| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ernsth-Bravell, Marie, 1973-, et al.
(författare)
-
Partneromsorg och uppsökande verksamhet
- 2020
-
Ingår i: Äldre i centrum. - 1653-3585. ; :2, s. 60-63
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: Trots att familjen är den viktigaste omsorgskällan belyses omsorgen om den äldre sällan ur den anhöriges perspektiv. Uppsökande verksamhet med fokus på samboende äldre innebär att man tidigt kan identifiera stödbehov hos anhöriga och bidra till stärkta omsorgsrelationer.
|
|
| 4. |
- Gori, Cristiano, et al.
(författare)
-
How different countries allocate long-term care resources to older users : changes over time
- 2016
-
Ingår i: Long-term care reforms in OECD countries. - Bristol : Policy Press. - 978 144731 071 6 ; , s. 77-116
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- A key policy debate in long-term care (LTC) policies across OECD countriestoday can be summarised by the following question: what measures and strategiescan be adopted to optimise resources? New policies are required for balancingfinances and access to care, with different options on the table and waiting forgovernments’ decisions.This chapter looks at changes over time in public resource allocation amongLTC users in the same OECD countries considered in the previous chapter (exceptfor Australia). As in Chapter Four, this chapter focuses exclusively on publiccare inputs, defined as those inputs that are (at least partially) publicly funded,and looks at users aged 65 and over. Chapter Four led the way to reconsideringhow public resources are allocated in different LTC systems through an in-depthanalysis of current spending. To complement that analysis, this chapter adopts along-term perspective, investigating the changes that have occurred over the last20–25 years in three crucial dimensions of resource allocation: the mix of LTCservices for older people, their intensity, and their coverage.The countries considered are representative of the OECD environment withrespect to both the overall welfare models and the models of LTC policies.Concerning the former, as Campbell et al have noted in Chapter Four, ‘wehave Sweden in social-democratic Northern Europe, Italy in familial SouthernEurope, Germany in corporatist mid-continent, Australia, the US and Englandas quite different versions of the Anglo-Saxon “residual” model, and Japan as therelatively new entry that shares aspects of all the other models.’ From the pointof view of LTC policies, the sample of countries selected represents the differentmodels in the OECD context:• Universal coverage within a single programme: this model guarantees people access toformal services without taking into account users’ income or assets as eligibilitycriteria. It is also organised as a single system, separated or integrated with theoverall health system (Germany, Japan and Sweden).• Mixed systems: in this case, LTC is provided through a mix of different universalprogrammes and benefits operating alongside, or a mix of universal and meanstestedLTC entitlements (England and Italy).• Means-tested systems: under this type of scheme, LTC coverage is providedthrough safety-net programmes. In countries using this system, income and/or asset tests are used to define thresholds for eligibility to publicly fundedcare. Only those falling below a set threshold are entitled to publicly fundedservices or benefits (the US) (Colombo et al, 2011).This chapter is organised as follows. First, it addresses the issue of resourceallocation, providing a definition of the topic and the methodology used. Themain policies implemented in each of the six countries are then examined. Finally,a comparative discussion on the trends emerging across our sample is presented,followed by a final paragraph looking ahead.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hanson, Elizabeth, et al.
(författare)
-
Carers Outcome Agreement Tool, A new approach to working with family carers
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report describes a joit Anglo-Swedish project to develop and pilot both a new instrument, the Carers Outcome Agreement Tool (COAT), and a new model of working with family carers based om creating partnership between carers, practitioners and service systems. Most countries are pursuing a policy of community care for older people and vast majority of the help that older need to remain at home is provided by their family. Ensuring appropriate and senitive support sevices for family carers is therefore a major policy priority. COAT has been designed to help overcome existing limitations by promoting a new approach to carer assesement and service provision. It builds om several years of research om carer assement, and is based om a model that views the carer as a `co-expert`. Carers and practitioners therefore work together to agree the type of goals and outcomes that carers see as important, and the support needed to achieve these.
|
|
| 7. |
- Hanson, Elizabeth, et al.
