SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Johnsson Holger) "

Sökning: WFRF:(Johnsson Holger)

  • Resultat 1-50 av 62
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Aronsson, Helena, et al. (författare)
  • Effekter av åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark och åtgärdsutrymme
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • EU:s ramvattendirektiv ställer stora krav på åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruksmarken. Denna rapport uppdaterar kunskapsläget för det underlag som hittills använts inom Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för åtgärder mot fosforförluster, och sammanställer också kunskapen kring nya åtgärder för kväve och fosfor. En del uppdateringar kring åtgärders effekter och metoder för uppskattning av åtgärdsutrymmen föreslås, men för flera åtgärder är kunskapsunderlaget fortfarande litet. Det gäller till exempel kalkfilterdiken, tvåstegsdiken och strukturkalkning med de produktblandningar som används idag. Att man behöver sätta ett stort effektintervall för en åtgärd beror ibland på bristande underlag, men ofta på att effekten varierar naturligt beroende på förutsättningarna. Att snäva in åtgärdsutrymmet till de förhållanden som ger en god effekt är ett sätt att få större total effekt och säkrare resultat på ett mindre utrymme. För våtmarker, dammar och skyddszoner föreslås metoder för att optimera placering, t ex utefter hydraulisk belastning och fosforbelastning, för att begränsa åtgärdsutrymmet till de områden där man kan förvänta sig en viss effekt. Åtgärdsutrymmet behöver i vissa fall definieras efter fler kriterier än de rent naturvetenskapliga. För strukturkalkning bör det exempelvis inte bara begränsas av lerhalt utan också av faktorer som har med möjlighet till timing och tillgång på kalk att göra. För stallgödselåtgärder finns ett omfattande regelverk, och för områden som omfattas av Nitratdirektivet bör man kunna anta att åtgärder redan är genomförda och att utrymme för ytterligare implementering därmed är litet. Hur lång tid det tar innan en åtgärd ger effekt och dess varaktighet är något som måste beaktas i effektuppskattning. Här är åtgärden som gäller att minska markens fosforförråd genom minskad stallgödseltillförsel exempel på en åtgärd som får effekt först efter lång tid. Därför bör den tas bort ur åtgärdsprogrammet, som har ett annat tidsperspektiv vad gäller effektuppskattningar. Det är dock fortfarande en viktig åtgärd på gårdar med fosforrika marker. Åtgärder, som inte tidigare ingått i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är exempelvis precisionsgödsling, fånggrödor, reducerad jordbearbetning, täckdikning och dikesunderhåll, samt reglerbar dränering. Dessa är åtgärder med god potential, men där några kan få motsägande effekter på kväve- respektive fosforförluster.
  •  
2.
  •  
3.
  • Blombäck, Karin, et al. (författare)
  • Applicability of Models to Predict Phosphorus Losses in Drained Fields: A Review
  • 2015
  • Ingår i: Journal of Environmental Quality. - : Wiley. - 0047-2425 .- 1537-2537. ; 44, s. 614-628
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Most phosphorus (P) modeling studies of water quality have focused on surface runoff loses. However, a growing number of experimental studies have shown that P losses can occur in drainage water from artificially drained fields. In this review, we assess the applicability of nine models to predict this type of P loss. A model of P movement in artificially drained systems will likely need to account for the partitioning of water and P into runoff, macropore flow, and matrix flow. Within the soil profile, sorption and desorption of dissolved P and filtering of particulate P will be important. Eight models are reviewed (ADAPT, APEX, DRAINMOD, HSPF, HYDRUS, ICECREAMDB, PLEASE, and SWAT) along with P Indexes. Few of the models are designed to address P loss in drainage waters. Although the SWAT model has been used extensively for modeling P loss in runoff and includes tile drain flow, P losses are not simulated in tile drain flow. ADAPT, HSPF, and most P Indexes do not simulate flow to tiles or drains. DRAINMOD simulates drains but does not simulate P. The ICECREAMDB model from Sweden is an exception in that it is designed specifically for P losses in drainage water. This model seems to be a promising, parsimonious approach in simulating critical processes, but it needs to be tested. Field experiments using a nested, paired research design are needed to improve P models for artificially drained fields. Regardless of the model used, it is imperative that uncertainty in model predictions be assessed.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Blombäck, Karin, et al. (författare)
  • Översyn av läckagekoefficienter
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.
  •  
8.
  • Blombäck, Karin, et al. (författare)
  • Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på ler-jordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5.För att kunna jämföra utveckling och förändringar av metoden för beräkningar av läckagekoefficienterna (NLeCCS) mellan TRK och PLC5 har beräkningar för år 1999 utförda inom ramen för TRK projektet jämförts med senare utförda beräk-ningar för 1999 med PLC5-metoden. För att utvärdera hur förändringarna mellan de två metoderna påverkat utlakningen från lerjordarna har beräkningen för 1999 med PLC5-metoden använts som utgångspunkt och manipulerats för att utvärdera enskilda förändringar mellan de två metoderna. Effekten av förändringar av rotdjup för clay, ändrad klimatperiod (och målavrinning), ogräsupptag, vallinsådd, vårbe-arbetning, rotdjup för träda och halt organiskt material i marken beräknades. För-ändringen av rotdjup för vissa grödor påverkade bara beräkningen för clay medan de övriga förändringarna som testats även påverkade beräkningen för de övriga jordarna. Förändringen av rotdjupet av vissa grödor ökade koncentrationen för clay i alla regioner och ändrad klimatperiod gav både ökade och minskade koncentrat-ioner i regionerna. I region 4 och 6 gav ändrat rotdjup för clay och ändrad klimat-period ungefär samma koncentration med PLC5-metoden som med TRK-metoden.En genomgång av uppmätta kvävehalter från rutförsök, observationsfält och ty-pområden på jordbruksmark som domineras av styv lera har gjorts. I dessa områ-den varierade långtidsmedelvärdena mellan 3,3 och 5,3 mg NO3-N/l. I motsva-rande regioner (4, 5a och 6) var de beräknade koncentrationerna i TRK i samma storleksordning, medan koncentrationerna beräknade med PLC5-metodiken var något lägre.Med FyrisNP simulerades N-transport från ett avrinningsområde dominerat av styv lera med användning av läckagekoefficienter (PLC5-metodik), lokal grödfördel-ning och förbättrad jordartskarta. Simuleringarna kunde inte uppnå uppmätta N-koncentrationer i utloppspunkten för område U8 (Figur 27), varken med koeffici-enterna från TRK eller PLC5 med regional eller lokal grödfördelning. Den bästa överenskommelsen med uppmätta värden nåddes då läckagekoefficienterna från PLC5 räknades upp 2,5 gång.
  •  
9.
  • Carlsson, Carina, et al. (författare)
  • Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003 : Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inom ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden bedrivs mätningar för att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten. Växtnäringsförluster mäts i både yt- och grundvatten och lantbrukarnas odlingsåtgärder inventeras årligen. Programmet, Typområden på Jordbruksmark, ingår i den svenska miljöövervakningen med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.Under det agrohydrologiska året 2002/2003 har mätningar pågått i ett 20-tal områden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga områden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 1 juli 2002 till 30 juni 2003. Flödesvägda årshalter, transporter och avrinning redovisas för varje område medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. En kort genomgång görs även av odlingen i ett antal typområden.Året 2002/2003 kännetecknas av låg nederbörd och en varm höst och vår. Skillnaderna i nederbördsmönster mellan södra och mellersta Sverige är tydligt med en hel del nederbörd i södra Sverige under hösten medan främst våren blev nederbördsrik i de mellersta delarna av landet. Nederbörden för 2002/2003 understeg i de flesta typområdena normalnederbörden. Detta bidrog till att avrinningen blev låg och understeg långtidsmedel för merparten av områdena. I produktionsområdet Götalands skogsbygder föll den största mängden nederbörd och avrinningen var också som högst här. Tidig snö föll i oktober i vissa områden, men låg markvattenhalt och låga grundvattennivåer gjorde att avrinningen blev liten. Även under våren föll en hel del nederbörd och i samband med det ökade även avrinningen.Halterna av både kväve och fosfor var måttliga och i kombination med en låg avrinning blev transporten för de flesta områdena under långtidsmedel. En torr och varm höst 2002 skapade gynnsamma förhållanden för skörd och höstsådd. En stor areal höstsåddes också, men etableringen blev dålig vilket gjorde att en hel del höstgrödor utvintrade och fick sås om på våren.
