| 1. |
- Andersson, Jens, et al.
(författare)
-
Kiselalger som surhetsindikator Försöksomgång 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biologiska provtagningar i form av bottenfaunaprovtagningar har genomförts inom kalkningsverksamhetens uppföljningsprogram under en lång rad år. Resultaten av dessa hjälper till vid bedömning av surhetsförhållanden och hur framgångsrik kalkningen varit, men ger också ofta motstridiga resultat. Överrensstämmelsen med uppmätta vattenkemiska värden är ibland dålig. En alternativ metodik, surhetsbedömning med hjälp av kiselalger finns dock framtagen. I en jämförelse, gjord av Cecilia Andrén, ITM, Stockholms universitet, mellan bottenfaunaprovtagning och kiselalgsprovtagning i ett annat projekt visade sig kiselalgerna i mycket högre grad korrespondera med hur vattenkemin sett ut. I Värmlands län har under 2007 ett test av metodiken med kiselalgsprovtagning genomförts på tio lokaler. Metodiken visade sig fungera lika bra, och i flera fall bättre än provtagning med hjälp av bottenfauna både i sjöar och vattendrag. Som försurningsindikator fungerar till synes kiselalger bättre än bottenfauna. Man förlorar dock vid en övergång till enbart kiselalgsprovtagning de extra data om sällsynta/rödlistade man får vid bottenfaunaprovtagningen
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2015 : Delrapport: UC4LIFE - "E2. Monitoring" och regional miljöövervakning - kiselalger 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport utgör en delrapportering inom övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som "genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar". Undersökningen utgör även en del av den regionala över-vakningen av kiselalger 2015. Inom UC4LIFE:s skånska projektområden Fyleån och Klingavälsån, tillhörande Nybroåns respektive Kävlingeåns vatten-system, har totalt fyra lokaler upp- respektive nedströms åtgärd undersökts med avseende på kiselalger 2013-2015. I Fyleån nedströms åtgärd togs prov även 2012 (inom regional miljöövervakning). Dessutom har Trydeån upp-ströms sammanflödet med Fyleån samt Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån undersökts 2012 och 2015.Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer som går under samlingsnamnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland annat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättning-en speglar därför vattnets kvalitet.Huvudsyftet med denna delrapportering är att tillgängliggöra resultaten från kiselalgsundersökningen i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån. Kiselalgsun-dersökningen ingår som en del i övervakningen (UC4LIFE, E.2 Monitoring) för att ge en bild av kiselalgssamhället före och efter restaureringsåtgärd. Fyleån har återmeandrats sommaren 2013 och Klingavälsån under hösten 2014.Jarlman Konsult AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, utfört kiselalgsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet utfördes 11 september 2015 av Marie Eriksson och Lars Risinger (Länsstyrel-sen i Skåne län). Amelie Jarlman har analyserat och bearbetat resultaten av kiselalgerna samt skrivit huvuddelen av rapporten. Samma index och bedöm-ningsgrunder som används inom vattenförvaltningsarbetet och regional miljö-övervakning, för att bedöma status utifrån kiselalgssamhället samt ekologisk status, har använts här. Projektet har delvis bekostats med medel från UC4LIFE-projektet, men till största delen av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för regional miljöövervakning, vattenförvaltningsarbetet och 1:12 anslaget.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 : statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fyra av de 26 undersökta vattendragslokalerna år 2010 bedömdes tillhöra klass 1 hög status, nämligen Holjeån vid Ljungryda-Östafors, Holjeån vid Näsum, Vieån samt Lillån (Visseltofta). Den sistnämnda klassades dock som sur (se nedan).Byaån, Hovdalaån, Mjöån i Åbjär, Almaån nära utflödet i Helge å, Önnerupsbäcken (se nedan), Vinnö å i Lommarp, Tuvebäcken, Vramsån i Årröd och Tormestorpsån hamnade i klass 2, god status. Alla utom Byaån, Hovdalaån och Mjöån i Åbjär befann sig emellertid i den nedre delen av klassintervallet. Framförallt Tuvebäcken, Vramsån i Årröd och Tormestorpsån kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 3, måttlig status. Önnerupsbäcken hade ett mycket lågt antal räknade arter och mycket låg diversitet, vilket tyder på någon annan form av störning. Troligen beror detta på att tillgången på växtsubstrat vardålig med alltför unga växter på lokalen. En tidigare undersökning något högre uppströms i Önnerupsbäcken visade måttlig status, vilket är mer rimligt.Elva vattendragslokaler tillhörde klass 3, måttlig status: Vramsån i Köpinge, Välabäcken, Tommarpsån i Smedstorp, Tommarpsån i Järrestad, Mjöån uppströms utflödet i Helge å, Almaån nedströms Finjasjön, Gessiebäcken, Kävlingeån, Råån, Vinnö å i Karpalund och Kölebäcken. Av dessa hade Vramsån i Köpinge och Välabäcken indexvärden mycket nära gränsen mot klass 2, god status, och Vramsån i Köpinge kan sägas befinna sig i gränslandet mellan god och måttlig status. I Välabäcken var emellertid stödparametern TDI (andelen näringskrävande kiselalger) mycket hög, vilket stärker bedömningen måttlig status. Råån, Vinnö å i Karpalund och Kölebäcken hade indexvärden i den nedre delen av klassintervallet. Framförallt de två sistnämnda kan, p.g.a. hög respektive mycket hög andel föroreningstoleranta arter (%PT), sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status.Görslövsån och Humlebäcken hade de lägsta IPS-indexen i undersökningen 2010 och tillhörde klass 4, otillfredsställande status. I Görslövsån utgjordes en stor del av kiselalgssamhället av brackvattensarter, vilket visar att inflöde av vatten från Skälderviken sker på lokalen.Ur surhetssynpunkt bedömdes samtliga vattendrag, utom Lillån, ha alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden. Endast Lillån, uppströms Visseltofta sågverk, hade ett lågt indexvärde och hamnade i sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH ligger mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum är under 5,6.I årets kiselalgsundersökning har andelen deformerade (missbildade) skal analyserats. Erfarenheter från andra undersökningar har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Inga gränser för påverkan/icke-påverkan finns i dagsläget framtagna för Sverige, men förekomst av mer än 1 % deformerade skal visar troligen någon form av påverkan. 