SwePub - sökning: WFRF:(Hultén Magnus 1970 )

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Ideland, Malin, 1970-, et al. (författare) ”En hemlig skola röjer det orimliga" 2020 Ingår i: Svenska Dagbladet. - Stockholm : Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2020-08-30 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Det är affärslogiken som styr när statistik om skolor och betyg nu ska sekretessbeläggas. Samtidigt visar detta hemlighetsmakeri tydligt att friskolan blivit norm och att andra värden felaktigt får stå tillbaka, skriver forskare.
2.	Ideland, Malin, et al. (författare) En hemlig skola röjer det orimliga 2020 Ingår i: Svenska Dagbladet. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract 2020-08-30
3.	Hallström, Henrik, 1975- (författare) VISIONER OM FORMATIVA PRAKTIKER : Lärares och elevers levda erfarenheter av formativ bedömning och bedömningsmatriser i skolans fysikundervisning 2023 Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract In the wake of declining student performance and interest in science education, efforts to improve the quality of science teaching have intensified, including physics education. A recurring proposal to improve physics teaching is the use of formative assessment. Policy reforms tend to view the implementation of formative assessment as easy, but studies indicate that integrating these strategies into teachers’ practices can be challenging. Using a phenomenological approach and hermeneutic reflections, the present study explores the opportunities and challenges that teachers’ and students’ experience when implementing formative assessments in the physics classroom. For example, teachers may encounter resistance from their students and colleagues with different expectations of physics teaching, limiting teachers’ opportunities to ‘break free’ from established traditions. However, the study also highlights opportunities for physics teachers to evolve by taking risks and embracing formative assessment as an overarching learning assessment approach. Furthermore, the present study confirms the results of previous research indicating that students may see assessment rubrics in a positive light as their use can clarify teachers’ expectations and reduce uncertainty in this regard. However, the results of the present study also show that students may approach rubrics only as mechanical and strategic tools to obtain their desired grades, which risks conveying the message to students that physics knowledge is quantitative in nature. The students’ experiences also demonstrated that the use of rubrics could cause stress and anxiety, limiting the formative potential of rubrics. The results of the study are discussed in relation to the support that teachers and students need in implementing formative assessment and rubric use, and they have implications for teachers’ assessment literacy, including their ability to implement formative assessments in relation to different purposes of physics teaching. One conclusion is that teachers’ and students’ lived experiences of formative assessment and rubric use need to be understood in relation to the wider context of their lifeworlds, which is marked by an increased focus on performance and results. This is crucial so that teachers and students would not be portrayed as the problems when investments in formative assessment do not meet expectations.
4.	Ideland, Malin, 1970-, et al. (författare) Skolan som ideologiskt slagfält 2020. - 1 Ingår i: Perspektiv på skolans problem.. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133898 ; , s. 39-54 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En av skolans stora utmaningar är att leva och verka i den politiska korselden. I detta kapitel kommer vi därför att beskriva en ideologisk klyfta i svensk skolpolitik som inte tillräckligt uppmärksammats. Det är inte en klassisk konflikt mellan höger och vänster, utan en mellan konservatism och nyliberalism. Konflikten speglar ett nytt politiskt landskap som kan förstås utifrån den politiska GAL-TAN-skalan (Grön Alternativ Libertär – Traditionell Auktoritär Nationalistisk). Efter en beskrivning av problematiken och vår metod beskriver vi de båda positionerna konservatism och nyliberalism var för sig. Därefter visar vi på likheter och skillnader mellan dem. Avslutningsvis pekar vi på skolans utmaningar då båda dessa ideologier under de senaste åren haft stort inflytande på skolan i faktiska – men ideologiskt mot- stridiga – reformer. Vi kommer påstå att det är ett problem att lärare och skolledare lämnas att hantera högerns konflikter och motstridiga reformer i sin praktik.
5.	Artman, Henrik, 1968-, et al. (författare) Design Learning Opportunities in Engineering Education : A case study of students solving an interaction–design task 2014 Ingår i: Proc. 4th International Designs for Learning Conference. Konferensbidrag (refereegranskat)abstract How do engineering students embrace interaction design? We presented two groups of chemical engineering students with an interaction design brief with the task of producing a concept prototype of an interactive artefact. Through interaction analysis of video material we analyse how the students gesture and use concepts adhering to interaction. The students frequently use gestures to enhance idea-generation. Sketches are used sparsely and other design materials were almost not used at all.