  •  
10.
  • Carlsson, Carina, et al. (författare)
  • Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004 : Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inom programmet Typområden på Jordbruksmark bedrivs mätningar i ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden. Ett av syftena är att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten genom att mäta växtnäringsförluster i både yt- och grundvatten och inventera lantbrukarnas odlingsåtgärder regelbundet. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 2003/2004. under året har mätningar pågått i ett 20-tal typområden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga typområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årshalter, transporter och avrinning för varje avrinning för varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Den låga nederbörden hösten 2003 gav upphov till både låga markvattenhalter och grundvattennivåer, och gjorde också flödena i flertalet bäckar blev låga. Avrinningen kom inte igång förrän i slutet av året, men i samband med det uppmättes årets högsta halter av främst kväve i vissa typområden. Temperaturen under året och nederbördens fördelning har stor betydelse för variationen i utlakningen av framförallt kväve. Den varma hösten skapade gynnsamma förhållanden för kvävemineralisering, men den låga avrinningen gav inte upphov till någon betydande utlakning. Koncentrationen av fosfor i utloppet från avrinningsområdena beror däremot mera på jordarten i området, än på t ex andel åkermark eller temperatur, och en lika geografisk skillnad i fosforutlakning kunde inte ses som för kväve. Endast för ett fåtal typområden uppmättes högre årshalter av kväve och fosfor än medel för mätperioden. Den låga avrinningen i kombination med låga halter för flertalet typområden gjorde att även transporterna blev måttliga, både för kväve och fosfor. Merparten av transporten av kväve och fosfor från typområdena utgjordes av utlakning från åkermarken. Fosfor påverkades däremot till större del än kväve av andra näringskällor, t ex enskilda avlopp.
  •  
11.
  •  
12.
  • Collentine, Dennis, et al. (författare)
  • Designing cost efficient buffer zone programs: An application of the FyrisSKZ tool in a Swedish catchment
  • 2015
  • Ingår i: AMBIO: A Journal of the Human Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 44, s. S311-S318
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Riparian buffer zones are the only measure which has been used extensively in Sweden to reduce phosphorus losses from agricultural land. This paper describes how the FyrisSKZ web tool can be used to evaluate allocation scenarios using data from the Svarta River, an agricultural catchment located in central Sweden. Three scenarios are evaluated: a baseline, a uniform 6-m-wide buffer zone in each sub-catchment, and an allocation of areas of buffer zones to sub-catchments based on the average cost of reduction. The total P reduction increases by 30 % in the second scenario compared to the baseline scenario, and the average reduction per hectare increases by 90 % while total costs of the program fall by 32 %. In the third scenario, the average cost per unit of reduction ((sic)163 kg P-1) is the lowest of the three scenarios (58 % lower than the baseline) and has the lowest total program costs.
  •  
13.
  •  
14.
  •  
15.
  •  
16.
  •  
17.
  • Collentine, Dennis, et al. (författare)
  • Evaluating the effect of climate variation on the cost efficiency of a crop permit policy in Southern Sweden
  • 2013
  • Ingår i: Journal of Water and Climate. - : IWA Publishing. - 2040-2244 .- 2408-9354. ; 4:2, s. 110-117
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Current international agreements call for a significant reduction of nitrogen loads to the Baltic Sea. New measures to reduce nitrogen loads from the agricultural sector and an increased focus on cost efficiency will be needed to meet reduction targets. For policy design and evaluation it is important to understand the impact of weather on the efficiency of abatement measures. One new proposed policy is the use of crop permits based on weather normalized average leaching. This paper describes the use of the Spearman method to determine the efficiency of this policy with annual weather variation. The conclusion is that the values of the Spearman correlation coefficients in the study indicate that using average leaching for the individual crops on specific soil types for calculating crop permit requirements is an efficient policy. The Spearman method is demonstrated to be a simple useful tool for evaluating the impact of weather and is recommended for use in new studies.
  •  
18.
  •  
19.
  • Djodjic, Faruk, et al. (författare)
  • Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • De svenska PLC-beräkningarna av näringsämnesbelastning från jordbruksmark är baserade på läckagekoefficienter som är framtagna med NLeCCS systemet med ingående modellerna SOILNDB (för kväve) och ICECREAMDB (för fosfor) samt verktyg för växtföljdsgenerering och för beräkning av läckagekoefficienter. Dessa beräkningar utförs för en upplösning motsvarande ett fält. Utifrån dessa läckage-koefficienter beräknas enligt PLC5-metodiken arealviktade läckagehalter för varje delavrinningsområde där rådande grödfördelningen (för ett specifikt år) används tillsammans med delavrinningsområdesspecifika uppgifter om dominerande jordart, tillhörighet till produktionsområde, lutning (enbart fosfor) och fosforhalt (enbart fosfor). Genom att testa läckagehaltsberäkningarna i jordbruksdominerade små, sjölösa avrinningsområden kan både läckagekoefficienter och indata till läckagehaltsberäkningarna utvärderas. Därför har vi inom ramen för detta projekt testat och utvärderat läckagekoefficienter och arealviktade läckagehalter i sju små avrinningsområden som domineras av jordbruksmark och där jordbruket är den största bidragande källan till näringsämnesförluster. Detta gjordes genom tillämpning av källfördelningsmodellering i ovan nämnda små avrinningsområden där två huvudscenarier simulerades. I det första scenariot utnyttjades samma indata som användes i respektive område vid PLC5-beräkningarna. I det andra scenariot togs alla tillgängliga lokala data fram för att försöka förbättra indata med avseende på jordartsfördelning, fosforhalter i marken, lutning, odlingsdata mm. Ytterligare två scenarier modellerades i de fall där enbart anpassning till bättre lokala indata inte kunde förklara avvikelser mellan uppmätta och modellerade värden. I dessa scenarier ändrades även läckagekoefficienterna genom att nya läckagekoefficienter togs fram antingen från NLeCCS genom bättre anpassad växtföljd, eller genom omkörning av ICECREAMDB-modellen. Både kväve och fosfor modellerades med FyrisNP-modellen och resultaten jämfördes med uppmätta halter och transporter. Modelleringsperiod var nio och ett halvt år med ett tidssteg på en vecka vilket harmoniserar med kalibreringsdata från befintliga miljöövervakningsprogram. Generellt visar resultat i detta projekt att arealviktade läckagehalter fram-räknade utifrån läckagekoefficienter kan beskriva transporter av näringsämnen på ett tillfredställande sätt, oftast dock först efter att hänsyn tagits till lokala för-hållanden. Med tanke på vald skala kan man också konstatera att vissa avvikelser är en logisk konsekvens av den valda metodiken med läckagekoefficienter som representerar ett årsmedelvärde. I vissa fall visade det sig också att rimliga förklaringar för de avvikande resultaten ibland saknas, och att en djupare förståelse av styrande processer är nödvändigt innan vi ens på ett konceptuellt sätt kan förbättra modellerna.Retentionsberäkningar ingick också i modelleringen där framförallt fosfor-retention mellan fältets kant och vattendragen är intressant eftersom hänsyn inte tagits till dessa processer vid PLC5-beräkningar. Även om en viss relation mellan fosforretention och områdens storlek framträder i modelleringar så är underlaget 7för litet för att kunna ge generella rekommendationer för de nationella beräkningarna. Eftersom rimliga resultat kunde uppnås i de flesta fall med tämligen enkla anpassningar och förbättringar av indata anser vi att den tillämpade metodiken kan vara ett sätt att validera erhållna läckagekoefficienter från fältmodellerna i ett tidigt stadium innan de används för nationella beräkningar. Därför föreslår vi att detta steg inkorporeras i kommande PLC-beräkningar som en extra utvärdering och justering av framtagna läckagekoefficienter innan de används för de nationella beräkningarna
  •  
20.
