materiella fenomen som kulturarvsprocesserna innefattar, de processer som leder till att något uppfattas som kulturarv.
|
|
| 23. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Historiseringen av Malmberget
- 2008
-
Ingår i: Malmberget. Strukturella förändringar och kulturarvsprocesser -- en fallstudie. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 9789172095168
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Kamp mot rivningsraseriet
- 2017
-
Ingår i: 100 % kamp : 50 rättighetskamper i Sverige 1890-2017. Red.: Anna Furumark och Mikael Eivergård. - Västerås : Västmanlands läns museum. - 9789187828294
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under rivningsraseriet på 1960- och 70-talen försvann 40 % av Sveriges äldre bostadsbestånd och i städerna gapade stora hål. Många liknade stadslandskapet vid en krigszon. Det handlade om att ersätta Sveriges gamla städer med moderna städer, och om att bygga bort Lortsverige. Otaliga människor förlorade sina hem och livsmiljöer genom rivning utan att först ha blivit tillfrågade. Och till en början var det tyst, inga protester. För den som var lyhörd fanns det dock gott om kritiska reflektioner och skepsis redan tidigt i processen: den uttrycktes av stadsforskare, arkitekter och deras studenter. Var de befintliga stadsmiljöerna verkligen så dåliga och utan värden? Varför kunde husen inte renoveras? Handlar detta inte om vår kulturhistoria? Fanns det inga andra sätt att planera dessa områden?
|
|
| 25. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Kulturarv som ett kritiskt arbete. Exemplet romers historiska platser.
- 2017
-
Ingår i: 100 % kamp : mänskliga rättigheter och kulturarv. - Stockholm : Boréa. - 9789189140936 ; , s. 277-296
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är idag viktigare än någonsin att nyansera den svenska självbild som består i att svenskarna skulle vara ett urgammalt etniskt homogent folk med en kärna av en enhetlig kultur. Bara genom att fästa uppmärksamhet på de nationella minoritetsgrupperna - tornedalingar, samer, romer, judar och sverigefinnar - blir varje sådan förenkling problematisk. Dessa fem grupper utnämndes år 1999 till nationella minoriteter på grundval av deras långvariga språk- och kulturgemenskap innanför den nationella gemenskapen (med långvarig avses vanligen längre än hundra år eller fyra generationer). Statliga expertutredningar har därmed slagit fast att Sverige således har omfattat en kulturell heterogenitet sedan lång tid. Detta innebär bland annat att det som idag kan kallas “svenskt” – om det skulle behöva definieras – i själva verket har uppstått historiskt i mötena mellan många slags olikheter. I denna artikel kommer den nationella minoriteten romer att få exemplifiera denna svenska långa historiska kulturella heterogenitet, och fokus kommer här att vara på hur den behöver påverka oss idag. Romers närvaro inom Sveriges gränser har en över femhundraårig kontinuitet, men kunskapen om deras långvariga svenska historia och kulturarv är fortfarande skral. Om man också tar i beaktande att denna närvaro har inneburit århundradelång marginalisering, ofta orsakad av fattigdom och påtvingad förflyttning, är det måhända inte så märkligt att romers plats- och landskapsbaserade historia är ännu mer obeaktad och osynlig. Men – och det är utgångspunkten i denna artikel – romer har hela tiden varit någonstans. Det är således angeläget att på allvar synliggöra romers otvetydiga närvaro genom att uppmärksamma deras historiska platser. En sådan föresats innebär, bland annat, att man utmanar en av alla de många myter som kringgärdar romer och som smyger sig in så fort romer behandlas: den myt som Peter Kabachnik (2010) har kallat ”the myth of the placeless Gypsy”. Artikeln kommer framförallt att visa hur det faktiskt har gjorts en rad försök att på allvar integrera den nationella minoritetsgruppen romer i vår svenska självbild. Det har visats sig att det är inom den offentliga kulturarvssektorn - både länsstyrelser och länsmuseer, och framförallt även riktade projekt - som det största intresset för romers platsförankring i Sverige har funnits. Under senaste decenniet har den svenska kulturarvssektorn genomfört ett tiotal riktade kunskapsprojekt som fokuserar den svenska minoritetsgruppen romers och deras platsrelaterade kulturarv. Det är alltså här, inom det som brukar betraktas som kulturens fasta bastioner, som förändringen har ägt rum. Dessa projekt skall i det följande vara utgångspunkt för en diskussion av mer generella frågor om kulturarv, identitet och historisk heterogenitet. Jag skall också diskutera varför dessa kunskapsprojekt är lika viktiga som svåra – på olika sätt.