1-2 % deformerade skal noterades i Kävlingeån, Kölebäcken, Tommarpsån i Järrestad, Tommarpsån i Smedstorp, Almaån nära utflödet i Helge å, Hovdalaån, Vieån och Byaån. I Råån, Välabäcken, Gessiebäcken och Mjöån i Åbjär förekom 2-5 % deformerade skal, medan störst andel (5,9 %) missbildade skal påträffades i Tuvebäcken.I undersökningen av kopplingen mellan deformerade skal och bekämpningsmedelsförekomsten i 8 (egentligen 12) av lokalerna i vattendrag med hög jordbrukspåverkan, är materialet alltför litet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Resultaten indikerar trots det att bekämpningsmedel kan vara en av huvudorsakerna till den förhöjda andelen deformerade kiselalgsskal på de undersökta lokalerna. Däremot fanns ingen direkt koppling mellan andelen deformerade skal och statusen för kvalitetsfaktorn kiselalger, vilket var förväntat eftersom IPS-indexet endast är framtaget för att visa allmän närings- och föroreningspåverkan.Andelen deformerade skal verkar framförallt hänga samman med den sammanlagda halten bekämpningsmedel och därefter antalet substanser som påträffats på lokalen. Tidsmässigt verkar andelen deformerade skal framförallt spegla bekämpningsmedelsförekomsten de två till tre månaderna närmast före kiselalgsprovtagningen. Den sammanlagda giftigheten enligt toxindexet förklarar inte i lika hög grad förekomsten av deformerade skal, vilket i sin tur kan bero på att ingen hänsyn har tagits till en eventuell ”cocktaileffekt”.I den mer omfattande utvärderingen av kiselalger och miljögiftspåverkan som kommer att genomföras av flera län under 2011 behöver fler studier göras. Helst bör både kiselalgsprov och vattenprov för bekämpningsmedelsanalys tas varje månad under perioden maj till september. Av kostnadsskäl är detta kanske inte möjligt men då bör kiselalgsprov tas i september och vattenprov för bekämpningsmedel varje månad från åtminstone juli till september. I projektet bör möjligheten att utveckla ett kiselalgsindex med avseende på gifter – i likhet med surhetsindexet – undersökas.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport redovisar den regionala övervakningen av kiselalger i Skåne län 2015. Totalt har 17 lokaler undersökts, varav 6 inom UC4LIFE och 11 inom miljöövervakning/screening. På tre av de sistnämnda lokalerna har även jämförelser med bekämpningsmedelsanalyser gjorts. Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer som går under samlings-namnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland annat stenar och vatten-växter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vatt-nets kvalitet.Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne utfört kisel-algsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet utfördes under september 2015 av Marie Eriksson, med hjälp av Pardis Pirzadeh och Lars Risinger (Länsstyrelsen Skåne) samt Birthe Bruun. Amelie Jarlman har utfört kiselalgsanalyserna, sammanställt resultaten och skrivit den delen av rapporten. Marie Eriksson har bearbetat analysresultaten av bekämpningsme-del och deras eventuella koppling till andelen missbildade kiselalgsskal, skrivit övriga delar av rapporten, tagit fram kartfigurer samt slutredigerat rapporten. Undersökningen har till största delen bekostats av Havs- och vattenmyndig-heten inom ramen för regional miljöövervakning, vattenförvaltningsarbetet och 1:12-anslaget samt i viss mån av medel från UC4LIFE-projektet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne 2019
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen Skåne har kiselalger år 2019 undersökts på 38 lokaler, varav åtta stycken inom regional miljöövervakning – tidsserier/screening, fyra inom uppföljning UC4LIFE, 13 inom ramen för 1:11-anslaget Åtgärder för havs- och vat-tenmiljö samt 13 inom kalkeffektuppföljning (5 sjöar och 8 vattendrag). På miljöövervakningslokalerna 2019 visade kiselalgsundersökningarna i Rössjö-holmsån vid Munka-Ljungby (Si26M), Klingstorpabäcken vid Färingtofta (Si60M) och Hovdalaån vid Hovdala slott (Si51M) klass 1, hög status. I både Klingstorpabäcken och Hovdalaån låg indexvärdet i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Vramsån vid Årröd (Si46M), Tommarpsån MÖV-lokal musslor (Si92M) och Bråån vid Röva-rekulan (Si29M) hamnade i klass 2, god status. De två sistnämnda låg relativt nära respektive nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Bråån SO Åkarp (Si76M) och Bråån vid Pärup (Si145M) hade IPS-värden som motsvarar klass 3, måttlig status. An-delen föroreningstoleranta former (%PT) var i båda fallen betydande och mängden näringskrävande former mycket stor. I Klingavälsån, både uppströms åtgärd UC4LIFE (Si97M) och nedströms åtgärd (Si98M), motsvarade IPS-indexet år 2019 klass 3, måttlig status. På uppströmslokalen låg indexvärdet relativt nära gränsen mot klass 2, god status, medan nedströmslokalen hade ett något lägre (sämre) indexvärde. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) hamnade 2019 i klass 2, god status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status. I Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) visade kiselalgerna klass 3, måttlig status, men IPS-värdet låg nära gränsen mot god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor på nedströmslokalen, vilket stärker klassningen måttlig status. Snällerödån vid N. Rörum (Si157M), Snällerödsån uppströms inflödet i Rönne å (Si158M), Skärån vid Bonnarp (Si159M), Skärån vid Järbäck (Si160M), Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M) samt Hunserödsbäcken vid Ällekärr (Si163M) hade 2019 IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Samtliga ligger dock i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Klövabäcken vid Älgahult (Si162M), Hallabäcken vid Skaf-tarp (Si164M), Hallabäcken uppströms inflödet i Vege å (Si165M) och Skavebäck vid Skave (Si166M) hamnade i klass 2, god status, men samtliga (framför allt Hallabäcken uppströms inflödet i Vege å) låg mer eller mindre nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Brandstorpsbäcken (Görslövsån; Si108M) hade 2019 ett IPS-index som mots-varar klass 3, måttlig status. Vattendragslokalerna med de sämsta resultaten var Ska-vebäck, i biflöde nedströms Kullabygdens Handelsträdgård AB (Si146M), som till-hörde klass 4, otillfredsställande status (i den sämre delen av klassintervallet) samt Hasslarpsån vid Skavebäck-källa (Si147M) som bedömdes ligga i klass 5, dålig status. I Skavebäck noterades en mycket stor andel (42 %) och i Hasslarpsån en anmärknings-värt stor andel (ca 84 %) föroreningstoleranta kiselalger (%PT). Alla de 13 undersökta vattendragen/sjöarna inom kalkeffektuppföljningen 