  • Eckersten, Henrik, et al. (författare)
  • Ecosystem C and N dynamics affected by a modified spring barley trait with increased nitrogen use - a simulation case study
  • 2018
  • Ingår i: Acta Agriculturae Scandinavica - Section B. - : Taylor & Francis. - 0906-4710 .- 1651-1913. ; 68:3, s. 230-242
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • To what extent might a crop with increased plant N uptake efficiency and/or N demand increase plant biomass and soil carbon storage, decrease N leaching, and reduce the need for N fertilisation? This was assessed for a fertilised sandy loam site in central Sweden cultivated with spring barley for a four year period using a process based crop and soil simulation model (SOILN) calibrated to fit observations of field experiments with non-modified crops. Crop properties were changed in accordance with previous model applications to other crops with higher N uptake and utilisation efficiencies, to resemble potential effects of breeding. For the modified crops a doubling of daily uptake efficiency of soil mineral N and/or increase of radiation use efficiency by 30%, increased plant biomass by 3%-30%, decreased N leaching by 1%-30% and increased soil organic carbon (SOC) content by 1-12 g C m-2 year-1. The larger changes were mainly due to increased uptake efficiency. Fertilisation of the modified spring barley crop could be reduced while still producing the same plant biomass as the non-modified crop. The plant biomass to N leaching ratio of the modified crops increased. The simulated changes in plant biomass and SOC were sensitive to weather conditions suggesting that in situ experiments would need to cover a large range of weather conditions to evaluate the performance of new crop traits under climatic variability. The study suggests a strong need that field experiments are accompanied with model applications, when exploring the potential of the modified crops under variable conditions.
  •  
21.
  • Eckersten, Henrik, et al. (författare)
  • Nitrogen leaching and soil organic carbon sequestration of a Barley crop with improved N use efficiency : A regional case study
  • 2017
  • Ingår i: Acta Agriculturae Scandinavica - Section B. - : Taylor and Francis Ltd.. - 0906-4710 .- 1651-1913. ; 67:7, s. 615-627
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The potential of modified spring barley crops with improved nitrogen (N) use efficiency to reduce nitrogen (N) leaching and to increase soil organic carbon (SOC) storage was assessed at the regional scale. This was done using simulation model applications designed for reporting according to the Helcom (Helsinki Commission) and Kyoto protocols. Using model simulations based on modified crops N dynamics and SOC were assessed for three agro-ecological regions (latitudes ranging 55°20′–60°40′ N) in Sweden over a 20-year period. The modified N use properties of spring barley were implemented in the SOILNDB model (simulating soil C, N, water and heat, and plant N dynamics) by changing the parameters for root N uptake efficiency and plant N demand within a range given by previous model applications to different crops. A doubling of the daily N uptake efficiency and increased N demand (by ca 30%) reduced N leaching by 24%–31%, increased plant N content by 9%–12%, depending on region. The effects of the modified crop on SOC was simulated with the ICBM model, resulting in an increased SOC content (0–25 cm depth) by 57–79 kg C ha−1 y−1. The results suggest that a modified crop might reduce N leaching from spring barley area, in a range similar to the targets of relevant environmental protection directives, a result which held more in the northern than southern regions. The simulated SOC increase on a hectare basis was highest for the central region and least for the most northern region. For the total agricultural area the share of spring barley area was small and more crops would need to be modified to reach the emission reduction targets.
  •  
22.
  • Ejhed, Helene, et al. (författare)
  • Beräkning av kväve-och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning"
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • På uppdrag av Naturvårdverket har SMED genomfört beräkningar av kväve- och fosforbelastningar på vatten och hav i Sverige för år 2009. Beräkningarna har ge-nomförts med PLC5-metodik och underlag för att möjliggöra jämförelse med tidi-gare beräknad belastning år 1995, 2000 och 2006. Inom uppdraget har underlag och sammanställningar tagits fram till den nationella miljömålsuppföljningen av målet "Ingen övergödning" och uppföljning av utsläppsreduktion i förhållande till de Svenska betingen inom Baltic Sea Action Plan.Tidigare belastningsberäkningar (år 1995, 2000 och 2006) genomfördes baserat på långtidsmedelvärde av avrinning för att korttidsvariationer i klimatet inte skulle överskugga förändringar i källornas storlek. Beräkningarna genomfördes också av nettobelastningen på havet för kväve och fosfor, d.v.s. hur stor del som når havet efter avskiljning (retention) som sker vid transport genom mark, sjöar och vatten-drag. I detta projekt har samma metodik utnyttjats; samma avrinning och retent-ionsandel har använts för att resultaten från samtliga år ska kunna jämföras med varandra.Den totala bruttobelastningen av kväve från samtliga källor är 155 700 ton kväve år 2009 (utan bidrag från hygge), vilket motsvarar en minskning med totalt 11 % från år 1995. Den totala diffusa bruttobelastningen av kväve beräknades för år 2009 till 129 200 ton, d.v.s. ca 6 % minskning från 1995 års bruttobelastning av kväve från diffusa källor. Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark minskade med ca 10 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006. Den minskade totala arean jordbruksmark står för i stort sett hela minskningen av belastningen från jord-bruksmark från år 2006 till 2009. Åtgärder i form av skyddszoner och fånggrödor har minskat under perioden och bidrar därmed inte till den lägre belastningen. Bruttobelastningen av kväve från reningsverk och industrier har minskat under perioden 1995 till 2009 med totalt 31 % respektive 34 %. Den största förändringen skedde mellan år 1995 och 2000 då kväverening infördes som reningssteg i många reningsverk och industrier. Från år 2000 till år 2009 har bruttobelastningen fortsatt att minska med 8 och 17 % från reningsverk respektive industrier. Belastningen från enskilda avlopp har däremot ökat något med 200 ton kväve sedan år 1995 på grund av ökat antal fastigheter med enskilda avlopp.Total nettobelastning av kväve år 2009 för hela Sverige var 115700 ton, vilket motsvarar en minskning från 1995 med 11 %. Regeringens havsmiljöplan (Rege-ringens skrivelse 2009/10:213 ) riktar in miljöarbetet bland annat för att klara ut-släppsreduktioner enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP). Minskningen i nettobe-lastning av kväve från år 2000 till 2009 utgör endast 4700 ton kväve (Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt) och mycket återstår om målet, 20780 ton kväve, ska uppnås.Den antropogena belastningen efter retention (netto) var 59000 ton kväve år 2009 för hela Sverige, totalt inklusive hyggen. Punktutsläpp av kväve år 2009 var 21800 ton och står för en betydande del av minskningen av den antropogena nettobelast-ningen med 30 % från 1995. De antropogena diffusa källorna har minskat med 12 % (netto) från år 1995 till 2009. Delmålet för kväve inom miljökvalitetsmålet "Ing-en övergödning" anger att senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Den totala antropogena nettobelast-ningen av kväve till haven söder om Ålands hav har beräknats till 42400 ton (utan hyggen för jämförelse med år 1995). Det innebär en minskning med ca 25 % från år 1995 till år 2009, vilket betyder att delmålet för kväve inte uppnåtts.Den totala bruttobelastningen av fosfor (diffusa källor och punktkällor) var sam-manlagt 4730 ton år 2009 (4750 ton med bidrag från hyggen inkluderat). Det mots-varar en minskning med 10 % sedan år 1995.Den totala diffusa bruttobelastningen av fosfor minskar med ca 4 % från år 1995. Bruttobelastningen av fosfor från jord-bruksmark minskade med ca 7 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006. Orsaken till förändringen mellan 1995 och 2006 är införsel av åtgärder för minskat växtnäringsläckage, men från år 2006 till 2009 är det minskad total areal jord-bruksmark som står för i stort sett hela förändringen. Bruttobelastning av fosfor från punktkällor år 2009 beräknades till 880 ton, vilket motsvarar en minskning med ca 17 % från år 2006 och 30 % sedan år 1995. Kommunala avloppsrenings-verk står för den största förändringen, motsvarande ca 45 % lägre belastning år 2009 jämfört med år 1995. Den viktigaste orsaken till minskningen är att ny re-ningsteknik införts framför allt i de största reningsverken. Industrier står också för en betydande minskning, motsvarande 33 % från år 1995 till år 2009. De totala förändringarna i utsläpp innebär att enskilda avlopp, KARV respektive industrier står för ungefär lika stor belastning år 2009.Den antropogena bruttobelastningen av fosfor var sammanlagt 1930 ton år 2009, vilket motsvarar en minskning med ca 7 % från år 2006. Delmålet för fosfor inom miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning" anger att till år 2010 ska de svenska vat-tenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vatten-drag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. Den av mänsk-lig verksamhet orsakade vattenburna belastningen av fosfor har minskat med ca 18 % från år 1995 till år 2009 och miljömålet har därmed inte uppnåtts. Enligt dessa beräkningar återstår det att minska ca 50 ton fosfor för att miljömålet ska uppnås.Total nettobelastning av fosfor år 2009 för hela Sverige är 3360 ton, vilket motsva-rar en minskning från 1995 med 11 %. Den antropogena nettobelastningen av fos-for på havet har minskat med ca 22 % (380 ton) från år 1995 för hela Sverige. En-ligt Baltic Sea Action Plan (BSAP) är målet att minska belastningen av fosfor med 290 ton från land till Egentliga Östersjön. Minskningen i nettobelastning av fosfor från år 2000 till 2009 till Egentliga östersjön utgör endast 50 ton fosfor och mycket återstår om målet ska uppnås.
