| 1. |
- Atik, Jeffery, et al.
(författare)
-
Quantum Computing and Algorithmic Law
- 2019
-
Ingår i: SSRN Electronic Journal. - : Elsevier BV. - 1556-5068.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Atik, Jeffery, et al.
(författare)
-
Quantum computing and computational law
- 2021
-
Ingår i: Law, Innovation and Technology. - : Informa UK Limited. - 1757-9961 .- 1757-997X. ; 13:2, s. 302-324
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Quantum computing technology will greatly enhance the abilities of the emerging field of computational law to express, model, and operationalise law in algorithmic form. Foreshadowing the harnessing of the power of quantum computing technology by the legal sector, this essay targets, with reference to computational complexity theory, the categories of computational problems which quantum computers are better equipped to deal with than are classical computers (‘quantum supremacy’). Subsequently, the essay demarcates the possible contours of legal ‘quantum supremacy’ by showcasing three anticipated legal fields of quantum technology: optimisation problems, burdens of proof, and machine learning. Acknowledging that the exact manifestation of quantum computing technology in the legal sector is as yet difficult to predict, the essay posits that the meaningful utilisation of quantum computing technology at a later stage presupposes a creative imagination of possible use-cases at the present.
|
|
| 3. |
- Gunneflo, Markus, et al.
(författare)
-
Öppet brev till Tobias Billström om 7 oktober och rätten till självförsvar inom folkrätten
- 2024
-
Ingår i: Dagens Juridik.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan Hamas attack den 7 oktober har vi vant oss vid att höra Sveriges regering uttrycka att Israel har “rätt till självförsvar inom folkrätten”. Det är inte en dålig utgångspunkt, men den förpliktigar och dess betydelse förändras också över tid. Vi menar att regeringen nu har kommit till en punkt där Sverige måste säga andra saker om vi fortfarande vill vara ett land som låter sin utrikespolitik styras av folkrätten. Låt oss förklara. Hamas attack den 7 oktober och de urskillningslösa raketangreppen efteråt är krigsförbrytelser. Folkrätten förbjuder attacker mot civila, gisslantagande och en lång rad andra handlingar som utfördes den dagen. Ett annat sätt att beskriva handlingarna är brott mot mänskligheten. När den svenska regeringen säger att Israel har en rätt till självförsvar inom folkrätten har man redan fattat beslutet att oavsett hur avskyvärda handlingarna den 7 oktober var, och hur de beskrivs folkrättsligt, så måste Israels svar förhålla sig till det internationella regelverket. Självförsvar är Israels officiella förklaring för sina handlingar efter den 7 oktober, och särskilt från den 14 oktober då krigshandlingarna i Gaza intensifierades. För en stor del av världens länder har det varit viktigt att hålla med. Ställd inför attacken den 7 oktober går ett sådant ställningstagande att förstå. Samtidigt har världens folkrättsexpertis debatterat vad en rätt till självförsvar i förhållande till Gaza egentligen innebär. Detta har att göra inte så mycket med attacken som sådan utan med Gazas folkrättsliga status. Det går att hävda att Israel inte har en rätt till självförsvar för att Gaza alltjämt är ockuperat. Men låt oss istället följa den svenska regeringens utgångspunkt att Israel har en rätt till självförsvar. En sådan rätt har nämligen både tillåtande och begränsande konsekvenser. De sedvanerättsliga kraven på rätten till självförsvar utgörs av nödvändighet och proportionalitet. De innebär i korthet att självförsvaret ska vara nödvändigt för att avvärja den attack som staten har blivit utsatt för och proportionerlig i förhållande till dess konsekvenser. Dessa krav gäller under hela den tid som självförsvaret utövas. Huruvida de är uppfyllda eller ej är således en bedömning som är föränderlig över tid. Det sätt på vilket israeliska regeringsföreträdare uttalade sig i samband med att den större operationen inleddes i Gaza gav anledning till oro. Hur ska Israel helt kunna göra sig av med Hamas? I takt med att vi har kunnat se denna ambition omformas till krigshandlingar, kan vi konstatera att Israels självförsvar går utöver nödvändighet och proportionalitet och således inte längre företas ”inom folkrätten”. Det finns folkrättsliga regler också kring hur krigshandlingar får företas på mer detaljerad, taktisk nivå. Detta är krigets lagar. En grundbult i denna är att anledningen till kriget är ovidkommande. Till stora delar är det också ovidkommande om motståndaren, som i detta fall, själv har begått krigsförbrytelser. Vi har många