(författare)
-
Planeringsinstrument för anhörigstöd
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta arbete har syftat till att utveckla och pröva ett instrument för planering, uppföljning och utvärdering av stöd till anhörigvårdare. Arbetet har genomförts i Sverige och England och bygger på tidigare forskning avseende anhörigstöd, brukarmedverkan och partnerskap vid ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås och Universitetet i Sheffield. Instrumentet benämns COAT (Carers´ Outcome Agreement Tool). Det färdiga instrumentet består av fyra frågeformulär och baseras på områden identifierade som viktiga av anhöriga som vårdar en närstående. Varje formulär innehåller ett antal påståenden som den anhöriga i diskussion med den som svarar för planeringen får möjlighet att värdera. Till varje område hör en stödplan för planering av åtgärder, uppföljning och utvärdering av den överenskomna hjälpen. En användarguide som vänder sig till de anhöriga och en manual som vänder sig till vård- och omsorgspersonalen har utarbetats. Omfattande konsultationer i form av fokusgrupper med anhöriga och vård- och omsorgspersonal har använts för att arbeta fram instrumentet. Instrumentet har prövats i tre svenska kommuner, Göteborg, Ulricehamn och Härnösand, av vård- och omsorgspersonal med erfarenhet av anhörigstöd. Efter varje samtal med anhöriga dokumenterades hur instrumentet hade fungerat och hur anhöriga och de själva upplevt samtalet samt förslag på förbättringar. Uppföljande telefonintervjuer genomfördes med de anhöriga och fokusgruppsintervjuer genomfördes med vård- och omsorgspersonalen. Testarbetet visade att majoriteten av anhörigvårdarna upplevde hembesöket och möjligheten att få tala om sin situation som mycket positivt. De kände sig involverade och lyssnade till. Personalen uppgav att de fick ny kunskap och nya insikter även om det var anhörigvårdare som de känt länge. De synpunkter som framkom har åtgärdats i det instrument som medföljer denna rapport. Anhörigvårdarna och personalen som deltagit i utvecklingsarbetet bedömer nu att instrumentet är färdigt att användas. Det stora intresse och positiva gensvar som framkommit från alla berörda grupper under projektets gång talar för att det finns en ökande vilja att möta anhörigvårdare där de är och att arbeta tillsammans med dem. Planeringsinstrumentet för anhörigstöd, COAT, kan vara till stor nytta i ett sådant arbete.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Johansson, Lennarth, et al.
(författare)
-
Ett halvt århundrade svensk äldreomsorg
- 2018
-
Ingår i: Tidsskrift for omsorgsforskning. - : Universitetsforlaget. - 2387-5976 .- 2387-5984. ; 4:1, s. 62-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den svenska offentliga äldreomsorgen växte starkt från 1950-talet, och nådde sin högsta nivå på 1980-talet, för att därefter minska under 2000-talet. Med hjälp av riksrepresentativa befolkningsundersökningar från 1954 och fram till 2009 studerar vi mönster i äldres hjälpbehov och insatser från familj och offentlig omsorg. Ansvarsförhållandet mellan stat och familj har skiftat över tid, men omsorg från anhöriga och det offentliga överlappar allt mer. De offentliga insatserna minskar samtidigt som allt fler på sikt får hjälp, men mindre och senare i livet. Allt fler äldre har anhöriga, som ger mer omsorg.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Johansson, Lennarth, et al.
