SwePub - sökning: WFRF:(Ihlström Jonas 1981 )

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Aretun, Åsa, 1970-, et al. (författare) GoMate – Diversifierad elfordonspool för den förtätade staden : slutrapport 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar.Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor).Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden.Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.
2.	Berg, Jessica, 1975-, et al. (författare) Bilisters användande av parkeringsanläggningar i centrala Göteborg : Orsaker, behov och konsekvenser för olika grupper 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Allt fler kommuner arbetar för att minska antalet parkeringsplatser i centrala delar. I Göteborg kommer ca 5 000 parkeringsplatser att försvinna under de kommande åren. Syftet med föreliggande studie är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Studien baseras på intervjuer med totalt 71 parkerare vid tre parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Som analysverktyg har idealtyper använts för att lyfta fram kärnan i intervjumaterialet och skapa ett sammanhang. Nio idealtyper identifierades i materialet vilka beskriver varför människor använder bilen och parkeringsanläggningar i centrala Göteborg, såsom brist på alternativ till bilen, stressig vardag, säsongsbunden användning, bilen som en rättighet, för att överbrygga långa avstånd, pragmatik, och för att turista. Resultatet visar att incitament att köra bil och möjligheten att välja transportmedel påverkas såväl av vardagens strukturer som attityder och erfarenheter kopplat till olika transportmedel och transportsystem. Slutsatserna är att ju mer komplext vardagsliv människor har, desto mer kommer arbetsliv och privatliv att påverkas av parkeringsåtgärder. Kollektivtrafiken upplevs som bristfällig och tidskrävande men många ser också kollektivtrafik som ett fullgott alternativ till bilen.
3.	Berg, Jessica, 1975-, et al. (författare) Comfort First! Vehicle-Sharing Systems in Urban Residential Areas : The Importance for Everyday Mobility and Reduction of Car Use among Pilot Users 2019 Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 11:9 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this study is to explore to what extent a vehicle-sharing system (VSS) that includes electric bicycles and cars, connected to a block of apartments in a middle-sized city in Sweden, can cater for individuals' everyday mobility needs and reduce the need to own a car. The study connects to two different research areas: the usage of VSS and mobility transitions through pilot projects. Our results show a reluctance to voluntarily sacrifice comfort regarding everyday energy use. Owning and using a private car is to a high degree interpreted as convenient. The results from this study suggest that a VSS has the potential to satisfy mobility needs for people living in urban areas. However, in order for it to be successful, both in terms of satisfying mobility needs as well as being regarded as an attractive alternative to private car ownership, we argue that reconfiguration of modal choice and accessibility on different sociotechnical levels is a necessity. Interventions such as satisfactory public transport and better infrastructure for cycling and walking are suggested, as well as stricter parking regulations, banning cars in certain areas and making car use and ownership more expensive. In other words, the deployment of both soft and hard measures in combination is necessary.
4.	Henriksson, Malin, 1981-, et al. (författare) Can bike-sharing contribute to transport justice? : Exploring a municipal bike-sharing system 2022 Ingår i: Transportation Research Part D. - : Elsevier Ltd. - 1361-9209 .- 1879-2340. ; 103 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract New mobility solutions have so far primarily been designed to meet the mobility needs of affluent user groups and have had limited impacts on objectives related to justice. This paper sheds light on a bike-sharing system implemented by a local authority in Sweden and discusses the findings in relation to the literature on transport justice. The study is based on a single case study and demonstrates that the system mainly attracts users who already have high accessibility. That docking stations were placed in low-income residential areas, combined with the fact that the price model was affordable, suggests that the system has potential to promote transport justice. The study indicates that this equality profile was primarily treated as an add-on in the design and setting up of the system. © 2022 Elsevier Ltd
5.	Ihlström, Jonas, 1981-, et al. (författare) Immoral and irrational cyclists? Exploring the practice of cycling on the pavement 2021 Ingår i: Mobilities. - : ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD. - 1745-0101 .- 1745-011X. ; 16:3, s. 388-403 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Cycling on the pavement is commonly seen in urban environments despite often being prohibited. This study explores this practice by analysing cycling on pavements in the wider socio-technical context in which it occurs. Using data from two field studies and one questionnaire study, as well as applying a Social Practice Theory (SPT) based analytical approach, the study explores the frequency of cycling on the pavement. The results show that riding on the pavement is common among cyclists. Three main configurations of meaning, material and competence constitutes this practice which is summarised as follows: avoiding the space of the car, increasing smoothness of the ride and unclear infrastructure design. Cycling on the pavement can be regarded as a way of managing safety and risk, seeking more efficient and comfortable paths of travel, as well as the outcome of perceiving the infrastructure as ambiguous. Overall, the study argues that cycling on the pavement is a consequence of skewed power relations between different modes of transport, as well as policies, urban planning and infrastructure not harmonising with demands for safe and smooth travel by cyclists.
6.	Niska, Anna, 1971-, et al. (författare) Cykling bland barn och unga : en kunskapssammanställning 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Cyklandet bland barn och unga har minskat, vilket får negativa effekter på hälsa och barns självständiga mobilitet. VTI har i detta regeringsuppdrag sammanställt kunskap om tänkbara orsaker till detta, baserat på litteraturstudier och kontakter med relevanta aktörer samt analyser av resvanedata och olycksstatisk. Statistiken visar att det är andelen personer som cyklar som minskat medan den cyklade sträckan inte förändrats. Framförallt har barns och ungas fritidscyklande minskat, vilket kan förklaras av ökade avstånd till fritidsaktiviteter, föräldrars heltidsarbete och att barns vardag idag är mer institutionaliserat. Även cyklandet till skolan har minskat, bland annat då det fria skolvalet lett till ökade avstånd. Andra orsaker är fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar, bristande faktisk och upplevd säkerhet och trygghet i kombination med föräldrars förställningar om barns trafikförmåga. Cykelresorna har delvis ersatts av bilresor men framförallt av ett ökat gående och resande med kollektivtrafik. Cyklingen har minskar mest bland de äldre barnen. Då de främst ersatt sitt resande med kollektivtrafik, kan en förklaring vara att fler erbjuds gratis busskort. Det finns ett stort engagemang och kompetens kring barns och ungas cykling bland olika aktörer, men behovet är stort av ökad samordning och att de initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas systematiskt.
