| 1. |
-
Hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera en allvarlig händelse med många skadade : erfarenheter och lärdomar av Övning TYKO
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 3 mars 2016 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att öva hälsooch sjukvårdens förmåga att hantera en allvarlig händelse med många skadade. Myndigheten beslutade att genomföra övningen som en funktionell simuleringsövning med motspel. De övade utvärderades med hjälp av mätbara kvalitetsindikatorer som tidigare identifierats inom ramen för Socialstyrelsens arbete med att ta fram en gemensam modell för särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse. Inför övningen skapades ett scenario som var utmanande för hälso- och sjukvården men, för att möjliggöra genomförandet inte innefattade alla potentiella komplexa faktorer. En kritisk observation är att analysen utifrån en övning bör vara restriktiv med slutsatser ifall dessa inte samtidigt kan styrkas utifrån tidigare övningar eller verkliga händelser. Övningens scenario samt patienternas skadepanorama och utfall visualiserades med hjälp av simuleringsverktyget Emergo Train System® och dess instruktörer vid Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping. Ett väsentligt mål med övningen var att den ska utgöra ett underlag för att stärka förmågan inom hälso- och sjukvården genom att identifiera utvecklingsområden. I rapporten redovisas under övningen identifierade förmågor och utvecklingsområden som myndigheten bedömer som viktiga för att upprätthålla, säkra och förbättra förmågan att hantera allvarliga händelser: • Dokumentation och lägesbild • Kommunikation och terminologi • Mobilisering och dirigering av resurser • Fördelningsstrategi och gränssättande kapacitet • Nationell samordning • Övningsteknisk utveckling En gemensam lägesbild är viktig efter som det stödjer de involverade aktörerna i arbetet med att värdera behovet av stöd under pågående händelse. Därför var en viktig del i övningens utvärdering huruvida påverkade landsting hade förmågan att snabbt skapa sig en uppfattning om aktuellt behov, tillgängliga resurser och hur ytterligare pre- hospitala samt hospitala resurser skulle kunna mobiliseras. Dessa kritiska faktorer skapar förutsättningar för att korrekta fördelningsstrategier för de skadande patienterna ska kunna utarbetas. Övning Tyko visade att staber med hög upplevd arbetsbelastning och låg upplevd situationsmedvetenhet hade svårt att värdera sitt eget behov av stöd från andra aktörer. Att i förväg ha kännedom om vilken typ av stöd man behöver och kan förvänta sig i olika situationer kräver ett arbete för att identifiera detta redan i före-perspektivet. Det går inte att utesluta att en annan överblick av tillgängliga resurser och en annan förutsägbarhet i vad som kan förväntas av andra hade föranlett en annan fördelningsstrategi som hade förbättrat patientfallet i övningen. För att avgöra effektiviteten av fattade beslut i enlighet med framtagna strategier behövs även en förmåga till 8 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS FÖRMÅGA ATT HANTERA EN ALLVARLIG HÄNDELSE MED MÅNGA SKADADE SOCIALSTYRELSEN uppföljning huruvida tagna beslut får förväntad effekt inom rimlig tid, under övningen observerades kommunikationsproblem gällande kvittens, förfrågan och bekräftelse. En viktig sammanfattande slutsats som Socialstyrelsen drar inför fortsatt arbete är att myndigheten ska verka för att etablera en funktion för nationell samordning med syfte att ge förutsättningar till en bättre behovs- och resursmatchning vid stora skadeutfall. Inom ramen för en sådan samordning bör gemensamma triage och larmkriterier, medicinska bedömningskriterier och skadeklassificeringar, gemensamma rapportmallar och system för distribution av diagnostiskt material samt gemensam terminologi m.m. inkluderas. Metoder och teknik för framtagandet och kommunikationen av fördelningsnycklar och aktuella kapacitetsbedömningar över tid behöver tas fram för att skapa förutsättningar för en aktuell bild av resurstillgången. Socialstyrelsen vill skapa förutsättningar för ett nationellt kompetenscentrum med inriktning på ökad förmåga och samordning i hela traumavårskedjan. I detta arbete kan även arbetet med Socialstyrelsens förmåga till nationell samordning under pågående händelse utarbetas, definieras och implementeras. Myndigheten vill slutligen lyfta fram att en samlad nationell plan för både trauma- och katastrofmedicinsk utbildning och övning ger ytterligare förutsättningar att upprätthålla och öka förmågan att hantera allvarliga händelser. Dessa viktiga slutsatser avser myndigheten ta med sig in i sitt fortsatta arbete med att stärka hälso-och sjukvårdens förmåga vid allvarlig händelse.
|
|
| 2. |
- Söderlund, Göran, et al.
(författare)
-
Sensory white noise improves reading skills and memory recall in children with reading disability
- 2021
-
Ingår i: Brain and Behavior. - : Wiley. - 2162-3279. ; 11:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Reading disability (RD) is characterized by slow and inaccurate word reading development, commonly reflecting underlying phonological problems. We have previously shown that exposure to white noise acutely improves cognitive performance in children with ADHD. The question addressed here is whether white noise exposure yields positive outcomes also for RD. There are theoretical reasons to expect such a possibility: a) RD and ADHD are two overlapping neurodevelopmental disorders and b) since prior research on white noise benefits has suggested that a central mechanism might be the phenomenon of stochastic resonance, then adding certain kinds of white noise might strengthen the signal-to-noise ratio during phonological processing and phoneme-grapheme mapping. Methods The study was conducted with a group of 30 children with RD and phonological decoding difficulties and two comparison groups: one consisting of skilled readers (n = 22) and another of children with mild orthographic reading problems and age adequate phonological decoding (n = 30). White noise was presented experimentally in visual and auditory modalities, while the children performed tests of single word reading, orthographic word recognition, nonword reading, and memory recall. Results For the first time, we show that visual and auditory white noise exposure improves some reading and memory capacities "on the fly" in children with RD and phonological decoding difficulties. By contrast, the comparison groups displayed either no benefit or a gradual decrease in performance with increasing noise. In interviews, we also found that the white noise exposure was tolerable or even preferred by many children. Conclusion These novel findings suggest that poor readers with phonological decoding difficulties may be immediately helped by white noise during reading. Future research is needed to determine the robustness, mechanisms, and long-term practical implications of the white noise benefits in children with reading disabilities.
|
|