  •  
23.
  • Ejhed, Helene, et al. (författare)
  • Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005 : Slutrapport
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • En uppföljning av två delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning mellan år 1995 och 2005 har genomförts av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket. Det gäller specifikt delmålen om tillförseln av kväve och fosfor till havet respektive till vatten. Underlag och indata till beräkningarna har tagits fram inom det parallella PLC5- projektet som genomförs för rapportering till HELCOM och från TRK-projektet (Brandt och Ejhed 2002). Metodik för beräkningarna har utvecklats mycket sedan TRK-projektet och beskrivs utförligt i rapporten. En av de största förändringarna i metodik har genomförts för fosfor belastningsberäkningar från jordbruksmark där nya mer fysikaliska modeller använts. Ytterligare en stor förändring har varit användning av Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV) som ska medföra en mer kvalitetssäkrad hantering av beräkningarnaResultaten i denna rapport presenteras och bedöms med avseende på kvalitet och jämförs med transporterade mängder i flodmynningarna, TRK-resultat och resultat i HBV-NP.Resultaten visar att den antropogena belastningen av kväve minskat med cirka 25 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till haven söder om Ålands hav. Delmålet för kväve anger en minskning med 30 % till år 2010.Resultaten visar vidare att den antropogena bruttobelastningen av fosfor minskat med cirka 14 % från år 1995 till år 2005 för de svenska vattenburna utsläppen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Delmålet för fosfor anger en minskning med minst 20 procent till år 2010
  •  
24.
  • Gustafson, Arne, et al. (författare)
  • Observationsfält på åkermark : Avrinning och växtnäringsförluster för de agrohydrologiska åren 1996/97, 97/98 och 98/99 samt en långtidsöversikt
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Samhället har såväl på ett nationellt plan som genom internationella överenskommelser uppställt klara miljömål för acceptabla inverkansnivåer på vattensystemen orsakade av bl. a. växt- och animalieproduktionen. Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförluster från jordbruk har upprättats (Jordbruksverket, 2000). Genom miljöövervakning kontrolleras graden av måluppfyllelse, samtidigt som övervakningen interagerar med forskningen. Observationsfält på åkermark är en metod för att följa jordbrukets förändrade odlingsåtgärder och hur detta inverkar på kvalitén på det avrinnande vattnet från jordbruksmarken.
  •  
25.
  • Hansson, Katarina, et al. (författare)
  • Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017 : Sveriges underlag till HELCOM:s sjunde Pollution Load Compilation
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED i uppdrag att genomföra beräkningar av kväve- och fosforbelastning från olika källor för år 2017 till sjöar, vattendrag och havet för hela Sverige. Syftet är att ge underlag till Sveriges rapportering till HELCOM PLC7 samt till vattenförvaltningens arbete i Sverige. Denna rapport, tillsammans med underlagsrapporter, redovisar resultat, underlagsdata, och beräkningsmetoder på detaljnivå för att uppnå transparens och spårbarhet samt för att möjliggöra vidareanvändning i arbetet inom svensk vattenförvaltning.Beräkningarna genomfördes i så stor utsträckning som möjligt med den metodiken som togs fram inom föregående projekt (PLC6). Arbetet innebär att stora mängder data har bearbetats och beräknats för att ge heltäckande information för hela Sverige fördelat på cirka 24 500 vattenförekomstområden. Resultaten är tillgängliga för alla via webbverktyget Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV, tbv.smhi.se). Resultaten presenteras som brutto- samt nettobelastning för varje näringskälla, fördelat på total, antropogen och bakgrundsbelastning. Bruttobelastning är den mängd näringsämnen som släpps ut vid källan till ett vattendrag eller sjö. Nettobelastning är den del av bruttobelastningen som når havet. Skillnaden mellan brutto- och nettobelastningen benämns retention. Jordbruks- och skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet (nettobelastning) för både kväve och fosfor, med 33 400 respektive 31 670 ton/år kväve, samt 1 010 respektive 870 ton/år fosfor år 2017. Tillsammans står dessa källor för cirka 60 % av den totala belastningen.  Av den antropogena belastningen står jordbruket för den största andelen (19 470 ton/år kväve samt 710 ton/år fosfor), följt av utsläpp från avloppsreningsverk (14 050 ton/år kväve samt 230 ton/år fosfor). Belastningen från skogsmark ingår enbart i bakgrund och den antropogena belastningen från hyggen bidrar endast med 1 540 ton/år kväve och 20 ton/år fosfor.Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Kattegatt är de bassänger som tar emot mest kväve av Sveriges totala belastning på havet (28 560 ton/år, 26 150 ton/år respektive 27 700 ton/år, vilket motsvarar cirka 25 % vardera). I Bottenhavet är dock en stor del av belastningen naturlig bakgrundsbelastning. Egentliga Östersjön och Kattegatt tar emot mest av Sveriges antropogena belastning av kväve, 30 % respektive 31 %. I jämförelse mellan vilka havsbassänger som är mest belastade av fosfor, så är det Bottenhavet som tar emot mest (1 040 ton/år eller 32 % av den totala belastningen). Strax under en fjärdedel av Sveriges totala belastning på havet, rinner till Egentliga Östersjön (790 ton/år) och omkring en femtedel belastar Bottenviken och Kattegatt (640 respektive 620 ton/år).  Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) anger utsläppsmål för alla länder kring Östersjön, med syfte att nå ”God miljöstatus” i Östersjön och Kattegatt. För fosfor är målet uppnått i alla bassänger utom Egentliga Östersjön, där det är ett utmanande mål och det kommer att bli mycket svårt att minska fosforbelastningen under belastningstaket (308 ton/år). Det krävs omfattande åtgärder av de antropogena källorna, men dessutom så utgör bakgrundsbelastningen en betydande del av den totala belastningen. Total nettobelastning av fosfor till Egentliga Östersjön är 790 ton enligt dessa beräkningar, varav 230 ton är beräknat som bakgrundsbelastning. För att Egentliga Östersjön ska kunna uppnå god miljöstatus med avseende på övergödning kommer det även att behövas åtgärder i Östersjöns andra delbassänger. På grund av skillnader i metoder och indata, är det inte möjligt att direkt jämföra hur belastningen från diffusa källor har ändrats sedan PLC6 (2014). En metodikskillnad som särskilt bör noteras är beräkningen av bakgrundsbelastningen av fosfor från jordbruksmark. Beräkningsmetoden för bakgrunden har utvecklats mellan olika PLC-beräkningar, vilket också lett till starkt skiftande resultat för bakgrundsbelastningen. I PLC6-beräkningen blev bakgrundsbelastningen hög eftersom en förändring i modellen visade sig ha gett en förmodad alltför stor förlust av partikulärt fosfor. Detta har korrigerats i den senaste modellversionen (PLC6.5 och PLC7) vilket är en av anledningarna till att bakgrundsbelastningen är lägre i PLC7 än i PLC6. Det är dock viktigt att notera att bakgrundsberäkningen alltid kommer att vara osäker eftersom den dels i mycket stor utsträckning bygger på antaganden och eftersom det dels saknas mätdata för att jämföra beräkningsresultaten med.För att resultaten för de diffusa källorna ska vara jämförbara mellan åren krävs att det görs en omräkning, antingen med gamla PLC-data och med den nya metoden eller med nya data och med den gamla metoden. En sådan omräkning kan bringa klarhet i hur mycket av skillnaden i resultaten som beror av förfinade indata eller förbättrade metoder och hur mycket som beror på implementerade åtgärder för att minska belastningen.  Belastningen från punktkällorna beräknas på samma sätt som i PLC6. Utsläppen till havet i PLC 7 (2017) från avloppsreningsverk är ungefär i samma storleksordning som i PLC 6 (år 2014) 230 respektive 240 ton fosfor samt 14 000 ton kväve (netto). Industrier har minskat sin belastning på havet och svarar 2017 för 210 ton fosfor samt 3 320 ton kväve, jämfört med 250 fosfor och 3 800 ton kväve år 2014.