7.	Strand, Niklas, 1981-, et al. (författare) A case-study on drivers' mental model of partial driving automation 2018 Ingår i: 25th ITS World Congress, Copenhagen, Denmark, 17-21 September 2018.. Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The scope of this case-study was the development of driver's mental models of partial driving automation. For an adoption decision to be made, and to facilitate use of driving automation mental models are important. Systems such as Volvo´s Pilot Assist has been included as standard equipment in recent cars and drivers has the option to incorporate these systems in their driving. In our study drivers were interviewed when they had decided to buy a new car, at the delivery, one week after delivery, and finally after four months of owning it. The results suggest that mental models develop over time and may explain behaviour outcomes (system usage). Prior knowledge and the interplay between theoretical and practical experience are important factors for the development of the mental model and to help the driver over a threshold. A tentative conclusion is that drivers could be supported when introduced to automated driving systems.
8.	Ahlström, Christer, 1977-, et al. (författare) Förares användning av kommunikationsutrustning under färd : Del 1: Enkätstudie. Del 2: Användning enligt objektiv mätning 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Av resultaten från denna enkät är något av det mest tydliga att saker som funnits i en bil en längre tid, exempelvis att ställa in radio, använda navigationsutrustning och prata i telefon, görs i betydligt högre utsträckning än nyare saker som att skicka meddelanden, surfa på internet eller spela spel. Överlag tycks det vara låg acceptans för de nyare företeelserna och en stor andel av urvalet tycker att det är felaktigt eller olämpligt att hålla på med dessa aktiviteter. Att prata i telefon med handsfree tycks uppfattas av många som säkrare och mer lämpligt än att inte använda det. Detta avspeglas även i inställning till införandet av förbud, där en relativt stor andel accepterar att det ska vara lagligt att använda handsfreefunktioner men att annan användning av kommunikationsutrustning borde förbjudas.I den andra delen genomfördes en mätning av mobilanvändning under färd genom installerande tav en mobilapp. Den genomförda undersökningen är den första av sitt slag åtminstone i Sverige, så att den, trots vissa brister och begränsningar, kan leverera information som hittills har varit okänt. I detta del diskuteras resultaten, även i förhållande till enkätsvaren, följt av en reflektion över metoden och möjliga förbättringar, som är önskvärda inför en fortsättningsstudie.
9.	Andersson, Jan, 1965-, et al. (författare) Läsbarhet av vägskyltar i form av LED-skylt : färgkombination och fontstorlekens betydelse för läsbarheten 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Läsbarheten av vägskyltar har studerats och då i LED-format. Avsikten med studien var att studera effekten av färgkombination, fontstorlek och ljusbetingelser för läsbarheten av en LED-skylt. 101 studenter deltog i studien, där 32 var män och 69 var kvinnor. Deras ålder varierade mellan 18–66 år. Valet av försökspersoner påverkades av studiens syfte, det vill säga det var inte intressant att studera vare sig skillnader mellan olika kön, ålder eller synförmåga. En statistisk analys genomfördes för att studera hur läsbarhetsavstånden varierade som en effekt av färgkombination, fontstorlek och ljusförhållanden. Vidare uppmättes belysningsstyrkan vid de datainsamlingstillfällen som genomfördes. Läsbarhetsavstånden undersöktes både i dagsljus och i mörker. Resultaten av studien visar att färgkombinationen på skylten påverkar dess läsbarhet. Skyltar med vit text på blå, brun eller grön bakgrund kunde avläsas vid längre avstånd än skyltar med svart text på vit eller orange bakgrund. Fontstorleken är också av betydelse för läsbarheten och varje ökning i fontstorlek ger en signifikant skillnad i avstånd som skylten kan avläsas på där skylten med den största fontstorleken (300 mm) avläses från längst avstånd. Skyltarna avläses även vid längre avstånd i dagsljus jämfört med mörker. Läsbarheten av skylten med den minsta fontstorleken 200 millimeter ändras dock inte signifikant vid dagsljus jämfört med mörker. Dessa entydiga resultat påvisar att samtliga variabler som studerats har betydelse för läsbarheten. Det ska dock tilläggas att försöksdeltagarna stod stilla vid de tillfällen som de avläste skyltarna och hade fri sikt till skylten.
10.	Anund, Anna, 1964-, et al. (författare) An on-road study of sleepiness in split shifts among city bus drivers 2018 Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 114, s. 71-76 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Bus drivers often work irregular hours or split shifts and their work involves high levels of stress. These factors can lead to severe sleepiness and dangerous driving. This study examined how split shift working affects sleepiness and performance during afternoon driving. An experiment was conducted on a real road with a specially equipped regular bus driven by professional bus drivers.The study had a within-subject design and involved 18 professional bus drivers (9 males and 9 females) who drove on two afternoons; one on a day in which they had driven early in the morning (split shift situation) and one on a day when they had been off duty until the test (afternoon shift situation). The hypothesis tested was that split shifts contribute to sleepiness during afternoon, which can increase the safety risks. The overall results supported this hypothesis. In total, five of the 18 drivers reached levels of severe sleepiness (Karolinska Sleepiness Scale ≥8) with an average increase in KSS of 1.94 when driving in the afternoon after working a morning shift compared with being off duty in the morning. This increase corresponded to differences observed between shift workers starting and ending a night shift. The Psychomotor Vigilance Task showed significantly increased response time with split shift working (afternoon: 0.337. s; split shift 0.347. s), as did the EEG-based Karolinska Drowsiness Score mean/max. Blink duration also increased, although the difference was not significant. One driver fell asleep during the drive. In addition, 12 of the 18 bus drivers reported that in their daily work they have to fight to stay awake while driving at least 2-4 times per month. While there were strong individual differences, the study clearly showed that shift-working bus drivers struggle to stay awake and thus countermeasures are needed in order to guarantee safe driving with split shift schedules.