6.	Artman, Henrik, et al. (författare) Designed by Engineers : An analysis of interactionaries with engineering students compared to interaction design students 2014 Ingår i: Designs for Learning. - 1654-7608. ; 7:2, s. 28-56 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this study is to describe and analyze learning taking place in a collaborative design exercise involving engineering students. The students per-form a time-constrained, open-ended, complex interaction design task, an “in-teractionary”. A multimodal learning perspective is used. We have performed detailed analyses of video recordings of the engineering students, including classifying aspects of interaction. Our results show that the engineering stu-dents carry out and articulate their design work using a technology-centred approach and focus more on the function of their designs than on aspects of interaction. The engineering students mainly make use of ephemeral com-munication strategies (gestures and speech) rather than sketching in physical materials. We conclude that the interactionary may be an educational format that can help engineering students learn the messiness of design work. We fur-ther identify several constraints to the engineering students’ design learning and propose useful interventions that a teacher could make during an interac-tionary. We especially emphasize interventions that help engineering students retain aspects of human-centered design throughout the design process. This study partially replicates a previous study which involved interaction design students.
7.	Boström, Johan, 1978- (författare) Att möjliggöra tekniklärande i konstruktionsaktiviteter : En aktionsforskningsstudie i förskolan 2022 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This dissertation examines how technology learning is made possible through teacher-led construction activities in preschool. The dissertation also examines how the preschool teachers’ role and the design of the construction activities were affected by different historical and societal structures as well as the collaboration between research and practice.The dissertation is based on an action research study that was carried out with a group of preschool teachers in two preschool units. In order to develop the preschool practice, the group carried out three different construction activities that were videotaped and analyzed.The results of the dissertation indicate that the preschool teachers used a number of different technology didactic tools to support the children in their technology learning. At the same time, the results show that some children were given much more input in the problem-solving process that took place during the activities, while other children did not have that much of an opportunity for such influence. Both the children's ability to come up with suggestions for solutions and the preschool teachers' confirmation of the children played an important role in this process. The results also indicate that the preschool teachers' assumptions about technology, about the children, about the preschool and about their own role in the activities influenced their actions. The study shows that the design of the activities may be influenced by the history of construction activities in preschool, as well as the gender coding of the technology.In summary, this study indicates that taking on the role of the active and guiding adult in a construction activity is just the first step in creating activities that are as inclusive as possible. The preschool teacher also needs to reflect on how the staging of these activities facilitates or limits children's different actions. It is also important to understand how different choices (e.g., activities, tools, materials) affect the activities that are staged.The dissertation also shows that there may be tension between the researcher and the participants in an action research project in preschool. There may be power structures between researchers and participants that are not entirely easy to handle.
8.	Boström, Johan, et al. (författare) Rethinking construction in preschool : discerning didactic strategies in Swedish preschool activities 2022 Ingår i: International journal of technology and design education. - : Springer. - 0957-7572 .- 1573-1804. ; 32, s. 2039-2061 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Even though construction tasks have a long history as an activity in the Swedish preschool, technology as a content matter (e.g., construction) is relatively new. Hence, preschool teachers are generally unsure of the content of technology and how to handle it from a teaching perspective. Thus, there is need for deeper understanding of how construction tasks in preschool can be enacted and what kind of premises are offered to the children. To investigate this, we took our stance in activity theory and the concepts of mediating artifacts, rules and division of labour. This helped us discern what type of instructional practices that were enacted by preschool teachers when working with construction tasks. Activity theory in combination with thematic analysis helped us distinguish four general didactic actions that the teachers used to bring about the construction task-to engage, to guide, to coordinate, to show. These four strategies were then formulated into specific technology didactic actions through the perspectives of technology as product, process and concepts.
9.	Boström, Johan, 1978- (författare) Teknik i förskolan – att motverka traditionella könsroller : En aktionsforskningsstudie 2018 Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This study shows that developing a gender sensitive technology education in apreschool setting is a very complex and multifaceted task. The preschool, andthe preschool teachers, are expected to help the children develop their technologicalawareness and interest in technology without being limited by traditionalperspectives on gender. However, as research has shown, teachers’ expectationsof children’s behaviour and interest in leisure time activities aregendered and reflect historically developed gendered roles in relation to technology.As this study shows there is a palpable risk of the preschool teacherson one hand focusing on girls and boys as homogenous groups, where a singleindividual gets to represent the group as a whole; and on the other hand, missinggender structures if the mindset is that gender does not factor into theirtreatment of the children at all – that they, automatically in their role astechers, act gender neutral. In this study, the pedagogical conversation wasimportant for the teachers possibility to reflect about their own preconceptions.However, the conversation did not seem to be enough, it was also importantfor the teachers to get to see and reflect on how they actually interactedwith the children in the technological activities. Only then did the teachersactually start to question their preconceptions and began to discuss new waysof acting.
10.	Boström, Johan, et al. (författare) Who counts? : Legitimate solutions in construction activities in preschool 2023 Ingår i: International journal of technology and design education. - : Springer. - 0957-7572 .- 1573-1804. ; 33, s. 1309-1344 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract As has been pointed out in previous research, teacher-led learning plays an important role in developing preschool children's technological skills and technological self-esteem. What is missing in research are more detailed analysis of how the children's and teachers' actions and interactions shape the learning process. In order to study this within the field of construction, an action research project was conducted, where construction activities were developed, implemented and revised in an iterative procedure. Data from the second cycle were analyzed for this article using graphic transcriptions and multimodal analysis, with a focus on action, interaction and experience from a pragmatist perspective. Our findings show that children who quickly and decisively engage with the material, the teachers and their peers in suggesting which material to use and/or how the material can be used, end up in a central role in the design process. These children (or their actions) often get legitimized by the teachers. Thus, in order to give children access to equal opportunities in the construction activities, it is important for teachers to understand how the children's construction-focused actions become constitutive and what their role in that process is.
