| 1. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
A beacon guiding me : How ontological visions render the teaching mission consistency
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- THIS PAPER DEALS WITH THE QUESTION OF “WHY PHILOSOPHY OF EDUCATION?”. BY FOCUSING ON THE GUIDELINES USED BY TEACHERS IN GOING ABOUT THEIR TEACHING MISSION, IT ARGUES FOR THE CONSISTENCY GAINED BY “DOING PHILOSOPHY”, COMPARED TO FOLLOWING READY-MADE ETHICAL THEORIES OR MORAL RULES OF CONDUCT. THIS CHOICE IS ELABORATED AS A CHOICE BETWEEN TAKING GUIDANCE BY A PEDAGOGICAL BEACON, PEDAGOGICAL DOCTRINES OR PEDAGOGICAL RECIPES.
|
|
| 2. |
- Jons, Lotta, 1961-, et al.
(författare)
-
An Agreed Figured World – Conceptualizing Good Physics Teachers in a Finnish University
- 2024
-
Ingår i: Journal of Science Teacher Education. - 1046-560X .- 1573-1847. ; 35:1, s. 5-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study reports findings from an interview study with eleven teacher educators from a physics teacher training program in Finland. They represented the four training environments that students encounter during their education, i.e. the Department of Physics, the Department of Mathematics and Science Education, the Department of General Pedagogy, and the Training School. Drawing on Gee’s theory of figured worlds, our analysis shows that the educators across the four training environments largely maintain the same vision of what the attributes of a “good” physics teacher are. Although working in different settings, the eleven educators appear to be working in concert, each contributing to the development of an agreed professional physics teacher identity for their trainees. The ideal physics teacher was found to be envisioned in terms of a subject expert and a research-based educationalist, whilst at the same time being psychologically fully matured and willing to develop as both a person and a teacher. We identify a number of factors in the Finnish teacher training program that are suggested to contribute to the coherence found. Some of the factors we identify are specific to the Finnish situation, such as teacher status in society, whilst others could potentially be implemented elsewhere, such as dedicated training schools and direct teacher influence in the design of the curriculum.
|
|
| 3. |
- Jons, Lotta, 1961-, et al.
(författare)
-
Bilden av den goda fysikläraren : samstämmighet och tillit hos finska lärarutbildare
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I sessionen presenteras en studie där elva lärarutbildare vid en finsk fysiklärarutbildning intervjuats. Lärarutbildarna representerar de fyra kontexter som fysiklärarstudenten möter under sin utbildning: Fysikinstitutionen, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikämnets didaktik, Pedagogiska institutionen och Övningsskolan. Studien är en del av ett VR-projekt där de olika föreställningar av “den gode fysikläraren” som kommuniceras till fysiklärarstudenter i fyra olika länder - Sverige, England, Singapore och Finland - kommer att jämföras.Resultaten visar att de fyra utbildningskontexterna i stort sett förmedlar samma idealbild av ”en god fysiklärare” till sina lärarstudenter. Inom ramen för Furuhagen, Holmén & Sänttis (2019) konceptualisering ”Visions of the ideal teacher” visar studien att lärarutbildarna leds av företällningen om “den goda fysikläraren" som “a research-based educationalist” men också som “a psychologically fully matured professional" och “a subject expert.Resultaten visar att lärarutbildarna vid de fyra olika utbildningskontexterna i samstämmighet strävar mot samma idealbild av den goda fysikläraren där var och en bidrar med sin specifika del av studentens kompetens, och med ömsesidig tillit till att de andra utbildningskontexterna bidrar med sin specifika del.Resultatet står i motsättning till fynden i projektets studie av en svensk fysiklärarutbildning, där man istället fann fyra konkurrerande idealbilder av den gode fysikläraren (Larsson, Airey, Danielsson & Lundqvist, 2018).