11.	Anund, Anna, 1964-, et al. (författare) Bussförares arbetstider kopplat till trötthet 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Bussförare i kollektivtrafiken har ofta oregelbundna arbetstider och en arbetssituation som kan innebära hög stress. Dessa faktorer kan leda till allvarlig trötthet. Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstiden påverkar sömn, stress, trötthet och körförmåga. Projektet omfattar fyra delstudier: enkätstudie, sömndagböcker och aktigrafi, analys av schemaläggning och ett experiment på riktig väg med bussförare. Hypoteserna var att tidiga morgonturer, delade skift, långa arbetsdagar och få timmars vila mellan arbetspassen bidrar till trötthet, stress och nedsatt körförmåga, som tillsammans kan leda till en sämre säkerhet. De övergripande resultaten stödjer dessa hypoteser. Generellt sett upplevs sömnighet och trötthet under körning som ett problem eftersom förarna anser att detta innebär nedsatt körförmåga, vilket ökar risken för incidenter och olyckor. Totalt 45 procent av förarna hade minst två gånger i månaden svårt att hålla sig vakna när de kör buss och 19 procent hade under det senaste decenniet varit inblandade i en incident där trötthet varit en bidragande orsak. Experimentet med delade skift med tidig start på morgonen stöder dessa rön. Rapporten avslutas med en lista med förslag.
12.	Anund, Anna, 1964-, et al. (författare) Bälte i buss : observationsstudie av användande och resenärers perspektiv 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med studien har varit att belysa omfattningen av bältesanvändningen idag, omfattningen av information om att bälte ska användas och att förstå resenärernas incitament att använda bälte, och med det som utgångspunkt föreslå åtgärder för att öka användningen av bälte vid resa med buss.Metoder som använts är observationsstudie av bältesanvändning hos passagerare och bussförare, samt förekomst av förarens utrop om bältesanvändning. Arbetet omfattar även diskussioner i fokusgrupp med resenärer och förare, samt en webbenkät. Resultaten från observationsstudien visade att bältesanvändningen bland passagerare var 92 % i beställningstrafik, 50 % i kommersiell linjetrafik och 27 % i regional linjetrafik. Förarnas användande var på motsvarande sätt 100% i beställningstrafik, 79 % i kommersiell linjetrafik och 85 % i regional linjetrafik. Slutsatsen blir att åtgärder behövs för att öka användandegraden, särskilt i linjetrafiken.I observationsstudien tillfrågades förare om de utropat att bälte ska tas på och passagerare tillfrågades om de blivit upplysta om att bältet ska tas på. I beställningstrafiken var det 86 % som erfarit utrop, i kommersiell linjetrafik var det 61 % och i regional linjetrafik var det 19 %. Slutsatsen blir att det framförallt i linjetrafiken finns stora brister i informationen om att ta på bältet, vilket bör åtgärdas.Beslutet att använda bälte eller inte är individuellt. Faktorer som hur gammal du är, vilken erfarenhet du har av säkert bussåkande, på vilken typ av väg du reser, när du reser och hur du ser på säkerhet rent allmänt spelar en roll.
13.	Anund, Anna, 1964-, et al. (författare) Hantverkares och omsorgspersonals resor i tjänsten : Fokus på arbetsmiljö och säkerhet 2024 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen om arbetsmiljö, hälsa och trafiksäkerhet för hantverkare och personal inom omsorgen (hemtjänst och hemsjukvård) i samband med resor till och från uppdrag inom tjänsten.I studien har den dagliga verksamheten kartlagts dels med objektiva mätningar av körsträckor, tid på dygnet, körtider, hastigheter, lastsäkring etcetera (delstudie A), dels utifrån subjektiva upplevelser (enkäter och djupintervjuer; delstudie B respektive C).Resultaten visar på att hantverkare och omsorgspersonal hade olika förutsättningar avseende säkra resor i samband med uppdrag inom tjänsten.Hantverkare reste längre, men hade färre resor per dag och överskred hastighetsgränserna oftare jämfört med omsorgspersonalen. Omsorgspersonalen hade högre subjektiv sömnighet och stress vid uppvaknandet än hantverkarna. Det var dock ingen skillnad i antal personer som rapporterade höga värden på sömnighet och stress under arbetsdagen. Av hantverkarna var det 30 procent som rapporterade att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar, det var 30 procent som hade ont i nedre delen av ryggen. Bland omsorgspersonalen var det 49 procent som led av värk och muskelspänningar och 46 procent som led av värk i nedre delen av ryggen. Vidare var det 37 procent av hantverkarna som rapporterade att de fick otillräckligt med sömn, motsvarande siffra för omsorgen var 58 procent. Av hantverkarnas bilar var det totalt 64 procent som hade förutsättningar för säker förankring. De cyklar som användes i omsorgen hade brister avseende reflexer, bromsar etcetera. Det var endast 30 procent av de som cyklade som instämde i att de ganska eller mycket ofta använder hjälm.Med en utgångspunkt i resultaten från de tre delstudierna har vi formulerat ett antal rekommendationer. Dessa omfattar områden: Stärkt kompetens, Cyklar/el-cyklar; inköp och underhåll, Motorfordon; inköp och utrustning, Lastning/förankring samt Förtydligat arbetsmiljöansvar. Dessutom har några ytterligare områden för fortsatt forskning identifierats.
