| 1. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Att fuska och plagiera : Ett sätt att leva eller ett sätt att överleva?
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I bakgrundsbeskrivningen visas att en majoritet av amerikanska stu-denter själva uppger att de har fuskat någon gång, men att det inte finns säkra belägg för att säga att fusk procentuellt sett har ökat. Ar-tiklar antyder att fusk i form av plagiat troligen har blivit vanligare. Fusket verkar ha tagit sig delvis nya former och därför finns det an-ledning att försöka kartlägga och beskriva detta och att se vad som görs för att förhindra eller minimera fusk i allmänhet och plagiering i synnerhet. Det sägs ju att tillfället gör tjuven och därför finns det all anledning att se på vilka sätt den högre utbildningen genom exempel-vis pedagogiska former och examinationsformer ställer tillfällen ”till förfogande”. En rapport om fusk och plagiat inom den högre utbild-ningen kan lätt bli normativ och full med pekpinnar. Meningen är inte den utan snarareatt förstå vad som skeratt försöka besvara frågan om fusk och plagiat har ökatatt studera om fusk och plagiat har tagit sig nya formeratt se om vi i utbildningen behöver tänka och agera på annat sätt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956-, et al.
(författare)
-
The transition from higher education to worklife : The outcomes of a PBL programme and a conventional programme
- 2005
-
Ingår i: PBL in Context. Bridging Work and Education,2005. - Tampere : Tampere University Press. ; , s. 23-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- PBL IN CONTEXT - BRIDGING WORK AND EDUCATION The aim of the conference is to provide an innovative international forum for discussion and for generating and sharing new ideas for the pedagogical development of working life and education. We welcome teachers from different disciplines, researchers, developers and trainers of working life to come together to the land of the midnight sun. The main themes of the conference are Problem-based learning in context: * Epistemology and Praxis * Curriculum and learning environments * Professional Development and Learning management * Evaluation and Assessment The conference is also a continuation for PBL conferences organized 1995 and 2000 by University of Linköping, Sweden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Allvin, Renée, 1956-, et al.
(författare)
-
Confident but not theoretically grounded : experienced simulation educators’ perceptions of their own professional development
- 2017
-
Ingår i: Advances in Medical Education and Practice. - Macclesfield : DOVE Medical Press Ltd.. - 1179-7258. ; :8, s. 99-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Medical simulation enables the design of learning activities for competency areas (eg, communication and leadership) identi ed as crucial for future health care professionals. Simulation educators and medical teachers follow different career paths, and their education backgrounds and teaching contexts may be very different in a simulation setting. Although they have a key role in facilitating learning, information on the continuing professional development (pedagogical development) of simulation educators is not available in the literature. Objectives: To explore changes in experienced simulation educators’ perceptions of their own teaching skills, practices, and understanding of teaching over time.Methods: A qualitative exploratory study. Fourteen experienced simulation educators partici- pated in individual open-ended interviews focusing on their development as simulation educators. Data were analyzed using an inductive thematic analysis. Results: Marked educator development was discerned over time, expressed mainly in an altered way of thinking and acting. Five themes were identi ed: shifting focus, from following to utilizing a structure, setting goals, application of technology, and alignment with profession. Being con dent in the role as an instructor seemed to constitute a foundation for the instructor’s pedagogical development.Conclusion: Experienced simulation educators’ pedagogical development was based on self- con dence in the educator role, and not on a deeper theoretical understanding of teaching and learning. This is the rst clue to gain increased understanding regarding educational level and possible education needs among simulation educators, and it might generate several lines of research for further studies.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dahlgren, Lars-Ove, 1946-, et al.