(författare)
-
Hållbarheten i svensk äldreomsorg i ljuset av covid-19
- 2023
-
Ingår i: Journal of Care Research. - : Universitetsforlaget. - 2387-5976 .- 2387-5984. ; 9:2, s. 105-115
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Covid-19-pandemin var ett stresstest som visade tillståndet i svensk äldreomsorg. Redan före pandemin hade äldreomsorgen stora problem med att finansiera och att upprätthålla kvaliteten i verksamheten och framför allt att rekrytera och behålla personal.Den svenska Coronakommissionens uppföljning av äldreomsorgen under pandemin pekar på flera problem: Den övergripande strategin att skydda de äldre misslyckades. Äldreomsorgen saknade beredskap och var illa rustad för en pandemi, vilket berodde på brister kända sedan tidigare: En fragmenterad organisation lokalt och nationellt, underbemanning, bristande kompetens, ett otillräckligt regelverk, hinder för kommunerna att anställa läkare och bristande tillgång till medicinsk utrustning i särskilt boende.Kommissionen riktar kritik mot staten, regionerna såväl som kommunerna för bristande beredskap, senfärdighet, dålig samverkan mellan statliga myndigheter och mellan staten, regionerna och kommunerna. Oklara ansvarsförhållanden gjorde det svårt att peka ut skuldbördan för dessa brister.Äldreomsorgens struktur utgör förutsättningarna när det gäller samverkan mellan olika myndigheter, huvudmän, och verksamheter. Styrning och samordning av hälso- och sjukvård och social omsorg från nationell nivå har länge varit en stridsfråga i Sverige. Pandemin ledde till krav på att staten måste få ett tydligare ansvar för att leda och samordna insatserna, såväl löpande som vid nationella kriser.Förändringar av äldreomsorgens struktur och styrning är i närtid osannolika och de gamla problemen med kostnadsutvecklingen, kvaliteten och personalproblemen har snarast blivit ännu större. Svensk äldreomsorg har i dag stora problem med hållbarheten och står inför ännu större utmaningar i framtiden.
|
|
| 13. |
- Johansson, Lennarth, et al.
(författare)
-
Informal Caregiving for Elders in Sweden : An Analysis of Current Policy Developments
- 2011
-
Ingår i: Journal of Aging & Social Policy. - : Informa UK Limited. - 0895-9420 .- 1545-0821. ; 23:4, s. 335-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, care of elderly people is a public responsibility. There are comprehensive public policies and programs providing health care, social services, pensions, and other forms of social insurance. Even so, families are still the major providers of care for older people. In the 1990s, the family was “rediscovered” regarding eldercare in Sweden. New policies and legislative changes were promoted to support family caregivers. The development of services and support for caregivers at the municipal level has been stimulated through the use of national grants. As a result, family caregivers have received more recognition and are now more visible. However, the “Swedish model” of publicly financed services and universal care has difficulty addressing caregivers. Reductions in institutional care and cutbacks in public services have had negative repercussions for caregivers and may explain why research shows that family caregiving is expanding. At the same time, a growing “caregivers movement” is lobbying local and national governments to provide more easily accessible, flexible, and tailored support. In 2009, the Swedish Parliament passed a new law that states: “Municipalities are obliged to offer support to persons caring for people with chronic illnesses, elderly people, or people with functional disabilities.” The question is whether the new legislation represents a paradigm shift from a welfare system focused on the individual to a more family-oriented system. If so, what are the driving forces, motives, and consequences of this development for the different stakeholders? This will be the starting point for a policy analysis of current developments in family caregiving of elderly people in Sweden.
|
|
| 14. |
- Johansson, Lennarth, et al.
(författare)
-
Valfrihet och vanmakt - på äldre dar
- 2012
-
Ingår i: Dröm och mardröm. - Stockholm : Vårdförbundet. - 9789163710063 ; , s. 8-104
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
- Johansson, Lennarth, et al.
(författare)
-
瑞典老年人照料体系发展历程 [Ageing and old age care in Sweden]
- 2019
-
Ingår i: 养老服务体系发展的国际经验与中国实践 [Eldercare: international experiences and Chinese practice]. - Beijing : Development Research Center of the State Council. - 9787517709374 ; , s. 179-223
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Lilja, Margareta, et al.
(författare)
-
Attitudes towards rehabilitation needs and support from assistive technology and the social environment among elderly people with disability
- 2003
-
Ingår i: Occupational Therapy International. - : Wiley. - 0966-7903 .- 1557-0703. ; 10:1, s. 75-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aimed to survey the attitudes of elderly people with disabilities who were living at home regarding their support from assistive technology and the social environment. These attitudes were compared with their identified needs by an occupational therapist and in relation to perception of social engagement, loneliness and overall contentment with life. From a sample of 102 participants who were interviewed using a standardized procedure, 53 persons were included in the study. The results indicated that attitudes among elderly people towards social and occupational engagement and change have a greater influence on their rehabilitation status than their disability as indicated by their health condition and limitations in activities of daily living and instrumental activities of daily living. The elderly people who accepted rehabilitation were more able, and were better equipped and better supported with assistive technology, than those who declined rehabilitation. Rehabilitation needs that the occupational therapists recognized were not always shared by the disabled elderly people, for several reasons; one reason of particular importance was the elderly person's attitude towards change and social engagement. However, the small sample size limits the generalization of the findings to the population of elderly people with disabilities. An ethnographic research design that allows for repeated interviews and observations of elderly people with disabilities for a prolonged period of time in their ordinary everyday lives may present an avenue for future research and lead to a deeper understanding of the issues
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Sahlen, Klas-Göran, et al.