2019 tillhörde klass 1, hög status. I stort sett alla punkterna inom miljöövervakning – screening, uppföljning UC4LIFE och 1:11-anslaget, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, hade 2019 ACID-värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger. Endast i Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M) och i Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M) noterades måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/el-ler pH-minimum under 6,4). Båda indexvärdena låg dock mer eller mindre nära grän-sen mot nära neutrala förhållanden. I kalkeffektuppföljningen visade ACID-indexet i Vilshultsån (Si118M) alkaliska förhållanden (årsmedel-pH över 7,3). Här var både antalet räknade taxa och diversi-teten mycket låga, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum group II utgjorde 95 % av kiselalgssamhället. Detta medför en riskflaggning av lokalen och pekar på att någon form av störning föreligger. Kättebodabäcken (Si73M) hade nära neutrala förhållanden (årsmedel-pH 6,5-7,3). Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden (årsmedel-pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4) i Hjärtasjön (Si152M), Enegylet (Si151M), Bodarpa sjö (Si155M), Norra Smedsjön (Si153M), Kilingaån (Si156M), Sandören (Si154M), Rönnebodaån nedre (Si122M) och Simontorpsån nedre (Si82M). Indexvärdet i de tre förstnämnda sjöarna låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan Simontorpsån ham-nade relativt nära sura förhållanden. Ekeshultsån (Si71M), Krusån (Si69M) och Lillån (Si54M) hade ACID-index som visar sura förhållanden (årsmedel-pH 5,4-5,9 och/el-ler pH-minimum under 5,6). En klassning av sammanvägd status för påväxt har gjorts utifrån statusklassningen av IPS-indexet och surhetsklassningen av ACID-indexet (figur 1). I samtliga vattendrag med alkaliska eller nära neutrala förhållanden är sammanvägd status för påväxt den-samma som statusklassningen utifrån IPS. I Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M), Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M), Enegylet (Si151M), Hjärtasjön (Si152M), Norra Smedsjön (Si153M), Sandören (Si154M), Bodarpa sjö (Si155M), Rönnebodaån nedre (Si122M), Kilingaån (Si156M) och Simontorpsån nedre (Si82M), som hade hög IPS-status och måttligt sura förhål-landen, blir den sammanvägda statusen för påväxt hög. Ekeshultsån (Si71M), Krusån (Si69M) och Lillån (Si54M), som hade hög IPS-status och sura förhållanden, får också en sammanvägd status för påväxt som är hög. När andelen missbildade kiselalgsskal är 2 % eller större görs en riskflaggning av lo-kalen. I Hasslarpsån Skavebäck-källa (Si147M) påträffades 4,4 % missbildade skal, vil-ket motsvarar en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening. En betydande påverkan (2-4 % missbildade skal) noterades på åtta loka-ler, nämligen Bråån Rövarekulan (Si29M); 3,5 %), Bråån Pärup (Si145M), Klinga-välsån uppströms åtgärd (Si97M), Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M), Skärån vid Järbäck (Si160M), Skavebäck vid Skave (Si166M), Brandstorpsbäcken (Si108M) och Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M). De sju sistnämnda hade mellan 2,0-2,6 % miss-bildade skal, dvs. de låg i den bättre delen av klassintervallet betydande påverkan (2-4 %). Av de övriga 29 undersökta lokalerna visade missbildningsfrekvensen en svag på-verkansgrad (1-2 %) på 15 lokaler, medan de resterande 14 hade under 1 % missbil-dade skal (försumbar påverkan).
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2019-09-16
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen har kiselalger år 2019 undersökts på tio lokaler i vatten-drag som mynnar i Finjasjön. Hogabäcken (F-P4) hade 2019 ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 2, god status. I Hovdalaån (F-P2b), Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3), Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH), Svartevadsbäcken nedströms pumpstation (F-P5c) och Mjölkalångaån (F-P5) motsvarade kiselalgsindexet IPS klass 2, god status. Av dessa låg Hovdalaån i närheten av gränsen mot klass 3, måttlig status. Andelen förore-ningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket liten, liten eller endast svagt förhöjd på dessa lokalerna och mängden näringskrävande former (TDI) var måttligt stor. Maglekärrsbäcken nedströms Magle våtmark (F-P8u) och Tormestorpsån (F-P1a2) hamnade i klass 3, måttlig status. Indexvärdet i Tormestorpsån låg nära klass 2, god status, men eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och an-delen föroreningstoleranta former (%PT) måttligt stor bör klassningen måttlig status stämma. I Sötekärrsbäcken (F-P18) och Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) var IPS-värdena låga och visade klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningsto-leranta kiselalger (%PT) var stor respektive mycket stor. De flesta lokalerna i denna undersökning hade år 2019 värden på surhetsindexet ACID som motsvarar alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala förhål-landen (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan fö-religger. I Sötekärrsbäcken (F-P18) och Mjölkalångaån (F-P5) visade ACID-indexen mått-ligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4). Sötekärrsbäcken expertbedömdes dock till nära neutrala förhållanden, bl.a. eftersom indexvärdet låg mycket nära klassgränsen. I Mjölkalångaån låg ACID-värdet relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. En sammanvägd klassning av statusklassningen utifrån IPS-indexet och surhetsklass-ningen utifrån ACID-indexet har gjorts. På de åtta lokaler, som hade alkaliska eller nära neutrala förhållanden, blir den sammanvägda klassningen densamma som status-klassningen utifrån IPS (se ovan). Detsamma gäller för Sötekärrsbäcken och Mjölka-långaån, vilka trots relativt låga ACID-värden har expertbedömts till att inte vara för-surningspåverkade. I Maglekärrsbäcken uppströms Finjasjön (F-P8) påträffades 2,4 % missbildade skal och i Tormestorpsån (F-P1a2) samt Svartevadsbäcken uppströms pumpstation (F-P5cH) noterades 2,2 %. Detta bör motsvara en betydande påverkan (2-4 %) av be-kämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening och innebär en riskflagg-ning av dessa lokaler. I alla tre fallen ligger dock andelen nära gränsen mot svag på-verkan (1-2 %; ingen riskflaggning). Sötekärrsbäcken (F-P18) och Matterödsån (Målebökebäcken; F-P3) hade en liten mängd missbildade skal – 1,5 respektive 1,2 % – vilket pekar på en svag påverkan, medan övriga lokaler hade under 1 % missbildade skal (försumbar påverkan).