gånger hört att Gaza är extremt tätbefolkat. Vi har också hört om en stor mängd Hamas-soldater som är utspridda bland civilbefolkningen samt i ett omfattande tunnelnätverk under mark. Israel har använt en så stor mängd flygattacker efter den 7 oktober att tidigare krig som Israel har bedrivit i Gaza bleknar i jämförelse. Konsekvenserna för civilbefolkningen är ofattbara. Fler mål än tidigare angrips och mindre precisa vapensystem används. Men hur står sig dessa handlingar i förhållande till krigets lagar? Här duger inte några svepande bedömningar. Dessa normer befinner sig på en militärt taktisk nivå. Varje attack ska bedömas utifrån det specifika militära syftet och vad befälhavaren kunde veta vid tillfället för beslutet. Det höga antalet civila som har dödats är enbart indicier på att förbudet mot urskillningslöst våld kan ha överskridits och/eller att befälhavarens proportionalitetsbedömningar är så tillåtande att de är folkrättsstridiga. Men vi vet omständigheterna vid en del attacker, bland annat attacken mot sjukhuset al-Shifa, och även attacker där Israel på ett utförligt sätt har beskrivit vem eller vad man har angripit och där den militära nödvändigheten av attacken kan ställas mot civila offer. I dessa fall kan vi gå från indicier på olaglig krigföring till tydlig bevisning om att så är fallet. Sjukhus får inte angripas. Att undantaget om att medicinska enheter har använts på ett sätt som är skadligt för motparten skulle vara uppfyllt har inte kunnat påvisas. Ett fall där en av de påstådda angriparna för attacken den 7 oktober angreps i ett flyktingläger aktualiserar hur Israels proportionalitetsbedömningar verkar se helt annorlunda ut i detta krig jämfört med tidigare. Den israeliska militärens ”tolerans” mot civila dödsoffer har förvånat, för att inte säga chockat, även hårdföra experter i krigets lagar. De går långt utöver de gränser som jämförbara krigsmakter såsom USA har satt upp i exempelvis kriget mot ISIS. Vi vill här igen understryka att vad Israel blev utsatt för den 7 oktober och alltjämt blir utsatt för i termer av fortsatt raketbeskjutning och ej återbördad gisslan är betydelselöst i dessa rättsliga bedömningar. Så länge vi talar om ett självförsvar ”inom folkrätten” har anledningen till kriget ingen bäring på hur kriget får utföras. Attacker mot sjukhus, mot civila, eller mot militära mål där civila offer inte står i proportion till den militära nytta som eftersträvas, är, i allvarliga fall, som här, krigsförbrytelser. Ett ökande glapp mellan Israels krigföring och krigets lagar har förstärkt uppfattningen att ett eldupphör är nödvändigt. Sveriges stöd till den icke-bindande resolution i FN:s generalförsamling som kräver detsamma, var därför viktigt. En generös tolkning av de förtydliganden som regeringen gjort i samband med omröstningen ger intryck av att man står fast vid att inte bara båda parters, utan också alla handlingar, alltjämt måste ske ”inom folkrätten”. Sveriges position till den långsiktiga lösningen av Israel-Palestinakonflikten har under lång tid varit att en Palestinsk stat etableras vid sidan av den israeliska: En tvåstatslösning. Vi tvingas då påpeka att de specifika olagliga handlingar som skett under de senaste månaderna sker i ett sammanhang av en strukturell olaglighet som står i vägen för en sådan lösning. Vad vi talar om är den ockupation som har varat i mer än femtio år. Vi talar också om en bosättarpolitik som har delat upp ett framtida palestinskt territorium i smådelar och som har letts av ett etablerande av ”fakta på marken” i direkt strid med Israels internationella förpliktelser. En permanent ockupation slutar vara en laglig ockupation och att tillåta den egna befolkningen att tränga ut den ockuperade befolkningen, tillämpa militärlagar för palestinier och inhemsk lagstifning för israeliska bosättare ser alltmer ut som en olaglig diskriminerande enstatslösning. Vi ser hur den svenska linjen – ”inom folkrätten” – undergrävs eller direkt trampas på i såväl det specifika som det strukturella, i det kortare och i det längre tidsperspektivet. Att fortsätta upprepa imperativet “självförsvar inom folkrätten” som om man inte ser vad som sker, är inte längre gångbart. Israels självförsvar bedrivs inte längre inom folkrätten. Det finns tydliga indikationer på att krigsförbrytelser nu begås i Gaza. Till dessa specifika kränkningar av folkrätten ska också läggas strukturella olagligheter som undergräver den svenska långsiktiga tvåstatslösningen. Om folkrätten inte längre är utgångspunkt för svensk utrikespolitik bör regeringen sluta använda uttrycket ”inom folkrätten”. Frågan är vilka principer som den svenska utrikespolitiken ska formas efter då?
