SwePub - sökning: WFRF:(Järlskog Ida 1991)

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Gjerstad, Karl-Idar, et al. (författare) NORDUST : Nordic Road Dust Project 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Road dust is an important contributor to airborne particle pollution, especially in the Nordic countries where high road surface wear, due to studded tyre useas well as winter maintenance and operations including sanding and salting are important contributors. Even though the road dust problems are similar, the countries have tackled different parts of the problem with different research approaches, resulting in a complex knowledgebase in need of compilation. A former project, NORTRIP, started this work and implemented the knowledge into an emission model with a specially elaborated road dust focus. The model work has been used to identify knowledge gaps, intended to be filled within the NorDust project. Laboratory tests and controlled and uncontrolled field measurements as well as parametrisation and modelling has been used as tools to find, describe and implement issues concerning road dust formation, suspension and dynamics and road operation effects on emissions in facilities and sites in Finland and Sweden. The NORTRIP model has been implemented and evaluated in Iceland, not previously involved in the model development, to identify input data needs. The project has resulted in an array of findings, of which some have been possible to implement in new parametrisations in the NORTRIP model. In the complex research area of road dust dynamics, the project has also resulted in a lot of practical experiences concerning experimental and measurement designs and evaluation possibilities that future research will be able to benefit from.
2.	Gustafsson, Mats, 1966-, et al. (författare) Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2015–2016 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 2011 pågår ett särskilt arbete i Stockholm för att minska PM10-halterna i staden. Insatserna omfattar främst dammbindning med CMA (kalciummagnesiumacetat) och vakuumsugning med en kraftig, torr vakuumsugningsmaskin. Denna rapport sammanfattar effekter på partikelhalter och vägdammsförråd, av de åtgärder som Stockholms stad utfört under säsongen 2015–2016 och diskuterar hur åtgärderna kan ytterligare förbättras. Miljökvalitetsnormen klarades säsongen 2015–2016 för tredje året i rad, men antalet dagar med PM10-halter över miljökvalitetsnormens gränsvärde var högre än föregående säsong, som hade rekordlågt antal överskridanden. Utvärderingen av dagtids dammbindning försvårades av att CMA även lades ut på referensgatan, vilket medförde alltför stora osäkerheter för att kunna göra någon kvantitativ analys av dess effekt denna säsong. Kvartersvis dammbindning och vakuumsugning kunde inte utvärderas på grund av att en byggarbetsplats kontaminerade mätningarna. Dammförrådet på gatorna varierar från några enstaka g/m2 till cirka 250 g/m2 beroende på gata och årstid och är som högst under vintern (dec–jan). En trend mot lägre dammängder bryts denna säsong på flera gator, vilket möjligen kan bero på jämförelsevis fuktigare gator på våren denna säsong. Analyserna tyder på att dammbindning på våren är viktigt för att hålla PM10-halterna nere, medan dammbindning på hösten och vintern oftare görs ”i onödan” (då halterna sannolikt inte skulle ha överskridit gränsvärdet även utan dammbindning).
3.	Gustafsson, Mats, 1966-, et al. (författare) Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2016/2017 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för fjärde året i Stockholm vilket delvis bedöms beror på driftåtgärderna. Den extra dagtida dammbindningen kunde visas sänka dygnsmedelvärdet av PM10 med 6 %, medan den kvartersvisa behandlingen inte kunde visas ha någon tydlig effekt. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) tenderar att i genomsnitt ha ökat något jämfört med föregående säsong, särskilt i ytorna mellan hjulspåren. Omläggningen av Folkungagatan har resulterat i kraftigt ökade vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än föregående säsonger. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att flera dagar med överskridanden på hösten missas, medan flera dagar i januari behandlas med CMA utan att behov egentligen föreligger. Högre precision med prognosbaserade åtgärder behövs för optimering av insatserna.
4.	Gustafsson, Mats, 1966-, et al. (författare) Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2017–2018 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder, minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Innevarande säsong har vakuumsugen dock inte använts. Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för femte året i Stockholm, men halterna är högre än föregående år. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) har generellt ökat vilket varit utvecklingen sedan säsongen 2014–2015. Folkungagatan, som fick en ny beläggning 2016, har fortsatt höga vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än före beläggningsbytet. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att CMA ofta läggs ut trots att PM10-halterna inte skulle överskridits. Maj var särskilt torr och flera överskridanden kunde då ha förhindrats med CMA, men åtgärden avslutas sista april på grund av risk för halka. Högre precision med till exempel prognosbaserade åtgärder skulle sannolikt vara gynnsamt för optimering av insatserna.
5.	Gustafsson, Mats, 1966-, et al. (författare) Optidrift : optimerad vinter- och barmarksdrift för bättre luftkvalitet 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Drift av gator och vägar påverkar, förutom framkomlighet och säkerhet, även miljöaspekter som luftkvalitet. Åtgärder som sandning och saltning påverkar halten av inandningsbara partiklar (PM10) i luften. Driftåtgärder som görs för att minska uppvirvlingen av partiklar på våren kan å andra sidan ha effekt på vinterdriften, genom att de saltlösningar som används också fungerar som halkbekämpningsmedel. Projektet har undersökt möjligheterna att optimera gatudriften ur dessa aspekter, med ett fokus på luftkvalitet. I olika aktiviteter inhämtades synpunkter och erfarenheter kring problembild och lösningar från bransch, väghållare och praktiker. En provtagare för vägdamm, WDS II, vidareutvecklades. Utvärderingar av olika spol- och städvarianters effekt på dammförrådet visade att en positiv effekt av metoderna kräver att det finns förhållandevis mycket damm på vägytan. Optimeringstester visade att god prognosstyrning av insatserna är viktigt för ett bra resultat. En kriteriebaserad analys visade att ingen optimering av dammbindningen skett under projektperioden. Sammantaget har projektets ursprungliga mål att kunna föreslå en optimerad gatudrift i en stadsdel i Stockholm inte nåtts, främst beroende av gällande driftkontrakt och av miljökvalitetsmålets (PM10) och framkomlighetens höga prioritet i staden. Däremot har Optidrift identifierat framgångsfaktorer och problem med gatudriften, resulterat i ökad kunskap om gatudriftens effekter på dammförråd och luftkvalitet samt tagit fram användbara utvärderingsmetoder och scenarioanalyser användbara i fortsatt arbete med att förbättra och optimera vinter- och barmarksdrift.
