| 1. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Avgiftsfri kollektivtrafik : inget mirakelmedel för hållbart resande
- 2020
-
Ingår i: Dagens samhälle. - Stockholm.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Avgiftsfri kollektivtrafik är inget mirakelmedel, men kan betraktas som en möjlig åtgärd i ett större paket av åtgärder som sammantaget kan bidra till ett mer hållbart transportsystem, skriver Jens Alm och John Hultén, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.
|
|
| 2. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Avgiftsfri kollektivtrafik för alla : En forskningsöversikt med fokus på orsaker och konsekvenser
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport har till syfte att översiktligt presentera den vetenskapliga litteraturen om avgiftsfri kollektivtrafik utifrån konkreta fall i Europa där detta har införts. Fokus i rapporten är på fullskalig avgiftsfri kollektivtrafik och önskar belysa varför avgiftsfri kollektivtrafik införts samt vilka effekter och konsekvenser det medfört i fallen Hasselt, Belgien, Aubagne, Frankrike, Frýdek-Místek, Tjeckien, Tallinn, Estland samt Polen.Sammantaget har resandet med kollektivtrafiken ökat efter införandet av avgiftsfri kollektivtrafik i de studerade fallen. I alla studerade städer har det samtidigt med introduktionen gjorts satsningar på kollektivtrafik i stort genom bland annat fler linjer, större turtäthet och nya fordon, vilket innebär att det är problematiskt att härleda ökningen till endast införandet av avgiftsfri kollektivtrafik. I samtliga fall där det finns tillgängliga data går det att skönja en överflyttning från andra färdmedel till kollektivtrafik om än i olika utsträckning. Alla kollektivtrafiksystem som analyserats i rapporten var redan innan införandet av avgiftsfri kollektivtrafik starkt beroende av offentliga medel eftersom biljetterna endast stod för en mycket liten del av de samlade intäkterna. Införandet av avgiftsfri kollektivtrafik innebar i samtliga fall ett inkomstbortfall som krävde ytterligare subventioner. I Aubagne och Tallinn infördes olika former av skatter för att finansiera inkomstbortfallet, medan övriga studerade städer täckte inkomstbortfallet genom den löpande budgeten. Baserat på den vetenskapliga litteraturöversikten av de utvalda fallen är det möjligt att göra följande reflektioner. För det första är avgiftsfri kollektivtrafik en åtgärd som framför allt införts i mindre städer med begränsade kollektivtrafiksystem och där det redan innan införandet antingen varit låga biljettpriser eller förekommit gratisresande för stora grupper. För det andra har avgiftsfri kollektivtrafik genomförts ofta tillsammans med andra åtgärder, till exempel nya eller uppdaterade fordon, en utbyggnad av kollektivtrafiknätet samt restriktioner för biltrafiken. Att kombinera morötter och piskor i ett samlat paket kan vara ett sätt att kunna driva igenom impopulära åtgärder. Vidare är avgiftsfri kollektivtrafik inget mirakelmedel för ökat kollektivtrafikresande och minskat resande med bil. För att det ska ge effekt behövs ett i grunden väl fungerande kollektivtrafiksystem. Vilken effekt avgiftsfri kollektivtrafik har på resandet beror till stor del på hur situationen ser ut innan införandet. Slutligen, det finns en stor risk att merparten av det ökade resandet med kollektivtrafiken kommer från gång och cykel, vilket kan innebära ökade kostnader för det offentliga och negativa effekter för miljö och hälsa.
|
|
| 3. |
- Curtis, Carey, et al.
(författare)
-
Knowledge for policy-making in times of uncertainty : the case of autonomous vehicle model results
- 2021
-
Ingår i: Transport reviews. - : Taylor & Francis. - 0144-1647 .- 1464-5327. ; :4, s. 478-498
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There has been a rapid rise in papers modelling the impacts of autonomous vehicles. Drawing on a review of this literature, we analyse and discuss the messages conveyed by these studies from a policy-making perspective. An overview of the studies is provided to highlight the different policy frames. We consider the roles that modelling knowledge should have in policy-making in the context of unstable and uncertain futures where novel transport modes bring into question the use of past knowledge and assumptions. We conclude that both limitations of, and assumptions in, models need to be made more explicit and accessible when used in policy-making.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Eva-Lena, 1986-, et al.