|
|
| 12. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Kiselalgsunderökningar i vattendrag i Skåne 2016
- 2017
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten redovisar resultat från samtliga kiselalgsundersökningar som genomfördes av Länsstyrelsen Skåne under 2016. Huvudsyftet är att ge en bild av kiselalgssamhället och att bedöma statusen för kvalitetsfaktorn påväxt på de olika lokalerna. Sammanlagt 32 lokaler i 23 skånska vattendrag undersöktes. Av dessa lokaler är sju screeninglokaler, sju är tidsserielokaler där förändringen över tid följs, fyra lokaler är en fortsättning på UC4LIFE-projektet och följer upp effekten av vidtagna restaureringsåtgärder, fjorton är kalkeffektuppföljningslokaler. Kiselalgsundersökningarna har samordnats och samfinansierats inom ramen för Länsstyrelsen Skåne regionala miljöövervakning och vattenförvaltningsarbete
|
|
| 13. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport utgör en sammanställning av de lokaler som har undersökts med avseende på kiselalger i vattendrag kring Ivösjön, Skräbeåns vattensystem, under perioden 2012-2014.Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska alger som går under samlingsnamnet påväxt, eftersom de sitter fast på bland annat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vattnets kvalitet.Huvudsyftet med denna sammanställning är att få en samlad bild av statusen med avseende på kiselalgssamhället i framförallt de vattendrag som rinner till Ivösjön, men också i det vattendrag som rinner ut från sjön. Undersökningarna ingår även i den regionala miljöövervakningen 2014.Sammanställningen av kiselalgsresultaten 2012-2014 har initierats och till största delen bekostats av Ivösjökommittén. Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Ivösjökommittén genomfört sammanställningen, tillsammans med Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne, inom ramen för regional miljöövervakning och vattenförvaltningsarbetet. De flesta kiselalgsprover som redovisas för 2012-2014 har tagits av Marie Eriksson, med hjälp av medlemmar i Skräbeåns vattenråd, Skräbeåns vattenvårdskommitté och Bromölla kommun. Resterande prov har tagits inom ramen för Skräbeåns recipientkontroll. Amelie Jarlman har analyserat samtliga prov. Ivösjökommitténs rapport har omarbetats layoutmässigt av Marie Eriksson, för att passa i Länsstyrelsens rapportserie.
|
|
| 14. |
- Jarlman, Amelie, et al.
(författare)
-
Kiselalger i vattendrag i Kronobergs län 2013 : En undersökning av 27 lokaler
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI Kronobergs län undersöktes år 2013 kiselalger på 27 vattendragslokaler. Statusklass-ningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vat-tendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och förore-ningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Alla lokaler utom två bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Flera av dessa klassades dock som sura eller mycket sura. 14-86 Bäck från Furen hamnade relativt nära gränsen mot god status.5-88 Helge å ((mellan Virestadssjöarna) och 16-88 Bäck från Kölnen hamnade i klass 2, god status. Mängden näringskrävande former (TDI) var något förhöjd på båda lokaler-na, vilket överensstämmer med klassningen god status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.23-86 Lillån (Älghult) och 3-86 Tvärån bedömdes ha alkaliska förhållanden (årsme-delvärdet för pH över 7,3). Tvärån låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållan-den. I Lillån (Älghult) kan en ensidig artdominans i kiselalgssamhället ha gjort att ACID-indexet blivit för högt.Sju lokaler hade ACID-index som visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3), nämligen 4-88 Ljungabäcken, 21-98 Lagan, 5-88 Helge å (mel-lan Virestadssjöarna) , 15-88 Kvarnbäcken, 12-88 Prästebodaån, 34-86 Hjortsbergaån och 1-86 Horgeån. ACID-värdet låg dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden i 1-86 Horgeån.Åtta lokaler – 14-86 Bäck från Furen, 33-86 Bäck från Lillesjön, 8-86 Yttre kanalen (Bramstorp), 7-86 Yttre kanalen (Målen), 18-82 Stångsmålaån, 16-88 Bäck från Kölnen, 31-86 Skaddeån och 6-88 Lillån (Väraberga) – hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. De två förstnämnda låg nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, me-dan de två sistnämnda låg nära gränsen mot sura förhållanden.29-86 Lekarydsån, 13-88 Helge å, 27-82 Bäck från Stora Hensjön, 24-88 Lillån (Hal-laryd), 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden, 2-86 Bäck från Vasen och 10-88 Bäck vid Garanshultasjön bedömdes ha sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum är under 5,6.. De fyra först-nämnda låg mer eller mindre nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.I 32-88 Ålabäcken, 26-82 Bäck till Sandsjön och 20-86 Badebodaån motsvarade index-värdet mycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH ligger un-der 5,5 och/eller att pH-minimum är lägre än 4,8. De två förstnämnda låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden.
|
|
| 15. |
- Jarlman, Amelie, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 2013. : Delrapport: UC4LIFE - ”E2. Monitoring” och regional miljöövervakning - kiselalger 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande undersökning ingår i övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som ”genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar”. Undersökningen utgör även en del av den regionala övervakningen av kiselalger 2013. Undersökningen har bekostats av UC4LIFE samt av Länsstyrelsen Skånes regionala miljöövervakning och vattenförvaltningsarbete.Undersökningen avser att ge underlag för uppföljning av de restaureringsåtgärder (bland annat i form av återmeandring), som har genomförts och kommer att genomföras i Fyleån och Klingavälsån inom UC4LIFE-projektetet. I Fyleån har två lokaler undersökts, varav lokalen Si96M Fyleån-nedströms Eriksdalsvägen ligger uppströms åtgärden och lokalen Si93M Fyleån-uppströms sammanflödet med Trydeån ligger nedströms åtgärden. Den sistnämnda lokalen undersöktes även 2012 inom den regionala miljöövervakningen, d.v.s. innan grävningarna hade påbörjats i Fyleån. I Klingavälsån har två lokaler undersökts, för att få en försituation inför att ån ska grävas om. Även här har en upp- och en nedströmslokal till åtgärden valts, Si97M Klingavälsån - nedströms Ilstorpsvägen respektive Si98M Klingavälsån - uppströms järnvägsbro.Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.).