6.	Lundberg, Joacim, 1991-, et al. (författare) Wet Dust Sampler : a Sampling Method for Road Dust Quantification and Analyses 2019 Ingår i: Water, Air and Soil Pollution. - : Springer. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 230:8 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In northern countries, the climate, and consequently the use of studded tyres and winter traction sanding, causes accumulation of road dust over winter and spring, resulting in high PM10 concentrations during springtime dusting events. To quantify the dust at the road surface, a method—the wet dust sampler (WDS)—was developed allowing repeatable sampling also under wet and snowy conditions. The principle of operation is flushing high-pressurised water over a defined surface area and transferring the dust laden water into a container for further analyses.In this paper, the latest version of the WSD is presented together with an evaluation of its performance. To evaluate the WDS, the ejected water amount was measured, as well as water losses in different parts of the sampling system, together with indicative dust measurement using turbidity as a proxy for dust concentration. The results show that the WDS, when accounting for all losses, have a predictable and repeatable water performance, with no impact on performance based on the variety of asphalt surface types included in this study, given undamaged surfaces. The largest loss was found to be water retained on the surface, and the dust measurements imply that this might not have as large impact on the sampled dust as could be expected. A theoretical particle mass balance shows small particle losses, while field measurements show higher losses. Several tests are suggested to validate and improve on the mass balances. Finally, the WDS is found to perform well and is able to contribute to further knowledge regarding road dust implications for air pollution.
7.	Andersson-Sköld, Yvonne, 1957, et al. (författare) Microplastics from tyre and road wear: a literature review 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This literature review concerns microplastics from tyre and road wear caused by road traffic. As there is limited knowledge about microplastics in general, and microplastics from road traffic in particular, the Swedish Government commissioned the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) to, during 2018-2020, develop and disseminate knowledge about microplastics from road traffic. The chapters in this report summarises existing knowledge about microplastics from road traffic with respect to the following aspects: sources, spread and presence; effects on and risk to the environment and human health; characteristics and chemical composition; tyre and road wear; sampling methods; analysis and sample preparation; and measures. The report also includes a chapter with overall conclusions, and a chapter about further research, development and investigation needs. The purpose of this report is to provide a basis for reducing the generation and spread of microplastics from road traffic. One aim of the report is to collate and disseminate knowledge about microplastics generated by tyre and road wear, and to review the current level of knowledge. A second aim is to identify knowledge gaps and research requirements in relation to microplastics from road traffic. This literature review is based on a review of scientific articles and reports, as well as technical literature and some information from experts and industry.
8.	Andersson-Sköld, Yvonne, 1957-, et al. (författare) Mikroplast från däck- och vägslitage : en kunskapssammanställning 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna kunskapssammanställning handlar om mikroplast från vägtrafikens däck- och vägslitage. Eftersom kunskapen om mikroplaster från vägtrafiken är begränsad samtidigt som däckslitage bedöms vara den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige, gav regeringen inom ramen för sitt arbete med plast och mikroplast Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i uppdrag att under 2018– 2020 ta fram och sprida kunskap om mikroplast från vägtrafiken. Varje kapitel i denna rapport sammanfattar befintlig kunskap om mikroplast från vägtrafiken avseende en eller flera aspekter. Dessa aspekter är: källor, spridning och förekomst; miljö- och hälsoeffekter samt risker; egenskaper och kemisk sammansättning; däck- och vägslitage; provtagningsmetoder; analys- och provberedningsmetoder samt åtgärder. Dessutom finns ett kapitel med sammanfattande slutsatser och allra sist ett kapitel om forsknings-, utvecklings- och utredningsbehov.Syftet med rapporten är att den ska utgöra ett underlag för att minska emissioner och spridning av mikroplast från vägtrafiken. Ett mål med rapporten är att sammanställa och sprida kunskap om mikroplast från däck- och vägslitage och att redogöra för nuvarande kunskapsläge. Ytterligare ett mål är att identifiera kunskaps- och forskningsbehov avseende mikroplast från vägtrafiken.Underlaget till denna kunskapssammanställning utgörs av vetenskapliga artiklar och rapporter samt facklitteratur och information från branschen och från experter.
9.	Blomqvist, Göran, 1963-, et al. (författare) Microplastics in snow in urban traffic environments 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Microplastics from road traffic, mainly from tyre wear, are globally considered to be one of the largest sources of microplastic contamination in the environment. Plastics can either be deposited in the road vicinity, at the roadside and in ditches or spread via stormwater and air to the environment and receiving water bodies. In cold climates, microplastics, as well as other traffic-related pollutants, can be temporarily stored in snow and ice on and around roads and streets. The location and concentration of these pollutants is influenced by winter operations, where ploughing and skid control contribute to redistribution, and by melting and compaction of ice and snow. This creates reservoirs of microplastics and other pollutants, which are released into stormwater or surrounding soil during thaws, but also provides an opportunity to reduce the spread of microplastics by managing snow and ice appropriately. In the present report, a case study of microplastics in snow has been carried out in the municipality of Karlstad in Sweden, to get an idea of the potential variation, both in terms of concentration and total amounts in relation to traffic and the location of the sampling in the street environment. Microplastics have been analysed by pyrolysis GC/MS to identify tyre-specific polymers in combination with eight commonly occurring plastic types. In addition, six municipalities in different parts of the country responded to a questionnaire on microplastics in snow and urban snowmelt management. The results show that microplastics related to tyre wear (rubber polymers) tend to be present in higher concentrations on and near the carriageway. Other plastics show a less clear link to traffic. Along a salted bicycle lane, an elevated level of polypropylene, from which the brush of the sweep-salting machine is made, could be detected in the surface layer of the snow. In general, knowledge about microplastics in urban snow is low in the municipalities that responded to the survey.