(författare)
-
Kollektiv mobilitet : Ett scenario för hållbar samhällsutveckling
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra informations- och kunskapshöjande insatser som avser mobilitet som en tjänst. Mobilitet som tjänst har beskrivits som en lösning för att minska samhällets beroende av den privata bilen, i synnerhet i städerna. Inom ramen för regeringsuppdraget har K2 ombetts att beskriva och analysera två scenarier för framtiden. Det ena scenariot beskriver en utveckling i linje med vad vi ser idag, enligt den trend som dominerat de senaste decennierna. Det andra scenariot beskriver en utveckling av mobilitet som tjänst där kollektivtrafiken knyts samman med andra delade mobilitetstjänster, samtidigt som det också görs andra förändringar för att främja delat resande. Detta scenario bygger på begreppet kollektiv mobilitet som utvecklades inom ramen för Rådslaget, ett initiativ från K2 som involverade ett 80-talexperter inom kollektivtrafik, andra delade mobilitetstjänster och stadsutveckling. Syftet med rapporten är att beskriva en framtid där den kollektiva mobiliteten tar störreplats och vad en sådan utveckling kan få för konsekvenser för samhällets utveckling.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Eva-Lena, et al.
(författare)
-
Kollektiv mobilitet : ett scenario förhållbar samhällsutveckling
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av postrar från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för Trafikverkets regeringsuppdrag gällande Mobilitet som tjänst ombads K2 att beskriva och analysera scenarier för framtidens transportsystem. Här presenteras scenariot Framtidens kollektiva mobilitet och ett möjligt mobilitetsystem år 2040. Scenario för år 2040 har tagits fram utifrån Rådslagets vision om kollektiv mobilitet och tillgänglighet utan behov att äga eget fordon. Den beskrivna samhällsutvecklingen förutsätter en mer grundläggande förändring av olika aktörers roller, vad som finansieras och prioriteras.
|
|
| 6. |
- Fagerberg, Björn, 1943, et al.
(författare)
-
C-reactive protein and tumor necrosis factor-alpha in relation to insulin-mediated glucose uptake, smoking and atherosclerosis.
- 2008
-
Ingår i: Scandinavian journal of clinical and laboratory investigation. - : Informa UK Limited. - 1502-7686 .- 0036-5513. ; , s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives . To examine the hypothesis that serum concentration of C-reactive protein (CRP) is inversely associated with insulin sensitivity and obesity, and that this may by mediated by tumor necrosis factor-alpha (TNFalpha) and interleukin-6 (IL-6). Material and methods . Cross-sectional, one-center study of a population-based sample of 58-year-old Swedish men (n = 98). Exclusion criteria were cardiovascular disease, clinical diabetes mellitus and/or continuous cardiovascular medication. Glucose infusion-rate (euglycemic hyperinsulinemic clamp), adjusted for fat-free mass, which together with total body fat was measured by dual-energy X-ray absorptiometry. Serum concentrations of CRP, TNFalpha, soluble TNFalpha receptor 2 (sTNFAR2), IL-6 determined by ELISA. Ultrasound was used to measure intima-media thickness (IMT) in both common carotid arteries, carotid bulbs and in the right femoral artery. Results . CRP was inversely associated with insulin sensitivity (r = -0.28, p<0.01) and with total body fat (r = 0.31, p<0.01), but not independently of the TNFalpha and sTNFAR2 product. Serum CRP, TNFalpha, sTNFAR2, but not IL-6, were associated with low insulin sensitivity, total body fat, abdominal obesity, hyperinsulinemia, hypertriglyceridemia, low HDL cholesterol and small LDL particles, i.e. the metabolic syndrome. These associations were independent of smoking and carotid and femoral artery IMT. Conclusions . Serum concentrations of CRP were related to insulin sensitivity and accompanying factors constituting the metabolic syndrome. The results indicate that this association may be mediated by adipose tissue and TNFalpha effects, the latter measured as the product of TNFalpha and sTNFAR2. This was a cross-sectional study and causality cannot be proven.