14.	Anund, Anna, 1964-, et al. (författare) Nykterhetsstödjande system : diskussioner i fokusgrupper 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det finns en klar bild av att förare som kör under påverkan av alkohol löper en ökad risk att bidra till olyckor där människor skadas svårt och dödas. Föreliggande projekt har haft som syfte att med hjälp av diskussioner i fokusgrupper (8 stycken) öka kunskapen om förares uppfattning om ett framtida fordonsintegrerat system för att minska onykter körning. Resultaten från studien visar en klar uppfattning om att ett framtida fordonsintegrerat nykterhetsstödjande system kommer att vara till nytta för många, men framförallt för de förare som omedvetet och utan uppsåt kör bil under påverkan av alkohol (t.ex. ”dagen efter”). I diskussionerna framkom det en uppfattning om att personer med alkoholproblem eller kriminalitet med stor sannolikhet kommer att lyckas köra ändå genom exempelvis manipulation av systemet. När det gäller utformning av systemet framkom att det bör vara ”osynligt” för föraren och normalt aldrig märkas av. Återkoppling till föraren var dock önskvärd om systemet inte fungerar tekniskt. I de fall föraren detekteras med alkohol i utandningsluften på nivåer under 0,2 promille var uppfattningen att återkoppling på nivån eventuellt kunde ges. Återkopplingen kan exempelvis ges som ett ljud, men även med visuell information om nivån i detektionen. Om föraren bedöms ha intagit mer alkohol än lagstadgad gräns, var uppfattningen bland deltagarna att bilen inte ska gå att starta, och att föraren inte ska få återkoppling på nivån. Tillförlitlighet och tilltro till att systemet mäter rätt uppfattades som viktigt. För deltagarna var det viktigt att det var förarens utandningsluft och ingen annans som analyserades.
15.	Anund, Anna, 1964-, et al. (författare) Threats and violence towards urban bus drivers in Sweden : Drivers experiences and general recommendations to prevent violence and threats 2022 Ingår i: Work. - : IOS PRESS. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 72:4, s. 1279-1287 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract BACKGROUND: Approximately 30% of Swedish urban bus drivers report having been exposed to threats or violence. As 50% of drivers have voiced concerns about the occurrences, threats and violence also represent contributing factors to driver stress and fatigue. OBJECTIVE: The aim of this study was to explore bus drivers' experience of threats and violence; how threats and violence manifests and how the problem is handled by drivers. Gaining understanding of the circumstances is important to reduce the number of threats and violent incidents to provide healthy and attractive working conditions for drivers. METHODS: This study is based on in-depth interviews with 12 urban bus drivers in the City of Malmö in Sweden. RESULTS: Urban bus drivers experience threats daily from passengers, although physical violence occurs less often. The most common situations resulting in threats involve asking passengers to show valid tickets, denying child carriages onboard and running late to a bus stop. The drivers have not received clear guidelines as to strategic handling of the invalid ticket situation. CONCLUSIONS: Recommendations include a clear policy and consensus with regard to handling invalid tickets, providing drivers with guidelines for appropriate procedures for passengers refusing to pay, improving reporting routines and establishing a strategy for the Public Transportation provider and operator to follow with regard to reports, in-vehicle surveillance cameras including informing passengers that they are being video recorded as well as harmonizing the location of alarm buttons on buses.
16.	Berg, Jessica, 1975-, et al. (författare) Erfarenheter och upplevda hinder i kollektivtrafiken hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det övergripande syftet med studien var att utforska skillnader i erfarenheter och upplevda hinder i kollektivtrafiken mellan personer med neuropsykiatrisk diagnos (NPF) och personer som inte har en NPF-diagnos. Ytterligare ett syfte var att studera i vilken omfattning NPF och upplevelser av kollektivtrafik har studerats tidigare och vad forskningen har visat. En litteraturstudie och en enkätstudie har genomförts. I litteraturstudien ingick 15 studier. De flesta berörde enbart autism. I litteraturstudien framkommer svårigheter som personer med NPF upplever med kollektivtrafiken; betydelsen av att kunna resa självständigt; föräldrars oro för barnens resor; hur de kan anpassa sig till transportsystemet samt hur systemet kan anpassas för användarna genom design av transportsystem och urbana miljöer.Enkäten har besvarats av 433 personer med en eller flera neuropsykiatriska diagnoser som språkstörning, Tourettes syndrom, autism och/eller ADHD/ADD och 457 personer utan någon diagnos, samtliga över 15 år. Enkäten visar att personer med NPF upplever fler svårigheter med kollektivtrafiken jämfört med personer utan diagnos. De är mer beroende av kollektivtrafik för dagligt resande och känner sig oftare trötta på grund av att de har åkt kollektivtrafik. De undviker att resa med kollektivtrafiken i högre utsträckning och stannar hemma från arbete och skola på grund av hur de upplever det. Folkmassor, ljud och lukter är de vanligaste förekommande hindren. Respondenter med NPF uppger att de ofta eller mycket ofta oroar sig för olika situationer såsom att inte få en sittplats ombord, att servicen inte anländer på utsatt tid samt att det strular med betalningen. Studien visar att NPF begränsar tillgänglighet med kollektivtrafik då resor undviks på grund av att det innebär konsekvenser som trötthet, oro, stress och sensoriska överstimuli. Kollektivtrafikens service och organisering är inte anpassad för personer med sociala svårigheter, sensorisk överkänslighet och svårigheter med planering och organisering. Studien ger förslag på åtgärder och vidare forskning som kan underlätta transportsituationen för personer med NPF.