|
|
| 26. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Kulturarvsprojektet Resandekartan: Nationsgränsöverskridande platshistoria
- 2014
-
Ingår i: Vägskälens kulturarv – kulturarv vid vägskäl. Om att skapa plats för romer och resande i kulturarvet. En rapport från forskningsprojektet Rörligare kulturarv. - Göteborg : Makadam Förlag. - 9789170611650 ; , s. 181-221
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Kulturarvsprojektet Rom San- är du rom?: Årets utställning och årets museum
- 2014
-
Ingår i: Vägskälens kulturarv – kulturarv vid vägskäl. Om att skapa plats för romer och resande i kulturarvet. En rapport från forskningsprojektet Rörligare kulturarv. - Göteborg : Makadam Förlag. - 9789170611650 ; , s. 222-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 28. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Maintenance and repair of old urban buildings as ‘politics of tradition’: experiences from a Swedish modernist context : Maintenance Matters
- 2017
-
Ingår i: SIEF2017 13th Congress, Ways of dwelling. Göttingen, Germany: 26–30 March 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper presents research on ordinary contexts of 'maintenance, mending and repair' of houses, homes and buildings, which may be seen as bearers and upholders of endurance and socio-material cohesion. The practices of maintenance, mending and repair mediate temporality (enhancing the past-in the present, for the future) in a way that indicates an a-modern and anti-modernist production of the material world. They are what Thrift (2009) referred to as 'glue' amounting to a resource in the face of the anthropocene. These contexts of concern comprise laypersons or officers providing particular knowledge and skills, as well as craftsmen/women. Theoretically our research is framed by the concept of "orders of worth" developed by (Boltanski and Thèvenot 1999). Instead of considering taken-for-granted routine interactions and conflict resolution, we approach the modes of justification, institutionally linked discourses embodying specific orientations generating actions and evaluation, as well as "regimes of engagement" (Thèvenot 2007). Empirically, we aim to identify the core sets of values and meanings of mending, maintenance and repair of buildings, and their interplay. We will evaluate the contribution of these core values in their material entanglement and in relation to the global challenges of sustainability and the survival of the earth. Moreover, we aim to frame the common contexts of 'mending, maintenance and repair' in terms of ethics. In particular, we will explore how the experience of repair may entail a capacity for reconciliation, sharing features with ethical and political decisions -- material, social and emotional attachment.
|
|
| 29. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Maintenance and repair of old urban buildings as ‘politics of tradition’: experiences from a Swedish modernist context
- 2018
-
Ingår i: International Association for the Study of Traditional Environments, Conference Coimbra, October 4-8th 2018.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper puts focus upon the ways in which caring (knowledge and skills of 'maintenance and repair’) promotes socio-material continuity of the city’s material features. The aim is to address these everyday practices of maintenance and repair of buildings as a core concern that is constantly at work against physical and sociocultural disruption. On an overarching level of understanding, these practices question and undermine an urban politics and planning that aims to degrade old buildings in order to enable exploitation for new construction. The paper argues that such practices need to be explored beyond quick and facile notions of ‘heritagization’ (serving the politics of tourism, inter-urban competition and/or intra-urban segregation, or an identity politics). The overarching perspective is to, instead, push the interpretation in another direction: to consider them as an impulsion towards another future, one that goes beyond the hegemonic (modernist) linear conception of time which despises the past as something dated and old-fangled. In this perspective, the practices of concern transmit the past into the future as a means to create alternate resource-oriented visions for the future. A central contribution for understanding the impact of practices of maintenance and repair on the urban scale is provided by Nigel Thrift's (2009) notion of “urban glue” with covers the 'tying together' of the entire city through the ever continuing practices of caretaking, cleaning, mending and repair. These constantly ongoing practices for counteracting deterioration of material matters, point to modes of tradition that often remain hidden: how at the core of maintenance work we find the mediation of urban temporality (the past-present-future) through particular knowledge and skills by craftsmen (-women): i.e. bricklayers, carpenters, plasterers, janitors, caretakers, pipelayers or pavers etc. The logic within this context is closely related to what we call 'tradition' -- to do as usual, to habitually mend broken items, to put things back into place, to maintain. It is known that craftsmanship skills are kept up by ‘bearers of tradition’ that comprehend habitual ways of evaluating and making. In the context of this paper, craftsmanship is not to ‘make something with the hands’ and is not set in opposition to theoretical knowledge, instead it is intrinsic to all kinds of work, it is about quality: “the skill of making things well” (Sennet 2008). This opens up for including a spectrum of skills and competences, such as architects, conservationists, designers but also the general puboic, such as house owners, etc., that interact in making and mending, caring and repairing.