|
|
| 7. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Att styra det nya : Samhällets styrning av och med smart mobilitet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Självkörande bilar och digitalt förmedlad samåkning, delningscyklar och kombinerade mobilitetstjänster diskuteras idag vitt och brett inom transportbranschen men också i samhället mer generellt. De nya lösningar som digital teknik för med sig för resor och transporter brukar kallas ”smart mobilitet”. Smart mobilitet skapar möjligheter för en mer hållbar och effektiv mobilitet, men innebär också risker för oönskade konsekvenser. För att uppnå fördelarna och undvika nackdelarna kan smart mobilitet inte enbart betraktas ur tekniska perspektiv. Den smarta mobiliteten behöver förankras i demokratiska principer och styras utifrån samhällets målsättningar. Syftet med denna rapport är att bidra till en diskussion om offentliga aktörers styrning av och med smart mobilitet. I rapporten argumenterar vi för att varje kommun, region och statlig myndighet kommer att påverkas av smart mobilitet, men att de också har möjlighet att påverka utvecklingen. För att kunna göra det behöver de dels reflektera över sin roll och vilka resurser de har eller inte har till förfogande; dels utarbeta ett medvetet förhållningssätt till smart mobilitet, oavsett om strategin präglas av ett proaktivt eller reaktivt fokus. Forskningsprojektet som sammanfattas i denna rapport har haft ambitionen att konkretisera hur offentliga aktörer kan stärka sin förmåga att styra utvecklingen. Det finns inga färdiga recept att följa. Istället för ett färdigt recept, lyfts i rapporten ett antal frågor som vi anser att kommuner, regioner och statliga myndigheter bör ställa sig själva. Frågorna behandlar 1) vikten av att säkerställa grundläggande värden, 2) behovet av en tydlig spelplan, 3) samverkan mellan olika aktörer, 4) medborgarnas inblandning på andra sätt än bara som kunder, 5) vikten av organisatoriskt lärande, 6) att många av dagens styrmedel kommer vara relevanta även i en framtid med smart mobilitet, 7) att de också kan uppstå möjligheter till nya styrmedel, samt 8) att grundläggande styrprinciper kan komma att behöva ifrågasättas.I rapporten presenteras också tre scenarier för samhällsutveckling med smart mobilitet samt en analys av hur smart mobilitet förändrar förutsättningarna att styra mot samhällets mål. Dessutom utvecklar vi ett sätt att analysera politiska styrmedel utifrån fyra olika typer av resurser som offentliga aktörer förfogar. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet ”Smart mobilitet kräver smart governance” som har genomförts under åren 2018–2020 med finansiering från Vinnova. Projektet har utförts av forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet samt en strateg från Trafikverket. Projektet har genomförts med koppling till det nationella kunskapscentret för kollektivtrafik (K2).
|
|
| 8. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Beslutsfattare måste ta plats i framsätet, inte passivt hoppas på teknikutvecklingen
- 2021
-
Ingår i: Sydsvenskan. - Malmö.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I debattartikeln diskuteras att elsparkcyklarna visar att ny teknik kan bidra med nya transportlösningar, men också föra med sig oförutsedda och oönskade konsekvenser. För att ta tillvara fördelarna och begränsa nackdelarna behöver till exempel kommuner och myndigheter vara bättre förberedda, inte minst nu när framtiden innehåller självkörande fordon och nya delade mobilitetstjänster som hyrcyklar och bilpooler.
