| 1. |
- Holmström, Ola, 1972-, et al.
(författare)
-
Coordination of courses in university programmes and students' experiences of their studies : student perspectives on the importance of course coordination
- 2023
-
Ingår i: Quality in Higher Education. - : Routledge. - 1353-8322 .- 1470-1081.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines how university students assess the coordination of the courses their programmes contain and how course coordination affects how content they are with their studies. The study is based on survey data from more than 5700 students, collected through Lund University's Student Barometer. The survey examines the students' views on course coordination based on content, workload, administrative procedures and whether or not teachers of different courses provide coherent information. The analysis shows that the coordination of courses has a significant impact on how students experience their studies. The better the course coordination, the more satisfaction students will get from their studies; and the correlation remains stable when several other factors of importance for student satisfaction are included in the analysis. The conclusion of the study is thus that course coordination clearly contributes to explaining variations in students' appreciation of their university studies.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Holmström, Ola, 1972-
(författare)
-
Ensamarbetande doktoranders perspektiv på forskarutbildning och doktorandtillvaro : Ämnesmässig ensamhet, den informella socialisationens kraft och erkännandets betydelse
- 2018
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 8:1, s. 14-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Föreliggande studie bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med 26 ensamarbetande doktorander vid Lunds universitet. Studien har sin bakgrund i data från enkätundersökningar som visar att doktorander som arbetar ensamma trivs sämre med sin doktorandtillvaro än doktorander som ingår i en forskargrupp och att detta i högre grad gäller för kvinnor än för män. Mot denna bakgrund är studiens syfte att fördjupa förståelsen för vad som är problematiskt med forskarutbildningen utifrån de ensamarbetande doktorandernas synvinkel och varför situationen verkar vara särskilt problematisk för kvinnor.Intervjumaterialet analyseras primärt utifrån teoretiska perspektiv på ensamhet, socialisation och erkännande. Studiens resultat visar att doktoranders ensamhet ofta är ämnesmässig och relaterar till en känsla av att vara utlämnad till sig själv i avhandlingsarbetet. Studien visar också på kraften i doktoranders informella socialisation, vilken kan lokaliseras till sammanhang och handlingsmönster som doktorander påträffar utanför formella direktiv och riktlinjer. Särskilt problematiseras forskarutbildningsmiljöer som präglas av ett långtgående individualistiskt förhållningssätt till arbetet. I dessa tenderar problem som doktorander kan uppleva att både normaliseras och individualiseras. Därtill beskrivs miljöer med ett långtgående individualistiskt förhållningssätt som särskilt problematiska för kvinnor.Av studien framkommer också att det ibland kan finnas en stor diskrepans mellan doktoranders behov av professionellt erkännande och det faktiska erkännande som de upplever sig få inom ramen för forskarutbildningen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Holmström, Ola, 1972-, et al.
(författare)
-
Språkutveckling och forskningscirklar : Utvärderingar av insatser i regi av Malmö Stads Resurscentrum för mångfaldens skola
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad är en av Sveriges mindre lärarutbildningar och som ett led i högskolestyrelsens satsningar på lärarutbildningen har forskningsmiljön Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL) inrättats. Tre forskningsområden prioriteras inom lärarutbildningen:forskning nära lärarutbildningens innehåll inklusive ämnesdidaktisk forskning;praxisnära forskning i samarbete med kommuner och skolor som också är samarbetspartners inom lärarutbildningen; ochforskning om relationer mellan utbildning/skola och omvärld, samhälle och samhällsutveckling.I forskningsmiljön ingår hösten 2008 tolv disputerade forskare (varav en professor och två docenter) och tre doktorander. Miljön är mångvetenskaplig med företrädare för en rad ämnen, exempelvis matematik, statsvetenskap, historia, medie- och kommunikationsvetenskap, naturvetenskapens didaktik, lärande, pedagogik, sociologi och svenska. Yrkesverksamma lärare i skolor som lärarutbildningen samarbetar med är också involverade i sex ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt som finns inom forskningsmiljön.Föreliggande forskningsrapport är ett resultat av arbetet inom forskningsmiljön. Den har kvalitetsgranskats antingen av forskningsmiljöns professor eller docenter, alternativt genom att den seminariebehandlats inom forskningsmiljön.[Från förordet]
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Svahn, Fredrik, 1972-
(författare)
-
Digital Product Innovation : Building Generative Capability through Architectural Frames
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over the last decades we have witnessed a profound digitalization of tangible products. While this shift offers great opportunities, it also exposes product developing industries to significant challenges. In these industries organizations, markets, and technologies are tuned for mass production, providing competitive advantage through scale economics. Typically, firms exercise modular strategies to deliver such scale benefits. Rooted in Herbert Simon’s notion of near decomposability, modular product architectures allow for production assets, such as tools, processes, and plants, to be effectively reused across product variants and over generations of designs. However, they come at a price; modularity requires overall design specifications to be frozen well before production. In practice, this tends to inscribe functional purpose in the structures of the system, effectively preventing firms from taking advantage of the speed by which digitized products can be developed and modified.The main objective of this thesis is to investigate and explain how product developing organizations adapt architectural thinking to balance the proven benefits of modularity and the emerging opportunities provided by digital technology. In doing so, it introduces a complementary architectural frame, grounded in Christopher Alexander’s seminal work on patterns. This frame associates the concept of architecture with generativity and reuse of ideas, rather than scale economics and reuse of physical assets.Sensitizing the theoretical framework through a longitudinal case study of digital product innovation this thesis derives several implications for theory and practice. Across four embedded cases in the automotive industry it demonstrates that generative capability follows from a shared organizational view on products as enablers and catalyzers of new, yet unknown functionality. Such an emergence-centric view requires product developing firms to rethink existing governance models. Rather than exercising control through specific functionality, inscribed in modular product structures, it offers the benefit of influencing innovation through general functional patterns, serving as raw material in distributed and largely uncoordinated innovation processes. This shift in focus, from specific functionality to general functional patterns, enables a new strategic asset for product developing firms. It opens up for proactive rather than reactive strategies, where the architecture makes an instrument to cultivate new ideas and business opportunities, rather than a tool for cost savings.
|
|