|
|
| 30. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Med bebyggelsehistoria som medel. Om relationer mellan kunskapsbildning och uppvärdering av äldre stadsbebyggelse
- 2011
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. ; :2010:60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I följande artikel kommer framväxten av 1970-talets vidgade bevarandeintresse för stadens befintliga bebyggelse att spåras genealogiskt genom en kartläggning av bebyggelsehistorisk kunskapsproduktion inom framförallt svenska universitets- och högskoleinstitutioner om ’industrialismens folkliga stadsbebyggelse’, med en viss tonvikt på vad som försiggick i Göteborg. Artikelns genomgång visar hur denna kunskapsproduktion genom sin akademiska hemvist – som medförde kontinuitet, uthållighet och kontaktnät av olika slag; en hög grad av intertextualitet; en i detta skede kraftigt växande akademikerkår – kunde medverka till att bevarandefrågan kunde slå igenom och vända den decennier långa saneringsinriktade stadsplaneringen som bortsåg från de kvaliteter som den befintliga bebyggelsen hyste. Det handlar emellertid inte om en samordnad förskjutning, och därför har kunskapsproduktionens behövt belysas inom hela spektret av relevanta sammanhang: universitetsinstitutioner för etnologi, konstvetenskap, arkitektur och konsthögskolan, såväl som också introduceringen av internationell litteratur och forskning inom exv. den urbanistiska traditionen. Genomgången har således speglat hur ’industrialismens folkliga stadsbebyggelse’ framträder inom en lång rad olika discipliner och akademiska sammanhang, men jag har också försökt tydliggöra hur olika vetenskapliga perspektiv, metoder, frågor, problemställningar, val av källmaterial och även av tolkningar, tillsammans ledde fram till ett helt nytt kunskapsobjekt: ’arbetarbostad i trähus’. Den nya kunskapen om ’industrialismens folkliga stadsbebyggelse’ kom därmed att lägga fast denna bebyggelse såsom framförallt klassbaserad och klassrelaterad, medan faktisk social heterogenitet förbisågs. Artikeln är i sin helhet baserad på undersökningar i avhandlingen På stadens yta. Om historiseringen av Haga, där villkoren för omvärderingen av stadsdelen Haga i Göteborg utgjorde den centrala forskningsfrågan, och där denna omvärdering ges en långt bredare behandling. Analyser av en lång rad av textsammanhang gjordes där i syfte att förstå de diskursiva mekanismer och förskjutningar som ledde till att en ”gammal-och-ful” stadsdel kunde bli en ”gammal-och-fin” stadsdel. Inom ramen för den forskning som artikeln baserar sig på, har dessa utsagor satts inom en teoretisk ram av Foucaults objektstillkomst, vilket ansluter till poststrukturalistisk kulturvetenskaplig forskningsinriktning och medför en diskursanalytiskt influerad metod.