|
|
| 16. |
- Jarlman, Amelie, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 2014. : Delrapport: UC4LIFE - ”E2. Monitoring” och regional miljöövervakning - kiselalger 2014
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande undersökning ingår i övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som ”genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar”. Undersökningen utgör även en del av den regionala övervakningen av kiselalger 2014. Undersökningen har bekostats av UC4LIFE samt av Länsstyrelsen Skånes regionala miljöövervakning och vattenförvaltningsarbete.Undersökningen avser att ge underlag för uppföljning av de restaureringsåtgärder (bland annat i form av återmeandring), som har genomförts och genomförs i Fyleån och Klingavälsån inom UC4LIFEprojektetet. I Fyleån har två lokaler undersökts, varav lokalen Si96M Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE ligger nedströms Eriksdalsvägen och lokalen Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE ligger uppströms sammanflödet med Trydeån. Den sistnämnda lokalen undersöktes även 2012 inom den regionala miljöövervakningen, d.v.s. innan grävningarna hade påbörjats i Fyleån. I Klingavälsån har två lokaler undersökts, både förra året 2013 för att få en försituation samt i år 2014 då ån håller på att grävas om. Även här har en upp- och en nedströmslokal till åtgärden valts: Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE ligger nedströms Ilstorpsvägen och Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE ligger uppströms järnvägsbron.Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.).
|
|
| 17. |
- Jarlman, Amelie
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västmanlands län 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medins Biologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län undersökt kiselalger på 23 vattendragslokaler. Undersökningen är ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ”Biologisk mångfald”.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Jarlman, Amelie, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i Ybbarpsån och Klingstorpabäcken 2014.
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande undersökning utgör en del av vattenförvaltningsarbetet med att karakterisera och statusklassificera vattenförekomster, men också en del av den regionala miljöövervakningen. Syftet är att få en bättre kunskap om tillståndet i Ybbarpsån (Rönneåns vattensystem) utifrån kiselalgssamhället. Resultaten kan komma att användas i Miljö- och Marköverdomstolen gällande miljöprövningen av Perstorp AB, som är den största industriverksamheten i området. Undersökningen har bekostats med medel från vattenförvaltningsarbetet och regional miljöövervakning, Länsstyrelsen Skåne.Kiselalgsprov togs i Klingstorpabäcken och på fyra lokaler i Ybbarpsån – utflödet ur Ybbarpssjön, nedströms Perstorp AB, Storarydsdammens utlopp samt vid Herrevadskloster. Lokalerna vid utflödet ur Ybbarpssjön och i Klingstorpabäcken utgör referenser till övriga lokaler i Ybbarpsån och är alltså inte påverkade av Perstorp AB:s verksamhet.Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalgsarter har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.).
|
|
| 20. |
- Jarlman, Amelie, et al.
(författare)
-
Kiselalgundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen Skåne har kiselalger år 2020 undersökts på 26 lokaler, varav tio stycken inom regional miljöövervakning – tidsserier/screening, fyra inom uppföljning UC4LIFE samt 12 inom kalkeffektuppföljning (6 sjöar och 6 vattendrag).På miljöövervakningslokalerna 2020 visade kiselalgsundersökningarna i Snällerödån vid N. Rörum (Si157M), Tostarpsbäcken vid Tostarp (Si113M) och Rössjöholmsån vid Munka-Ljungby (Si26M) hög status. Klingstorpabäcken vid Färingtofta (Si60M), Bråån vid Rövarekulan (Si29M), Hovdalaån vid Hovdala slott (Si51M) och Vramsån vid Årröd (Si46M) hamnade i god status. I Klingstorpabäcken låg indexvärdet nära gränsen mot hög status, medan Vramsån låg relativt nära och Bråån vid Rövarekulan mycket nära måttlig status. Indexvärdena i Bråån vid Pärup (Si145M) och Tommarpsån MÖV-lokal musslor (Si92M) motsvarade måttlig status. Bråån SO Åkarp (Si76M) expertbedömdes, med hjälp av stödparametrarna TDI (näringskrävande kiselalger) och %PT (föroreningstoleranta former), till måttlig status. I Klingavälsån, både uppströms (Si97M) och nedströms åtgärd UC4LIFE (Si98M), motsvarade IPS-indexet måttlig status. Indexvärdena låg dock nära respektive relativt nära gränsen mot god status. Även i Fyleån, både uppströms (Si96M) och nedströms åtgärd UC4LIFE (Si93M), visade kiselalgerna måttlig status, men IPS-värdet på nedströmslokalen låg mycket nära gränsen mot god status. Elva av de tolv undersökta vattendragen/sjöarna inom kalkeffektuppföljningenhamnade i hög status. Strönhultsbäcken (Si119M) hade ett IPS-index som motsvarar god status, men indexvärdet låg nära gränsen mot hög status. I stort sett alla punkterna inom miljöövervakning och uppföljning UC4LIFE hade 2020 ACID-värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger. Endast i Tostarpsbäcken vid Tostarp (Si113M) noterades måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4). I kalkeffektuppföljningen visade ACID-indexet i Edre ström (Si120M), Drivån (Si123M), Osbysjön (Si170M) och Skeingesjön (Si171M) nära neutrala förhållanden (årsmedel-pH 6,5-7,3). Av dessa hamnade Drivån och Skeingesjön relativt nära respektive nära måttligt sura förhållanden. Surhetsindexet motsvarade måttligt sura förhållanden (årsmedel-pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4) i Strönhultsbäcken (Si119M), Rönnebodaån (S121M), Simontorpsån (Si124M), Rönnesjön 6(Si168M), Udryen (Si169M) och Orsjön (Si172M). Av dessa låg Rönnebodaån, Simontorpsån, Udryen och Orsjön mer eller mindre nära sura förhållanden. På två lokaler – Humlesjöbäcken (Si125M) och Abborrasjön (Si167M) – visade kiselalgerna sura förhållanden (årsmedel-pH 5,5-5,9 och/eller pH-minimum lägre än 5,6).En klassning av sammanvägd status för påväxt har gjorts utifrån statusklassningen av IPS-indexet och surhetsklassningen av ACID-indexet (figur 1). I samtliga vattendrag med alkaliska eller nära neutrala förhållanden är sammanvägd status för påväxt densamma som statusklassningen utifrån IPS, dvs. i Snällerödsån (Si157M), Klingstorpabäcken (Si60M), Rössjöholmsån (Si26M), Bråån vid Pärup (Si145M), Bråån SO Åkarp (Si76M), Bråån vid Rövarekulan (Si29M), Tommarpsån (Si92M), Hovdalaån (Si51M), Vramsån (Si46M), Klingavälsån uppströms (Si97M) och nedströms (Si98M) åtgärd UC4LIFE , Fyleån uppström (Si96M) och nedströms (Si93M) åtgärd UC4LIFE, Edre ström (Si120M), Drivån (Si123M), Osbysjön (Si170M) och Skeingesjön (Si171M).Den sammanvägda statusen blev hög i Tostarpsbäcken (Si113M), Rönnebodaån(Si121M), Simontorpsån (Si124M), Rönnesjön (Si168M), Udryen (Si169M) och Orsjön (Si172M), som hade hög status och måttligt sura förhållanden. Strönhultsbäcken (Si119M), som hade god status och måttligt sura förhållanden, får den sammanvägda statusen god. Humlesjöbäcken (Si125M) och Abborrasjön (Si167M), som hade hög status och sura förhållanden, får den sammanvägda bedömningen måttlig status.När andelen missbildade kiselalgsskal är 2 % eller större görs en riskflaggning av lokalen. I både Bråån vid Pärup (Si145M) och Bråån SO Åkarp (Si76M) påträffades 7,6 % samt i Bråån vid Rövarekulan (Si29M) 4,7 % missbildade skal, vilket i alla tre fallen motsvarar en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening (4-8 %). En betydande påverkan (2-4 % missbildade skal) noterades i Snällerödsån (Si157M; 2,7 %). Av de övriga 22 undersökta lokalerna visade missbildningsfrekvensen en svag påverkansgrad (1-2 %) på sju lokaler, medan resten hade under 1 % missbildade skal (försumbar påverkan).För att ta reda på vad som ger upphov till de höga andelarna missbildade skal hos kiselalgerna i Bråån och för att kunna föreslå lämpliga åtgärder, rekommenderas att kiselalger fortsätter att undersökas på de tre lokalerna samt att även andra undersökningar av bland annat bekämpningsmedel och tungmetaller genomförs.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Kahlert, Maria, et al.