  •  
26.
  • Johnsson, Holger (författare)
  • Description of nine nutrient loss models: capabilities and suitability based on their characteristics
  • 2009
  • Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 11, s. 506-514
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In EUROHARP, an EC Framework V project, which started in 2002 with 21 partners in 17 countries across Europe, a detailed intercomparison of contemporary catchment-scale modelling approaches was undertaken to characterise the relative importance of point and diffuse pollution of nutrients in surface freshwater systems. The study focused on the scientific evaluation of different modelling approaches, which were validated on three core catchments (the Ouse, UK; the Vansjo-Hobol, Norway; and the Enza, Italy), and the application of each tool to three additional, randomly chosen catchments across Europe. The tools involved differ profoundly in their complexity, level of process representation and data requirements. The tools include simple loading models, statistical, conceptual and empirical model approaches, and physics-based (mechanistic) models. The results of a scientific intercomparison of the characteristics of these different model approaches are described. This includes an analysis of potential strengths and weaknesses of the nutrient models.
  •  
27.
  • Johnsson, Holger (författare)
  • Ensemble modelling of nutrient loads and nutrient load partitioning in 17 European catchments
  • 2009
  • Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 11, s. 572-583
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • An ensemble of nutrient models was applied in 17 European catchments to analyse the variation that appears after simulation of net nutrient loads and partitioning of nutrient loads at catchment scale. Eight models for N and five models for P were applied in three core catchments covering European-wide gradients in climate, topography, soil types and land use (Vansjo-Hobol (Norway), Ouse (Yorkshire, UK) and Enza (Italy)). Moreover, each of the models was applied in 3-14 other EUROHARP catchments in order to inter-compare the outcome of the nutrient load partitioning at a wider European scale. The results of the nutrient load partitioning show a variation in the computed average annual nitrogen and phosphorus loss from agricultural land within the 17 catchments between 19.1-34.6 kg N ha(-1) and 0.12-1.67 kg P ha(-1). All the applied nutrient models show that the catchment specific variation (range and standard deviation) in the model results is lowest when simulating the net nutrient load and becomes increasingly higher for simulation of the gross nutrient loss from agricultural land and highest for the simulations of the gross nutrient loss from other diffuse sources in the core catchments. The average coefficient of variation for the model simulations of gross P loss from agricultural land is nearly twice as high (67%) as for the model simulations of gross N loss from agricultural land (40%). The variation involved in model simulations of net nutrient load and gross nutrient losses in European catchments was due to regional factors and the presence or absence of large lakes within the catchment.
  •  
28.
  • Johnsson, Holger (författare)
  • Evaluation of diffuse pollution model applications in EUROHARP catchments with limited data
  • 2009
  • Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 11, s. 554-571
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The application of diffuse pollution models included in EUROHARP encompassed varying levels of parameterisation and approaches to the preparation of input data depending on the model and modelling team involved. Modellers consistently faced important decisions in relation to data interpretation, especially in those catchments with unfamiliar physical or climatic characteristics, where catchment conditions were beyond the range for which a particular model was originally developed, or where only limited input data were available. In addition to a broad discussion of data issues, this paper compares the performance of the four sub-annual output models tested in EUROHARP (EveNFlow, NL-CAT, SWAT and TRK) in three test catchments without the modelling teams having sight of measured flow and nitrate concentration data. Model performance in this "blind test" indicate that the range of predictions generated by any individual models pre and post calibration exceed the differences between the estimates yielded by all four models. Comparison of Analysis of Variance (ANOVA) statistics for simulated and observed flow, concentration and loads underscores the benefits of calibration for these intermediate and complex model formulations. Interpretation of input data (e. g. rainfall interpolation method and pedotransfer functions selected) appeared equally (or more) important than process representation. In the absence of calibration data, modeller unfamiliarity with a particular catchment and its environmental processes sometimes resulted in questionable assumptions and input errors which highlight the problems facing modellers charged with implementing policies under the Water Framework Directive (2000/60/EC) in poorly monitored catchments. Catchment data owners and modellers must therefore work more closely given that the output from diffuse pollution models is clearly modeller-limited as well as model-limited.
  •  
29.
  • Johnsson, Holger (författare)
  • Evaluation of the difference of eight model applications to assess diffuse annual nutrient losses from agricultural land
  • 2009
  • Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 11, s. 540-553
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The capability of eight nutrient models to predict annual nutrient losses (nitrogen and phosphorus) at catchment scale have been studied in the EUROHARP project. The methodologies involved in these models differ profoundly in their complexity, level of process representation and data requirements. This evaluation is focused on model performance in three core catchments: the Vansjo-Hobol (Norway), the Ouse ( Yorkshire, UK) and the Enza (Italy). These three different model applications have been evaluated by comparing calculated annual nutrient loads (total N or nitrate and total P), based on observed flow and total nitrogen or nitrate and total phosphorus concentrations, and the annual nutrient loads that were simulated by the eight nutrient models. Four statistics have been applied for this purpose: the root mean squared error (RMSE), the mean absolute error (MAE), the mean error (ME), and Nash-Sutcliffe's model efficiency (NS). The results show that all model approaches can predict the calculated annual discharges. Depending on the observed statistics ( RMSE, MAE, ME and NS) the scores of the model application differed, therefore no overall 'best model' could be identified. Although the water and nutrient loads from (sub) catchments can be predicted, the modelled pathways of nutrients within agricultural land and the nutrient losses to surface waters from agricultural land vary among the catchments and among those model approaches which are able to make this distinction.
  •  
30.