(författare)
-
Conceptions of learning among teachers and students in higher education. A Swedish-Polish comparative study
- 2005
-
Ingår i: Anthology of Social and Behavioural Sciences. - Linköping : Linköpings universitet. - 9185457736 - 8389786583 ; , s. 89-115
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The article presents conceptions of learning among students and teachers at two European universities, in Linköping (Sweden) and Gdansk (Poland). The research was conducted along the principles of phenomenography by two teams working simultaneously on their respective samples. The strategy of sampling and interviewing, as well as the rules of interpretation, were discussed and kept as similar as possible by both teams. In some cases a procedure of cross-interpretation was applied, another tested i.e. the categories identified by one team as possibly applicable to their own empirical material. The analysis of the Swedish material yielded three different categories describing the conceptions of learning among teachers and students: Learning as change, as completion, and as contextualisation. There is a potential conflict between teachers’ and students’ perspectives in that the students emphasise the relevance for the coming profession, while teachers hold a more academic conception of the nature of learning and the driving forces for learning. In the Polish sample, four categories of learning were discerned: learning as an instrument, as change, as acquisition of knowledge, and as a natural (biological) disposition. In the Polish material a clear distinction between two different milieus for learning, those of institutions and of “real life situations’, has been spotted as critical to the understanding of the nature of learning.The comparative analysis of the outcome of the phenomenographic analyses aims at identifying hypothetical factors of cultural difference that could have influenced both outcome spaces. However, this part merely sketches the issue. The present report is part of a broader project aiming at analysing the conceptions of learning, knowledge, teaching and assessment, and a more complete comparative analysis will only be possible after all the parts are presented.
|
|
| 9. |
- Dahlgren, Lars-Ove, 1946-, et al.
(författare)
-
Final Report
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Alfabetisering på det svenska sättet
- 1982
-
Ingår i: KOM : kommunikation mellan kommunala vuxenutbildare. - 0347-4445. ; nr 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Bredd och djup : 6:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet, 14 november 2002
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årets CUL-dag, den sjätte i ordningen, har temat Bredd och djup. Det är ingen slump. I den definition av pedagogisk skicklighet som Linköpings universitet använder sägs att lärare ska ha breda och djupa ämneskunskaper. I detta ligger en utmaning. Forskningen leder vanligtvis till att man får stora kunskaper inom ett begränsat område av ämnet, men i undervisning behövs både ”forskningsfrontskunskaper” och breda kunskaper inom ämnet. Det är en ekvation som kan vara svår att lösa.I vår definition av pedagogisk skicklighet sägs vidare att lärare ska ha ett pedagogiskt ledarskap, vilket betyder att han/hon ska haförmåga att sprida engagemang och intresse för ämnetförmåga att strukturera och organisera kunskapsmassan tillkurserförmåga att aktivera studenterna till egen inlärningförmåga att kommunicera med studenter och andra lärareVidare sägs i definitionen att lärare ska ha förmåga till helhetssyn och förnyelse.Det är uppenbart att lärarnas arbetsuppgifter är breda och går långt utöver rena ämneskunskaper. I mångt och mycket handlar det om att stödja studenterna i deras lärande och att organisera för detta stöd. Det kräver bland mycket annat förståelse för lärandets villkor, kunskap om vilka delar av ett kunskapsområde som brukar utgöra problem och kunskaper om hur man kan hjälpa till i dessa situationer. CUL-dagen innehåller inte rena ämnesfrågor utan snarare ämnesdidaktiska frågor och mer allmänna pedagogiska frågor som alla universitetslärare ställs inför så gott som dagligen.För att utvecklas som lärare behöver man inspiration. CUL-dagen är till för att ge just detta genom att man möts över ämnes- och fakultetsgränser. Man får idéer och inspiration av de papers som presenteras och diskuteras. Bidragen är och ska vara av