| 1. |
|
|
| 2. |
-
Förskolan som demokratisk mötesplats
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna möjlighetsbok leder oss Harold Göthsons röst som en introducerande och analyserande röd tråd genom berättelser om lärprocesser runt om i vårt land, från ettåringars förskolevardag till kommunnivå. Ur olika perspektiv får vi härmed praktiknära inblickar i hur hela förskoleorganisationen arbetar med att bygga demokrati, likvärdighet och förståelse för hur allt hänger ihop i en väv mellan oss människor, djuren och naturen.Den här inspirerande och tankeväckande antologin vänder sig till alla er studerande och verksamma inom förskolan som vill sätta dialogen i centrum för att med våra yngsta världsmedborgare upptäcka möjligheter och överbrygga hinder i ett ”learning by doing” för demokrati och en hållbar framtid.
|
|
| 3. |
- Hvit Lindstrand, Sara
(författare)
-
Are we spinning or is it the board? Young children’s interaction with an interactive whiteboard in preschool
- 2015
-
Ingår i: Nordic Journal of Digital Literacy. - 1891-943X. ; 10:3, s. 124-144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study explores young children’s interaction with an interactive whiteboard (IWB) in a Swedish preschool. Analyses of video recordings show how the children, through embodied and multi-directional interactions, interpret, explore and construct signs on the IWB. By relating children’s careful explorations to meaning-making and sign-making, interactions at the IWB can be looked upon as part of children’s initial literate explorations in multimodal text productions.
|
|
| 4. |
- Hvit Lindstrand, Sara, 1970-
(författare)
-
Barns utforskande i digitala teckenvärldar
- 2020
-
Ingår i: Digitalt meningsskapande i förskolan. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149473 ; , s. 133-147
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Hvit Lindstrand, Sara, 1970-
(författare)
-
Det synliga språkandet
- 2020
-
Ingår i: Kreativa lärprocesser. - Stockholm : Liber. - 9789147131150 ; , s. 132-144
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hvit Lindstrand, Sara
(författare)
-
Små barns tecken- och meningsskapande i förskola : Multimodalt görande och teknologi
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores how activities that young children are engaged in within the preschool environment, can be understood in terms of early language and literacy processes. The overall aim is to construct knowledge about young children’s spontaneous sign processes as well as meaning making and early literacy processes in preschool. A wider aim is to contribute to the theoretical understanding of young children’s multimodal use of language. More specifically, there is an interest to show how preschool educators describe and analyse young children’s literacy and how young children construct language in interaction with other children and technology. The overall theoretical view of is a social constructionist perspective of language and knowledge. Young childrens’ early literacy is seen from Early Childhood Literacy and multimodal views. The results are presented in four studies that together construct knowledge about the overall aim. The first two studies, based on focus groups, give insight into preschool educators’ views, and professional language about young children’s literacy. Young children’s interactions with each other and an interactive board (IWB), were then explored by video recordings in the third and fourth studies. The interactions are discussed in relation to sign- and meaning making, imagination and creativity. The professional language of Swedish preschool educators is eventually discussed as a dialogism of earlier theoretical and leading voices. The use of concepts such as bodily alliterations and pictographic writing are proposed as ways to expand the theoretical approach to young children’s literacy processes in preschool.By observing childrens interactions and view their bodily activities and their use of resources as doing literacy- and language their literacy could be challenged in preschools in its own right, and seen as literacy education.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hvit Lindstrand, Sara, et al.
(författare)
-
When you give them a pencil they often say theyre writing: Preschool teachers categorisation of written language work with toddlers
- 2016
-
Ingår i: Australasian Journal of Early Childhood. - : Early Childhood Australia Inc.. - 1836-9391 .- 1839-5961. ; 41:1, s. 90-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish preschool curriculum was revised in 2010 and introduced more emphasis on literacy development for very young children. In exploring how educators approach and understand these changes to the curriculum, we drew on focus group interviews with 10 preschool teams working with toddlers. As the educators talked about their work with written language with toddlers, they identified a range of activities from their everyday practice that categorised written language in various ways. As well as reporting on what the teachers said, this paper also shows how they participated in the focus groups, showing hesitancy in some cases and using categorisations, contrasts and active voicing as they shared their perspectives. The studys findings suggest that early childhood educators would benefit from engaging more deeply in theories of literacy that align with early childhood education. This will enable them to theorise from their practice and to articulate their understandings and practice within their teams and to others.
|
|
| 10. |
- Kjällander, Susanne, et al.