10.	Gustafsson, Mats, 1966-, et al. (författare) Effekt på dammförråd och PM10-halter av tunnelstädning 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Driftmetoder mot höga partikelhalter orsakade av vägdamm i gatu- och vägmiljöer har under lång tid utvärderats i vanlig gatumiljö. Resultaten är dock ofta förhållandevis svårtolkade på grund av inverkan av meteorologi och omfattande inblandning från andra partikelkällor än just den gata som studeras. För att komma vidare med mer detaljerade studier av metodik och strategi och för att få mer lättolkade resultat, kan studierna förflyttas in i vägtunnlar. Dessa har en mer kontrollerad miljö med små meteorologiska variationer och en tydlig och helt dominerande partikelkälla – trafiken. Projektet ”Utvärdering av tekniker och strategier för damningsminimerad väg- och gatudrift i tunnelmiljö” avsåg att utvärdera olika varianter av damningsminimerande åtgärder i Södra länken, med fokus på dammbindningsstrategier och städning. På grund av säkerhetsmotiv fick vi inte möjlighet att testa olika dammbindningsstrategier varför projektet har fokuserat enbart på städning och i föreliggande rapport presenteras resultatet från två utvärderingar; en genomförd i januari, då partikelkällorna är starka och dammförrådet stort och en i juni, då källorna är svaga och dammförrådet litet. I januari städade först den så kallade supersugen och sedan Disa-Clean och i juni städade maskinerna i omvänd ordning. För utvärdering av effekterna användes VTI:s vägdammsprovtagare WDS II och luftkvalitetsdata från den mätstation i tunneln som testerna genomfördes vid. Resultaten visar att dammförrådet minskas mer i kombinationen i januari, det vill säga av högtryckstvätt följt av vakuumsug, än tvärtom, som i juni. Även om PM10-data är mer svårtolkade finns indikationer på att halterna i januari minskar något, medan halterna i juni snarare ökar efter städinsatsen. Resultatet att högtryckstvätt följt av vakuumsug fungerar väl för att städa bort vägdamm styrks av snarlika studier genomförda i Norge med samma utvärderingsteknik (WDS).
11.	Gustafsson, Mats, 1966-, et al. (författare) Road dust load dynamics and influencing factors for six winter seasons in Stockholm, Sweden 2019 Ingår i: Atmospheric Environment: X. - : Elsevier BV. - 2590-1621. Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Traffic related non-exhaust particulate sources and road dust are an increasingly important source for PM10 air pollution as exhaust sources are decreasing due to regulations. In the Nordic countries, the road dust problem is enhanced by use of studded tyres, causing increased road wear and winter road maintenance including gritting. Efforts to reduce road dust emissions requires knowledge on temporal and spatial road dust load dynamics. The city of Stockholm, Sweden, has therefore financed seasonal (October to May) road dust sampling to be able to optimize their winter and spring time street operation measures for reduced road dust emissions. This work describes the outcome of six seasons (2011/2012–2016/2017) of road dust sampling in five central streets using the VTI wet dust sampler (WDS).The results show that road dust load, expressed as DL180 (dust load smaller than 180 μm) has a seasonal variation with the highest loads (up to 200 g/m2) in late winter and early spring and a minimum (down to about 15 g/m2) in early autumn and late spring. The dust load varies between streets and is depending on pavement surface properties. On a smaller scale the dust load has a high variability across streets due to differences in rates of suspension from different parts of the road surface, with low amounts in wheel tracks and higher in-between and outside the tracks. Between 2 and 30% of the DL180 is smaller than 10 μm and could directly contribute to PM10 emissions. In general, higher road surface texture leads to higher dust loads, but the condition of the pavement (e.g. cracks, aggregate loss) might also have an effect. A new, wear resistant pavement accumulated markedly higher road dust amounts than a several years old pavement. This paper closes with a discussion on the complex relation between road dust load and PM10 concentrations and a discussion on the challenges and comparability of road dust sampling techniques and measures.