|
|
| 9. |
- Hultén, John
(författare)
-
Finansiering för framtidssäkrad kollektivtrafik
- 2021
-
Ingår i: Omstart för kollektivtrafiken: idéer för en hållbar framtid. - Lund : K2. ; , s. 59-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det stormar rejält kring kollektivtrafikens finansiering i pandemins kölvatten. Biljettintäkterna dyker när färre reser och fler åker utan att betala. Kostnaderna är däremot oförändrade eftersom bussar och tåg fortsätter att rulla i samma omfattning som tidigare. Tillskott från staten täcker en del av intäktsbortfallet, men långt ifrån hela, och på längre sikt kan det bli svårt att mobilisera tillräckliga resurser till att upprätthålla trafiken och till nya satsningar.Situationen under coronakrisen är exceptionell. Samtidigt är kollektivtrafikens finansiering ingen ny utmaning. Kommuner och regioner har under längre tid brottats med krav på mer trafik och nya investeringar, samtidigt som skattemedlen är begränsade och ska räcka till många andra, behjärtansvärda utgiftsområden. Från flera håll ställs nu frågan om den befintliga finansieringsmodellen för kollektivtrafik är tillräckligt robust. Kommer den stå pall för ett minskat resande på kort och medellång sikt, samtidigt som den säkerställer förutsättningar för en långsiktigt hållbar omställning med mer attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik? Jag menar att det just nu finns tillfälle att inleda förändringsarbete som utvecklar den svenska finansieringsmodellen på sätt som kan minska kostnaderna, öka intäkterna och förändrar synen på vad finansieringen ska användas till.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övergripande samhällsförändringar påverkar förutsättningarna för framtidens kollektivtrafik. Det påverkar t.ex. var människor väljer att bo och arbeta, hur företag organiserar sin verksamhet, och vilka metoder som används för att omsätta politiska beslut i praktik handling. Vi kan aldrig med säkerhetuttala oss om vad som kommer att ske i framtiden. Men genom att resonera kring trender och mottrender utifrån observationer i samtiden kan vi ändå förbereda oss för möjliga utvecklingsvägar. Den här rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera ett antal trender och mottrendersom kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt.Som alltid när det gäller framtiden finns det stora osäkerheter om vad som faktiskt kan komma att hända. När vi skriver om framtiden hamnar vi lätt i en situation där vi extrapolerar en historisk utveckling eller fastnar i nuets förbannelse, dvs. överdriver vikten av sådana frågor som råkar varaviktiga just nu. Trots svårigheterna finns det ett stort värde i att fundera över samhällsförändringar och problematisera hur de kan påverka förutsättningarna för kollektivtrafiken framöver. Rapporten har författats av forskare inom K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Den har tagits fram i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting inom ramen för Trafikförvaltningens arbete med en ny omvärldsanalys. Medförfattare är Alexander Paulsson, fil dr i företagsekonomi, K2/VTI, Bengt Holmberg, professor emeritus i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Christina Scholten, fil dr i kulturgeografi och ekonomisk geografi, K2/Malmö högskola, Erik Ronnle, doktorand i företagsekonomi, K2/Lunds universitet, Fredrik Pettersson, fil dr i miljö- och energisystem, K2/Lunds universitet, Gert Paulsson, docent i företagsekonomi, K2/Lunds universitet,Helena Svensson, tekn dr i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Jean Ryan, doktorand i trafikplanering, K2/Lunds universitet, John Hultén, fil dr i statsvetenskap, K2 (redaktör), Vanessa Stjernborg, fil dr i trafikplanering, K2/Malmö högskola och Zahra Hamidi, doktorand i urbana studier, K2/Malmö högskola.