11.	Christie, Michael, 1946, et al. (författare) Learning about learning 2000 Ingår i: Conference Proceedings,4ht Baltic Regional Seminar on Engineering Education Lyngby,Denmark 1-3 September 2000. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
12.	Fredriksson, Karolina, et al. (författare) Klassrumsdialog i matematikundervisningen : matematiska samtal i helklass i grundskolan 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna systematiska översikt ger en bild av vad forskningen sammantaget säger om hur lärare kan leda samtal i helklass för att få elever att delta i gemensamma matematiska resonemang. Det handlar om diskussioner i vilka eleverna använder och analyserar matematiska begrepp och argumenterar matematiskt. Detta är förmågor som kursplanen i matematik anger att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla, och som forskning lyfter fram att elever i svensk skola behöver förstärka. Översikten rör också frågor om hur lärare kan möta och ta tillvara elevers olikheter i undervisningen, närmare bestämt hur lärare kan få med elever som inte är så benägna att delta i gemensamma resonemang, och hur elevers olika idéer kan bli en del av de matematiska samtalen och berika dem. Översikten utgår från följande frågeställning:Vad kännetecknar klassrumsdialoger som engagerar elever i matematiskaresonemang och som möter och tar tillvara elevers olikheter, och vad kännetecknarlärarens ledning av sådana dialoger?Översikten är en sammanställning av arton forskningsstudier som systematiskt har valts ut av forskare efter omfattande litteratursökningar i internationella forskningsdatabaser. Sökningarna resulterade i 10 528 studier.Studierna bygger på ingående observationer och analyser av dialoger i helklass mellan lärare och elever. Det är klassrumssituationer som lärare skulle kunna känna igen sig i. Analyserna sätter ord på det som sker och ger förståelse i form av olika begrepp och strukturer. Denna vetenskapligt grundade kunskap kan utgöra stöd för lärare när de planerar och leder klassrumsdialoger i matematikundervisningen.
13.	Frejd, Johanna, 1986- (författare) Encountering Evolution : Children's Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions 2019 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This thesis explores preschool class children’s meaning making processes when they encounter evolution. By adopting social semiotic and sociocultural perspectives on meaning making, three group-based tasks were designed. Video data from the activities were analysed using a multimodal approach. The analysis focuses on how the communicated science content affects the science focus of the tasks, how different materials function as semiotic resources and influence meaning making, and interactive aspects of doing science in the meaning-making processes.The findings reveal that, by using the provided materials and their previous experiences, the children argue for different reasons for animal diversity and evolution. Throughout the tasks, a child-centric view of life emerged in a salient manner. This means that, apart from the science focus, the children also emphasise other aspects that they find important. The child-centric perspective is suggested to be a strength that enables children to engage in science activities.The results show that the provided materials had three functions. Children use materials as resources providing meaning. This means that the children draw on the meaning potential of the materials, a process that is influenced by their previous experiences. Moreover, in interaction with peers, the materials also serve as communicative and argumentative tools. Thus, access to materials influences the children’s meaning making and enables them to discuss evolution and “do science”.The findings also reveal an intimate relationship between task context and interaction. More scripted tasks convey more child–adult interaction (scaffolding) while less scripted tasks, during which children build on previous experiences instead of communicated science content, stimulates child–child interaction (mutual collaboration). In scaffolding interactions, a greater emphasis is placed on the science topic of the task due to guidance from the adult. Consequently, meanings made by children in more scripted tasks are more likely to be “scientifically correct”. However, if the teacher or the adult steps back and allows the children to engage in mutual collaboration, they engage in multiple ways of doing science through evaluating, observing, describing and comparing.Overall, the research reported in this thesis suggests that task contexts and materials have a great impact on children’s meaning making and how science is done.
14.	Frejd, Johanna, 1986-, et al. (författare) Making a fictitious animal : 6-7 year-old Swedishchildren’s meaning making about evolution duringa modelling task 2022 Ingår i: Journal of Biological Education. - : Taylor & Francis Group. - 0021-9266 .- 2157-6009. ; 56:3, s. 323-339 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Whereas previous studies show that children are able to make meaningabout evolutionary concepts within read-aloud contexts, little is knownabout how semiotic resources and interaction influence children’s meaningmaking about evolution. This study investigates children’s meaning makingabout evolutionary concepts during a modelling activity conducted after aninteractive storybook read-aloud describing the evolution of a foraging traitof a fictitious mammal (the pilose). Forty children (13 groups) were videotapedas they produced a clay pilose model, while explaining how theythought their pilose would appear after inhabiting a ‘future’ environment(mountainous, snowy or forest). A multimodal analysis focused on howchildren demonstrated their meanings of seven evolutionary conceptsdescribed in the book. An eighth concept, ‘adaptation to environment’,was also often discussed. While all eight concepts emerged, the mostfrequent concerned survival and adaptation. The eighth concept appearedto serve as a synthesis of children’s interpretation of the storybook thathighlighted the visible consequences of evolution. The children engagedfive interactional resources, dominated by the interactional resource ofcommunicating the concepts in direct relation to their produced pilosemodels. The findings shed light on how children’s representational andrelational practices impact making meaning about evolution.