|
|
| 31. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Offentlig kulturarvssektors kännedom om romers och resandes historiska platser
- 2014
-
Ingår i: Vägskälens kulturarv – kulturarv vid vägskäl. Om att skapa plats förromer och resande i kulturarvet. En rapport från forskningsprojektet Rörligare kulturarv. - Göteborg : Makadam Förlag. - 9789170611650 ; , s. 127-181
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Om romers historiska platser i kulturarvet
- 2014
-
Ingår i: Vägskälens kulturarv – kulturarv vid vägskäl. Om att skapa plats för romer och resande i kulturarvet. En rapport från forskningsprojektet Rörligare kulturarv. - Göteborg : Makadam Förlag. - 9789170611650 ; , s. 7-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Residenset
- 1992
-
Ingår i: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Sites and localities as [Re]heritage. Filmed interview with researchers Ingrid Martins Holmberg and Anneli Palmsköld, Department of Conservation. : Researchers Ingrid Martins Holmberg and Anneli Palmsköld at the Department of Conservation talk about their Re:heritage research project. The film is a part of the project Research Highlights at the Faculty of Science at the University of Gothenburg, in Research Highlights / Nyfiken på våra forskare [popular research presentation], Science Faculty University of Gothenburg
- 2017
-
Ingår i: Research Highlights / Nyfiken på våra forskare [popular research presentation], Science Faculty University of Gothenburg. - Gothenburg : Science Faculty University of Gothenburg.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Re-Heritage project aims to study the rapidly expanding second hand-, re-use- and vintage market in which small-scale entrepreneurs transform and re-configure objects with a real or imagined history into marketable goods with heritage value. Building on existing research on second hand culture and consumption, the project takes on a neo-materialist approach to explore how this market, here called the re:heritage market, involves circulation and transformations that renegotiate established understandings of heritage, but that also transcends conventional dichotomies between public and private, tangible and intangible, memory and history. Combining perspectives from anthropology, consumption research, integrated conservation and cultural geography, the project will analyse the real and imaginary sites, the relations, networks and assemblages of things as well as the actors and institutions involved in the re:heritage circulation. The research methodology involves ethnographic fieldwork, text and image analysis and archival studies. The research will be carried out through five work packages with complementary focus: the social and material infrastructure of objects in circulation; the market qualification-valuation processes; the interaction of urban localities and heritagization processes; a comparative study in the UK; theory development as well as co-research in interaction with the public. In the work package “Sites and localities as re:heritage” the focus will be on the kind of circulations that meet in the reverential activities of rebuilding, restructuring, reconstruction, renovation or restoration of the urban built environment: 1) the reshuffling of spatial meanings: from an original (usually) function-based meaning, into one based on heritage conceptions; 2) the circuit of market values: the real estate property market where heritage aspects of the sales items (predominately homes) have become as a core hub for the presentations and spatial rearrangements; 3) the increasing market for old building details or structures (such as used doors, windows and fittings, authentic paint, original tiles); 4) the know-how, skills and craft necessary for its application.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Stadens trädgårdar. Forums seminarium i Göteborg 2008
- 2009
-
Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, Forum för Trädgårdshistorisk forskning. - 1652-2362. ; 22:2009, s. 3-3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapport från Forum för trädgårdshistorias årliga seminarium 25–27 september 2008 i Göteborg. Seminariets tema lyfte fram trädgårdar i städer som en företeelse med stor variation och bredd, men också som ett betydelsefullt inslag i stadsliv och stadsbyggande. Trots att trädgårdar är och har varit allmänt förekommande i städerna, utgör de ändå ett relativt nytt forskningsfält med spännande potential.Frågorna som ställdes spände över ett brett spektrum: Hur har relationen mellan stad och omland sett ut i ett trädgårdshistoriskt perspektiv? Hur har den privata trädgårdens funktion förändrats? Vad säger trädgårdarnas skiftande gestaltning och betydelse om samhällets utveckling? Vad kan vi mena med stadens trädgårdar?
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
The chain of competence and venture in retro-fying practices of place-making
- 2017
-
Ingår i: SIEF2017 13th Congress, Ways of dwelling, Göttingen, Germany 26–30 March.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper presents research on the various ways in which urban spaces, in terms of the city fabric itself, are transformed in parallel with the emergence of the urban 2nd hand markets of concern. Departing from Thrift's (2008:211) notion of "urban glue" - the on going "activities of repair and maintenance" that are taking place in the city and that make it hold against both exploitation and entropy - our research has identified a certain chain of competence and venture that is particularly apparent in Gothenburg's retro-districts. The chain consists of the real estate owner; the building craftsmen devoted to traditional building techniques at the expense of regular modernization; the market for reused building material and details; the conservation consultant that mediates between the other. Together they enable the transformation of ordinary old buildings, street and entire quarters into places where history and historical layers are materially enhanced and communicated through renovation, restoration or reconstruction. These places, in terms of entire buildings, facades or shop interiors, provide a performative infrastructure for the second hand market, and thus can be seen as yet another layer of circulation on the re:heritage market. The research also concerns the specific market for the reuse of old building material (windows, doors, bricks or doorknobs): its spectrum of providers and consumers, its goods and its ideologies and ethics.
|
|
| 42. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
The historicisation of Malmberget
- 2009
-
Ingår i: Malmberget. Structural Change and Cultural Processes - A Case Study. - Stockholm : The National Heritage Board. - 9789172095328 ; , s. 42-54
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Travelling into history: the case of Swedish Roma
- 2014
-
Ingår i: PECSRL 2014, 8–12 September 2014, Gothenburg and Mariestad, Sweden. ; , s. 193-194
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Although celebrating their five hundred years in Sweden in 2012, there has been very little recognition of the Roma’s corporeal long-term presence on Swedish grounds. There are severe difficulties in reconstructing the Roma’s historical presence in Sweden, not at least because of their persistent travelling (mostly forced). Leaving aside here the issue of a parching and well documented anti-romanism that permeates most accounts of the Roma’s history, this paper will present a study of some interesting contemporary efforts to gain new knowledge about the Romas’ historical places in Sweden: projects run by the official state heritage sector during the last years. The paper will present what has become known of Roma historical places, itineraries, travelling and locations in Sweden trough these projects, and also which are the particular conditions, discourses and ambitions within the official heritage sector that have promoted and facilitated these projects. The paper puts the findings in relation to the spatial concepts territoriality, place-making and mobility, but goes on to discuss them from foucauldian notions of knowledge-power. According to the AHD theory (Smith), ‘heritage’ as an official practice is normally understood and performed within the discursive realms of a white-male-middle class history, and prioritizes material artefacts (such as buildings or cultural landscapes) over intangible and ephemeral forms of culture. In trying to gain knowledge about Romas’ historical places, these heritage projects are forced to overcome the internal knowledge regimes, and in doing so, they can help to pinpoint the epistemological obstructions that appear when ‘the travelling (subaltern) Roma’ is to be situated within a particular ‘heritage-biased historical landscape’.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Urban Heritage as Ethos in Resource-Based Small-Scale Property Management
- 2019
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 11:19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study puts urban heritage in the setting of property owners’ small-scale and resource-based management of ordinary old buildings. This phenomenon indicates a need not only to reconceptualize urban heritage in its actual complex web of negotiations over constraints of the regulation (urban planning, including preservation) and economy (the real estate market) but also to pay attention to the emergence of a new ethos. The case concerns a Swedish second-city context and the specific moment in time: When the 1990s recession had disarmed the real estate market. Based upon ethnographic fieldwork, this study used an assemblage perspective to allow for a following of entanglements of material and matter. The study sheds light upon the emergence of a small-scale and resource-based management in the midst of managerially defined cycles of investment. Important for the output was 1) the set-up of a network of skilled craftsmen, antiquarians, and entrepreneurs ‘of the right mindset that enabled for the authentic material result but that also helped navigate regulation and financial parties, 2) the “alternative market for reverential maintenance and repair” that guaranteed the appropriate supply of materials, products, and skills that differed from the mainstream construction market. For the means of understanding the ethos involved, the study introduced the notion of “factual life-span of buildings”. The overall aim of this article was to contribute to research on heritage urbanism by adding a resource management perspective that focusses on the entanglements of material and matter.