(författare)
-
”Förskolan behöver en digitaliseringsstrategi”
- 2023
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 2001-3868. ; :2023-06-18
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi förskoleforskare som särskilt fokuserar på digitalisering reagerar starkt på den bild av digitalisering i förskolan som dominerar i media. Det skriver flera debattörer.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- McConnachie, Malin, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2021
-
Ingår i: Förskolan som demokratisk mötesplats. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127828971 ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Pramling Samuelsson, Ingrid, et al.
(författare)
-
27 forskare i upprop mot skärmfri förskola
- 2024
-
Ingår i: Förskolan. - Stockholm : Sveriges Lärare.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- VI LÄRARE DEBATT: Regeringens uppdrag till Skolverket – att göra utbildningen i förskolan skärmfri – riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser, särskilt för barn som är i störst behov av att möta en digitaliserad värld med stöd av utbildade förskollärare och barnskötare. Det skriver 27 barn- och förskoleforskare i ett gemensamt upprop.
|
|
| 16. |
- Richardson, Tanya, et al.
(författare)
-
How does nature support early language learning? : A systematic literature review
- 2023
-
Ingår i: Early years. - : Taylor & Francis. - 0957-5146 .- 1472-4421.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The way a young child uses language has an impact on their future life. Early language acquisition is a determinant in adult employment, mental health and relationships with others. At the same time there is a broad evidence base that play and learning in the natural environment is beneficial for young children's physical, emotional, social and cognitive development. However, literature about how these two contributions to children's early development intersect and combine, in particular whether and how early language learning in children aged between 3 and 7 years might be enhanced in nature, is harder to find. For this paper, we undertook a systematic literature review to explore and report on research within this important area. Based on an in-depth study of 181 articles, we found that scant literature exists about how children's language is developed within natural environments. Although this appears to be a topic that is discussed in practice-oriented publications, it was found that very few researchers are focusing on and reporting within this area. Twelve papers were thoroughly analysed and three themes identified and discussed; desire to communicate, communication skills and literacy skills. This paper concludes by suggesting areas for future research.
|
|
| 17. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1 : ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”
- 2022
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 10:1, s. 78-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bidraget utgår från ett forskningsprojekt som använder bilderboken som en utgångspunkt för språk- och kunskapsutvecklande samt litteraturdidaktisk undervisning. Artikeln utgår från en klass i årskurs 1 och den undervisning som iscensattes kring bilderboken Molnbullar. I artikeln undersöks vad som kännetecknar undervisningen samt dess betydelse för elevernas språkutveckling och möjliga möte med berättelsens innehåll. De empiriska data som analyserats består av en transkriberad fokusgruppsintervju medlärarna, lärarnas skriftliga reflektioner och dokumentation av undervisningen samt fotografier av det som eleverna producerat. Resultatet belyser sammantaget att eleverna kommer nära bilderbokens innehåll via sinnlighet och kroppslighet, som när de skapar ljud som låter som regnet som faller i bokens början, samt genom upprepning av språk, rörelser och gester. Slutligen framkommer textskapande genom resurser som samtal, bild och skrift, som viktigt för att eleverna ska ta till sig bilderbokens innehåll och göra kopplingar till sitt eget liv samtidigt som de utvecklar sitt språk.