15.	Haglund, Jesper, 1973-, et al. (författare) Tension between visions of science education : The case of energy quality in Swedish secondary science curricula 2017 Ingår i: Science & Education. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0926-7220 .- 1573-1901. ; 26:3, s. 323-344 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this study is to contribute to an understanding of how curricular change is accomplished in practice, including the positions and conflicts of key stakeholders and participants, and their actions in the process. As a case, we study the treatment of energy in Swedish secondary curricula in the period 1962–2011 and, in particular, how the notion of energy quality was introduced in the curricula in an energy course at upper secondary school in 1983 and in physics at lower secondary school in 1994. In the analysis, we use Roberts’ two competing visions of science education, Vision I in which school science subjects largely mirror their corresponding academic disciplines and Vision II that incorporates societal matters of science. In addition, a newly suggested Vision III represents a critical perspective on science education. Our analysis shows how Vision II and III aspects of science education have gained importance in curricula since the 1980s, but in competition with Vision I considerations. Energy quality played a central role in providing Vision II and III arguments in the curricular debate on energy teaching. Subsequent educational research has found that Swedish teachers and students struggle with how to relate to energy quality in physics teaching, which we explain as partly due to the tension between the competing visions.
16.	Hallström, Jonas, 1969-, et al. (författare) Avslutning 2013. - 1 Ingår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010. - Hedemora : Gidlunds förlag. - 9789178448630 ; , s. 251-255 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010 både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.
17.	Hallström, Jonas, 1969-, et al. (författare) Inledning : Perspektiv på teknik i skolan, 1842-2010 2013. - 1 Ingår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010. - Hedemora : Gidlunds förlag. - 9789178448630 ; , s. 9-18 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010 både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.
18.	Hallström, Jonas, 1969-, et al. (författare) Teknikens och naturvetenskapernas didaktik 2020 Ingår i: Ämnesdidaktik vid Linköpings universitet. - Linköping : Linköping University Electronic Press. ; , s. 34-39 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
19.	Hallström, Jonas, 1969-, et al. (författare) The study of technology as a field of knowledge in general education : historical insights and methodological considerations from a Swedish case study, 1842-2010 2014 Ingår i: International journal of technology and design education. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0957-7572 .- 1573-1804. ; 24:2, s. 121-139 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Today, technology education in Sweden is both a high-status and a low-status phenomenon. Positive values such as economic growth, global competitiveness and the sustainability of the welfare state are often coupled with higher engineering education and sometimes even upper secondary education. Negative values, on the other hand, are often associated with primary and lower secondary education in this subject. Within the realm of technology education at such lower levels of schooling in Sweden, different actors have often called for reformed curricula or better teacher training, owing to the allegedly poor state of technology education in schools. Recurring demands for a change in technology education are nothing unique from an historical point of view, however. In fact, the urge to influence teaching and learning in technology is much older than the school subject itself. The aim of this article is to describe and analyse some key patterns in technology education in Swedish elementary and compulsory schools from 1842 to 2010. This study thus deals with how technological content has developed over time in these school forms as well as how different actors in and outside the school have dealt with the broader societal view of what is considered as important knowledge in technology as well as what kind of technology has particular significance. The long period of investigation from 1842 to 2010 as well as a double focus on technology as scattered educational content and a subject called Technology make it possible to identify recurring patterns, which we have divided into three overarching themes: Technological literacy and the democratic potential of technological knowledge, The relationship between school technology and higher forms of technology education and The relationship between technology and science.
20.	Hultén, Magnus, 1970-, et al. (författare) A model to analyse students’ cooperative ideageneration in conceptual design 2018 Ingår i: International journal of technology and design education. - : Springer. - 0957-7572 .- 1573-1804. ; 28:2, s. 451-470 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In this article we focus on the co-creation of ideas. Through the use of concepts from collaborative learning and communication theory we suggest a model that will enable the cooperative nature of creative design tasks to emerge. Four objectives of the model are stated and elaborated on in the paper: that the model should be anchored in previous research; that it should allow for collaborative aspects of creative design to be accounted for; that it should address the mechanisms by which new ideas are generated, embraced and cultivated during actual design; and that it should have a firm theoretical grounding. The model is also exemplified by two test sessions where two student pairs perform a time-constrained design task. We hope that the model can play a role both as an educational tool to be used by students and a teacher in design education, but primarily as a model to analyse students' cooperative idea generation in conceptual design.