  • Johnsson, Holger, et al. (författare)
  • Experimental system for one-dimensional freezing of undisturbed soil profiles
  • 1995
  • Ingår i: Soil Technology. - 0933-3630. ; 7:4, s. 319-325
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • An inexpensive and easy-to-handle setup for freeze-thaw experiments was developed. The system mimics field conditions, with a relatively deep monolith of undisturbed soil and a soil-air interface as an upper boundary condition. The setup includes a freezing device for vertical freezing of a soil monolith and transducers at several depths in the soil monolith for continuous measurement of unfrozen water content (TDR), temperature and radial temperature differences, The setup makes rudimentary control of boundary conditions and sophisticated monitoring of soil water and heat conditions possible. To study the performance of the system, soil temperatures and water contents in a clay soil monolith were measured during two freeze-thaw cycles, The setup was shown to be useful in terms of simulating freeze-thaw cycles in a lysimeter placed in the laboratory. One-dimensional heat flows could be simulated, with a thermal error (horizontal vs vertical heat flows) during freezing of about 5%. The setup was used to test the hypothesis that the similitude between freezing/thawing and drying/wetting holds for unsaturated day soils, The results indicated a good agreement between water retention curves calculated from freezing-point depression data and from measurements, using pressure plates.
  •  
31.
  •  
32.
  •  
33.
  • Johnsson, Holger, et al. (författare)
  • Kväveläckage från svensk åkermark : Beräkningar av normal utlakning för 1995 och 1999
  • 2002
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Beräkningar av kväveutlakningen från svensk åkermark har gjorts som en del i ett projekt (TRK) med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav för rapportering till internationella komissioner och för uppföljning av jordbrukspolitikens påverkan på åkermarkens kväveläckage. Beräkningen, som har gjorts för åren 1995 och 1999, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av simuleringsverktyget SOILNDB som är baserad på SOIL-SOILN-modellerna.Sverige har delats upp i 22 st s.k. utlakningsregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalutlakningar beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor (13 st), jordarter (10 st) och gödslingsformer (2 st). Normalutlakningarna representerar utlakningen för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserade skörd och har utförts med hjälp av 20-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel handels- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtföljdsgenerator varefter medelvärden för utlakning för de olika kombinationerna av grödor och gödsling beräknats. Det som kvantifierats i beräkningarna är rotzonsutlakning av kväve, d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. De framräknade normalutlakningarna har använts för att ta fram medelutlakning och bruttobelastning av kväve från de olika utlakningsregionerna. Med hjälp av GIS har en uppskattning av fördelningen av jordarter i de olika områdena gjorts. För hela Sverige beräknades medelutlakningen av kväve vara oförändrad, ca 22 kg N/ha, mellan åren 1995 och 1999. Skillnaden i medelutlakning mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 6 och 47 kg N/ha för 1999. Lägsta utlakningen fanns i skogsbygderna och i regionerna med lägsta avrinningen. Medelkoncentrationen var ca 7 mg N/l och varierade mellan 2 och 14 mg N/l för de olika regionerna.
  •  
34.
  • Johnsson, Holger, et al. (författare)
  • Läckage av näringsämnen från svensk åkermark 1995 - 2019 : beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för åren 1995, 2005, 2013 och 2019 med NLeCCS 6.0 metodik
  • 2024
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark för åren 1995, 2005, 2013 och 2019 har utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Beräkningen omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av senaste versionen av beräkningssystemet NLeCCS, NLeCCS 6.0. I NLeCCS, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simuleringsverktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN-modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Genom att beräkningarna utförts med samma version av beräkningssystemet kan resultatet från de olika åren jämföras. Tidigare beräkningar som utförts för dessa år har delvis varit gjorda med olika versioner av NLeCCS, vilket försvårat jämförelse mellan åren.Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter (de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen) för respektive år. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineraloch stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Orsaken till förändringen av läckagen mellan åren 1995 och 2005 och mellan åren 2005 och 2019 har analyserats genom att beräkna förändringar av enskilda odlingsåtgärders effekt på förändringen av läckaget.Normalläckaget av kväve från den beräknade arealen av åkermark i Sverige minskade med 3,3 kg N/ha*år (-17 %), från 19,3 till 16,0 kg N/ha*år, mellan år 1995 och 2019. En minskning av kväveläckaget skedde i stort set i alla regioner mellan 1995 och 2019, som mest med 10,9 kg N/ha*år (-38 %). Huvuddelen av minskningen av kväveläckaget skedde mellan åren 1995 och 2005 i de flesta av regionerna. Normalläckaget av fosfor från den beräknade arealen av åkermark i Sverige minskade med 0,06 kg P/ha*år (-11 %), från 0,53 till 0,47 kg P/ha*år, mellan år 1995 och 2019. En minskning av fosforläckaget skedde i stort set i alla regioner mellan 1995 och 2019, som mest med 0,26 kg P/ha*år (-27 %).Främsta orsaken till förändringen i kväveläckage för Sveriges åkermark mellan åren 1995 och 2005 (-2,9 kg N/ha*år) var förändringen av grödmix, därefter följde ökat utbyte av gödsling/skörd, ökad förekomst av fånggröda, förändring i stallgödslad areal och ökad vårspridning av stallgödsel. Främsta orsaken till förändringen i kväveläckage för Sveriges åkermark mellan åren 2005 och 2019 (-0,5 kg N/ha*år) var ökat utbyte gödsling/skörd, grödmixförändring, förändring i stallgödslad areal och ökad vårspridning av stallgödsel. Främsta orsaken till förändringen i fosforläckage för Sveriges åkermark mellan åren 1995 och 2005 (-0,04 kg P/ha*år) var förändringen av grödmix, därefter följde förändring i stallgödslad areal, förändrad gödslingsgiva, ökad förekomst av fånggröda, skördeförändring, skyddszoner och ökad vårspridning av stallgödsel. Främsta orsaken till förändringen i fosforläckage för Sveriges åkermark mellan åren 2005 och 2019 (-0,02 kg P/ha*år) var förändringen av grödmix, förändrad gödslingsgiva, skördeförändring, förändring i stallgödslad areal, fånggröda, skyddszoner och ökad vårspridning av stallgödsel.
  •  
35.
  • Johnsson, Holger, et al. (författare)
  • Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. : beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2013.
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark har gjorts som en del i ett uppdrag med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav (Havs- och vat-tenmyndigheten, 2016). Belastningsberäkningen har använts för rapporteringen till den internationella havsmiljökonventionen HELCOMs sjätte Pollution Load Compilation. Beräkningen, som har gjorts för året 2013, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simule-rings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinrikt-ning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter, de två sistnämnda bara rele-vanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat kli-mat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineral- och stall-gödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varef-ter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retent-ionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsut-lakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Det framräknade normalläckaget har använts för att ta fram medelläckage av kväve och fosfor från åkermark för de olika läckageregionerna. För kväve beräknades medelläckaget för den beräknade åkerarealen i Sverige till knappt 19 kg N/ha år 2013. Skillnaden i medelläckage mellan de olika reg-ionerna var stor och varierade mellan 6 och 46 kg N/ha*år. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Medelkoncentrationen för den beräknade arealen var drygt 6 mg N/l och varierade mellan 2 och 15 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades medelläckaget för den beräknade åkerarealen i Sverige till 0,60 kg P/ha år 2013. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,24 och 1,35 kg P/ha*år. Lägsta läckaget fanns i reg-ioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Medelkoncentrationen var 0,21 mg P/l och varie-rade mellan 0,09 och 0,34 mg P/l för de olika regionerna.
  •  
36.
  • Johnsson, Holger, et al. (författare)
  • Läckage av näringsämnen från svensk åkermark - Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2019.
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark för år 2019 har utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten1. Beräkningen omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN-modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Resultatet har använts i beräkningar av den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav (som utförs av SMED2 på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten) för rapporteringen till den internationella havsmiljökonventionen HELCOMs åttonde Pollution Load Compilation.Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter, de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineral- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått.För kväve beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till drygt 16,2 kg N/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 7 och 40 kg N/ha*år. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var drygt 6,3 mg N/l för Sverige och varierade mellan 3 och 12 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till 0,48 kg P/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,09 och 0,94 kg P/ha*år. Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var 0,19 mg P/l för Sverige och varierade mellan 0,06 och 0,36 mg P/l för de olika regionerna.
  •  
37.