(författare)
-
Health coaching to promote healthier lifestyle among older people at moderate risk for cardiovascular diseases, diabetes and depression : a study protocol for a randomized controlled trial in Sweden
- 2013
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 13:199
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The challenge of an aging population in the society makes it important to find strategies to promote health for all. The aim of this study is to evaluate if repeated health coaching in terms of motivational interviewing, and an offer of wide range of activities, will contribute to positive lifestyle modifications and health among persons aged 60-75 years, with moderately elevated risk for cardiovascular disease (CVD), diabetes, or mild depression.METHODS/DESIGN: Men and women between 60 and 75 are recruited in four regions in Sweden if they fulfill one or more of the four inclusion criteria.•Current reading of blood pressure (140-159/90-99) without medication.•Current reading of blood sugar (Hba1c 42-52 mmol/mol) without medication.•A current waist-circumference of ≥94 cm for men and ≥80 for women.•A minor/mild depression (12-20 points) according to Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale without medication.Individuals with a worse result than inclusion criteria are treated according to regular guidelines at the PHCs and therefore not included. Exclusion criteria for the study are dementia, mental illness or other condition deemed unsuitable for participation.All participants fill out a questionnaire at baseline, and at the 6-, 12- and 18-month follow-ups containing questions on demographic characteristics, social life, HRQoL, lifestyle habits, general health/medication, self-rated mental health, and sense of coherence. At the 12-month follow-up, the health coach will give each participant a second questionnaire to capture attitudes and perceptions related to health coaching and venues/activities offered.Qualitative data will be collected twice to obtain a deeper understanding of perceptions and attitudes related to health and lifestyle/lifestyle modifications. A health economic assessment will be performed. Individual costs for health care utilisation will be collected and QALY-scores will be estimated.DISCUSSION: Several drawbacks can be identified when conducting research in real life. However, many of the identified problems can diminish the positive results of the intervention and if the intervention shows positive effects they might be underestimated.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Schneider, Ulrike, 1960-, et al.
(författare)
-
Policies to support informal care
- 2016
-
Ingår i: Long-term care reforms in OECD countries. - Bristol : Policy Press. - 9781447305057 - 9781447305064 - 9781447310716 ; , s. 219-244
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 21. |
- Sun, Chengjun, et al.
(författare)
-
CRYAB-650 C>G (rs2234702) affects susceptibility to type 1 diabetes and IAA-positivity in Swedish population
- 2012
-
Ingår i: Human Immunology. - : Elsevier. - 0198-8859 .- 1879-1166. ; 73:7, s. 759-766
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Single nucleotide polymorphisms (SNPs) in the promoter region of CRYAB gene have been associated with in multiple sclerosis. CRYAB gene, which encodes alpha B-crystallin (a member of small heat shock protein), was reported as a potential autoimmune target. In this study we investigated whether SNPs in the promoter region of CRYAB gene were also important in the etiology of Type 1 diabetes (T1D).METHODS: Genotyping of SNPs in the promoter region of CRYAB gene was performed in a Swedish cohort containing 444 T1D patients and 350 healthy controls. Three SNPs were included in this study: CRYAB-652 A>G (rs762550), -650 C>G (rs2234702) and -249 C > G (rs14133). Two SNPs (CRYAB-652 and -650) were not included in previous genome wide association studies.RESULTS: CRYAB-650 (rs2234702)*C allele was significantly more frequent in patients than in controls (OR = 1.48, Pc = 0.03). CRYAB-650*C allele was associated with IAA positivity (OR = 8.17, Pc < 0.0001) and IA-2A positivity (OR = 2.14, Pc = 0.005) in T1D patients. This association with IAA was amplified by high-risk HLA carrier state (OR = 10.6, P < 0.0001). No association was found between CRYAB-650 and other autoantibody positivity (GADA and ICA). CRYAB haplotypes were also associated with IAA and IA-2A positivity (highest OR = 2.07 and 2.11, respectively), these associations remain in high HLA-risk T1D patients.CONCLUSIONS: CRYAB-650 was associated with T1D in the Swedish cohort we studied. CRYAB-650*C allele might confers susceptibility to the development of T1D. CRYAB-650 was also associated with the development of IAA-positivity in T1D patients, especially in those carrying T1D high-risk HLA haplotypes.