olika karaktär. Här finns beskrivningar av hur en lärare eller lärargrupp har gått till väga i undervisning och vid examination. Här finns tankar och idéer om vad någon tycker att man ska göra och här finns papers som mest behandlar teorier. På detta sätt kommer man under dagen att få möjlighet att penetrera frågorna varför, vad och hur i undervisningen. De didaktiska eviga frågorna.Bidragen till CUL-dagen har organiserats under 4 rubriker och gemensamt för många av dem är att de förhoppningsvis ökar möjligheterna och minskar hindren genom nya former för det pedagogiska mötet, nya och/eller mer utvecklade stöd för lärandet och en ökad användning av IT i utbildningarna.Ett stort Tack till alla ni som genom era artiklar gjort det möjligt att publicera denna rapport och att arrangera konferensen, CULdagen. Tack också till Monika Thörnell som redigerat och hållit ihop hela organisationen kring konferensen.Välkomna till en dag med fokus på bredden och djupet i undervisningen!Håkan HultCentrum för undervisning och lärande
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
"Drop-out" i kommunal vuxenutbildning
- 1996
-
Ingår i: KOM : kommunikation mellan kommunala vuxenutbildare. - 0347-4445. ; nr 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Examinationen och lärandet : En översikt, analys och värdering av examinationens roll inom högre utbildning
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många menar att det var Benson Snyder som med sin bok "The hidden curriculum åstadkom synvändan. Examination betraktades tidigare främst eller nästan enbart som mätning av undervisningseffekter medan det idag i litteraturen snarare sägs att examinationen är det som kanske mest av allt påverkar de studerandes inlärning (se exempelvis Ramsden, 1992; Trowald och Dahlgren, 1993; Crooks, 1988). Brown och Knight 0994) instämmer i detta men de går ännu längre genom att säga"Assessment defines what students regard as important, how they spend their time, and how they come to see themselves as students and then as graduates. It follows, then, that it is not the curriculum which shapes assessment, but assessment which shapes the curriculum and embodies the purposes of higher education." (s12)Enbart genom den kortfattade redogörelsen för det jag kallat en synvända kan man se att examinationen fyller många syften; den styr i hög grad de studerandes inlärning och den utgör huvudinstrumentet för att avgöra om de studerande nått utbildningsrnålen. Det senare ger också möjligen en bild av hur väl undervisningen fungerat även om de flesta numera inser att man endast till en del kan beskriva vad en person lär sig.
|
|
| 26. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Finns komvux kvar 2005?
- 1996
-
Ingår i: KOM : kommunikation mellan kommunala vuxenutbildare. - 0347-4445. ; nr 1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 27. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Forskningsprocessen som metafor för undervisning
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitetet som organisation har en mycket lång historia. Olika idéer har funnits och finns fortfarande om hur ett enskilt universitet ska organiseras och vad som anses mest väsentligt att ägna sig åt. Att det är ett centrum för kunskap skriver alla under på, men börjar man att bena i kunskapsbegreppet blir det svårare att vara överens. Medeltidens universitet hade som bärande idé att förvalta kunskap och att överföra den till nästa generation. Med en del variationer kan man säga att idén levde vidare in på 1800-talet då den utmanades av Wilhelm Humboldt. Han förde fram tanken att universitetets uppgift är att både utveckla och förmedla kunskap. Lärarna skulle således både vara forskare och undervisare. Humboldt förde fram fler viktiga förslag såsom att lärarna skulle ha rätt att fritt välja vad de ville undervisa om och studenterna skulle ha frihet att välja vad de ville delta i och universitetet skulle inte ta på sig en fostrande roll. Humboldts tankar möttes inte överallt av jubel utan motståndare fanns och en av de främsta var kardinal Newman som förfäktade tanken att universitetets roll var att förmedla kunskap och att fostra. Humboldt gick segrande ur striden om enbart undervisning eller undervisning och forskning. Huruvida det är lämpligt och väsentligt att fostra vuxna människor har man funnit olika ”lösningar” på i olika länder.För att göra en lång – och i många stycken – lyckosam