21.	Hultén, Magnus, 1970-, et al. (författare) Animerad kemi : Elever i grundskolans tidiga år förklarar kemiska samband 2020 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kemi har under stora delar av 1900-talet varit ett ämne som elever tidigast mötte i årskurs 5. Då behandlades ofta fenomen som smältning, stelning, kokning och avdunstning. Dessutom studerades egenskaper hos luft och vatten. Att elever innan de börjar högstadiet skulle resonera kring dessa fenomen i termer av vad som sker på submikronivå, med hjälp av antaganden om enkla partikelmodeller, har aldrig varit ett uttalat mål för undervisningen i kemi förrän introduktionen av Lgr 11. I den här studien har en grupp bestående av två lärare, en rektor och fyra forskare utformat och genomfört undervisning om egenskaper hos luft samt fenomenen smältning och stelning med elever i årskurs 3 och 4. Eleverna har inte bara beskrivit det som skett med egna ord, utan också lärt sig att beskriva det som sker på submikronivå i ord och bild. För att kunna göra detta har de, tillsammans med läraren, utvecklat enkla partikelmodeller. Projektet har kallats "Animerad kemi” och är ett forskningsprojekt finansierat av Skolforskningsinstitutet.
22.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Boundary objects and curriculum change : the case of integrated versus subject-based teaching 2013 Ingår i: Journal of Curriculum Studies. - : Routledge. - 0022-0272 .- 1366-5839. ; 45:6, s. 790-813 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The article examines the stability and success of ideas within pedagogical discourses. Why do certain ideas attract actors and how does change come about? These general questions are dealt with through considering the example of the swift spread of an interdisciplinary idea, arbetsområde (translated to ‘spheres of work’) in the process of a Swedish national curriculum reform 1966–1967. How did it manage to become such a central concept in the curriculum? The article uses the concept of the boundary object in order to understand the popularity of the ‘spheres of work’ concept. Boundary objects have normally been used to explain the rigidity of science, and how the heterogeneity of different actors normally involved in the production of scientific knowledge can be coordinated and result in generalizable findings. However, lately, they have been applied to the field of curriculum studies. In this study, a boundary object pinpoints the fact that curricular solutions can be about coordinating different types of actors with different stakes in the making of a curriculum.
23.	Hultén, Magnus, 1970-, et al. (författare) Epistemic habits : primary school teachers' development of pedagogical content knowledge (PCK) in a design-based research project 2016 Ingår i: International journal of technology and design education. - Rotterdam : Sense Publishers. - 0957-7572 .- 1573-1804. ; 26:3, s. 335-351 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Generalist primary school teachers often have little or no training in school subjects such as science and technology. Not surprisingly, several studies show that they often experience difficulties when teaching these subjects, in fact some primary teachers even avoid teaching them. The over all aim of this study is to contribute to new theoretical and methodological tools for the study of how teachers develop knowledge for teaching, i.e. pedagogical content knowledge (PCK). And based on this, elaborate on implications for the professional development of primary school teachers. The teachers in the study participated in a designbased research project concerning technology education in Grade 1. We were especially interested in whether the teachers displayed any habits that contributed to the development of their personal PCK.We found three significant patterns in how the teachers, together with the researcher, developed knowledge of how to teach a specific topic in technology. We argue that these patterns tell us something about the teachers’ epistemic habits in relation to the teaching of technology. The existence of these habits could help to explain how teachers with little or no experience of teaching a subject can develop relevant PCK.