|
|
| 22. |
- Sundström, Gerdt, et al.
(författare)
-
Anhörigvårdens omfattning i Sverige
- 2002
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; :2, s. 119-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Sundström, Gerdt, et al.
(författare)
-
Framtidens anhörigomsorg : Kommer de anhöriga vilja, kunna, orka ställa upp för de äldre i framtiden?
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande översikt över och analys av äldres anhörigsituation i dag och i en nära framtid har framför allt inriktats på äldres makar och makor samt relationen mellan de äldre och deras barn. Detta betyder inte att andra relationer är oviktiga eller att de inte är någon hjälp och stöd till äldre personer. Andra anhöriga än de nämnda är viktiga i omsorgspanoramat, men låter sig inte lika enkelt fångas i tillgängliga data. De är trots allt sekundära till partner och barn för många äldre. Framställningen utgår från tillgängliga uppgifter om hur många anhöriga som gör en vårdinsats och var de finns. Att fastställa vad anhöriga gör i praktiken är betydligt svårare. I Sverige finns undersökningar som belyser detta från 1954 och fram till 2000. De två senaste undersökningarna av äldres levnadsförhållanden och omsorgsmönster, 1994 och 2000, gör det möjligt att analysera förändringar under en period med kraftigt minskande offentlig omsorg. Det visar sig att anhöriga av alla slag, och särskilt barnen, väsentligt ökade sina omsorgsinsatser för gamla föräldrar/närstående under perioden. Även andra material har använts för att belysa det geografiska avståndet mellan generationerna, makars insatser för varandra m.m. Slutligen har vi med en opinionsundersökning sökt klarlägga erfarenhet av omsorg om gamla föräldrar, hur man ser på att själv hjälpa och balansen mellan vad familjen kan och bör göra och vad som är eller bör vara ett offentligt ansvar. Familjen och anhörigas insatser för de äldre har länge försummats i den offentliga debatten, eller tolkats i ideologiska termer och med normativa förtecken om vad man förväntar sig att var och en bör göra för sin nästa. Sedan vuxna barns anhörigansvar för föräldrar togs bort ur sociallagstiftningen 1956 och familjelagstiftningen 1979 var den allmänna meningen att äldreomsorg huvudsakligen var ett offentligt ansvar. Numera erkänns dock vårdande anhörigas insatser och behov av stöd i socialtjänstlagen. Samtidigt har andelen äldre som får hemtjänst eller plats i särskilt boende, i förhållande till befolkningsmängden, minskat. Den internationella forskningen har i stort sett enstämmigt visat att t.ex. allt fler äldre är gifta och att allt fler generationer är i livet samtidigt. I vad mån omsorgen i dag stödjer anhöriga blir en fråga om både indirekt och direkt stöd. Ett relativt generöst pensionssystem som det svenska och stöd till bra egna bostäder för äldre kan ses som ett indirekt stöd till anhöriga. Det kan man även säga om ett rikt utbud av bra hemtjänst och särskilt boende av god kvalitet. Ensamboendet bland äldre är nu ca 40 procent. Samtidigt är allt fler gamla, även i hög ålder, gifta och många har varit gifta länge, vilket illustreras av ett snabbt växande antal guldbröllopspar. Det är syskon, barn och andra som försvunnit ut ur äldrehushållen. Många har dock barn som bor i närheten, vilket framgår av både riksundersökningar och lokala analyser av totalbefolkningen. Inget tyder på att kontakterna över generationsgränserna försvagats på senare tid. Ytterst få äldre saknar nära anhöriga och de flesta har någon eller flera av dem i närheten. Fler gamla än tidigare har barn och de blir än fler i framtiden när dagens medelålders grupper blir gamla. Samtidigt finns upplösande tendenser, främst i form av skilsmässor, 10 procent av de äldre är frånskilda. De flesta gifta med hälsoproblem har en frisk partner och får i allmänhet den hjälp de behöver av partnern. Det tycks i absoluta tal finnas lika många män som vårdar sin fru, som omvänt. Beräkningar har gjorts av omsorgsvolymer för