17.	Berg, Jessica, 1975-, et al. (författare) Kollektivtrafikens betydelse för mobilitet och vardagsaktiviteter hos hushåll på landsbygd : intervjustudie 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract VTI har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Denna studie är en delstudie inom uppdraget och syftar till att synliggöra lokala exempel på hur tillgången till transporter tillgodoser behov av mobilitet och deltagande i vardagsaktiviteter hos personer som bor på landsbygd. Följande frågor ska besvaras:1) Vilka för- och nackdelar beskrivs med att bo på landsbygd?2) Hur används olika transportsätt?3) I vilket mån kan kollektivtrafik möta deras mobilitetsbehov?Det empiriska materialet består av intervjuer med personer från 14 hushåll boende i landsbygder som kan definieras som tätortsnära enligt före detta Glesbygdsverkets definition. Landsbygderna ligger i Kinda kommun i Östergötland, Falun i Dalarna och Östersunds i Jämtland. Resultatet presenterar positiva och negativa aspekter med att bo på landsbygd, användandet av olika transportmedel, upplevda begränsningar och fördelar med att använda kollektivtrafik, bilens betydelse och informanternas förslag på lösningar som kan öka användningen av kollektivtrafik. Utifrån resultatet föreslås ett antal åtgärder och förbättringar som skulle kunna öka möjligheten att resa med kollektivtrafik och minska bilresor: Kollektivtrafik som binder ihop landsbygder med knutpunkter för att öka tillgängligheten till starka stråk; samordning mellan skolresor och allmän kollektivtrafik; tillgång till service och handel vid knutpunkter; samordning mellan län för att kunna erbjuda effektiv kollektivtrafik till huvudorter med hänsyn till geografisk närhet snarare än administrativa gränser; integrera ett brett utbud av olika former av mobilitet; bilpool, samåkning, allmän- och efterfrågestyrd kollektivtrafik och hyrcykelsystem för att hela reskedjan ska fungera.
18.	Berg, Jessica, 1975-, et al. (författare) The importance of public transport for mobility and everyday activities among rural residents 2019 Ingår i: Social Sciences. - : MDPI AG. - 2076-0760. ; 8:2 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A lack of transport opportunities has been shown to be a barrier for accessibility and social inclusion in contemporary society. In rural and sparsely populated areas, access to public transport is often poor compared to urban areas, leading to fewer possibilities to participate in normal relationships and activities among rural dwellers. Based on qualitative interviews with rural dwellers in Sweden, the aim of this study was to explore how access to transport can meet the needs of mobility and activity paation in everyday life and how different modes of transport are being used. The study has been permeated by the time-geographical perspective, which considers people's use of time and space and the restrictions they face in order to carry out activities, including travel. The results show that travel by private car plays a central role in realizing everyday activities for rural dwellers, as well as a perception of the car as being the norm in contemporary society. Frequent car use is the consequence of a combination of time-space restrictions, habit, and a lack of services, activities, and public transport in rural areas. Poor public transport services limit children's and adolescents' independent mobility in particular. Further, the physical environment influences the ability to use public transport, for example if roads and bus stops are seen as unsafe. Based on the results of the study, several measures and improvements are proposed that could increase mobility and accessibility in rural areas and reduce car dependency.
19.	Ceci, Ruggero, 1956-, et al. (författare) Elektroluminiscent ljus : förstudie avseende tillämpningar för ökad synbarhet hos vägutrustningen 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport behandlar ämnet elektroluminiscent ljus (EL-ljus) och dess potentiella användning inom vägtrafikområdet, framförallt vad avser ökad synbarhet hos vägutrustningen och möjligheten att förstärka synbarhet hos oskyddade trafikanter. EL-ljustekniken har funnits sedan början av 1900-talet men har kommit att tillämpas i mer kommersiella sammanhang först på 1980-talet. Inom det föreliggande projektet har en workshop genomförts vilken kan sägas utgöra det huvudsakliga innehållet i denna förstudie. I syfte att kunna demonstrera hur EL-utrustning/skyltning fungerar i olika miljöer har även några enklare demonstrationer/tester utförts utan större krav på vetenskaplig noggrannhet. De huvudsakliga resultaten från den genomförda workshopen pekade ut ett antal tänkbara tillämpningar av EL-teknik i vägmiljösammanhang i form av fem huvudsakliga områden: 1. Uppmärksamhet, varning (t.ex. upplysning av gång/cykelstråk, vägarbetsområden m.m.). 2. Markering, varning (t.ex. kajkanter, tågperronger, broräcken m.m.). 3. Utrymningsvägar, ledljus (t.ex. tunnlar, garage, underjordiska perronger m.m.). 4. Fordonsljus (t.ex. cykel, MC synbarhet). 5. Vägmiljöestetik (rondeller och broar).Resultaten från de demonstrationer som genomförts inom ramarna för denna förstudie påvisar en positiv trend, framförallt vad gäller synbarhetsförsöket i mörkermiljö där EL-belysning föreföll ge en förstärkning av de objekt som förekom i testet. Särskilt väl framstod blinkfunktionen i EL-panelerna.