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jeutner, Valentin
(författare)
-
Amendments, annexations, alternatives: Nord Stream 2’s contemporary status under EU and international law
- 2019
-
Ingår i: Journal of World Energy Law and Business. - : Oxford University Press (OUP). - 1754-9957 .- 1754-9965. ; 12:6, s. 502-512
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nord Stream 2 is a highly controversial megaproject. This text shows that the political controversy surrounding Nord Stream 2 does not necessarily translate to legal controversy. The text does so by considering three controversially discussed European and international legal aspects of the Nord Stream 2 project. The article commences by evaluating whether and how [whether and how] the recent amendment to the European Union (EU) Directive 2009/73/EC concerning common rules for the internal market in natural gas affects the legal status of Nord Stream 2. The text concludes that Directive 2009/73/EC (as amended) makes it considerably more difficult to operate Nord Stream 2. It will also be established that legal uncertainty remains concerning the amended Directive’s compliance with European and international law, and that bilateral relations between Russia and Germany are, in any case, unaffected by changes in EU law. The article then proceeds to evaluate the argument that Germany’s involvement with Nord Stream 2, in light of Russia’s annexation of Crimea and Sevastopol, violates international law since Germany, by doing so, violates the obligation not to recognize or support annexation by an aggressor state. This argument is rejected. Even if one assumes that Russia’s annexation of Crimea and Sevastopol was unlawful, Germany’s support of Nord Stream 2 cannot be legally construed as support for Russia’s activities concerning Crimea and Sevastopol. Finally, the article considers the international legal framework conditioning the currently still outstanding permission by Denmark to lay Nord Stream 2 pipelines through the Danish territorial sea/the Danish Exclusive Economic Zone. In this regard, it is concluded that the legal scope for Denmark to reject Nord Stream 2’s application for permission to lay the pipeline through Danish waters is very limited.
|
|
| 7. |
- Jeutner, Valentin, et al.
(författare)
-
Both the Rule and the Exception : The Concept of a Legal Dilemma and the Survival of the State
- 2017
-
Ingår i: Exceptions and Defences in International Law.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper considers whether there can be legal states of affairs that are both the rule and the exception or, in other words, whether there can be situations where the rule and the exception are superimposed upon each other so that neither the rule nor the exception singularly controls the legal classification of a given situation although both the rule and the exception continue to apply. The paper attempts to show that such situations can exist and that such situations can have a very distinct and useful legal function. The argument is illustrated with reference to the International Court of Justice’s 1996 Advisory Opinion concerning the Legality of the Threat or Use of Nuclear Weapons and, in particular, with reference to the notion of the ‘survival of the State’ as a ground of self-defence as discussed in the Advisory Opinion.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Jeutner, Valentin
(författare)
-
Herbert Kühn und die deutsche evangelische Gemeinde in Malmö von 1930-1946
- 2021
-
Ingår i: Kirchliche Zeitgeschichte. - : Brill Deutschland GmbH. - 0932-9951 .- 2196-808X. ; 33:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The text sheds light on the actions and on the role of the priest of the German Church in Malmö, Herbert Kühn (1898-1977), in the time from 1930-1946. The analysis proceeds in three steps. The first part shows how Kühn manages to provide a sustainable foundation for the young and insecure German parish and how he becomes the NSDAP's most important representative in Malmö. The second part traces how Kühn, having been repatriated involuntarily from Sweden to Germany in 1946, rewrites his pre-1945 history and how the leadership of the protestant church in Germany negotiates Kühn's case with the British occupying authorities. Finally, the third part presents a tentative evaluation of Kühn's time in Malmö.
|
|
| 12. |
- Jeutner, Valentin
(författare)
-
Irresolvable Norm Conflicts in International Law : The Concept of a Legal Dilemma
- 2017
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Conventionally, international legal scholarship concerned with norm conflicts focusses on identifying how international law can or should resolve them. This book adopts a different approach. It focusses on identifying those norm conflicts that law cannot and should not resolve. The book offers an unprecedented, controversial, yet sophisticated, argument in favour of construing such irresolvable conflicts as legal dilemmas. Legal dilemmas exist when a legal actor confronts a conflict between at least two legal norms that cannot be avoided or resolved. Addressing both academics and practitioners, the book aims to identify the character and consequences of legal dilemmas, to distil their legal function within the sphere of international law, and to engender and contribute to serious theoretical and practical investigations into the conditions that lead to a legal dilemma. The argument unfolds in three parts. The first part proposes a definition of legal dilemmas and distinguishes the term from numerous related concepts. Based on this definition, the second part scrutinises international law’s contemporary norm conflict resolution and accommodation devices in order to identify their limited ability to resolve certain kinds of norm conflicts satisfactorily. Against the background of the limits identified in the second part, the third part outlines and evaluates the book’s proposed method of dealing with legal dilemmas. In contrast to conventional approaches that recommend dealing with irresolvable norm conflicts by means of non liquet declarations, judicial law-making or balancing test, the book’s proposal envisions that irresolvable norm conflicts are dealt with by judicial and sovereign actors in a complementary fashion. According to the proposal, judicial actors should openly acknowledge irresolvable conflicts and sovereign actors should decide with which norm they will comply. Subsequently, judicial actors should hold the sovereign actor responsible for the violation of any prescriptive norm the sovereign chose to impair. The book concludes with the argument that analysing various aspects of international law through the lenses of the concept of a legal dilemma enhances international law’s conceptual accuracy, facilitates more legitimate decision-making processes and maintains international law’s dynamic responsiveness.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Jeutner, Valentin, et al.