(författare)
-
Diatoms as biomonitoring tools in Sweden
- 2006
-
Ingår i: Use of algae for monitoring rivers: 6th Int. Symp., Balatonfured, Hungary, 12-16 sept. 2006.. ; , s. 71-75
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
- Kahlert, Maria, et al.
(författare)
-
Harmonization is more important than experience—results of the first Nordic–Baltic diatom intercalibration exercise 2007 (stream monitoring)
- 2009
-
Ingår i: Journal of Applied Phycology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0921-8971 .- 1573-5176. ; 21:4, s. 471-482
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The goal of this study was a harmonization of diatom identification and counting among diatomists from the Scandinavian and Baltic countries to improve the comparison of diatom studies in this geographical area. An analysis of the results of 25 diatomists following the European standard EN 14407 during an intercalibration exercise showed that a high similarity was achieved by harmonization and not because of a long experience with diatoms. Sources of error were wrong calibration scales, overlooking of small taxa, especially small Navicula s.l., misidentifications (Eunotia rhomboidea was mistaken for Eunotia incisa) and unclear separation between certain taxa in the identification literature. The latter was discussed during a workshop with focus on the Achnanthes minutissima group, the separation of Fragilaria capucina var. gracilis from F. capucina var. rumpens, and Nitzschia palea var. palea from N. palea var. debilis. The exercise showed also that the Swedish standard diatom method tested here worked fine with acceptable error for the indices IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique) and ACID (ACidity Index for Diatoms) when diatomists with a low similarity (Bray–Curtis <60%) with the auditor in at least one of the samples are excluded.
|
|
| 24. |
- Kahlert, Maria, et al.
(författare)
-
Påväxt i rinnande vatten - kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006
- 2006. - 2006:25
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Båda kiselalgsindexen, IPS och ACID, fungerar väl och ger ett integrerat mått på vattenkemin under 12 månader innan provtagning. Enligt IPS-värdet hamnar de flesta vattendragen i denna undersökning i klass 1 (hög status). Undantag är Forsmarksån, Loån, Skärån, Passdalsån och Verkaån, som tillhör klass 2 (god status), samt Sagån, Kagghamraån och Ö. Anråsälven där indexresultatet motsvarar klass 3 (måttlig status). En granskning av tillgängliga data visar att nästan alla vattendrag ligger i samma påverkansklass som tidigare. Endast i Sagån verkar vattenkvaliteten ha försämrats. ACID återspeglar väl pH-medelvärdet 12 månader före provtagningen. När ACID faller lägre ut än uppmätt pH-medelvärde, såsom i Mälskarbäcken och Björnbackån, beror det på att ACID visar förekomsten av surstötar, vilka inte direkt syns i pH-årsmedelvärdet. Provtagningslokalen för vattenkemi i Rattån visade sig inte vara densamma som för kiselalgsprovtagningen, vilket kommer att åtgärdas. Alla vattendragslokaler bedömdes vara lämpliga för provtagning av kiselalger, bottenfauna och fisk.
|
|
| 25. |
- Meissner, Ylva, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gävleborgs län 2008
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IPS-indexet visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk föroreningi ett vattendrag. Nästan alla vattendragslokaler, som ingick i denna undersökning, bedömdestillhöra klass 1, hög status. Det var bara i Enångersån och Söderdalaån som IPS-värdet varlägre och vattendragen bedömdes tillhöra klass 2, god status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör. ACID-index var högst iEnångersån och motsvarade surhetsklass 1, alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdetför pH bör vara minst 7,3. Sammanlagt fem lokaler bedömdes ha alkaliska förhållanden,nämligen Gråsjöbäcken, Brobäcken, Örvallsbäcken, Norralaån och Enångersån. Indexvärdetlåg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden för tre av dessa; Gråsjöbäcken,Brobäcken och Örvallsbäcken.13 lokaler hamnade i klass 2, nära neutrala förhållanden (tyder på ett årsmedelvärde för pHmellan 6,5-7,3), nämligen Dalaån, Dånbäcken, Kölsjöån, Jättån, Lomsjöån, Laxbäcken, Långsnårsbäcken,Kolarsjöbäcken, Dalkarsbäcken, Mellanåsbäcken, Häsboån, Gnarpsån och Söderdalaån.I Gnarpsån låg indexvärdet mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden medanDalkarsbäcken och Häsboån låg nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.På 12 lokaler motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdetför pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH- minimum ligger under 6,4; Risbäcken,Tallsjöbäcken, Gäddtjärnsbäcken, Lobäcken, Svartbäcken, Kumsjöbäcken, Puckbäcken, V.Råbergsbäcken, Säverängsån, Abbortjärnsbäcken, Mössbobäcken och Kittebäcken. Av dessalåg Lobäcken i övre delen av indexintervallet, dvs. närmare gränsen mot nära neutrala förhållanden,medan Risbäcken, Svartbäcken och Mössbobäcken hade indexvärden relativt näragränsen mot sura förhållanden.Granmyrbäcken, Lampbäcken samt Håversjöbäcken klassades som sura, dvs. årsmedelvärdetför pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6. Håversjöbäcken låg dock iövre delen av indexintervallet, dvs. närmare gränsen mot måttligt sura förhållanden.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Sundberg, Iréne, et al.