historia kort kan sägas att Humboldts idé om att lärare ska både undervisa och forska inte har utmanats, problematiserats och utvecklats särskilt mycket förrän under de senaste åren. Det är främst två skäl till att det nu finns möjligheter att föra en delvis ny diskussion om universiteten. Det första skälet är att en rörelse som ibland går under benämningen Student Centred Education (SCE) har växt sig allt starkare. Utmärkande för alla åsiktsriktningar som kan hänföras till SCE är att de utgår från studenternas lärande snarare än lärarnas undervisning. Lärandet har kommit att fokuseras. Det andra skälet är att några forskare framkastat och utvecklat idén att undervisning och forskning har det gemensamt att båda ytterst handlar om lärande. Lärandet har således kommit att alltmer hamna i centrum och därmed kanske nya tankefigurer uppstår; tankefigurer som gör det både möjligt och lämpligt att tänka nytt och organisera på annat sätt. En sådan tankefigur som denna text handlar om är den att undervisning kan och bör organiseras och genomföras med forskningsprocessen som ledstjärna. Troligen kan forskningen också hämta inspiration från undervisningen men detta ligger utanför ramen för det som ska behandlas i rapporten.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Från målbeskrivning till kunskapskontroll : 7:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årets CUL-dag, den sjunde i ordningen, har temat Från målbeskrivning till kunskapskontroll. Biggs skriver i sin bok Teaching for quality learning at university om constructive alignment. Hans tes är att det bör (eller snarare skall) finnas en röd tråd som löper från målbeskrivningen över kursinnehåll och undervisningsformer till kunskapskontrollen. Hur denna tråd skapas, hur man får den att bli hållfast och hur den röda färgen kommer till finns det inga enkla svar på. Det handlar om utbildningsdesign och som ordet antyder är det en skapande process. Detta skapande sker naturligtvis inte vare sig förutsättningslöst eller i ett vakuum. Lärare arbetar i en miljö i vilken traditioner har utvecklats; traditioner som anger vad som är ett ideal i fråga om lärares och studenters agerande. I vissa miljöer är det självklart att målen formuleras som en lång, detaljerad checklista som kan prickas av medan det i andra miljö är lika självklart att målen ska vara kortfattade och övergripande. När det gäller undervisning kan många olika miljöer skönjas. Ett sätt att beskriva två huvudalternativ återfinns i Gibbs och Jenkins bok Teaching large classes in higher education. De menar att universitet står inför ett vägskäl och de två vägarna som de anger är ”control strategies” och ”independent strategies”. Den förra innebär mycket välstrukturerade kurser, ofta är föreläsningar huvudformen för undervisning kompletterat med ”styrda” laborationer och strukturerade seminarier, möjlighet för studenterna att testa sina kunskaper med hjälp av självrättade test och tentorna är vanligtvis salskrivningar i slutet av kursen. ”Independent strategin” bygger på att studenterna är mycket aktiva och kunskapssökande, inlärningskontrakt är vanligt förekommande, själv- och kamratvärderingar används, ofta grupparbeten och studentledda seminarier och tentorna utformas på olika sätt men ett gemensamt drag är att de både ska mäta kunskaper och vara ett inlärningstillfälle. Vardagen för universitetslärare är sällan så ”enkel” som denna dikotomi antyder och de flesta befinner sig kanske någonstans mellan de två vägarna, men för lärare som tydligt befinner sig i en av de två miljöerna är färdriktningen klar och vill man inte ”störa” så planeras kursen enligt huvudingredienserna i den förhärskande strategin på institutionen.Med årets tema har vi pekat på det ganska självklara men ack så viktiga faktum att examinationen är en del av kursen och inte något som kommer bakefter. Examinationsformen bör harmoniera med kursens innehåll och undervisningsformer. Hur detta ska göras finns det inget standardrecept för, men en sak kan vi vara säkra på och det är det som Benson Snyder skrev 1968 i boken The hidden curriculum att examinationen styr studenternas lärande. Brown och Knight uttrycker detta tydligt:"Assessment defines what students regard as important, how they spend their time, and how they come to see themselves as students and then as graduates. It follows, then, that it is not the curriculum which shapes assessment, but assessment which shapes the curriculum and embodies the purposes of higher education."