12.	Gustafsson, Mats, 1966-, et al. (författare) Street sweeping : a source to, or measure against, microplastic emissions? 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Microplastics from road traffic are mainly caused by tyre wear, which is globally considered to be one of the largest sources of microplastics. Tyre wear particles have been shown to occur in all media (road surface, air, soil, stormwater, lakes and rivers and coastal sediments) and are dispersed both by runoff and by atmospheric transport. To reduce the dispersion and possible effects of road traffic microplastics emissions, measures can be taken to prevent the formation of particles and to prevent their dispersion through treatment measures. This study focuses on street cleaning as a method to reduce emissions, but as many street cleaning methods are based on the use of plastic brushes, cleaning as a source of microplastics has also been considered. The study was carried out in collaboration with the municipality of Karlstad and included a review of how street cleaning is carried out in Karlstad in relation to uptake and dispersion of microplastics. Furthermore, a comparison between two cleaning machines (elevator and vacuum) has been made and a monitoring of microplastic amounts on the road surface during different phases of spring sweeping has been carried out. In order to estimate the amount of plastic torn from the brushes, weighing of the brushes has been carried out. In order to gain knowledge about the work of more municipalities on street sweeping from a microplastic perspective, a questionnaire study was sent out to six municipalities in different parts of the country. The results show that both cleaning machines have the capacity to reduce the amount of microplastics on the road surface. However, during spring sweeping, the amount of polypropylene (the most common plastic in the brushes) on the road surface increases. The distribution of analysed plastics differs significantly between the road surface and the material collected by the machines. This is thought to be due to the fact that the machines mainly collect coarser fractions, while finer fractions remain on the road surface. Knowledge of, and thus consideration of, microplastics in relation to operational measures such as street cleaning is currently low among the municipalities surveyed, but awareness exists, as does the need for support in implementing possible measures. The present study shows a complex problem picture and represents a first step in understanding how street cleaning can be used as a measure, but also indicates that the wear of plastic brushes leads to a net emission of microplastics.
13.	Janhäll, Sara, 1965-, et al. (författare) Utvärdering av städmaskiners förmåga att reducera vägdammsförrådet i gatu- och tunnelmiljöer i Trondheim 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract För att undvika överskridande av miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) har Statens vegvesen Vegdirektoratet i Trondheim genomfört ett försök att rengöra en vägtunnel och en vägsträcka med tre olika städmaskiner för att minska mängden vägdamm. Ett stort antal andra tester redovisas i huvudrapporten, medan föreliggande rapport fokuserar på hur stort vägdammsförrådet varit före och efter städningen med olika maskiner i de olika miljöerna.Resultatet visar att städning minskar vägdammsförrådet effektivt i gatumiljö med två av de tre olika maskinerna, medan vägdammsförrådet ökar av städning i tunnelmiljö. En teori kan vara att detta kan bero på att även väggar och tak städas i tunnelmiljön, vilket skulle kunna medföra att städningen flyttar partiklar från tak och väggar till vägytan. Tunnelstädningen utförs med rengöringsmedel, vilket ger en annan kemisk miljö, som kan lösa upp vägdammet längre ner i texturen och tillgängliggöra det för provtagningsutrustningen.
14.	Johannesson, Mikael, 1959-, et al. (författare) Redovisning av regeringsuppdrag om mikroplast från vägtrafiken 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport är en redovisning av det regeringsuppdrag VTI fick i december 2017 om att ta fram och sprida kunskap om mikroplast från vägtrafiken och som löpte fram till den 1 juni 2021. Uppdraget omfattade en budget på totalt 20 Mkr. Anledningen till uppdraget var bl.a. att kunskapen om mikroplast från vägtrafiken är mycket begränsad samtidigt som däck- och vägslitagepartiklar från vägtrafiken är en stor källa. Uppdraget var ett led i regeringens arbete att nationellt och internationellt genomföra insatser för att minska problemen med plast i miljön. Rapporten är strukturerad utifrån den kunskap som specifikt efterfrågas i uppdraget, som t.ex. kunskap om hur partiklarna sprids och vad man kan göra åt det, samt vad regeringen önskar att VTI ska göra, som t.ex. skriva vetenskapliga artiklar, samverka med myndigheter och sprida kunskap.Denna rapport är en sammanfattning av de aktiviteter som genomförts och de resultat som kommit fram inom ramen för uppdraget. Kunskapen om mikroplast från däck- och vägslitagepartiklar har från en låg nivå ökat snabbt under senare år genom forskning som bedrivits inom och utanför regerings-uppdraget. Det gäller t.ex. kunskap om beredning och analys av prover, däckpartiklars fysiska och kemiska egenskaper, däck- och vägslitagepartiklars förekomst i väg- och gatumiljö, deras potentiella spridningsvägar, vilka potentiella styrmedel och åtgärder som finns.
15.	Järlskog, Ida, 1991, et al. (författare) Concentrations of tire wear microplastics and other traffic-derived non-exhaust particles in the road environment 2022 Ingår i: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 170 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Tire wear particles (TWP) are assumed to be one of the major sources of microplastic pollution to the environment. However, many of the previously published studies are based on theoretical estimations rather than field measurements. To increase the knowledge regarding actual environmental concentrations, samples were collected and analyzed from different matrices in a rural highway environment to characterize and quantify TWP and other traffic-derived non-exhaust particles. The sampled matrices included road dust (from kerb and in-between wheeltracks), runoff (water and sediment), and air. In addition, airborne deposition was determined in a transect with increasing distance from the road. Two sieved size fractions (2–20 µm and 20–125 µm) were analyzed by automated Scanning Electron Microscopy/Energy Dispersive X-ray spectroscopy (SEM/EDX) single particle analysis and classified with a machine learning algorithm into the following subclasses: TWP, bitumen wear particles (BiWP), road markings, reflecting glass beads, metals, minerals, and biogenic/organic particles. The relative particle number concentrations (%) showed that the runoff contained the highest proportion of TWP (up to 38 %). The share of TWP in kerb samples tended to be higher than BiWP. However, a seasonal increase of BiWP was observed in coarse (20–125 µm) kerb samples during winter, most likely reflecting studded tire use. The concentration of the particle subclasses within airborne PM80-1 decreases with increasing distance from the road, evidencing road traffic as the main emission source. The results confirm that road dust and the surrounding environment contain traffic-derived microplastics in both size fractions. The finer fraction (2–20 µm) dominated (by mass, volume, and number) in all sample matrices. These particles have a high potential to be transported in water and air far away from the source and can contribute to the inhalable particle fraction (PM10) in air. This highlights the importance of including also finer particle fractions in future investigations.