nyblivna änkor och änklingar, med uppgifter om hur många som behövde hjälp, hur länge samt om de fick hjälp av partnern. Trots att betydligt fler kvinnor än män förlorar sin partner slår kvinnornas större och långvarigare funktionsnedsättningar kraftigt igenom i den totala omsorgsvolymen. Beräkningar visar att männen utför minst lika många ”vårdår för hustrur som hustrurna för män vid livets slut. Omsorgen makar emellan dessförinnan vet vi mindre om, men det finns indikationer på ökad jämställdhet mellan könen på äldre dar. Generellt är äktenskapets omsorgskapacitet förbisedd, både socialpolitiskt och inom forskningen. Gifta och samboende äldre nyttjar mindre offentlig omsorg, speciellt särskilt boende. Detta gäller särskilt män och framförallt i den tidigare ålderdomen. Äldre som bor ensamma och behöver hjälp specialstuderas i rapporten. Här framgår att barn är den enskilt största hjälpargruppen och att deras insatser ökat kraftigt under 1990-talet. Det är särskilt döttrarnas insatser som ökat, medan hemtjänstens minskat. Anhöriginsatserna för äldre har ökat. En attitydundersökning bland medelålders och äldre svenskar, ur alla samhällsskikt och miljöer, visar stor beredvillighet att hjälpa gamla föräldrar, i den mån man inte redan gör det. När ingetdera är fallet, förklaras det i allmänhet med att man inte kan, till följd av olika praktiska hinder. Förvärvsarbete är ett betydligt mindre hinder än geografiskt avstånd, både för män och kvinnor. Beträffande stöd till anhöriga som vårdar har staten under de senaste åren med extra medel försökt stimulera kommunerna att utveckla detta Resultaten av denna satsning har uppfattats som överlag positiva. De har väsentligt bidragit till att man uppmärksammat de anhörigas situation och deras behov av stöd. I många kommuner har möjligheterna att få hjälp också blivit bättre. Detta ska dock ses mot bakgrund av att i somliga kommuner var anhörigstödet tidigare mycket blygsamt. Därtill finns fortfarande mycket att göra när det gäller kvaliteten och innehållet i de stödinsatser som erbjuds de anhöriga. Inte så sällan tackar anhöriga nej till den hjälp som erbjuds därför att kvaliteten upplevs som undermålig, och att den är för dyr, eller därför att den erbjuds på ett sätt som är svårtillgängligt för de anhöriga. Trots ökad uppmärksamhet på de anhörigas situation finns det ännu inga uppgifter om i vilken utsträckning alla anhöriga som behöver det får offentlig hjälp. Det saknas i allmänhet system för att fortlöpande följa upp effekterna av stödet till anhöriga. Ett försök att belysa effekterna av stöd till anhöriga som vårdar närstående i hemmet redovisas i en studie från Varbergs kommun. I Varberg har man under de senaste åren systematiskt byggt upp ett generösare och lättillgängligare stöd till anhöriga. Med tiden har också ett antal anhöriga slutat som vårdare, därför att vårdtagaren antingen avlidit eller flyttat till särskilt boende. Av drygt 70 personer, gick det att nå 50. De intervjuades om sina erfarenheter av att vårda och framför allt om sin uppfattning om den hjälp de fått från kommunen. Studien visar att de anhöriga gav stödet från kommunen ett mycket gott betyg. En majoritet anger att om de inte hade fått detta stöd hade kommunen sannolikt fått gå in med betydligt större insatser, antingen hemtjänst eller särskilt boende. Ryggraden i kommunens anhörigstöd har varit kostnadsfri avlösning i hemmet upp till 12 timmar per månad. Avlösningen ges genom en individuellt utformad stödplan, som upprättas av kommunens anhörigombud tillsammans med den anhörige. Stödinsatserna till anhöriga utesluter inte att vårdtagaren även får hjälp från hemtjänsten. Slutsatsen i studien är att man kan vinna mycket med ett generösare stöd till anhöriga. Erfarenheterna från Varberg visar hur detta kan gå till. Ett utbyggt och lättillgängligt stöd av god kvalitet kan förbättra både vårdtagarens och de anhörigas livskvalitet. Samtidigt innebär det att kommunens resurser för vård och omsorg