  • Johnsson, Holger, et al. (författare)
  • Läckage av näringsämnen från svensk åkermark : Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och 2005
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark har gjorts som en del i ett uppdrag med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav för rapportering till HELCOM2 (PLC5) och för uppföljning av miljömålet ”Ingen övergödning”. Beräkningen, som har gjorts för åren 1995 och 2005, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAMmodellen) för fosfor. Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor (12 st.), jordarter (10 st.) och gödslingsformer (2 st.), lutningar (3 st.) och markfosforklasser (3 st.), de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 20-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel handels- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve har ingått rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Det framräknade normalläckaget har använts för att ta fram medelläckage och bruttobelastning av kväve och fosfor från åkermark för de olika läckageregionerna. För kväve beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från knappt 21 kg N/ha till drygt 18 kg N/ha, mellan åren 1995 och 2005. Orsaken till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning och dels förändringar i odlingen såsom övergång från stubbträda till grönträda, användning av fånggrödor, ökad vårplöjning, förändrade gödslingstidpunkter och förbättrad kväveeffektivitet. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 5 och 47 kg N/ha för 2005. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Medelkoncentrationen var drygt 6 mg N/l och varierade mellan 2 och 11 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från 0,54 till 0,52 kg P/ha, mellan åren 1995 och 2005. Viktiga orsaker till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning (inberäknat i detta en övergång från ettåriga stubbträdor till fleråriga grönträdor) och dels att mängden applicerad gödsel minskade från 1995 till 2005. Ytterligare orsaker till minskningen var odling av fånggrödor och anläggning av skyddszoner mot vattendrag och sjöar. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,1 (Öland och Gotland) och 1,3 (Västsvenska dalbygden) kg P/ha för 2005. Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Medelkoncentrationen var 0,17 mg P/l och varierade mellan 0,06 och 0,34 mg P/l för de olika regionerna. 2 Helsingforskommissionen 
  •  
38.
  • Johnsson, Holger, et al. (författare)
  • Model applications
  • 2012
  • Ingår i: Productive agriculture adapted to reduced nutrient losses in future climate : model and stakeholder based scenarios of Baltic Sea catchments. ; , s. 57-149
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
39.
  • Johnsson, Holger (författare)
  • Nitrogen and phosphorus retention in surface waters: an inter-comparison of predictions by catchment models of different complexity
  • 2009
  • Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 11, s. 584-593
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Nitrogen and phosphorus retention estimates in streams and standing water bodies were compared for four European catchments by a series of catchment-scale modelling tools of different complexity, ranging from a simple, equilibrium input-output type to dynamic, physical-based models: source apportionment, MONERIS, EveNFlow, TRK, SWAT, and NL-CAT. The four catchments represent diverse climate, hydrology, and nutrient loads from diffuse and point sources in Norway, the UK, Italy, and the Czech Republic. The models' retention values varied largely, with tendencies towards higher scatters for phosphorus than for nitrogen, and for catchments with lakes (Vansjo-Hobol, Z. elivka) compared to mostly or entirely lakeless catchments (Ouse or Enza, respectively). A comparison of retention values with the size of nutrient sources showed that the modelled nutrient export from diffuse sources was directly proportional to retention estimates, hence implying that the uncertainty in quantification of diffuse catchment sources of nutrients was also related to the uncertainty in nutrient retention determination. This study demonstrates that realistic modelling of nutrient export from large catchments is very difficult without a certain level of measured data. In particular, even complex process oriented models require information on the retention capabilities of water bodies within the receiving surface water system and on the nutrient export from micro-catchments representing the major types of diffuse sources to surface waters.
  •  
40.
  •  
41.
  •  
42.
  • Johnsson, Holger, et al. (författare)
  • Surface runoff and soil water percolation as affected by snow and soil frost
  • 1991
  • Ingår i: Journal of Hydrology. - 0022-1694 .- 1879-2707. ; 122:1-4, s. 141-159
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A coupled soil water and heat model was used to study the influence of soil frost and snow on infiltration and drainage flow in an agricultural field in central Sweden. An analogy between freezing/thawing and drying/wetting was assumed for the soil frost submodel. Model simulations were evaluated against measurements of total soil water content, unfrozen water content, soil temperature and drainage water-flow. The influences of soil frost and spatial variation in snow cover were studied by simulation of possible extreme situations in the field. The model accurately described the dynamics of soil temperature and water contents; however, infiltration and field drainage flow were considerably underestimated and delayed by about three weeks under frozen conditions. A model simulation, discounting the effects of soil frost, overestimated the drain response. An attempt at simulating the field variation in snow cover by assuming possible 'sink points' for snowmelt, explained part of the deviations between simulated and measured drain flows. A basis for a new model formulation of the infiltration and percolation processes in frozen soil is proposed in which two water-flow domains are assumed, one low-flow domain in the fine pores, smaller than those filled with ice, and one high-flow domain in the large air-filled pores. This allows the simulation of rapid infiltration in large ice-free pores and drainage flow under frozen conditions as well as the resulting redistribution of ice from smaller to larger pores.
  •  
43.
  • Kyllmar, Katarina, et al. (författare)
  • Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2004/2005 : Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inom programmet Typområden på Jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2004/2005. Under året har mätningar pågått i 22 typområden, varav 8 områden undersöks inom en nationell del av programmet med SLU som ansvarig utförare. I övriga typområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden.Avrinningen blev över eller nära långtidsmedel för de flesta typområden. Juli månad hade hög avrinning i flera typområden. Trots perioder med kallt väder och snö under vintern blev medeltemperaturen i främst december och januari högre än normalt. Växlingarna under vinterhalvåret mellan milt och kallt väder bör ha gynnat mineraliseringen av organiskt bundet kväve i marken. Kvävehalterna var trots detta lägre än långtidsmedel för hälften av typområdena medan de var högre för två typområden. En orsak till lägre halter än långtidsmedel kan vara att avrinningen var hög och därmed utspädningen, en annan kan vara att åtgärder inom jordbruket för att minska utlakningen av kväve har haft effekt. Vid typområdenas utloppspunkter blev totaltransporterna av kväve större än långtidsmedel för hälften av typområdena och mindre än långtidsmedel för den andra hälften. Fosforhalterna liksom fosfortransporterna var för en del områden lägre än långtidsmedel medan de var högre för andra. Typområden med högre avrinning än långtidsmedel hade också större transporter av fosfor än långtidsmedel. Störst var transporterna (100 kg/km 2) i två typområden där mellanlera eller styv lera är dominerande jordart på åkermarken.
  •  
44.
  •  
45.
  • Liljeberg, Marcus, et al. (författare)
  • Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC6
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräknanäringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger.Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen Pollution LoadCompilation (PLC Periodical).Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller föratt förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöksmöjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräknakällfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning avavrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologiskmodell för Sverige, kallad S-HYPE.Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget somgenereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt avmarkanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med endefinition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning somanvänts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter somtagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna avmarkanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nyaavrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPEtill SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen haen försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckagebehöver markanvändning däremot harmoniseras.Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblockenoch de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblocksom saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödormed läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen marksom i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för demer preliminära stödsökta arealerna användas.
  •  
46.