|
|
| 12. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Lunds Kommun Klimatpolitiska råd: Rapport 2023
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förra året utsåg EU-kommissionen Lund till en av 100europeiska städer som ska bli klimatneutrala till 2030.Det är en utmärkelse som förpliktigar, särskilt i en tiddå klimatpolitiken på nationell nivå tappar styrfart(Klimatpolitiska rådet 2023). Lunds kommun har redangjort mycket som är bra, men både kan och behövergöra mer för att uppnå egna klimatmål och för att varaett föredöme för andra städer och kommuner som intekommit lika långt. Kommunen pekar på tre områdensom centrala i omställningsarbetet. Det handlar om 1)transporter, 2) cirkulär ekonomi, och 3) energi.Lunds kommuns klimatpolitiska råd (Rådet) bildadeshösten 2018 med uppdrag att utvärdera om kommunenssamlade politik är förenlig med de klimatmål somantagits av kommunfullmäktige. Utvärderingen presen-teras årligen i en rapport som granskar olika aspekterav kommunens klimatarbete. Rådet består av forskarefrån Lunds universitet och SLU Alnarp. Utav rådets sexmedlemmar är fem nya sedan den förra rapporten. Rådetuppskattar förtroendet att utvärdera kommunens klimat-arbete men är samtidigt ödmjuka inför komplexiteten iuppdraget. Ambitionen för Rådet är att vara en “kritiskvän” som är konstruktiv och lösningsorienterad.
|
|
| 13. |
- Hultén, John
(författare)
-
Ny väg till nya vägar och järnvägar : Finanseringspragmatism och planeringsrationalism vid beslut om infrastrukturinvesteringar
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Investment planning is a decision-making process with specific characteristics. It is often seen as a rational quest for solutions that are in the public interest, and the dominant discourse tends to be technical and economic. Public documents reproduce this picture of a decision-making process based on rationalist premises where analytical methods and objective facts form the basis for decisions. Behind this purely rationalist façade, however, planning is also a highly political process where various actors try to impose their will on others. This aspect of the planning process is characterised by a less rationalist and more pragmatic way of thinking. The overall aim of the dissertation is to explore the tension between rationalism and pragmatism in decision-making and to investigate the manifestations of these aspects in the instruments that govern planning processes. Special emphasis is placed on decision-making processes involving multiple tiers of government. The research presented in the dissertation has been carried out as a case study of the planning of road and railway investments in Sweden. One part of the empirical analysis focuses on the historical-institutional development of investment planning from its introduction in the 1950s to the present day, with a special focus on the planning instruments involved. A second part of the analysis focuses on the decision-making process that resulted in a major investment plan presented in March 2010, with special emphasis on local and regional co-financing as a new and highly pragmatic instrument used in the process. The dissertation shows that a shift towards more pragmatic views has taken place during the last couple of decades. New financial arrangements are an indication of such a dynamic change.
|
|
| 14. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Public transport funding under pressure : Challenges, opportunities, and new pathways caused by the Covid-19 pandemic in Sweden
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Covid-19 has affected the supply, demand, and image of public transport in unprecedented ways. This report aims to investigate the short- and long-term effects of Covid-19 on public transport and its funding models, with specific focus on the Swedish context. Three research questions are in focus: How does Covid-19 impact on revenues and costs for public transport? What measures have public transport agencies made in response to these challenges? How does changes or stability in public transport due to Covid-19, in the longer run impact on the possibility to reach regional political aims of sustainable transport? The research questions are approached with both quantitative and qualitative methods, including interviews and a scenario workshop with mobility actors in Sweden. The three Swedish metropolitan regions, Stockholm, Västra Götaland and Skåne, are used as cases. The report shows very clearly how farebox revenues drastically decreased in all three regions, as many people listened to the recommendations from authorities to avoid public transport. At the same time, costs remained largely unchanged. This resulted in a widened gap between costs for operating the system, and revenues that could finance those costs. To compensate for the loss of ticket revenues, earmarked state contributions were introduced on several occasions on an ad-hoc basis. Even with state contributions, regional subsidies to public transport increased. The so-called cost-recovery ratio declined in unprecedented ways. Thus, the share of public subsidies coming from tax-money, both regional and national, increased. The three regions responded in similar ways to the funding challenge, but with some variations. Region Skåne was the only region that downsized operations at an early stage to reduce costs, which caused some political turmoil. Stockholm and Västra Götaland decided to maintain operations unchanged. Increased problems with fare evasion added to the problem of reduced revenues. To meet changes in demand, with more people working from home, new tickets were introduced. Several other measures were implemented to reduce congestion