16.	Järlskog, Ida, 1991-, et al. (författare) Differentiating and Quantifying Carbonaceous (Tire, Bitumen, and Road Marking Wear) and Non-carbonaceous (Metals, Minerals, and Glass Beads) Non-exhaust Particles in Road Dust Samples from a Traffic Environment 2022 Ingår i: Water, Air and Soil Pollution. - : Springer. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 233:9 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Tires, bitumen, and road markings are important sources of traffic-derived carbonaceous wear particles and microplastic (MP) pollution. In this study, we further developed a machine-learning algorithm coupled to an automated scanning electron microscopy/energy dispersive X-ray spectroscopy (SEM/EDX) analytical approach to classify and quantify the relative number of the following subclasses contained in environmental road dust: tire wear particles (TWP), bitumen wear particles (BiWP), road markings, reflecting glass beads, metallics, minerals, and biogenic/organics. The method is non-destructive, rapid, repeatable, and enables information about the size, shape, and elemental composition of particles 2-125 mu m. The results showed that the method enabled differentiation between TWP and BiWP for particles > 20 mu m with satisfying results. Furthermore, the relative number concentration of the subclasses was similar in both analyzed size fractions (2-20 mu m and 20-125 mu m), with minerals as the most dominant subclass (2-20 mu m x = 78%, 20-125 mu m x = 74%) followed by tire and bitumen wear particles, TBiWP, (2-20 mu m x = 19%, 20-125 mu m x = 22%). Road marking wear, glass beads, and metal wear contributed to x = 1%, x = 0.1%, and x = 1% in the 2-20-mu m fraction and to x = 0.5%, x = 0.2%, and x = 0.4% in the 20-125-mu m fraction. The present results show that road dust appreciably consists of TWP and BiWP within both the coarse and the fine size fraction. The study delivers quantitative evidence of the importance of tires, bitumen, road marking, and glass beads besides minerals and metals to wear particles and MP pollution in traffic environments based on environmental (real-world) samples
17.	Järlskog, Ida, 1991-, et al. (författare) Microplastic emissions from wear of road markings : overview and assessment for Swedish conditions 2024 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Traffic-derived microplastics, i.e., tyre wear particles, wear from polymer-modified bitumen, and road marking wear are assumed to be one of the largest sources of microplastic contamination. Road markings as a source of microplastic emissions are still a rather unexplored research area, and there arestill large knowledge gaps regarding annual wear, concentrations in different environments, and eventual risks for flora and fauna. This report has aimed to estimate the annual wear of road markings in Sweden and to investigate the knowledge on a municipal level related to road markings and wear. In addition, road markings from different traffic environments have been documented throughout the project, and the wear on these has been investigated. The project has also aimed to clarify which processes that contribute to the wear of road markings, as well as to map out which types of road markings that are subjected to specific types of wear. A survey was sent out to all municipalities in Sweden with questions about the type of road marking material, annual purchases, budget, wear rate, wear-prone traffic environments, and main causes of wear on road markings. In total, we received answers from 223 out of 290 municipalities. The result from the survey indicates that transverse road markings (e.g., yield lines, and pedestrian crossings), driving lines, and lines within roundabouts wear fast and that winter maintenance, use of studded tyres, and traffic loads are the main causes to wear. In general, the knowledge was low regarding annual purchases/applied amounts and many of the municipals mentioned that they do not have the budget to maintain road markings to a desirable extent. For upcoming procurements, we recommend the municipalities to make higher demands on the quality of the material, as well as adhesion and maintenance which might result in lower costs, a need for less material, and thereby also a reduced wear.
18.	Järlskog, Ida, 1991, et al. (författare) Occurrence of tire and bitumen wear microplastics on urban streets and in sweepsand and washwater 2020 Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 729 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Tire and road wear particles have been identified as a potential major source of microplastics in the environment. However, more knowledge of the emissions and their further fate in the environment is needed, and the effectiveness and benefits of potential measures must be investigated to support future risk management efforts. Here the concentrations of tire and bitumen microplastic particles (TBMP) on roads and in nearby in stormwater, sweepsand and washwater were measured for the first time within the same area and time period. The analysis also included plastic, paint and fiber particles. Road dust was sampled on the road surface using a wet dust sampler, before and after street sweeping on two occasions. On each of these occasions, and several occasions during a four-month period with frequent street sweeping, sweepsand and washwater, as well as flow-weighted sampling of stormwater, were collected. TBMP concentrations were operationally defined, using density separation for some samples, followed by analysis by stereo microscopy. Sodium iodide (NaI) was found to be effective for density separation of TBMP. The largest proportion of anthropogenic microplastics detected consisted of tire tread wear and bitumen. The number of TBMP ≥100 μm in the WDS samples was up to 2561 particles/L. Sweepsand and washwater contained high amounts of TBMP ≥100 μm, up to 2170 particles/kg dw and 4500 particles/L, respectively. The results show that the sweeper collects considerable amounts of TBMP, and thus weekly sweeping might prevent further transport of TBMP to the receiving stormwater. In stormwater the number of particles ≥100 μm was up to 3 particles/L and ≥ 20 μm was up to 5900 particles/L showing the importance of analysing smaller microparticle sizes than 100 μm in all samples in future studies. This study also confirms that there is a substantial volume of TBMP generated from traffic that enters the environment.