  • Lindsjö, Anders, et al. (författare)
  • Effekt av normaliseringsperiod för avrinning med avseende på koncentrationerna av jordbruksläckaget
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. I denna studie analyseras de för jordbruksmark i PLC-beräkningssystemet beräknade närsaltsläckagehalternas variation med ändrad avrinning. Studien fokuserar dels på betydelsen av normaliseringsperiodens längd för medelavrinningens storlek och läckagekoncentrationerna av kväve och fosfor och dels på variationen i avrinning mellan delavrinningsområden och motsvarande variation i läckagekoncentrationer. Dessutom presenteras en analys av extrema nederbördshändelsers betydelse för fosforläckaget. Studien baseras på de med NLeCCS-metoden beräknade normalläckagen av kväve och fosfor för 22 läckageregioner i Sverige och avrinningarna för HELCOM/PLC7. Normaliseringsperioder på 12, 20 och 30 år för beräkning av medelavrinning jämfördes. Vid val av 20-åriga normaliseringsperioder istället för 30-åriga avvek medelavrinningen med upp till 3-12% för de 22 läckageregionerna i Sverige. Motsvarande värden för 12-åriga normaliseringsperioder var 7-23%. Läckagekoncentrationernas variation med avrinning analyserades för 5 utvalda läckageregioner. Läckagekoncentrationer beräknades för ett spann av medelavrinningar baserat på den variation i avrinningen som återfinns i de delavrinningsområden som ingår i de utvalda läckageregionerna. Vid val av 20åriga normaliseringsperioder för avrinningen istället för 30-åriga avvek kväve- och fosforläckagen 0 till ±3% för de utvalda läckageregionerna. Motsvarande avvikelser vid val av 12-åriga normaliseringsperioder var ±1 till ±8%. För att undvika avvikelse i läckaget från åkermark vid beräkning av normaliserad belastning bör således en 30-årig normaliseringsperiod för avrinningen väljas. Kan en avvikelse tolereras kan en 20-årig normaliseringsperiod väljas medan ett val av en 12-årig normaliseringsperiod endast kan väljas om en stor avvikelse kan tolereras. Analysen av enskilda extrema nederbördshändelsers påverkan på fosforläckaget visade på en stor påverkan, särskilt på fosforförluster via ytavrinning. Resultaten visade ett behov av att reducera enskilda extremt höga dygnsnederbördstillfällen i de meteorologiska tidsserierna för att befrämja jämförelsen mellan läckageregioner och för olika tidsperioder.
  •  
47.
  • Mårtensson, Kristina, et al. (författare)
  • Beräkning av effekten av ett eventuellt förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat på läckaget av växtnäring från åkermark i Sverige
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Påverkan på växtnäringsläckaget från åkermark vid ett eventuellt förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat har beräknats. Beräkningen avsåg effekten på förlusterna år 2016 och glyfosatanvändningen år 2016-2017. Statistiken för glyfosatanvändningen inkluderade fyra olika tillfällen då glyfosat användes. Det var träda, stubb, före sådd på våren och fånggröda. Påverkan av dessa tillfällen i växtsekvensen beräknades. Dessutom beräknades effekten av att ersätta höstvete med vårkorn. Två olika antaganden gjordes för att uppskatta inom vilket intervall effekten av ett glyfosatförbud skulle kunna resultera i. Beräkningarna gjordes med NLeCCS och Typhaltskalkylatorn. Det är en matris med utlakningskoefficienter för olika klimat, jordart, gröda och brukningssystem. Typhaltskalkylatorn baseras på NLeCCS-metoden som används för beräkning av normalläckage från svensk åkermark. Resultatet av beräkningen visade effekten på kväveläckaget var från -0,7 till 2,2 kg N/ha avseende all areal i respektive läckageregion. Störst var påverkan i de läckageregioner där störst andel av arealen behandlades med glyfosat. Anledningen till att effekten i vissa vallrika läckageregioner var negativ var att grödsammansättningen påverkades. Effekten av att ersätta höstvete med vårkorn och reducera arealen fånggröda var de faktorer som hade den största påverkan. Förändringarna var i samma storleksordning som tidigare beräkningar som gjorts av förändringar i odlingssystemet. Påverkan på fosforförlusten var 0-0,02 kg P/ha.
  •  
48.
  • Mårtensson, Kristina, et al. (författare)
  • Estimated nutrient leakage from arable land in different bioeconomy scenarios for two areas in central Sweden, determined using a leaching coefficient method
  • 2023
  • Ingår i: CATENA. - : Elsevier BV. - 0341-8162. ; 226
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Knowledge of future developments in agriculture and how these will affect nutrient leakage from arable land is important in efforts to achieve good ecological status of surface waters. This study assessed the impact of five scenarios for a bioresource-based economy, involving use of renewable biological resources from land and sea, on nitrogen (N) and phosphorus (P) leakage from arable land to surface-waters and groundwater. The scenarios (developed in an earlier study) were applied to two areas in central Sweden, leaching region LR-6 (5350 km2) and catchment C6 (19 km2). Using the NLeCCS calculation system to produce leakage coefficients, we evaluated the changes in total N and total P leakage from arable soil. The leakage coefficients described agricultural management practices and climate conditions representing the leaching region LR-6 in Sweden and the baseline year was 2016. The scenarios varied from a baseline in terms of crop combination (relative area of different crops) and extent of mitigation measures (e.g. delayed tillage date, buffer zone width and relative area, and catch crop). Expected consumption of meat varied in the scenarios, with lower consumption meaning fewer cattle and consequently less grass ley. The scenarios was supplemented with calculations of introducing mitigation mea-sures up to their maximum potential. In leaching region LR-6, calculated baseline leakages was 10.5 kg N ha-1 year-1 and 0.87 kg P ha-1 year-1, values that varied in the scenarios by-4% to 5% (N) and-6% to 19% (P). In catchment C6 calculated baseline leakages was 7.1 kg N ha-1 year-1 and 1.11 kg P ha-1 year-1, and the values in the scenarios varied by-15% to 2% (N) and-5% to 5% (P). Assuming maximum potential of the mitigation measures decreased leakage further, by up to-19%. Crop combination had a major impact on total N and P leakage in the scenarios. Leakage increased when the amount of grass ley in the rotation decreased, but remained relatively unchanged when the crop combination change only involved annual crops. Frequency of the mitigation measures increased in all scenarios, with associated decreases in N and P leakage that counteracted the increased leakage caused by changes in crop combination. The most effective mitigation measure was catch crop for N leakage and delayed soil tillage for P leakage.
  •  
49.
  •  
50.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 62
Typ av publikation
rapport (37)
tidskriftsartikel (16)
konferensbidrag (8)
bokkapitel (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (40)
refereegranskat (22)
Författare/redaktör
Johnsson, Holger (58)
Persson, Kristian (15)
Kyllmar, Katarina (8)
Markensten, Hampus (6)
Larsson, Peter (6)
Wallin, Mats (5)
visa fler...
Djodjic, Faruk (5)
Schmieder, Frank (5)
Larsson, Martin (4)
Wallbaum, Holger, 19 ... (4)
Johnsson, Filip, 196 ... (4)
Thuvander, Liane, 19 ... (3)
Kätterer, Thomas (3)
Öckinger, Erik (2)
Tidåker, Pernilla (2)
Brandt, Maja (2)
Höjgård, Sören (2)
Carlsson, Carina (2)
Jansson, Torbjörn (2)
Bolinder, Martin (2)
Andrist Rangel, Ylva (2)
Aronsson, Helena (2)
Olshammar, Mikael (2)
Thunholm, Bo (1)
Smith, Henrik G. (1)
Lantz, Mikael (1)
Johansson, Göran (1)
Weih, Martin (1)
Nilsson, Lovisa (1)
Lindström, Åke (1)
Hytteborn, Julia (1)
Åkerblom, Staffan (1)
Hanson, Helena (1)
Gerner, Annika (1)
Jönsson, Annelie (1)
Persson, Christer (1)
Bergkvist, Göran (1)
Olsson, Ola (1)
Stjernman, Martin (1)
Dänhardt, Juliana (1)
Ulen, Barbro (1)
Torstensson, Gunnar (1)
Rosberg, Jörgen (1)
Berglund, Kerstin (1)
Etana, Ararso (1)
Geranmayeh, Pia (1)
Wesström, Ingrid (1)
Larsbo, Mats (1)
Nordin, Martin (1)
Hansson, Katarina (1)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (33)
Naturvårdsverket (17)
Högskolan i Gävle (9)
Chalmers tekniska högskola (4)
RISE (4)
Uppsala universitet (2)
visa fler...
Lunds universitet (1)
Havs- och vattenmyndigheten (1)
visa färre...
Språk
Svenska (35)
Engelska (27)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (33)
Lantbruksvetenskap (30)
Teknik (5)
Samhällsvetenskap (5)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy