| 1. |
- Aspenberg, Per, et al.
(författare)
-
Natur vid Nedre Dalälven 3. Ornitologisk inventering
- 1977
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapportens syfte är att ge en kvalitativ och fråga om vissa arter även en kvantitativ bild av nedre Dalälvens fågelfauna. Att kartlägga vilka biotoper och områden som är ornitologiskt skyddsvärda . Att klargöra hoten mot de ornitologiska skyddsvärdena. Att ge rekommendationer om hur områdena skall skyddas för att de ornitologiska värdena ska kunna behållas.
|
|
| 2. |
- Aulen, Gustaf, et al.
(författare)
-
Fågelfaunan på Torrön Sandvikens kommun
- 1975
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- föreligganderapport behandlar fågellivet och förslag till skydd av detta på Torrön iDalälven, Sandvikens kommun, Gävleborgs län. Den bygger i huvudsak på eninventering enligt den s.k. punkttaxeringsmetoden som undertecknade genomfördevåren 1975. I den sammanfattande artlistan i att 4 är dock även observationerfrån tidigare besök på ön medtagna
|
|
| 3. |
- Brandt, Lennart, et al.
(författare)
-
Myelography in the late postoperative period in patients subjected to anterior cervical decompression and fusion
- 1993
-
Ingår i: Acta Neurochirurgica. - 0001-6268. ; 122:1-2, s. 97-101
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During a 13 year period, 286 patients with cervical disc herniation and/or spondylotic spurs, were subjected to anterior decompression and vertebral interbody fusion with autologous bone. Twenty patients were re-admitted in the late postoperative period due to recurrent radicular symptoms and/or signs of myelopathy. In these patients myelography was performed again. In 14 patients spinal cord compression and/or nerve root involvement at a new level was visualized. At the operated level, however, the myelograms demonstrated a smooth anterior wall in the spinal canal. The series confirms the safety, effectiveness and reliability of the Cloward procedure in achieving long term spinal cord and nerve root decompression, and a solid vertebral interbody fusion.
|
|
| 4. |
- Holmstedt, Stig
(författare)
-
Fåglar vid Färnebofjärden
- 1979
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Färnebofjärden är den sista större fjärd som omges av oförstörda forssträckor och som fortfarande har kvar de naturliga vattenståndsvariationer vilka skapat och underhållit flera av de för älvområdet tidigare så karaktäristiska växtsamhällena - de vidsträckta strandkärren och älvängarna och de lövdominerade naturskogarna vid stränderna. Färnebofjärdensområdet är det mest viildmarksbetonade vid älven. Det domineras av stora sammanhängande skogsområden me i huvudsak gammal skog omväxlande med stora våtmarker. Läget vid limes norrlandicus - den natruliga norrlandsgränsen - har gett området en blandning av nordliga och sydliga inslag ifråga om landskap, vegetation och fauna. de biotopsmässiga förutsättningarna har inneburit att området har en mycket rik och delvis unik fågelfauna. 207 fågelarter har apporterats , dessa redovisas artvis.
|
|
| 5. |
- Holmstedt, Stig
(författare)
-
Fåglar vid Färnebofjärden
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att bättre kunna överblicka förändringar i fågelfaunan har Länsstyrelsen gett Stig Holmstedt i uppdrag att sammanställa gamla och nya uppgifter om fågelfaunan i nationalparken till en bok som kommer att tryckas under år 2005. Denna rapport utgör ett komplement till boken med syfte att ge mer detaljerad information om enskilda observationer samt information om observationer i parkens närområde. Rapporten utgör en del i Länsstyrelsens arbete med att ta fram kompletterande basdokumentation för Färnebofjärdens nationalpark.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Holmstedt, Stig
(författare)
-
Lövträdsberoende fågelarter i Färnebofjärdens nationalpark : En inventering våren 2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid bildandet av Färnebofjärdens nationalpark var den unika fågelfaunan ett av de tyngsta motiven. De mest skyddsvärda fågelarterna är knutna till parkens skogar, varför de flesta fågelinventeringar som genomförts i det område som idag är nationalpark i första hand gällt skogsarter. Arter knutna till parkens lövdominerade bestånd inventerades särskilt år 2003 och dessförinnan även, tillsammans med alla andra arter, åren 1975-76. Inför våren 2013 ansökte Stig Holmstedt, Planark Konsult HB, om medel för att följa upp 2003 års inventering. Sådana erhölls från länsstyrelsen i Gävleborgs län och inventeringen genomfördes planenligt, men det kunde konstateras att fåglarnas aktivitet var låg under den kalla våren som dessutom hade föregåtts av en kall vinter, unik i modern tid. Resultaten bedömdes inte som rättvisande, varför inventeringen gjordes om våren 2014, en mild vår efter en mild vinter, Idealiskt hade varit att kunna göra inventeringen på samma sätt som den som gjordes år 2003. Varken personal eller ekonomiska medel fanns dock att tillgå i samma utsträckning som då när 250 timmar lades ned av 24 inventerare. Inventeringen fick istället genomföras av två personer med vissa förstärkningar vid några tillfällen och den totala tidsåtgången, liksom år 2013, blev ca 110 timmar. Alla områden som inventerades år 2003 samt ytterligare ett, Stora Gångborn, hann dock besökas, men de flesta av dem endast en gång under fem timmar istället för i allmänhet 3-4 gånger under fyra timmar elva år tidigare. För att öka effektiviteten användes nu utrustning i form av IPhones + Bluetothhögtalare för att spela upp inventeringsarternas läten. En gynnsam omständighet var att det under i stort sett hela inventeringen rådde gott väder. Inventeringarna genomfördes av Stig Holmstedt, Gysinge, och Björn Sjögren, Stockholm, samt, vid ett tillfälle, av Ronny Carlsson, Väddö.
|
|
| 8. |
- Holmstedt, Stig
(författare)
-
Ugglor och lövträdsberoende fågelarter i Färnebofjärdens nationalpark -En inventering våren 2003
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dokumentationen av områdets rika fågelfauna är ett viktigt underlag för förvaltningen av Färnebofjärdens nationalpark. Länsstyrelsen har bedömt det särskilt angeläget att inventera vissa arter, främst hackspettar, knutna till lövträd, samt slaguggla med flera ugglearter. De rika förekomsterna av dessa arter har utgjort en viktig förutsättning för att Färnebofjärden avsattes som nationalpark. Dessa arter som är knutna till nationalparkens värdefulla skogar utgör områdets mest skyddsvärda fågelfauna. Denna rapport utgör en del i Länsstyrelsens arbete med att ta fram kompletterande basdokumentation för Färnebofjärdens nationalpark.
|
|
| 9. |
- Holmstedt, Stig
(författare)
-
Vattenfåglar i Färnebofjärdens nationalparkInventering 2004
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dokumentationen av områdets rika fågelfauna är ett viktigt underlag för förvaltningen av Färnebofjärdens nationalpark. Länsstyrelsen har under år 2004 inventerat vattenfåglar vid Färnebofjärdens nationalpark, vilket redovisas i denna rapport. Detta utgör ett komplement till den inventering av ugglor och lövträdsberoende fågelarter som genomfördes under år 2003 (Länsstyrelsens rapportserie 3003:12) och de fiskgjuseinventeringar som årligen genomförs av Länsstyrelsen.Denna rapport utgör en del i Länsstyrelsens arbete med att ta fram kompletterande basdokumentation för Färnebofjärdens nationalpark.
|
|