20.	Ihlström, Jonas, 1981-, et al. (författare) Hot och våld mot bussförare och tågvärdar 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats. Den kvalitativ ansatsen i studien bygger på intervjuer med medarbetare och chefer i trafikföretagen. Sammanlagt har 29 bussförare och tågvärdar intervjuats (16 tågvärdar och 12 bussförare), samt 7 chefer i olika befattningar i de två bolagen. Med detta som utgångspunkt har ett antal potentiala åtgärder identiferats och kategoriserats som aktörssamverkan eller organisationsutveckling. Aktörssamverkan handlar om att utveckla samverkan och tydligheten mot kund i avgörande frågor som biljettaviseringer etc. Det är framförallt samverkan mellan trafikföretag och kollektivtrafikmyndighet som är avgörande. Självklart ska även förarna vara med i denna dialog. Organisationsutveckling handlar om att ta fram, tydligt kommunicera och följa upp riktlinjer till förare och tågvärdare. Detta är framförallt viktigt när det gäller färdbeviskontroll. Det handlar även om att förbättra tillbudsrapporteringen och de förutsättningar och vilkor som desas omges med. Det måste vara tydligt att rapporteringen är viktigt, vad som ska rapporteras, när och hur, men även vad den leder till. Vidare är värderingar och värdegrundsarbete en sannolikt en viktig fråga att jobba med. I detta ingår att ha en gemensam sund företagskultur, en tydlighet i vilken roll medarbetare har i olika situationer, diskrimineringsgrunder etc. Medarbetarperspektiv är en viktigt dimension. Att se till att de förare och tågvärdar har en repetoar med svar till de som inte vill visa giligt färdbevis förväntas vara en lämplig åtgärd.
21.	Ihlström, Jonas, 1981-, et al. (författare) Resande under covid-19 och blickar mot framtiden : en enkät- och intervjustudie 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna studie har haft det övergripande syftet att kartlägga och skapa förståelse kring människors sätt att resa och använda transporter under covid-19-pandemin, vilka konsekvenser det inneburit och hur resandet i framtiden kan komma att förändras. I rapporten presenteras en översiktlig bild av resultat från den enkätundersökning och intervjustudie som genomförts inom ramen för projektet.
22.	Ihlström, Jonas, 1981-, et al. (författare) Split-shift work in relation to stress, health and psychosocial work factors among bus drivers 2017 Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 56:4, s. 531-538 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract BACKGROUND: Shift work has been associated with poor health, sleep and fatigue problems and low satisfaction with working hours. However, one type of shift working, namely split shifts, have received little attention.OBJECTIVE: This study examined stress, health and psychosocial aspects of split-shift schedules among bus drivers in urban transport.METHODS: A questionnaire was distributed to drivers working more than 70% of full time which 235 drivers in total answered.RESULTS: In general, drivers working split-shift schedules (n = 146) did not differ from drivers not working such shifts (n = 83) as regards any of the outcome variables that were studied. However, when individual perceptions towards split-shift schedules were taken into account, a different picture appeared. Bus drivers who reported problems working split shifts (36%) reported poorer health, higher perceived stress, working hours interfering with social life, lower sleep quality, more persistent fatigue and lower general work satisfaction than those who did not view split shifts as a problem. Moreover, drivers who reported problems with split shifts also perceived lower possibilities to influence working hours, indicating lower work time control.CONCLUSIONS: This study indicates that split shifts were not associated with increased stress, poorer health and adverse psychosocial work factors for the entire study sample. However, the results showed that individual differences were important and approximately one third of the drivers reported problems with split shifts, which in turn was associated with stress, poor health and negative psychosocial work conditions. More research is needed to understand the individual and organizational determinants of tolerance to split shifts.
23.	Ihlström, Jonas, 1981- (författare) Vägbanereflektorer : trafikantbeteende, upplevelse och bidrag 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om vägbanereflektorers inverkan på trafikantbeteende, hur de uppfattas och vilket bidrag till annan vägutrustning de lämnar. Studien bestod av tre delar . Del ett var en litteraturstudie, del två var en fältstudie med hastighetsmätningar i en skarp kurva på landsväg utrustad med vägbanereflektorer antingen på mitt- eller höger kantlinje, och del tre var en intervjustudie. Resultaten från litteraturstudien visade att det fanns relativt få studier med avseende på trafikantbeteende och vägbanereflektorer. Den generella slutsatsen var att användningen av dessa verkar öka förares hastighet något samtidigt som sidoläget förskjutas en aning i riktning från markeringarna. Resultaten från hastighetsmätningarna i en skarp kurva utrustad med aktiva vägbanereflektorer visade inga signifikanta skillnader i någon betingelse. Resultaten från intervjustudien visade att den första kontakten med vägbanereflektorerna uppfattades som att något hade gjorts för att väcka uppmärksamhet om något. Detta skapade nyfikenhet men också osäkerhet om vad som väntade och hur man skulle agera framöver. Vägbanereflektorerna uppfattades ge en viss hjälp med att avgöra vägens sträckning genom kurvan. Samtidigt upplevdes dock viss konkurrens från kantstolparna i det visuella rummet vilket skapade en känsla av visuell överbelastning. Vidare framkom en uppfattning om att icke-familiära förare troligen skulle minska hastigheten något före kurvan när de såg vägbanereflektorerna. Familjära förare ansågs inte påverkas i detta avseende. Beträffande vilket unikt bidrag användningen av vägbanereflektorer kunde ge var uppfattningen att de kunde hjälpa trafikanter att varna om att en skarp kurva som krävde särskild anpassning närmade sig. Den allmänna uppfattningen var dock att reflektorerna troligen inte skulle bidra nämnvärt till att förbättra den visuella ledningen genom kurvor. Istället ansågs att vägmarkeringar och kantstolpar var tillräckligt för detta syfte.