24.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Folkskollärarna och naturvetenskapen i 1800-talets folkskola, en professionaliseringshistoria 2014 Ingår i: Vägval i skolans historia. - Stockholm : Föreningen för svensk undervisningshistoria. ; :1 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
25.	Hultén, Magnus, Professor, 1970-, et al. (författare) From Knowledge to Skills and Competence : Epistemic Reconfiguration in Nordic Basic Education,1980–2020 2022. - 1 Ingår i: The Nordic Education Model in Context. - New York : Routledge. - 9781003218180 - 9781032110462 ; , s. 237-254 Bokkapitel (refereegranskat)
26.	Hultén, Magnus, Professor, 1970- (författare) Hur betyg blev ett mått i målstyrning och utvärdering av skolan 2019. - 1 Ingår i: Att vilja veta. - Stockholm : Liber. - 9789147125692 ; , s. 166-185 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Sverige har lärarsatta betyg varit av så kallad high-stakes-karaktör i över ett halvt århundrade. Med det menas att betyg har fyllt centrala funktioner för examination, urval och intag i utbildningssystemet. Kort sagt, det spelar roll vad man som elev får för betyg. Det var under efterkrigstiden som betygens roll som high-stakes utvecklades. Tidigare hade betygen i högre grad varit en ensak för lärare och elev, medan externa granskningssystem i hög grad styrde intag och examination, såsom den av centralt utsedda censorer övervakade studentexamen. Den ökade betydelsen för betyg förde in Sverige på en delvis annan väg jämfört med andra länder där externa testsystem i stället fick allt ökad betydelse för att reglera examen och intag till utbildning, såsom i England och USA. En drivkraft för utvecklingen mot externa test var den misstro som fanns kring likvärdighet i lärares betyg. Den svenska lösningen på betygens jämförbarhet var att anordna centrala prov i ett urval ämnen som sedan används för att normera lärares betyg. Det så kallade relativa betygssystemet började utvecklas under 1930-talet och innebar att byråkrater och provkonstruktörer fick allt större makt över lärares betygssättning. Kritiken mot det relativa systemet växte, och under 1980-talet var det i stort sett urholkat, varken lärare, elever eller politiker ville ha kvar systemet. Under tidigt 1990-tal utvecklades en ny typ av betygssystem, med avsikt att mäta kunskap och i första hand fylla pedagogiska funktioner snarare än att fungera som grund för urval till gymnasium och högre utbildning. Det fanns vid denna tid en stark tro på att externa text, såsom högskoleprovet, skulle få ökad betydelse för urvalet, och att detta skulle göra att betyg skulle ges nya och mer pedagogiska funktioner. Alltså en utveckling mot betyg som low-stakes. Så blev det inte. I detta kapitel berättas hur Sverige gick från ett relativt betygssystem, där makten framför allt låg hos byråkrater, till ett målrelaterat, där av allt att döma den politiska makten över betygen ökat, snarare än som det var tänkt, den professionella. Kapitlet avslutas med en kritisk analys av denna typ av kunskapsstyrning, som är politiskt mycket attraktiv, men det finns få tecken på att de spelar en konstruktiv roll i att utveckla skolans arbete och att stödja elever i behov av stöd, och att det är de elever som inte når godkända betyg som är förlorarna i systemet.
27.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) I naturvetenskapernas skugga : teknikteman i 1800-talets läromedel i naturlära 2013. - 1 Ingår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010. - Hedemora : Gidlunds förlag. - 9789178448630 ; , s. 21-54 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010 både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.
28.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) I takt med tiden? 2012. - 1 Ingår i: Skola och naturvetenskap. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144081656 ; , s. 31-48 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
29.	Hultén, Magnus, 1970-, et al. (författare) Inledning : Tema: "Skolans digitalisering" 2019 Ingår i: Vägval i skolans historia. - Stockholm : Föreningen för svensk undervisningshistoria. - 2002-0147. ; :1 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
30.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Kunskapskriser : kunskapsfrågan i svensk skoldebatt 1964–2001 2021 Ingår i: Skolans kriser. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789188909787 ; , s. 135-154 Bokkapitel (refereegranskat)abstract "Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus" skriver Svenskt Näringsliv i ett svar på Skolverkets pågående revidering av skolans styrdokument 2019. De är inte ensamma om att lyfta kunskapsfrågan i debatten, tvärt om. Att skolan bör satsa mer på kunskap är ett budskap som präglat många inlägg i skoldebatten de senaste åren. I ljuset av den starka ställning kunskapsfrågan har i dagens skoldebatt kan man fråga sig hur det ser ut historiskt. Har kunskapsfrågan alltid varit viktig, eller är det först på senare år som den blivit central? I denna text studeras kunskapsfrågans ställning i mediedebatten under perioden från 1960-talet fram till början av 2000-talet.
31.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Lärandemetoder 2021 Ingår i: Ämneslärarens arbete. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828902 ; , s. 229-260 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Blivande lärare uttrycker inte sällan att de vill lära sig de senaste teorierna om lärande. Denna önskan är förståelig. Vetenskapen, inte minst den om hur vi lär, utvecklas snabbt. De senaste tio åren har det exempelvis skett en enorm utveckling av områden som kognitions- och neurovetenskap. Nya metoder och mätinstrument har gjort att kunskapen om lärandets fysiologiska mekanismer ökat. Likaså har det skett en utveckling av nya lärandedetektorer i relation till det datavetenskapliga fältet, exempelvis teorin om konnektivism som bygger på antagandet att det digitala samhället sätter nya ramar för lärande och kunskap och att detta i sin tur kräver nya metoder för lärande. Exemplen kan mångfaldigas. Varför ska man som lärare lägga ner tid på en lärandeteori som är gammal när man kan få den senaste?