|
|
| 49. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Utvärdering. Kalejdoskop - sätt att se på kulturarv
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2010 drogs satsningen ”Kalejdoskop – sätt att se kulturarv” igång som ett samverkansprojekt mellan kulturmiljöenheterna på Sveriges 21 länsstyrelser. Förutom att finna och utveckla former för samverkan har satsningen tagit sin utgångspunkt i det heterogena Sverige och i ett mångfasetterat kulturarvsbruk. Satsningen finansierades under två och ett halvt år av Riksantikvarieämbetets FoU-medel samt via Länsstyrelsernas utvecklingsmedel. Därtill har enskilda länsstyrelser själva gått in och medfinansierat egna aktiviteter. Kalejdoskop har tematiskt haft tre spår: Tillgänglig information, Parallella berättelser och Ökad bredd i kunskapsunderlagen. Dessa spår har varit tongivande för urvalet av de aktiviteter som finansierats inom satsningen, men inte varit jämt fördelade resursmässigt utan snarare fungerat som stöd för att identifiera intressanta ingångar och perspektiv. Föreliggande utvärdering har haft som fokus att analysera Kalejdoskopsatsningen utifrån delaktighetens två aspekter: 1) delaktighet, vilket här har relaterats till frågor kring ett breddat historieskapande och fler perspektiv, och 2) deltagande, vilket här har relaterats till brukares och allmänhetens aktiva deltagande och inflytande. Frågor som ställts rör därmed flera aspekter: Vilka grupper och brukare har engagerats? Vilken roll har de haft inom projekten? Vilka forum som har använts för att arbeta med delaktighet (redan etablerat eller är det ett nyskapat forum)? Vilka är tillvägagångssätten och projektmetodiken? Analysen av materialet har gjorts utifrån dels intersektionalitetsbegreppet, dels utifrån en analysmodell där deltagandets villkor belyses genom fokus på aktiviteter. Utredningsarbetet har bestått av genomgång material från Kalejdoskopsatsningen i sin helhet. Intervjuer har genomförts med medlemmarna i styrgruppen, med referensgruppen och med projektledaren för Kalejdoskop, men också med kontaktpersoner för utvalda delprojekt och Riksantikvarieämbetets FoU-handläggare. Enkät har skickats till kontaktpersoner för de regionala projekten samt också till de län som saknar egna regionala delprojekt. Utvärderingen visar att Kalejdoskopsatsningen inom sig har kunnat hantera och sammanföra övergripande delaktighetsfrågor med den konkreta handläggarvardag som är länsstyrelsernas. Genom Kalejdoskop har flera länsstyrelser i sitt kulturarvsarbete kunnat vidga samverkan, hitta och inbjuda nya parter, överskrida gängse arbetsformer och högre utsträckning utgå från ett heterogent Sverige. Det har alltså handlat om nya målgrupper (ungdomar och barn, nya svenskar, etniska grupper osv) men också försök att utveckla sätt att mer långsiktigt engagera dessa i kulturarvsidentifikation och i kulturmiljöns förvaltning. Det finns flera goda exempel på hur delprojekten har förmått utveckla samverkan med nya grupper, och det är ett i många stycken imponerande arbete, utan tidigare motsvarighet, som har genomförts runt om på länsstyrelserna. När det gäller frågan om metodutveckling av det interna länsstyrelsearbetet, finns det goda exempel på hur regionala projekt har utgått från den konkreta vardagliga handläggarverkligheten och försökt bidra till en medvetenhet om hur denna kan utvecklas. Själva Kalejdoskopsatsningen har kontinuerligt lyft metodutvecklingsfrågorna i projektmedelsutlysningar och i seminarier där nya förhållningssätt och metodutveckling diskuterats. Inom styrgrupp och referensgrupp har metodutvecklingsbehovet varit uppe till diskussion, bland annat i samband med bedömning av ansökningar. I projektansökningarna har emellertid metodfrågorna mer sällan getts någon särskild konkretion och särskild behandling. Sammantaget sett, och utöver själva samverkan som sådan, har metodutvecklingsfrågorna i mindre utsträckning än väntat stått i centrum. Utvärderingens iakttagelse är således att, trots förtjänstfulla exempel, har metodaspekterna inte riktigt hunnit få en fördjupad systematisk bearbetning och reflektion. Länsstyrelsens verksamhet och även Kalejdoskops delprojekt behöver ses som relaterade till det offentligas två roller. Den första rollen handlar om att utöva myndighet, dvs. utföra aktiviter kopplade till de grunduppgifter som är givna i lagstiftning och regleringsbrev. Den andra rollen handlar om att axla en beställarroll och vara att finansiär av aktiviteter som (huvudsakligen) utförs av externa aktörer. I nästan samtliga Kalejdoskops delprojekt har länsstyrelserna gått in som en samverkanspartner och verkat inom denna sistnämnda roll. Fokus har då inte legat på den interna verksamheten, men denna har självklart blivit indirekt berörd. Den relevans som kan tillmätas Kalejdoskopssatsningen framgår tydligt vid jämförelse med internationella policydokument för kulturarvsarbetet såsom Europarådets Faro-konvention från 2005.
|
|
| 50. |
|
|