24.	Kircher, Katja, 1973-, et al. (författare) Cyclist efficiency and its dependence on infrastructure and usual speed 2018 Ingår i: Transportation Research Part F. - : Elsevier Ltd. - 1369-8478 .- 1873-5517. ; 54, s. 148-158 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Bicyclists are a heterogeneous group, with varying abilities, traffic education and experience. While efficiency was identified as an important factor on utility bicycle trips, it might be traded for experienced safety, for example by choosing different pathways in a given situation, or by relinquishing one's right of way. In a semi-controlled study with 41 participants, a grouping was made according to self-reported riding speed in relation to other cyclists. The participants cycled twice along a 3 km inner-city route, passing four intersections with different priority rules. The cyclists were free to choose how to negotiate the intersections. Speed and the traffic surroundings were recorded via gps and cameras on the bike of the participant and of a following experimenter. For each cyclist, the ‘base’ speed on undisturbed segments was determined as reference. Based on this, the efficiency in different types of intersections was computed per cyclist group. It turned out that infrastructural aspects, cyclist group and the presence and behaviour of interacting traffic influenced cyclist efficiency. Faster cyclists were delayed more when the infrastructure required a stop regardless of the traffic situation, like at a red traffic light or a stop sign. The members of the so-called ‘comfort cyclists’ group were delayed the most in a roundabout with mixed traffic, where many chose to get off their bike and walk. In a society working for equality of access to the transport system, it is recommended to develop solutions that consider and accommodate the behaviours of different cyclist groups when planning bicycling infrastructure.
25.	Kircher, Katja, 1973-, et al. (författare) Cyklisters interaktion med extrautrustning, infrastrukturen och andra trafikanter : En semi-kontrollerad fältstudie 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Hur cyklister interagerar med infrastrukturen, och hur de integrerar utförandet av extrauppgifter, hänger ihop med den omgivande trafiksituationen och cyklistens egenskaper. För att studera sambanden närmare utfördes en semi-kontrollerad fältstudie med 41 cyklister, som tillhörde olika cyklistgrupper med avseende på deras vanliga hastighet under transportresor. Hastighet, blickriktning och taktiskt beteende som spårval och interaktion med inkommande textmeddelanden loggades, medan cyklisterna tillryggalade en sträcka i innerstaden på 6 kilometer. Intervjuer och tänka-högt protokoll samt filmning från olika perspektiv användes också.Det var vanligt för cyklister att ignorera inkommande textmeddelanden, en tredjedel besvarades direkt under cykling. De textmeddelanden som hanterades under cykling ledde inte till ökade brister i uppmärksamhet eftersom cyklisterna anpassade hanterandet efter omgivningen. Interaktionen med telefonen skilde sig inte nämnvärt mellan cyklistgrupperna. Däremot påverkade infrastrukturen de olika cyklisttyperna på olika sätt, där snabbare cyklister upplevde en större fördröjning, där infrastrukturen tvingar fram stopp, medan komfortcyklister fördröjdes mest i en otydligt utformad cirkulationsplats. Det kom även fram att trottoarcykling är vanligt förekommande och främst ett uttryck av upplevd osäkerhet i blandtrafik med bilar. Det är alltså viktigt att ta hänsyn till olika behov bland cyklisterna när infrastruktur utformas, så att inga irritationer, osäkerheter eller konflikter uppstår.
26.	Kircher, Katja, 1973-, et al. (författare) Effects of training on truck drivers interaction with cyclists in a right turn 2020 Ingår i: Cognition, Technology & Work. - : Springer London. - 1435-5558 .- 1435-5566. ; 22:4, s. 745-757 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract With encounters between trucks and cyclists still being a major safety issue and physical as well as technological improvements far from ubiquitous implementation, training truck drivers in anticipatory driving to improve their interaction with cyclists may be a way forward. After a baseline drive in an urban environment, truck drivers inexperienced with urban driving received a dedicated training on anticipatory driving, followed by another drive along the same route several weeks later. The drivers were also interviewed about their opinion about the training. The drivers behaviour changed from before to after training, resulting in a better speed management in general, and a more intensive monitoring of the cyclists. There were also some improvements with respect to the placement in relation to the cyclist, but this effect was limited mainly because truck drivers performed well already before the training. The observed results correspond well to the opinions and feelings about the training that were reported by the drivers in the interview. Thus, driver training can possibly be one contributor to an increase in safety in urban areas.
27.	Lundkvist, Sven-Olof, 1949-, et al. (författare) Samband mellan hastighet och belysning 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sambandet mellan spontant vald hastighet och belysningsnivå har studerats på reell trafik. Hastigheten för personbilar som inte var störda av annan trafik mättes på tio provsträckor i och nära Linköping. Provsträckorna hade valts så att de representerade en stor variation i belysningsstyrka. Mätningarna gjordes både i dagsljus och mörker, där dagsljusmätningarna fick utgöra referensen. Beroendevariabel i studien var skillnaden i spontant vald hastighet mellan dagsljus och mörker. En hypotes var att denna skillnad – hastighet i dagsljus minus hastighet i mörker – skulle ha ett högt värde (med korrekt tecken) på gator med hög belysningsnivå och ett lågt värde på gator med lägre belysning. En central frågeställning var om en låg belysningsnivå innebar så mycket lägre hastigheter att den kompenserade för sämre synbarhet av objekt i vägmiljön. Detta skulle i så fall innebära att synbarhetsavståndet uttryckt i tid skulle vara längre. Om så är fallet skulle den reducerade belysningen spara energi och miljö utan att ge avkall på trafiksäkerheten.