(författare)
-
Legal Dilemma
- 2019
-
Ingår i: Fundamental Concepts of International Law. - 9781783474677 ; , s. 607-623
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Jeutner, Valentin
(författare)
-
Pirates in Suits: Carl Schmitt, ‘Ordinary Businessmen’ and Crimes of Aggression
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of International Law. - : Brill. - 0902-7351 .- 1571-8107. ; 88:3, s. 459-487
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article critically appraises Carl Schmitt’s 1945 expert opinion on The International Crime of the War of Aggression and the Principle ‘nullum crimen, nulla poena sine lege’. Each element of Carl Schmitt’s expert opinion is subjected to close scrutiny and contextualised with references, where appropriate, to the icc’s recently acquired jurisdiction to try crimes of aggression. It is shown that Schmitt’s legal arguments are on the whole tenable but that the expert opinion’s assumptions about the position of the ability of ‘ordinary’ citizens to assess their own actions are very problematic.
|
|
| 19. |
- Jeutner, Valentin
(författare)
-
Rebutting four arguments in favour of using proportionality tests to resolve conflicts between ius cogens norms
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of International Law. - : Brill. - 0902-7351 .- 1571-8107. ; 89:3-4, s. 453-470
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The text casts doubt on the utility of proportionality tests to resolve conflicts between peremptory norms of public international law with reference to an argument advanced by João Ernesto Christófolo. Responding to Christófolo, the text maintains that subjecting conflicts between peremptory norms to a proportionality analysis entails judicial law-making, does not safeguard the interests protected by peremptory norms and that the use of proportionality tests cannot be justified with reference to the desired completeness of international law. Instead, the text argues that conflicts between peremptory norms should be dealt with head-on by openly acknowledging the existence of an irresolvable norm conflict and that, if at all, proportionality tests must be applied with utmost care to avoid that the interests of those undertaking a proportionality analysis prevail over the interests of those whose interests the balanced norms in questions are intended to protect.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Jeutner, Valentin
(författare)
-
The Digital Geneva Convention : A Critical Appraisal of Microsoft’s Proposal
- 2019
-
Ingår i: Journal of International Humanitarian Legal Studies. - : Brill. - 1878-1527 .- 1878-1373. ; 10:1, s. 158-170
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Microsoft’s 2017 call for a Digital Geneva Convention is a welcome contribution to the debate on how the global technology sector and the international civil society should respond to increased State-led cyberattacks. However, Microsoft’s portrayal of cyberspace as a space devoid of regulation is inaccurate, especially in light of the rules contained in the Tallinn Manual 2.0. Microsoft’s call for the establishment of an international attribution organization overlooks existing international legal mechanisms. The characterization of global technology firms as ‘first responders’ providing services akin to those provided by the Red Cross societies is imperfect since technology companies are, compared to the Red Cross, non-neutral and profit-making enterprises.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Jeutner, Valentin
(författare)
-
The Quantum Imperative : Addressing the Legal Dimension of Quantum Computers
- 2021
-
Ingår i: Morals & Machines. - : Nomos Verlag. - 2747-5174. ; 1:1, s. 52-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Quantum computers are legal things which are going to affect our lives in a tangible manner. As such, their operation and development must be regulated and supervised. No doubt, the transformational potential of quantum computing is remarkable. But if it goes unchecked the evelopment of quantum computers is also going to impact social and legal power-relations in a remarkable manner. Legal principles that can guide regulatory action must be developed in order to hedge the risks associated with the development of quantum computing. This article contributes to the development of such principles by proposing the quantum imperative. The quantum imperative provides that regulators and developers must ensure that the development of quantum computers: (1) does not create or exacerbate inequalities, (2) does not undermine individual autonomy, and that it (3) does not occur without consulting those whose interests they affect.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Jeutner, Valentin
(författare)
-
Vor dem Gesetz sind alle...?
- 2021
-
Ingår i: ada-Magazin. ; 2021:1, s. 62-67
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Jeutner, Valentin
(författare)
-
სამართლებრივი დილემის კონცეფცია
- 2020
-
Ingår i: Legal Methods. - 2449-2795. ; 2020:4, s. 39-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