Årets bidrag till CUL-dagen innehåller flera mycket intressanta tankar och spännande FoU-arbeten. Min förhoppning är att du ska låta dig inspireras av läsningen och aktivt delta i samtal som följer.Ett stort Tack till alla ni som genom era artiklar gjort det möjligt att publicera denna rapport och att arrangera konferensen, CUL-dagen. Tack också till Monika Thörnell som redigerat och hållit ihop hela organisationen kring konferensen.Välkomna till en dag med fokus på den röda tråden i utbildning, d v s Från målbeskrivning till kunskapskontroll.Håkan HultCentrum för undervisning och lärande
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Process och produkt : 5:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet, 15 november 2001
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I år är det femte gången som den universitetspedagogiska konferensen anordnas vid Linköpings universitet. Denna dag ägnas åt tankar och idéer om pedagogisk verksamhet, erfarenhetsutbyte och diskussioner. Dagen brukar gå under benämningen CUP-dagen, där CUP står för Centrum för universitetspedagogik. Det kan ses som ett tidens tecken att konferensen nu ändrat namn till CUL-dagen, där CUL står för Centrum för undervisning och lärande. Bakom förändringen ligger en omorganisation och det är den som ska ses som ett tecken i tiden. Under några år fanns det vid Linköpings universitet främst två enheter som ägnade sig åt stöd och utveckling av den pedagogiska verksamheten. En var CUP och den andra var enheten för vad som skulle kunna kallas IT-pedagogik (det s k Piic). Det var när respektive enhet startade logiskt och kanske nödvändigt att ha två enheter, men den utveckling som sker både i fråga om universitetsundervisning och IT gör det alltmer uppenbart att vi går mot att mer och mer utgå från lärandet snarare än undervisningen i den högre utbildningen, att flexibilitet har blivit något av ett nyckelbegrepp och att IT är ett verktyg som på många sätt ingår i och används inom den högre utbildningen. Vi kan inte längre tala om campusförlagd undervisning och distansundervisning utan snarare om flexibla former i utbildningarna. Det var mot denna bakgrund logiskt och rimligt att slå samman de två enheterna och namnet på det nya blev Centrum för undervisning och lärande (CUL).I regeringspropositionen 2001/02:15 Den öppna högskolan tar man upp ett antal åtgärder för att göra högskolan än mer tillgänglig för fler studerande och för nya studerandegrupper. En av åtgärderna är tillskapandet av ett nätuniversitet. Tanken är dels att det ska finnas möjlighet att studera var man än bor dels att kombinera campusförlagda studier med distansutbildning, om man finner det intressant. Ökad tillgänglighet och ökad flexibilitet är det som gäller. Möjligheterna ska vara många och hindren få.Årets konferens har rubriken Process och produkt. Vi vill lyfta fram både det som sker i utbildningarna och de resultat som uppnås. Precis som föregående år är bidragen av skiftande karaktär. En del presenterar tankar om utbildning och undervisning, andra redovisar något som har genomförts och resultaten av detta och åter andra beskriver vad de skulle vilja göra. Bidragen har organiserats under fyra rubriker och gemensamt för många av bidragen är att de ökar möjligheterna och minskar hindren. Nya former för det pedagogiska mötet, nya och/eller mer utvecklade stöd för lärandet och en ökad användning av IT i utbildningarna. De fyra rubrikerna är:Stöd för lärandetIT-pedagogikFormer för det pedagogiska mötet och det pedagogiska rummetKontroll, stöd och utvecklingInom vart och ett av områdena presenteras intressanta tankar och spännande FoU-arbeten. Min förhoppning är att du ska låta dig inspireras av läsningen och aktivt delta i samtal som följer.Ett stort Tack till alla ni som genom era artiklar gjort det möjligt att publicera denna rapport och att arrangera konferensen, CUL-dagen. Tack också till IngBritt Grahn Johansson som redigerat och hållit ihop hela organisationen kring konferensen.'Välkomna till en dag med fokus på processer och produkter inom undervisning och lärande!Håkan HultCentrum för undervisning och lärande
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Uczenie sie od outsidera
- 1997
-
Ingår i: Uczenie sie od outsidera. - Kraków : Impuls. - 8386994525 - 9788386994526
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