utnyttjas bättre. Inför framtidens anhörigomsorg och utökade möjligheter till vård i det egna hemmet hyser många stora förhoppningar om den teknikutvecklingen. Detta har dock vanligen inte diskuteras utifrån de anhörigas perspektiv. Det kan tyckas märkligt, med tanke på den centrala roll de anhöriga spelar för att de äldre ska kunna bo kvar och vårdas i hemmet. Många av de hjälpmedel som utvecklats är naturligtvis ett indirekt stöd för de anhöriga, eftersom de underlättar vården och omsorgen. I den här rapporten återges ett utvecklingsprojekt som haft till syfte att med modern teknik informera, utbilda och göra det lättare för anhöriga att ha kontakt med vårdpersonal och andra i samma situation. Erfarenheterna från projektet visar att man med modern IT-teknik kan underlätta åtskilligt för de anhöriga, framför allt genom att stärka deras sociala nätverk. Ensamhetskänslan bland många vårdande anhöriga kunde avhjälpas, och behovet av att kunna fråga någon till råds eller utbyta erfarenheter kunde tillgodoses. Inför framtiden finns således många spännande möjligheter. Det vore önskvärt att även anhörigas behov av stöd i olika former skulle kunna bidra till utvecklingen. Ofta är emellertid det största hindret att man i den offentliga vården inte ser möjligheterna i teknikutvecklingen och än mindre är beredd att betala för detta. I författarnas uppdrag ingick också att försöka fånga utvecklingstendenser när det gäller anhörigstöd i bred mening och om möjligt försöka hitta goda exempel på hur man arbetar med frågan i andra länder. Utan tvivel har frågan om familjens och anhörigas ansvar för vård och omsorg om äldre eller andra hjälpbehövande kommit allt högre upp på den socialpolitiska dagordningen i många länder. Liksom i Sverige försöker man på många håll stärka de anhörigas ställning, förbättra det ekonomiska stödet till familjen och ge ett direktare stöd till familjer som vårdar anförvanter i hemmet. På
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Sundström, Gerdt, et al.
(författare)
-
Hur mycket hemtjänst som helst?
- 2016
-
Ingår i: Äldre i centrum. - 1401-5110. ; 2, s. 34-37
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Sundström, Gerdt, et al.
(författare)
-
Innan döden skiljer oss åt
- 2003
-
Ingår i: Aldring og livslöp. - 1503-0849. ; :1, s. 24-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Sundström, Gerdt, et al.
(författare)
-
Paying Carers in Sweden
- 1994
-
Ingår i: Payment for Care. - Aldershot : Avebury. - 9781859720080
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Sundström, Gerdt, et al.
(författare)
-
The Shifting Balance of Long-Term Care in Sweden
- 2002
-
Ingår i: The Gerontologist. - : Oxford University Press (OUP). - 0016-9013 .- 1758-5341. ; 42:3, s. 350-355
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This study describes the Swedish debate on the role of family and state in care of elderly persons. It provides empirical evidence on the shifting balance of family, state, and market in the total panorama of elderly care. Design and Methods: Secondary analysis of older (1954) and more recent data sources (1994 and 2000) is used to assess living arrangements and care patterns for persons 75 years or older living in the community. Results: Total spending on aged adults has stagnated, and institutional care is shrinking in absolute and relative terms, but public Home Help for elders in the community is decreasing even more. Family members increasingly shoulder the bulk of care, but privately purchased care also seems to expand. This study calculates how public and informal care changed between 1994 and 2000: Informal care is estimated to have provided 60% of all care to elders in the community in 1994 and 70% in 2000. Implications: The results parallel a crisis of legitimacy of public elderly care in Sweden. They also call into question various metaphors used to describe patterns of care.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Wimo, Anders, et al.