19.	Järlskog, Ida, 1991 (författare) Occurrence of Traffic-Derived Microplastics in Different Matrices in the Road Environment 2022 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The prevalence of microplastic contamination has raised concerns about the potential risk and impact on the global environment. Traffic-derived microplastics, i.e., tire wear particles (TWP), polymer-modified bitumen, and road markings contribute to the emissions, and TWP are assumed to be one of the largest sources of microplastic emissions. Due to analytical difficulties, there is still a knowledge gap regarding transport routes, environmental concentrations, and toxicity. This thesis aims to investigate the occurrence of traffic-derived microplastics in several traffic environments and thereby increase the understanding of the particles. Samples were collected on the road surface (Paper I‒IV), in the stormwater (Paper I, II, and IV), in the air (Paper IV), and in material collected by a street sweeper (Paper I‒II). In addition to environmental samples, a road-simulator was used to generate TWP in a controlled environment enabling comparison between tire types and brands resulting in a deeper understanding of the characteristics and physicochemical properties of TWP (Paper V). Different sample preparation steps such as optimised density separation, solvent cleaning, and size fractionation have been assessed, and several analytical methods light microscopy, SEM/EDX, FTIR, and pyr-GC/MS have been evaluated and used for the analysis of traffic-derived particles. Further, a novel method, automated SEM/EDX single particle analysis coupled to a machine learning classifier, has been developed for the analysis of TWP and other traffic-derived particles (Paper III, implemented in Paper IV). The automated SEM/EDX determined the size, shape, surface texture, and elemental composition of the different particles, and was able to categorize the particles into several subclasses: TWP, bitumen, road markings, metals, organics, and minerals. The estimated absolute masses showed that the fine fraction (2‒20 µm) corresponds to more than 50w% of the TWP and bitumen wear particles independently of the sample matrix indicating that TWP can both affect the PM10 concentrations and be transported long distances through water and air (Paper IV). Further, it was concluded that the stormwater system is an important transport route for traffic-derived particles, especially since the road runoff in Sweden is not commonly treated prior to release to recipients. Street sweeping as a potential measure to prevent the spreading of TWP was evaluated in Paper I‒II. Even though the street sweeper collects considerable amounts of material containing high concentrations of TWP, metals, and organic pollutants, no clear reduction was detected neither on the road surface nor in the stormwater. Besides traffic-derived microplastics, Paper II analysed metals and organic pollutants. The results showed concentrations of metals, PAH, phthalates, and aliphatic hydrocarbons exceeding the national guidelines. The result from this thesis contributes to an increased knowledge about the properties and composition of TWP as well as the occurrence of traffic-derived microplastics in different environments. The results can be used as validation against theoretical emissions and transport models. The results have also highlighted the importance of including fine particles (<20 µm) in forthcoming works.
20.	Järlskog, Ida, 1991-, et al. (författare) Reply to road markings and microplastics - a critical literature review 2024 Ingår i: Transportation Research Part D. - : Elsevier. - 1361-9209 .- 1879-2340. ; 132 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This is a reply to the recently published paper Road markings and microplastics - A critical literature review. In our opinion, that paper presented a deceptive picture, of why we found it necessary to write a short reply where we comment on two major flaws: the stated lack of road markings in environmental samples, and the definition of microplastics. We discuss possible reasons for the absence of positive findings in environmental samples and relate that to two of the major issues within the research area of microplastics- the complexity of environmental samples and the analytical difficulties. We also argue that it can be relevant for upcoming studies to report both total microplastic concentration and polymer content to facilitate the comparison between studies since the definition of microplastics might change over time.
21.	Järlskog, Ida, 1991, et al. (författare) Traffic-related microplastic particles, metals, and organic pollutants in an urban area under reconstruction 2021 Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 774 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In urban environments, particularly areas under reconstruction, metals, organic pollutants (OP), and microplastics (MP), are released in large amounts due to heavy traffic. Road runoff, a major transport route for urban pollutants, contributes significantly to a deteriorated water quality in receiving waters. This study was conducted in Gothenburg, Sweden, and is unique because it simultaneously investigates the occurrence of OP, metals, and MP on roads and in stormwater from an urban area under reconstruction. Correlations between the various pollutants were also explored. The study was carried out by collecting washwater and sweepsand generated from street sweeping, road surface sampling, and flow-proportional stormwater sampling on several occasions. The liquid and solid samples were analyzed for metals, polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), oxy-PAH, aliphatics, aromatics, phthalates, and MP. The occurrence of OP was also analyzed with a non-target screening method of selected samples. Microplastics, i.e. plastic fragments/fibers, paint fragments, tire wear particles (TWP) and bitumen, were analyzed with a method based on density separation with sodium iodide and identification with a stereo microscope, melt-tests, and tactile identification. MP concentrations amounted to 1500 particles/L in stormwater, 51,000 particles/L in washwater, and 2.6 × 106 particles/kg dw in sweepsand. In stormwater, washwater and sweepsand, MP ≥20 μm were found to be dominated by TWP (38%, 83% and 78%, respectively). The results confirm traffic as an important source to MP, OP, and metal emissions. Concentrations exceeding water and sediment quality guidelines for metals (e.g. Cu and Zn), PAH, phthalates, and aliphatic hydrocarbons in the C16–C35 fraction were found in most samples. The results show that the street sweeper collects large amounts of polluted materials and thereby prevents further spread of the pollutants to the receiving stormwater.
22.	Järlskog, Ida, 1991-, et al. (författare) Trafiken – ett miljöproblem som rullar på 2023. - 1 Ingår i: Luft & miljö. Om luftmiljö och svensk luftövervakning 2023. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789162013080 ; , s. 48-53 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I dag står slitaget av vägar, däck och bromsar för 44 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av inandningsbara partiklar (PM10). Slitage av däck bedöms dessutom vara den största källan till mikroplast. Är den pågående elektrifieringen lösningen, eller skapar den bara andra problem?