(författare)
-
Kiselalger i 26 vattendrag i Örebro län 2009
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utgör en sammanställning av resultaten och statusbedömning av miljötillståndet från kiselalgundersökningar av 26 vattendrag i Örebro län 2009. Ekologisk status: 18 av vattendragslokalerna hade en hög status, fem god status, två måttlig status och en lokal otillfredsställande status. De två lokaler (Torpbäcken och Klockarbäcken) som hade måttlig status visade förhöjda andelar av föroreningstoleranta och näringskrävande arter. Lokalen Hagbyån som hade otillfredsställande status visade den högsta andelen föroreningstoleranta kiselalger i undersökningen.
|
|
| 28. |
- Sundberg, Irene, et al.
(författare)
-
Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2009
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalger analyserades på 66 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2009. Undersökningenär ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS,som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening iett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) ochföroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.De flesta av lokalerna i undersökningen (48 st.) bedömdes tillhöra klass 1, hög status.Många av dessa hade mycket höga (> 19,5) eller höga (> 19) värden på IPS-indexet.Ett par vattendrag – VDÖ809 Bäck vid Säljestavägen och VDÖ853 Hedåsbäcken – somhade indexvärden i den nedre delen av klassintervallet för hög status, kan sägas ligga iriskzonen för att hamna i god status.Tretton lokaler hamnade i klass 2, god status, Av dessa riskerar VDÖ889 Hornån, och iviss mån även VDÖ899 Bäck vid Hamrångefjärden, att hamna i klass, 3 måttlig status.Fem lokaler bedömdes tillhöra klass 3, måttlig status, nämligen VDÖ843 Vattendragtill Lönnängersfjärden, VDÖ875 Bäck vid Norrala, VDÖ896 Bäck vid Stenbäcken,VDÖ865 Igeltjärnsbäcken och VDÖ859 Bäck från Häckstatjärnen.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Lokaler som klassades som antingen alkaliska, (medel-pH över 7,3) eller nära neutrala,(medel-pH 6,5-7,3) var 27 stycken år 2009. VDK13 Västerhocklan och VDK12 Vedaånhamnade nära gränsen mot måttligt surt.Klass 3, måttligt sura förhållanden (medel-pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under6,4) konstaterades på 25 lokaler. Av dessa befann sig VDFK037 Sidsjöbäcken, VDK05Skyttån, VDFK049 Tranbergsbobäcken och VDÖ806 Holån, mycket nära eller näragränsen mot nära neutrala förhållanden, medan VDK10 Trödjeån-Norrmarksbäcken ochVDK15 Rävsjöbäcken låg närmast gränsen mot sura förhållanden.Åtta punkter hamnade i sura förhållanden (medel-pH 5,5-5,9 och/eller pH-minimumunder 5,6), nämligen VDFK036 Svartbäcken, VDÖ907 Fänjaån, VDÖ897 Bäck vidÖstby, VDFK042 Tenbäcken, VDÖ809 Bäck vid Säljestavägen, VDFK031 Bäck ovanförHålldammen, VDFK038 Långnäsån och VDFK032 Bäck till Stor-Rännsjön. De treförstnämnda låg dock mycket nära eller nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden (medel-pH mindre än 5,5och/eller pH-minimum under 4,8), för VDFK033 Gissebäcken, VDFK040 Flaxån,VDFK034 Gjusbäcken, VDFK046 Kolarviksbäcken, VDFK047 Hedtjärnsbäcken ochVDFK039 Måndagstjärnsbäcken.
|
|
| 29. |
- Sundberg, Irene, et al.
(författare)
-
Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI Norra Östersjöns vattendistrikt undersöktes år 2008 kiselalger på 172 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Uppsala (40 st.), Södermanland (52 st.), Stockholm (24 st.), Västmanland (30 st.) och Örebro (26 st.) Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som - visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelen näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Tre lokaler, Vatthyttsbäcken, Gärsjöbäcken och Eriksbergsbäcken, fick hög status. De två förstnämnda hade mycket höga IPS-värden, medan Eriksbergsbäcken befann sig relativt nära gränsen mot god status.Nio lokaler fick bedömningen god status. Av dessa befann sig Kölstaån och Skvalån mycket nära respektive relativt nära gränsen mot klass 3, måttlig status.Sexton av lokalerna 2008 hamnade i klass 3, måttlig status. Av övriga lokaler i måttlig status hade Bodabäcken höga andelar av näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger, vilket visar att det finns en risk att lokalen kan hamna i otillfredsställande status.Vibybäcken och Bäck vid Liljansberg hamnade båda i klass 4, otillfredsställande status.Sexton av vattendragen i denna undersökning klassades som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3. Framför allt Kölstaån, Köpingsån och Sagån vid Sonnebo hade ACID-värden nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.Nio lokaler hade ACID-index som motsvarade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3. I Gisslarboån hamnade ACIDvärdet i klass 3, måttligt sura förhållanden, men eftersom det ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden och andelen alkalifila organismer (de som huvudsakligen finns vid pH > 7) var stor, kan lokalen sägas ligga i gränslandet mellan nära neutralt och måttligt surt.Svartån vid Norrhörende, Vatthyttsbäcken och Kölstaån hamnade i klass 3, måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller ett pH-minimum under 6,4. I Gärsjöbäcken visade surhetsindexet ACID mycket sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH under 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8.
|
|
| 30. |
- Sundberg, Irene, et al.