(författare)
-
The societal costs of dementia in Sweden 2012 : relevance and methodological challenges in valuing informal care
- 2016
-
Ingår i: Alzheimer's Research & Therapy. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1758-9193. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In this study, we sought to estimate the societal cost of illness in dementia in Sweden in 2012 using different costing approaches to highlight methodological issues.Methods: We conducted a prevalence-based cost-of-illness study with a societal perspective.Results: The societal costs of dementia in Sweden in 2012 were SEK 62.9 billion (approximately €7.2 billion, approximately US$ 9.0 billion) or SEK 398,000 per person with dementia (approximately €45,000, approximately US$ 57,000). By far the most important cost item is the cost of institutional care: about 60% of the costs. In the sensitivity analysis, different quantification and costing approaches for informal care resulted in a great variation in the total societal cost, ranging from SEK 60 billion (€6.8 billion, US$ 8.6 billion) to SEK 124 billion (€14.1 billion, US$ 17.8 billion).Conclusions: The societal costs of dementia are very high. The cost per person with dementia has decreased somewhat, mainly because of de-institutionalisation. The majority of the costs occur in the social care sector, but the costing of informal care is crucial for the cost estimates.
|
|
| 37. |
- Wimo, Anders, et al.
(författare)
-
Time spent on informal and formal care giving for persons with dementia in Sweden
- 2002
-
Ingår i: Health Policy. - : Elsevier. - 0168-8510 .- 1872-6054. ; 61:3, s. 255-268
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper was to explore the time spent on caring by families of persons with dementia in Sweden. As part of a European Commission project, interviews were carried out on a sample of 92 carers, caring for persons with dementia. The interviews focused on time spent on caring, IADL, ADL and surveillance, as well as formal support received and used. Informal care, measured as hours spent caring, was about 8.5 times greater than formal services (299 and 35 h per month, respectively). Approximately 50% of the total informal care consisted of time spent on surveillance (day and night). Formal care input and informal support, in terms of ADL increased with dementia severity. A regression analysis showed that dementia severity, behavioural disturbances and coping were associated with the amount of informal care. This study gives some new perspectives on informal care giving for persons with dementia and support strategies in general. Some carers do carry a very heavy 24 h responsibility. This aspect of caring must be addressed by the development of well-targeted respite and relief support programmes.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Öberg, Sandra, 1974-, et al.
(författare)
-
The existing state of knowledge about sleep health in community-dwelling older persons : a scoping review
- 2024
-
Ingår i: Annals of Medicine. - : Taylor & Francis. - 0785-3890 .- 1365-2060. ; 56:1
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Objectives: It is widely known that sleep disorders are a common problem among older persons. Few reviews have described current knowledge about the holistic concept of sleep health of community-dwelling older people. Aim: This study aimed to describe the current state of knowledge and identify research gaps concerning sleep health among community-dwelling older persons. Method: We conducted a scoping review. Searches were conducted in three databases (Medline, CINAHL, and PsycINFO) to identify scientific articles including outcomes with all five sleep health dimensions (sleep duration, sleep continuity, timing, wakefulness/daytime sleepiness, and sleep quality) among community-dwelling older persons aged ≥65 years. Eight articles were included from a total of 1826 hits, with sample sizes between 1413 and 6485. Results: The sleep health outcomes of community-dwelling older adults differed between the sexes. Older persons with at least two or more poor sleep health dimensions might have increased risk for depression, higher healthcare costs and mortality, while self-reported better sleep health might be associated with lower odds of frailty. Conclusion: Future research is needed to confirm the findings by investigating the multidimensional concept of sleep health in a general older population. The identified knowledge gaps are how persons ≥80 years’ experience their sleep health, and how sleep medicine is prescribed to treat sleep problems in persons ≥80 years in different care contexts.
|
|