23.	Järlskog, Ida, 1991-, et al. (författare) Trafikrelaterade mikroplaster i luftburna partiklar : Sammanställning av källfördelning i prover från Hornsgatan och Sveavägen 2020–2021 2024 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport har partikelinnehållet i luftprover insamlade med passiva Sigma-II mätare i anslutning till befintliga mätstationer på Hornsgatan och Sveavägen analyserats och sammanställts. Prover samlades in under tre perioder mellan oktober och december 2020 samt under fyra perioder mellan mars och april 2021. Syftet har varit att kvantifiera andelen trafikrelaterad mikroplast i proverna, det vill säga däckpartiklar och vägmarkeringspartiklar. Alla prover har analyserats med en automatiserad SEM/EDX-metod i storleksfraktionen 1‒80 μm och partiklarna har kategoriserats in i följande partikelklasser: mineralpartiklar, metallpartiklar, organiska partiklar (t.ex. växtdelar och pollen), däckpartiklar större än 5 μm, bitumenpartiklar större än 5 μm, däck- och bitumenpartiklar mindre än 5 μm (TBiWP <5 μm), vägmarkeringspartiklar samt glaspärlor. Resultaten presenteras både som relativ sammansättning, det vill säga antal partiklar/partikelklass (%), masskoncentration i μg/m3, och som massprocent (%). Resultaten redovisar både hela den provtagna fraktionen, 1‒80 μm, och uppdelat i storleksfraktionen 2.5‒10 μm, där den sistnämnda är tänkt att kunna jämföras med befintliga luftmätningar.
24.	Järlskog, Ida, 1991-, et al. (författare) Utvärdering av städmaskiners förmåga att reducera vägdammsförrådet i gatu- och tunnelmiljöer : En fältstudie i Trondheim 2016 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract VTI har i maj 2016 på uppdrag av Statens vegvesen i Trondheim genomfört en fältstudie i Strindheimtunnelen samt på Haakon VII gate med syfte att jämföra och utvärdera städmaskiners och teknikers förmåga att reducera vägdammsförrådet i gatu- och tunnelmiljöer. VTI genomförde provtagningar med dammprovtagaren Wet Dust Sampler II (WDS II) före och efter städinsatserna. Studien visade att vägdammsförrådet blev större efter en första städinsats med BEAM rotorclean i tunneln (endast vägbana) än före städning. Detta antas bero på att vägdamm spolas ut från kanten alternativt att cementerat vägdamm i beläggningstexturen lösgjorts. Efter en andra städinsats då väggar och tak först städades varefter vägbanan städades igen kunde en sänkning av dammförrådet uppmätas, dock endast i vägbanan, inte närmast kanten.På Haakon VII gate testades två olika städmaskiner: Disa Clean och Val’Air rotor cleaner. Den förstnämnda är en torr vakuumsug medan den sistnämnda utför roterande högtryckstvättning kombinerad med vakuumsug. Körbanan delades upp i sex sektioner, där en specifik städstrategi användes i varje sektion (kallas fält i denna studie). Provtagning genomfördes i varje fält före och efter städinsats. Resultatet i denna studie visade att störst effekt erhålls vid användande av Disa Clean i kombination med högtrycksspolning samt vid användande av Val’Air rotor cleaner med en körhastighet på 3 kilometer i timmen. I båda fall uppmättes en markant skillnad i dammförråd före och efter städning.
25.	Mattsson, Karin, et al. (författare) Tyre and road wear particles from source to sea 2023 Ingår i: Microplastics and Nanoplastics. - : Springer. - 2662-4966. ; 3:1 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Tyre and road wear particles (TRWP) are an important microplastics contributor to the environment, although direct observations along suggested pathways are virtually absent. There are concerns for both human health and ecosystems from TRWP exposure and leached chemicals. Due to great analytical challenges in detection and characterization, almost nothing is known about the physicochemical characteristics, occurrence, fate and transport of TRWP in the environment. Diverse tyre types exist for different seasons and vehicle profiles, and their formulations are undisclosed proprietary information.Here we show TRWP dispersion in marine sediments, and a direct link between tyre formulation, tread hardness and TRWP emissions. Softer tyres with higher natural rubber and carbon black content generate higher particle wear. Sediment TRWP dominates the microplastics assemblage close to the city, while showing a much more steeply reducing concentration gradient with distance from the source, suggesting different transport behaviour compared to lower density microplastics. This implies that urbanized coastal ecosystems are impacted by the accumulating TRWP, with consequences for sediment ecosystems.