32.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Lärandeteorier 2021. - 1 Ingår i: Ämneslärarens arbete. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828902 ; , s. 229-260 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
33.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Läroboken som medel för professionalisering : exemplet med naturvetenskapliga läromedel skrivna för den svenska folkskolan under 1800-talet 2011 Ingår i: <em>Norsk Lærebokhistorie III</em>. - Oslo : Novus Forlag. ; , s. 158-178 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
34.	Hultén, Magnus, Professor, 1970- (författare) Merethe Roos & Johan Laurits Tønnesson (red.). Sann opplysning? Naturvitenskap i nordiske offentligheter gjennom fire århundrer 2019 Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Umeå University. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 6:1 Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
35.	Hultén, Magnus, Professor, 1970- (författare) Mål i skolan 2024. - 1 Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract Domineras skolundervisningen av en baklängespedagogik? Ja, när betygskriterierna förvandlas till kunskapsmål kan man fråga sig det. Bakgrunden är den målstyrning som infördes i skolan på 1990-talet.Mål för offentlig verksamhet har funnits länge, men de har blivit ett allt viktigare styrmedel under de senaste decennierna. För skolans del gick målstyrningen hand i hand med marknadsutsättningen: staten satte målen – i synnerhet kraven för ”godkänd” – och lät sedan skolorna bestämma hur de skulle uppnås. Men målstyrning är ett på samma gång tydligt och diffust begrepp. Och trots att reformen knappast har levt upp till förhoppningarna, förblir målstyrningen en grundbult i skolpolitiken.Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Utbildningsforskaren Magnus Hultén skriver om målstyrningens avigsidor i skolan.
36.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Naturens kanon : formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007 2008 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This dissertation analyses the science curriculum in Swedish compulsory school 1842–2007. National curricula, textbooks, textbook adverts, and handbooks are analysed. These all have a strong position in defining the school curricula and their contents, methods and aims, and can therefore be called canonic texts. What contents, methods and aims have dominated the curricula? How have these changed? The aim of the study is to contribute to the understanding of what ideologies have dominated compulsory school science texts and how these ideologies have been shaped by social, pedagogical and cultural currents in society.The start of this study is set by the issuing of the first Statute on Common Schools in Sweden, June 18, 1842. In this statute a natural science based subject was present. Even though the subject wasn’t new to the public school system, the year 1842 marked an important step in the formation of a “science for the people” in Sweden.Six different canons are discerned in the history of the science subject in compulsory school: God’s canon (1842–1900); The canon of the physical environment (1900–1919); The canon of the national landscape (1919–1936); The canon of the citizen (1936–1962); The canon of science (1962–1980); and The canon of the bricoleur (1980–2007).On a broad scale, these canons have been shaped by on the one hand natural science and on the other hand broad social, cultural and pedagogic currents in society. While researchers have mainly focused on the first source of influence, the latter have to a large extent been neglected. In the thesis I show that there have been major changes in the curriculum genre over time and that these changes first and foremost must be understood as shaped by pedagogic, social and cultural forces.
37.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Nature's Canon : The Formation and Change of the Science Curriculum in Swedish Compulsory School 1842–2007 2008 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This dissertation analyses the science curriculum in Swedish compulsory school 1842–2007. National curricula, textbooks, textbook adverts, and handbooks are analysed. These all have a strong position in defining the school curricula and their contents, methods and aims, and can therefore be called canonic texts. What contents, methods and aims have dominated the curricula? How have these changed? The aim of the study is to contribute to the understanding of what ideologies have dominated compulsory school science texts and how these ideologies have been shaped by social, pedagogical and cultural currents in society.The start of this study is set by the issuing of the first Statute on Common Schools in Sweden, June 18, 1842. In this statute a natural science based subject was present. Even though the subject wasn’t new to the public school system, the year 1842 marked an important step in the formation of a “science for the people” in Sweden.Six different canons are discerned in the history of the science subject in compulsory school: God’s canon (1842–1900); The canon of the physical environment (1900–1919); The canon of the national landscape (1919–1936); The canon of the citizen (1936–1962); The canon of science (1962–1980); and The canon of the bricoleur (1980–2007).On a broad scale, these canons have been shaped by on the one hand natural science and on the other hand broad social, cultural and pedagogic currents in society. While researchers have mainly focused on the first source of influence, the latter have to a large extent been neglected. In the thesis I show that there have been major changes in the curriculum genre over time and that these changes first and foremost must be understood as shaped by pedagogic, social and cultural forces.
38.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Naturvetenskap 2011 Ingår i: Utbildningshistoria. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144068978 ; , s. 235-247 Bokkapitel (refereegranskat)
39.	Hultén, Magnus, 1970, et al. (författare) Prestanda av absoptions-Kompressionscykeln och jämförelse med en konventionell kompressionscykel 1997 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
40.	Hultén, Magnus, 1970, et al. (författare) Rapport över Institution för värmeteknik och maskinläras verksamhet inom värmepumps/kylteknikområdet under tiden 930701-961231 1997 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
41.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Samtidsidéer i läroböcker : exemplet folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007 2009. - 1 Ingår i: Norsk lærebokhistorie II. - Oslo : Novus. - 9788270995417 ; , s. 61-82 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
42.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Scientists, teachers and the 'scientific' textbook : Interprofessional relations and the modernisation of elementary science textbooks in 19th century Sweden 2016 Ingår i: History of Education. - 0046-760X .- 1464-5130. ; 45:2, s. 143-168 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In research on the development of a nineteenth-century ‘science for the people’, initiatives by scientists or people well-trained in science has been emphasised, while the writings, roles and initiatives of elementary teachers are normally just mentioned in passing. In this study the development of nineteenth-century elementary science textbooks is analysed. While practitioners and popularisers of science established the genre as such, writing the first textbooks on elementary science and arguing for its place in elementary education, elementary teachers were prime movers in developing the genre both pedagogically and scientifically. In doing this they not only contributed to further strengthening the cultural status of science in late nineteenth-century Sweden but most probably strengthened the elementary teaching profession as a whole, formulating the expertise of the teacher in relation to elementary science.