(författare)
-
Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI Norra Östersjöns vattendistrikt undersöktes år 2009 kiselalger på 51 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Uppsala (1 st.), Stockholm (10 st.), Södermanland (27 st.) och Västmanland (13 st.).Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Sex lokaler – Hörendesjöbäcken, Svartån, Hjälmare kanal, Åbybäcken, Lillån vid Stenvad och Häggebäcken – fick bedömningen god status.Lillån vid Nynäs hamnade i klass 3, måttlig status. Kiselalgssamhället dominerades av näringskrävande och föroreningstoleranta arter, vilket visades i höga värden på TDI (andelen näringskrävande kiselalger) och %PT.Lillån vid Stenvad och Lillån vid Nynäs samt Hjälmare kanal och Svartån klassades som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3.I Myrbjörksbäcken, Bjurforsån vid Bjurfors, Brödmyrbäcken och Bjurforsån vid St Matsbo hamnade ACID-värdet i klass 4, sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden i Gärsjöbäcken, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH under 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8. Ett högt antal (> 60) räknade arter noterades på lokalerna i Brödmyrbäcken och Åbybäcken. Lillån vid Stenvad hade relativt lågt antal räknade arter (19 st.). Kiselalgssamhället där dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum.Brödmyrbäcken, Myrbjörksbäcken och Åbybäcken hade hög diversitet (> 4,5). Lägst diversitet (2,04) hade Gärsjöbäcken där samhället dominerades helt (93 %) av några få arter ur släktet Eunotia.
|
|
| 31. |
- Sundberg, Iréne, et al.
(författare)
-
Kiselalger i Värmlands län : Kiselalger i Värmlands län
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalger analyserades på 50 vattendragslokaler i Värmlands län år 2010. Undersökningenär ett led i länets arbete med kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakningoch bevarande av biologisk mångfald.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS,som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening iett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) ochföroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.De flesta lokalerna i undersökningen (36 st.) tillhörde klass 1,hög status. Flera av dessaklassades dock som sura eller mycket sura. 17PVX0060 Silbodalsälven kan sägas liggai gränslandet mellan hög och god status.Tretton lokaler hamnade i klass 2,god status. Av dessa låg 17PVX0068 Kunttjärnsbäckennära gränsen mot hög status. Lokal 17PVX0070 Ävjan liggeri riskzonen föratt hamna i måttlig status, eftersom IPS-indexet låg mycket nära gränsen mot måttligstatus och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalgervar något förhöjda. I 17PVX0043 Ämtan var andelen föroreningstoleranta kiselalger(%PT) förhöjd och IPS-indexet hamnade i klassens nedre del, vilket visar att lokalennärmar sig måttlig status.Endast 17PVX0072 Lötälven bedömdes tillhöra klass 3,måttlig status. Klassningenstyrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Nitton av lokalerna klassades som antingenalkaliska (medel-pH över 7,3) eller näraneutrala(årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) år 2010. 17PVX0077 Klarälven,17PVX0018 Tvärån och 17PVX0072 Lötälven låg relativt nära respektive nära gränsenmot måttligt sura förhållanden.Måttligt suraförhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pHminimumunder 6,4) konstaterades på 16 lokaler. Av dessa befann sig 17PVX0062Sandån nära gränsen mot sura förhållanden.Elva punkter bedömdes hasura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9och/eller pH-minimum under 5,6), nämligen 17PVX0039 Rottnan, 17PVX0059 Görsjöbäcken,17PVX0021 Bredsjöälven, 17PVX0057 Fämtan, 17PVX0054 Höksjöälven,17PVX0052 Stöpälven, 17PVX0055 Hyttälven-Lilla Horssjön, 17PVX0024 Götån,17PVX0005 Pyntbäcken, 17PVX0050 Duschbäcken och 17PVX0053 Horssjöälven. Avdessa låg Rottnan mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden och Horssjöälvennära gränsen mot mycket sura förhållanden.Surhetsindexet ACID visademycket sura förhållanden (årsmedelvärde för pH under5,5 och/eller pH-minimum under 4,8) i 17PVX0056 Tvärlikan, 17PVX0022 Dammtjärnsbäcken,17PVX0058 Örån-Dammtjärnen och 17PVX0049 Mastakebäcken. Tvärlikanlåg dock nära gränsen mot sura förhållanden.
|
|
| 32. |
- SUNDBERG, IRÉNE, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gotlands län 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medins Biologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län undersökt kiselalger på 15vattendragslokaler. Undersökningen är ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen "Levande sjöar och vattendrag", .Ingen övergödning., .Bara naturlig försurning. och .Biologisk mångfald.. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia (www.club-internet.fr/perso/clci). Vidare har surhetsindexet ACID (Acidity Index for Diatoms), som visar vilken pH-regim vattendraget tillhör, beräknats. Två lokaler i denna kiselalgsundersökning bedömdes ha hög status: Bångån och Snoderån. I båda fallen var IPS-indexet högt (18,4 resp. 18,3) och stödparametrarna TDI, somvisar andelen näringskrävande arter, och % PT, som visar andelen föroreningstoleranta former, var låga. Tio lokaler bedömdes ha god status. För de flesta låg dock IPSindexet i den nedre delen av intervallet för god status och kiselalgssammansättningen visar att vattnen är näringsrika, men inte föroreningspåverkade. Ett av vattendragen, Närkån, hamnade nära gränsen mot måttlig status, vilket också styrks av att andelen näringskrävande arter (TDI) var mycket hög. Bedömningen av Västergarnån/Idån är osäker på grund av att en fullständig analys inte kunde göras (för få kiselalgsskal kunde räknas). Undersökningen bör i de två sistnämnda fallen upprepas för att säkerställa lokalernas statusklass. Tre lokaler fick bedömningen måttlig status, nämligen Laxarveån, Djupå och Varbosån. Laxarveån befann sig nära gränsen mot god status medan Varbosån låg nära gränsen mot otillfredsställande status. I Varbosån var andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) mycket hög. Gränsfall bör undersökas igen för att med större säkerhet placera dem i rätt statusklass. Vid flera av provtagningslokalerna finns det risk för uttorkning. I Bångån och Gothemsån dominerades samhället helt av gruppen Achnanthes minutissima, som är snabb på att återkolonisera substrat. En ensidig dominans av dessa kan i vissa fall vara ett tecken på att uttorkning förekommit. Surhetsindexet ACID visade, som väntat, nära neutrala/alkaliska förhållanden i alla de undersökta vattendragen.
|
|
| 33. |
- Sundberg, Iréne, et al.
(författare)
-
Kiselalgsundersökningar i vattendrag i Gotlands län 2007-2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalgsprovtagning har utförts av Länsstyrelsen på Gotland på 17 vattendragslokaler 2007-2009. Rapporten är en flerårsutvärdering och omfattar sammanvägda status- och surhetsklassningar av lokalerna. De vattenkemiska analyserna visade genomgående höga pH-värden och alkaliniteter, vilket överensstämmer med klassningen alkaliska förhållanden utifrån kiselalgsresultaten.
|
|