and transmission of disease, such as dispersed school start and improved traffic information. Such measures can impact costs in the longer-term perspective if adopted at larger scale and over longer time. Future implications of the pandemic on public transport and its funding are difficult to assess. The report includes an analysis based on four different scenarios developed within the project – “Downward spiral”, “Return”, “New mobility systems” and “Public transport as backbone”. The analysis indicates that he public transport actors in particular should try to avoid and be prepared to handle the scenario of “Downward spiral”, but also “Return” and “New mobility systems”, since these scenarios are judged to include difficulties. Based on institutional theory, three more general reflections are made concerning the impact on future funding models. A first reflection is that the national level has stepped in as an important funder of public transport in Sweden. If demand for public transport remain on a significantly lower level compared to the pre-pandemic situation, continued national funding might be needed to prevent a development in line with the “Downward spiral” scenario. If so, national funding may be part of a new institutional equilibrium that influence power relations and actor’s behavior in the future. A second observation is that the pandemic might change ideas about public transport’s role in society in ways that transform the existing institutions from within. A larger focus on individual, demand responsive solutions, and measures to reduce crowding will impact funding models. Increased working from home change the basic idea of a public transport system serving a rather fixed commuting behavior. More flexibility will be needed for public transport to remain relevant. We have already seen examples of institutional adjustments in ticket regimes, which is something that may continue at a larger scale. A third reflection is that the widened funding gap change the cost-benefit equation in public transport. This may have repercussions for the institutional frameworks. In the “Downward spiral” scenario institutions may change mainly from within, with a shift from a focus on societal development and sustainability towards a more budget oriented way of thinking, with cost reductions, revenue maximization, increased ticket prices, and similar measures. To avoid such a development, the national level may need to take a more active role in funding, but also take a more active role as a “meta-governor” that steer the direction of public transport actors. The scenarios, “New mobility systems” and “Public transport as backbone” will require larger institutional makeovers where new funding models are needed to support other forms of shared transport modes. This may in more fundamental ways change the perception of what public transport is and how it should be funded.
|
|
| 15. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Statsvetenskapliga perspektiv på offentlig-privat samverkan : en forskningsöversikt
- 2007
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- OBS! Börjar på sid. 75!I detta appendix redovisas en forskningsöversikt av statsvetenskaplig forskning om offentlig-privat samverkan (OPS). Nedan redovisas översiktens struktur i form av en innehållsförteckning. 1 Inledning. 2 Statsvetenskaplig forskning om OPS. 2.1 OPS i litteraturen. 2.2 Partnerskapstyper. 2.3 Frågor i fokus. 3 Drivkrafter och motkrafter. 4 Konsekvenser för effektivitet och demokrati. 4.1 Ekonomisk effektivitet. 4.2 Politisk styrning. 4.3 Ansvarskrävande och demokrati. 5 Slutsatser. 6 Referenser
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Paulsson, Alexander, 1980-, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik : Trender och mottrender
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera trender och mottrender som kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt. Analysen har genomförts utifrån sex olika områden som identifierats i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. I rapporten konstateras att globala krafter påverkar kollektivtrafiken på flera sätt, genom framväxten av en global marknad för kollektivtrafikaktörer och genom demografiska och ekonomiska förändringar som förändrar behovet av kollektivtrafik. Demografiska förändringar medför att Sverige befolkning antar en delvis ny skepnad med en växande befolkning och med fortsatt stark dragningskraft till storstadsregionerna. Det finns osäkerheter kring hur eventuella beteendeförändringar bland yngre befolkningsgrupper kommer att påverka transportsystemet. Fortsatt urbanisering, i världen men också i Sverige, ställer stora krav på att samordnad planering så att de möjligheter ökad koncentration gerkan tillvaratas och de negativa konsekvenserna kan mildras. Hållbarhetsbegreppet håller på att breddas till att, utöver miljö, i ökad utsträckning också inkludera ekonomiska och sociala dimensioner. Det påverkar synen på kollektivtrafikens roll för att uppnå hållbarhetsmål i samhället. Informationsteknikens utveckling i kombination med ambitioner att uppnå en mer hållbar mobilitet skapar drivkrafter för ett ökat fokus på hela resan, där nya mobilitetstjänster kan fungera som komplement eller supplement till kollektivtrafiken. I rapporten konstateras avslutningsvis att kraven på kostnadseffektivitet i offentlig verksamhet kommer att fortsätta forma hur kollektivtrafiken organiseras och styrs, men att det ännu är för tidigt att säga om någon ny, enhetlig modell ersätter New Public Management som dominerat inriktningen de senaste decennierna. Ökad samverkan på frivillig grund och mellan självständiga aktörer kommer sannolikt vara centralt under överskådlig tid.
|
|
| 19. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
Ansvar och finansiering i svensk kollektivtrafik : idag och i framtiden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Höga ambitioner att bidra till samhällsutmaningar som till exempel klimatutmaningen, i kombination med kriser, resursbrist och kostnadsökningar, sätter press på kollektivtrafiken. Förändringstrycket kan medföra att kollektivtrafikens finansiering och organisation kan behöva förändras. Denna rapport syftar till att presentera ett analytiskt underlag som främjar en saklig diskussion om kollektivtrafikens möjligheter att bidra till övergripande samhällsmål utifrån ett fokus på hur kollektivtrafiken finansieras och organiseras – idag och i framtiden.Fyra forskningsfrågor har väglett studien:1. Hur ser dagens finansieringsmodell och ansvarsfördelning ut avseendekollektivtrafikens drift och investeringar i infrastruktur?2. Vilka är (de upplevda) för- respektive nackdelar med dagens finansieringsmodell och ansvarsfördelning?3. Vilka nya eller befintliga finansierings- och ansvarsmodeller har (eller upplevs ha) potential att bidra till framtida drift av trafik, utveckling av nya lösningar, samt investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik?4. Vad kan olika finansierings- och ansvarsmodeller få för konsekvenser för förskjutningar i ansvarsfördelning samt i styrningen mot uppsatta samhällsmål, utifrån såväl individ- som samhällsperspektiv?För att kunna ”höja blicken” fokuserar rapporten på de institutioner, dvs de formella och informella regler som möjliggör eller hindrar olika sätt att finansiera kollektivtrafik och som påverkar vem som ansvarar för vad, utifrån tre institutionella nivåer:de övergripande ramverkende formella och informella regelverken för kollektivtrafikende modeller som existerar i praktikenStudiens resultat är baserade på kvalitativa analyser av data inhämtad från dokumentstudier, intervjuer och workshops.