28.	Nygårdhs, Sara, 1979-, et al. (författare) Bicyclists' adaptation strategies when interacting with text messages in urban environments 2018 Ingår i: Cognition, Technology & Work. - : SPRINGER LONDON LTD. - 1435-5558 .- 1435-5566. ; 20:3, s. 377-388 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Cyclists' use of mobile phones in traffic has typically been studied in controlled experiments. How cyclists adapt their behaviour when they are not limited to a certain set of behaviours has not been investigated to any large extent. The aims of this study are to explore how cyclists adapt when texting and listening to music in a complex urban environment, and if they compensate sufficiently to maintain safe traffic behaviour. Forty-one cyclists participated in a semi-controlled study, using their own bike and smartphone in real traffic. They were equipped with eye tracking glasses and travelled two laps completing a total of 6 km divided into six segments. For one of the laps, the cyclists were requested to listen to music. On three occasions, they received a text message to their phone, which they were supposed to handle as they normally would when cycling. Static minimum required attention measures were used to examine the influence on attention. The results show that listening to music while cycling did not affect workload, speed, SMS interaction or attention. Seven different adaptation behaviours were identified when the cyclists dealt with received text messages. One-fourth of the text messages were replied to while cycling. In general, the cyclists manage to integrate SMS interactions with their cycling behaviour. Nevertheless, there were two occasions when basic attention criteria were violated while texting, which motivate further studies.
29.	Nygårdhs, Sara, 1979-, et al. (författare) Kriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd : Resultat från litteraturstudie, intervjuer och projektmöte 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Enligt nuvarande riktlinjer för väg- och gatubelysning ska vägar och gator inom tätort förses med stationär belysning, medan vägar utanför tätort normalt sett inte behöver ha belysning. Regelverket Vägar och gators utformning (VGU) är tvingande för det statliga vägnätet medan det är rådgivande för kommunala vägar och gator. Behovet av belysning på statlig väg utanför tätort har varit en källa till diskussion mellan Trafikverket och kommunerna.Syftet med denna studie är att ta fram ett förslag på nya riktlinjer för när vägbelysning ska användas på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd. Detta har huvudsakligen gjorts genom litteratursammanställning av riktlinjer och vetenskapliga studier om trafikanters behov och vägbelysningens effekter samt genom intervjuer med belysningsansvariga i kommuner. En lista över tänkbara kriterier togs fram och diskuterades på möte med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) och Trafikverkets gemensamma projektgrupp för projektet ”Kriterier för belysning på statlig väg”. Deltagarna vid detta möte ansåg att nedanstående kriterier är intressanta att gå vidare med i en tillämpning.En statlig väg i eller i anslutning till mindre tätort på landsbygd ska vara försedd med vägbelysning om:vägen går genom en tätort (enligt Statistiska Centralbyråns gällande definition)det finns en kommunal detaljplan eller byggnadsplan med en statlig genomfartsväg där det förekommer blandtrafikdet förekommer inrättningar som genererar oskyddade trafikanter i närheten av vägen, till exempel skolor, kyrkor, samlingslokaler, idrottshallar, vårdcentraler, muséer, tågstationer, färjelägen eller liknandedet förekommer gång- och cykelpassager eller hastighetsdämpande åtgärder längs vägendet förekommer pendlingshållplatser, inklusive tåg och båt 6. gällande ÅDT-krav i VGU är uppfyllda.
30.	Saarinen, Ylva, et al. (författare) ”Jag vill inte ha reseersättning, jag vill komma fram i tid” : Ungas upplevelser och behov av mobilitet i Norden 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten syftar till att öka kunskapen om ungas mobilitet i Norden, med särskilt fokus på kollektivtrafik. Uppdraget har genomförts genom två delstudier: dels en litteraturstudie som kartlagt tidigare studier av ungas mobilitet i Norden, dels en studie som redogör för fokusgrupper med unga i Norden samt intervjuer med yrkespersoner som arbetar med mobilitetsutveckling i Norden. Studien visar att unga är en heterogen grupp av individer med olika mobilitetsbehov och mobilitetsintressen. De är till stor del beroende av kollektivtrafiken, som de har olika erfarenheter och syn på vilket är nära förknippat med geografiska och socioekonomiska faktorer. Vidare redogör rapporten för ett antal strategier som de unga använder sig av för att hantera brister i kollektivtrafiken. Studien visar att det finns brist på forskning som studerat ungas mobilitet utifrån deras egna erfarenheter och perspektiv. För att transportsystemet ska kunna utvecklas till ett mer jämlikt, rättvist och hållbart alternativ behövs dock mer kunskap om ungas mobilitet samt att denna kunskap vägleder utformandet av framtidens transportsystem.
31.	Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al. (författare) Alkohol och cykling : en multidisciplinär studie 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Trots att tidigare studier visat att alkoholpåverkan kan vara en bidragande faktor vid cykelolyckor finns i dagsläget relativt lite kunskap om alkohol i samband med cykling. Det övergripande syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om alkohol i samband med cykling. Studien är uppdelad i två olika delar; en analys av Trafikverkets djupstudiedata över omkomna cyklister samt en intervjustudie utifrån tre olika perspektiv; ett socialpsykologiskt, ett emotionssociologiskt och ett fenomenografiskt. Medan analysen av djupstudiedata resulterade i utförlig statistik över de olyckor där cyklister varit alkoholpåverkade resulterade intervjustudien i en djupare kunskap om cyklisters föreställningar, emotioner och uppfattningar rörande alkohol och cykling. Utifrån resultaten rekommenderas information och/eller kampanjer för att minska förekomsten av alkoholpåverkad cykling samt mängden alkohol i samband med cykling. Däremot rekommenderas inte införandet av promillegräns och vi är tveksamma till potentialen hos förbättrad kollektivtrafik för att minska antalet alkoholpåverkade cyklister och/eller förbättra säkerheten för dem som cyklar alkoholpåverkade.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Ihlström Jonas 1981 ) "

Avgränsa träffmängd

År