|
|
| 18. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1 – teori och praktik i samverkan
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bidraget utgår från ett ULF-projekt som initierats utifrån en uttalad vilja att använda dialogiskhögläsning som ett sätt att stärka elevernas språk och engagemang för läsning. Projektet innebärforskning i samverkan, där teori och praktik ömsesidigt påverkat varandra, och där lärare ochforskare samverkat i tre interventioner för att förändra och utveckla klassrumspraktiken vad gällerdialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1 (Carlgren, 2011). Teoretiskt utgår studien frånreceptionsteoretiska (Langer, 2011; Rosenblatt, 1938/1995) perspektiv och språk- ochkunskapsutvecklande förhållningssätt (Cummins, 2001) med en tonvikt på upplevelsebaseradläsning (Schmidt, 2018, 2021). Målet med varje intervention har varit att eleverna ska ’komma in i’det litterära verket och möta dess innehåll (Langer, 2011) samtidigt som de ges möjligheter till aktivtspråkanvändande (Cummins, 2001).
|
|
| 19. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Dialogisk högläsning med yngre elever – ett praktiknära forskningsprojekt i samverkan med lärare i förskoleklassen och årskurs 1
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bidraget utgår från ett praktiknära projekt som genomförs i samverkan med 10 lärare, i förskoleklassen och årskurs 1, på två flerspråkiga skolor under våren 2021. Med utgångspunkt i bilderböckerna, Molnbullar (Baek, 2019) och Sagan om det röda äpplet (Lööf, 1074), iscensattes undervisning med målet att eleverna skulle ’komma in i’ det litterära verket och möta dess innehåll (Langer, 2011). Teoretiskt utgår studien från receptionsteoretiska (Langer, 2011; Rosenblatt, 1938/1995) perspektiv och språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt (Cummins, 2001) med en tonvikt på upplevelsebaserad läsning (Schmidt, 2018). Projektets syfte är att bidra med didaktisk kunskap om på vilka sätt dialogisk högläsning kan innebära att yngre elevers språk och läsintresse stärks. De empiriska data vi utgår från är sammanställning av genomförd undervisning, lärarnas reflektionsloggar, fotografier av elevalster samt transkriberade fokusgruppsintervjuer med lärarna. Vi kommer att analysera det deltagande och den interaktion som möjliggjordes i undervisningen samt vilka uttryck och tankar kring bilderböckernas innehåll som framkom hos eleverna. Preliminära resultat belyser betydelsen av att utgå från berättelsens innehåll, där illustrationerna intar en viktig roll, på sätt som möjliggör för eleverna att delta muntligt och kroppsligt med återkommande tillfällen att få ’vara i’ och ’förställa sig handlingen framåt’ (Langer, 2011). Sammantaget verkar dessa aspekter vara betydelsefulla för att eleverna ska kunna möta och berättelsen på sätt som stärker såväl deras språk som vilja att lyssna till lärares högläsning av barnlitteratur. ReferenserBaek, H. (2019). Molnbullar. Tranan. Cummins, J. (2015). Negotiating Identities. Education for Empowerment in a Diverse Society. California Association for Bilingual Studies. Langer, J. (2011). Envisioning Literature: Literary Understanding and Literature Instruction. Teachers College Press. Lööf, J. (1974). Sagan om det röda äpplet. Bonniers Carlsén. Rosenblatt, L. (1938/1995). Literature as Exploration. The Modern Language Association of America. Schmidt, C. (2018). Barns läspraktiker i ett demokratiskt samhälle. Utbildning & Demokrati, 27 (3), 77-99.
|
|
| 20. |
- Wernholm, Marina, PhD, 1972-, et al.
(författare)
-
Barns hybrida lek i förskolan
- 2023
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 17:4, s. 105-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses play as hybrid, where play activities with digital and analogue tools are so interlaced that they are one common play activity: a playground which is both physical and digital. With four empirical examples from two research projects the article wants to illustrate hybrid play which is rather unexplored. With the purpose to problematize and contribute to the discussion of children's hybrid play by using a theoretical model research questions are: How is children's hybrid play expressed in preschool and what the obstacles and opportunities with the hybridity for children's play? The theoretical model presents five concepts of relevance for understanding children’s hybrid play (multimodal participatory literacies, performing self, explore, contribute and connect) in preschool. The article concludes with a new definition of hybrid play and suggest that digital play is always hybrid. The multimodality means that children are allowed to participate in more ways, hybrid play requires children to connect. Educators can both enable and hinder hybrid play, enabling by for example using creative apps, allowing digital tools as a natural part of free play and recognizing children's narratives.
|
|