|
|
| 20. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens organisering och finansiering : en kunskapsöversikt
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågor om kollektivtrafikens organisering och finansiering har stor strategisk betydelse eftersom de formar grundläggande förutsättningar för mobilitetsmöjligheter i städer och regioner. Dagens modell för organisation och finansiering kan förenklat utryckas som att samhället tar ett stort ekonomiskt och organisatoriskt ansvar för dels den grundläggande väg- och järnvägsinfrastrukturen, dels för att säkerställa ett utbud av lokal och regional kollektivtrafik. Mobilitet i andra former är antingen ett individuellt ansvar, eller tillhandahålls av marknadsaktörer på kommersiella grunder. Förändringar i samhället innebär utmaningar för dagens sätt att organisera och finansiera infrastruktur och mobilitet. Exempel på sådana utmaningar är ökade krav från samhället och individer på hållbarhet och ökad tillgänglighet i både städer och landsbygder; ökad konkurrens om offentliga medel, bland annat till följd av demografiska förändringar; nya mobilitetstjänster som suddar ut gränsen mellan individuellt och kollektivt resande; nya möjligheter till resfri tillgänglighet, samt; förändrade resvanor till följd av pandemin. Organisering och finansiering bör betraktas som två sidor av samma mynt. Finansieringsmodellen är lika mycket en konsekvens av organisationen, som organisationsmodellen är en konsekvens av hur verksamheten finansieras. Det sätt på vilket verksamheter organiseras och finansieras är aldrig neutralt, utan påverkar inflytande över utvecklingen och effekter på olika grupper. Organisations- och finansieringsmodeller ser inte likadana ut överallt. De varierar mellan länder, men också inom länder. De har också förändrats över tid. Den här rapporten inleds med en kort tillbakablick över kollektivtrafikens organisatoriska förändring i Sverige. Därefter diskuterar vi kunskap om organisering respektive finansiering, för att avsluta med några reflektioner kring behovet av nya modeller.
|
|
| 21. |
- Wallsten, Anna, 1980-, et al.
(författare)
-
Is Governing Capacity Undermined? Policy Instruments in Smart Mobility Futures
- 2020
-
Ingår i: Shaping Smart Mobility Futures : Governance and Policy Instruments in times of Sustainability Transitions - Governance and Policy Instruments in times of Sustainability Transitions. - : Emerald Publishing Limited. - 9781839826504 - 9781839826511 ; , s. 153-168, s. 153-168
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The aim of this chapter is to analyse how the governing capacity of current policy instruments might be affected in futures of smart mobility. In order to explore this issue, the authors make use of the so-called NATO (nodality, authority, treasure, organisation) framework for analysing two contrasting scenarios. The analyses show that the overall governing capacity of many of the policy instruments is strengthened or maintained in both of the scenarios. However, the governing capacity of some policy instruments is reduced, and some seem to need calibration, not least because authorities’ access to and control over data are under question. Future governing capacity hinges on access to data, although all resources are, in one way or another, affected.
|
|
| 22. |
- Wernstedt, Ingrid, 1978, et al.
(författare)
-
A common polymorphism in the interleukin-6 gene promoter is associated with overweight
- 2004
-
Ingår i: Int J Obes Relat Metab Disord. ; 28:10, s. 1272-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Human body fat mass is to a large extent genetically determined, but little is known about the susceptibility genes for common obesity. Interleukin-6 (IL-6) suppresses body fat mass in rodents, and IL-6 treatment increases energy expenditure in both rodents and humans. The -174 G/C single-nucleotide polymorphism (SNP) in the IL-6 gene promoter is common in many populations, and -174 C-containing promoters have been found to be weaker enhancers of transcription. Moreover, a SNP at position -572 in the IL-6 promoter has recently been reported to affect transcription. The objective was to investigate the association between the IL-6 gene promoter SNPs and obesity. DESIGN: Trans-sectional association study of IL-6 gene promoter SNPs and indices of obesity. SUBJECTS: Two study populations, the larger one consisting of hypertensive individuals (mean age 57 y, 73% males, n=485) and the other consisting of 20 y younger nonobese healthy females (n=74). MEASUREMENTS: Genotyping for the -174 IL-6 G/C and the -572 G/C SNPs, body mass index (BMI), serum leptin levels, serum IL-6 levels, C-reactive protein, fasting blood glucose and various blood lipids. RESULTS: The common -174 C allele (f(C)=0.46), but not any -572 allele, was associated with higher BMI and higher serum leptin levels in both study populations. In the larger population, there were significant odds ratios for the association of CC (2.13) and GC (1.76) genotypes with overweight (BMI>25 kg/m(2)). Moreover, as the C allele was common, it accounted for a significant population-attributable risk of overweight (12%; CI 2-21%), although its average effect was modest in this sample. CONCLUSION: Genetically determined individual differences in production of IL-6 may be relevant for the regulation of body fat mass.
|
|