43.	Hultén, Magnus, 1970-, et al. (författare) Skolan som ideologiskt slagfält 2020 Ingår i: Perspektiv på skolans problem. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133898 ; , s. 39-53 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En av skolans stora utmaningar är att leva och verka i den politiska korselden. I detta kapitel kommer vi därför att beskriva en ideologisk klyfta i svensk skolpolitik som inte tillräckligt uppmärksammats. Det är inte en klassisk konflikt mellan höger och vänster, utan en mellan konservatism och nyliberalism. Konflikten speglar ett nytt politiskt landskap som kan förstås utifrån den politiska GAL-TAN-skalan (Grön Alternativ Libertär - Traditionell Auktoritär Nationalistisk). Efter en beskrivning av problematiken och vår metod beskriver vi de båda positionerna konservatism och nyliberalism var för sig. Därefter visar vi på likheter och skillnader mellan dem. Avslutningsvis pekar vi på skolans utmaningar då båda dessa ideologier under de senaste åren haft stort inflytande på skolan i faktiska - men ideologiskt motstridiga - reformer. Vi kommer påstå att det är ett problem att lärare och skolledare lämnas att hantera högerns konflikter och motstridiga reformer i sin praktik.
44.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Striden om den goda skolan : hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt 2019. - 1 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vi pratar mycket om kunskap i samhället idag – ett åtrå värt begrepp som blev ett nyckelord i kampen mot den så kallade flumskolan som blev rejält utskälld i slutet av 1970talet. ”Kunskap” blev därefter den klara ledstjärnan för 1990talets skolreformer.I Striden om den goda skolan belyser Magnus Hultén hur den övergripande mediala ramberättelsen som formades på 1980talet än idag påverkar såväl politiska beslut som medias rapporter om svagheterna i dagens skolor. Skol reformerna på 1990talet var tänkta att skapa Europas och till och med världens bästa skola, men så blev det inte.Författaren menar att anledningen till att målen inte upp nåtts går att finna i en övertro på vad statlig kunskaps styrning kan åstadkomma. Han anser att vi idag upprepar 1990talets misstag på skolans område, drivna av samma – överdrivna – kunskapsvisioner. Med detta som bakgrund lyfter Hultén fram möjligheter och lösningar för att vi ska komma ur den låsta situation som uppstått.
45.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Teknik för alla : efterkrigstidens skolreformer och det nya skolämnet Teknik 2013. - 1 Ingår i: Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010. - Hedemora : Gidlunds förlag. - 9789178448630 ; , s. 169-214 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010 både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.
46.	Hultén, Magnus, 1970- (författare) Teknikdidaktik och tekniklärarutbildning vid Stockholms universitet : problem och möjligheter i historisk och nationell belysning 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
47.	Hultén, Magnus, 1970, et al. (författare) The compression/absorption heat pump cycle – conceptual design improvements and comparisons with the compression cycle 2002 Ingår i: International Journal of Refrigeration. - 1404-7098. ; 25:4, s. 487-497 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Performance improvement of an industrial single-stage compression/absorption heat pump (CAHP) using an ammonia/water mixture as the working fluid has been studied theoretically. By allowing a higher absorber pressure (40 bar) than the highest design pressure of today's screw compressors (25 bar), higher COPs could be obtained. Longer falling-film tubes in the vertical shell-and-tube absorber and desorber also increased the COP. These two modifications together increased the COP of the CAHP by 10%. The improved design has a lower optimal absorber glide (temperature difference due to composition change in absorber) and reduced solution heat exchanger sizes. The study was performed with a constant total area. Furthermore, the CAHP performance was studied for five heating cases. Its performance was compared to that of a two-stage compression heat pump (CHP) using isobutane as working fluid, on the basis of approximately equal investment cost. It could be concluded that only heating cases where both the sink and the source temperature changes are high (>20 K) give superior performance for the CAHP.
48.	Hultén, Magnus, 1970 (författare) The compression/absorption heat pump : modelling and comparisons 1999 Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
49.	Hultén, Magnus, 1970, et al. (författare) The Compresson/Absorbtion cycle Influence of Some Major Parameters on COP and a comparison with the Compresson cycle 1999 Ingår i: International Journal of Refrigeration. - 0140-7007. ; 22, s. 91-106 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
50.	Hultén, Magnus, 1970 (författare) The compresson/absorbtion heat pump - modelling and comparisons 1999 Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Hultén Magnus 1970 ) "

Avgränsa träffmängd

År