26.	Niska, Anna, 1971-, et al. (författare) Utvärdering av sopsaltning på cykelstråk i Stockholm vintern 2016/17 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract VTI fick i uppdrag av Stockholms stad att under vintersäsongen 2016/17 fortsätta utvärdera sopsaltmetoden som används för vinterväghållning av cirka 18 mil prioriterade cykelstråk. Det är fjärde säsongen i rad som VTI genomför en uppföljning. De tidigare säsongernas resultat finns sammanställda i VTI notat 28-2015, VTI notat 29-2015 samt VTI PM 2016-12-01 (Diarienummer: 2013/0390-9.1). Sopsaltmetoden innebär att en sopvals röjer/borstar bort snön från cykelvägen som därefter prepareras med saltlösning eller befuktat salt, NaCl (natriumklorid). Saltning kan ske både i preventivt syfte, innan nederbörd för att cykelvägen ska klara lägre temperaturer och nederbörd innan tillfrysning sker, eller under ett snöfall. Det är viktigt att förhindra att snön fäster till beläggningen och blir svår att borsta bort. En av de största svårigheterna med metoden har varit att hitta borstar som är tillräckligt effektiva för att sopa bort vatten och nederbörd från cykelvägen. Om det blir vatten kvar späds saltet ut och markant högre saltgivor behöver läggas ut för att förhindra till- eller återfrysning jämfört med om vattnet sopas bort innan saltutlägg.I detta notat har vinterns mätningar sammanställts, både de kontinuerliga som genomförts på samma plats sedan projektets start och de mer specifika fokusmätningar som tagits fram till denna säsong. Vintern 2016/17 var överlag mild, med medeltemperaturer högre än det ”normala” och relativt lite nederbörd. Ett undantag är det kraftiga snöfall som startade den 8 november och lamslog hela Stockholm.Våra observationer i fält visar på att sopsaltmetoden fungerar bra så länge förarna är ute i tid, nederbörden inte blir för kraftig eller temperaturen för låg. Om en sträcka inte hinner med att åtgärdas under ett snöfall är risken stor att det bildas en isbark av kompakterad snö som är i princip omöjlig att få bort med bara borste och salt. Om en isbark uppstått är det ingen idé att sprida några gram saltlösning och borsta ytan då detta snarare polerar isen och gör den än mer hal. Det är då bättre att ploga/riva bort isbarken och därefter återgå till sopsaltning när vädret tillåter
27.	Polukarova, Maria, 1992-, et al. (författare) Organic pollutants, nano- and microparticles in street sweeping road dust and washwater 2020 Ingår i: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 135 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Road areas are pollution hotspots where many metals, organic pollutants (OPs) and nano/microparticles accumulate before being transported to receiving waters. Particles on roads originate from e.g. road, tyre and vehicle wear, winter road maintenance, soil erosion, and deposition. Street sweeping has the potential to be an effective and affordable practice to reduce the occurrence of road dust, and thereby the subsequent spreading of pollutants, but there is currently little knowledge regarding its effectiveness. In this paper we investigate the potential of street sweeping to reduce the amounts of OPs and nano/microparticles reaching stormwater, in a case study sampling road dust and washwater from a street sweeping machine, road dust before and after sweeping, and stormwater. The compound groups generally found in the highest concentrations in all matrices were aliphatics C5–C35 > phthalates > aromatics C8–C35 > PAH-16. The concentrations of aliphatics C16–C35 and PAHs in washwater were extremely high at ≤ 53,000 µg/L and ≤ 120 µg/L, respectively, and the highest concentrations were found after a 3-month winter break in sweeping. In general, fewer aliphatic and aromatic petroleum hydrocarbons and PAHs were detected in road dust samples than in washwater. The relative composition of the specific PAH-16 suggests tyre wear, vehicle exhausts, brake linings, motor oils and road surface wear as possible sources. The study indicates that many of the hydrophobic compounds quantified in washwater are attached to small particles or truly dissolved. The washwater contains a wide range of small particles, including nanoparticles in sizes from just below 1 nm up to 300 nm, with nanoparticles in the size range 25–300 nm present in the highest concentrations. The results also indicated agglomeration of nanoparticles in the washwater. The street sweeping collected a large amount of fine particles and associated pollutants, leading to the conclusion that washwater from street sweeping needs to be treated before disposal.
28.	Rødland, Elisabeth S., et al. (författare) Analytical challenges and possibilities for the quantification of tire-road wear particles 2023 Ingår i: TrAC. Trends in analytical chemistry. - : Elsevier. - 0165-9936 .- 1879-3142. ; 165:August Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract As one of the largest sources of microplastic particle emissions, tire-road wear particle mixtures (TRWPs) pose a potentially high threat to various environmental compartments. Their heterogenous properties, from varying particle size, density, shape, texture, elemental and chemical composition, cause chal-lenging analytical workflows. Current analytical methods for TRWP can be summarized in two main groups: single-particle-based and bulk-based methods. Both groups include a large variation of methods, with different demands for sampling and sample pre-treatment, and different possible outputs. This review provides an overview of the current analytical methods used for TRWP studies and in particularly quantifications, with focus on methods that have been peer-reviewed and tested for environmental samples. The review presents current possibilities and limitations with the different analytical ap-proaches, as well as highlighting gaps in the current TRWP knowledge and information needed to move this research field forward.
29.	Wilkinson, Tim, 1978, et al. (författare) Shades of grey-tire characteristics and road surface influence tire and road wear particle (TRWP) abundance and physicochemical properties 2023 Ingår i: Frontiers in Environmental Science. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-665X. ; 11 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract There is mounting evidence that tire wear particles can harm natural systems, but worldwide trends in car weight and car usage, mean emissions are set to increase. To control tire wear emissions and help understand fate and transport, detailed characterisation of the particles, and the relationship between road surface properties and emission profiles is needed. This study deployed a suite of experiments utilising the advanced road simulator of the Swedish National Road and Transport Research Institute to compare seasonal tire types from three brands. An extraction method was developed for a coarse (>30 mu m) fraction of tire and road wear particles (TRWP), and a comprehensive physicochemical characterisation scheme applied to both TRWP and tire-tread, including microscopy, energy-dispersive X-ray spectroscopy and pyrolysis-GC/MS. Road simulator dusts and hand-picked TRWP showed differences in shape, numbers, and mass between tire types and brands, and between asphalt and cement concrete road surfaces. Contrary to accepted perceptions, tactile analyses revealed that firm-elastic TRWP comprised only a minor proportion of TRWP. Fragile and chemically distinct tire-road-derived particles, termed here sub-elastic TRWP, comprised 39-100% of TRWP. This finding raises urgent questions about overall TRWP classification and identification features, resistance to weathering, and environmental fate. At the same time, differences in TRWP generation between tire formulations, and road surfaces, show potential for controlling emissions to reduce global impacts.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Järlskog Ida 1991) "

Avgränsa träffmängd

År