|
|
| 4. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Calling and Respons(e)ibility as an Approach for Interpretation
- 2009
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Inspired of Martin Buber's philosophy of dialogue this paper puts forth a notion of interpretationas understood within a conceptual framework of calling and respons(e)ibility. According to this conceptual framework, man’s existence – i e her existential experiences and appearances – is a matter of paying heed to, responding responsibly and calling. According to Martin Buber's philosophy of dialogue a person's existence should be understood as an existential dialogue, that is to say that what a person experiences is viewed as a calling addressing her. Accordingly, the actions undertaken by a person are regarded as responsible responses to the experiences facing her. Building on this notion, it is suggested that an object for interpretation – e.g. a text, a work of art, events, etc – should be viewed as an addressing experience calling on the interpreter to respond, a response compiled of paying heed to, responsibly respond and calling. I will also show that this notion characterized by existential dialogicity incorporates and transcends the communicative as well as the ontological dialogicity characterizing Dialogical and Ontological Hermeneutics respectively. By philosophically constructing interpretation in this way, the paper offers new ways of thinking about learning as well as pedagogical interaction.
|
|
| 5. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Calling & Responding - a framework for conceptualizing pedagogical relations
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In 2008, I developed a theoretical framework aimed at affording new ways to understand and talk about the pedagogical relation between a teacher and her student (Jons 2008). In the spirit of Deleuze & Guattari’s (1994) ideas that philosophy is a matter of discerning new aspects in familiar phenomena by means of conceptual acrobatics, I wanted to explore the possibility to perceive the teacher-student relation in a new light. Taking a departure in Martin Buber’s philosophy of dialogue, the framework came to be characterised by an ontological dialogicity with ethical overtones. The framework, named “Calling & Responding”, enabled an understanding of the teacher-student-relationship as including dimensions of calling, paying heed, and responsible responding. In extending the philosophical exploration, the framework of Calling & Responding was later applied to the relation between the student and the content (Jons 2014), enabling learning to be understood as a matter of the student and the content being involved in a dialogue where the student pays heed to the subject calling her, and, in accomplishing assignments, responding responsibly to that calling.I am now working on applying the framework of Calling & Responding to the relation between the teacher and her subject. While educational scholars acknowledges love and passion to be involved in their relation to the subject (Arendt 1994; Palmer 2007; Kreber; 2009; Aldridge 2019), the models conceptualising the teacher-subject-relation has been criticised for conveying a too rational and static notion of the relation (Gudmundsdottir 1990; Worden 2015). My aim therefore is to explore the affordances of conceptualising the phenomenon of preparing a subject for teaching as a matter of the teacher paying heed to the subject and responding to it responsibly. The presentation will give detailed accounts of each of these pedagogical relationships when conceptualised inside the framework of Calling & Responding
|
|
| 6. |
- Jons, Lotta, 1961-, et al.
(författare)
-
Creating Physics Teachers : The Figured World of Finnish Physics Teacher Education
- 2019
-
Ingår i: NOFA7 Abstracts. ; , s. 107-107
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this session we present preliminary findings from an interview study with eleven educators from a Finnish physics teacher training programme. The educators represent the four environments where the education takes place: the Department of Physics, the Department of Mathematics and Science Education, the Department of General Pedagogy, and the Training School. The study is part of a larger Swedish Research Council project comparing the different disciplinary values that are communicated to future physics teachers across four countries (Sweden, England, Singapore and Finland) .Interviews were coded in TRANSANA software, and analysed using Gee’s (2014, p. 95) theory of figured worlds which he describes as “taken-for-granted” theories that are shaped and normed through social and cultural interactions. In our study we apply Gee’s concept to descriptions of a ‘good’ physics teacher. Preliminary analysis shows that the educators across the four training environments largely communicate the same figured world. Although working in different settings, the eleven educators appear to be working in concert, each contributing to a shared vision of what is needed to develop the professional physics teacher identities of their trainees.The figured world we identify characterizes a ‘good ‘physics teacher in terms of a range of competencies, such as: student centredness, inclusive teaching, knowledge of PCK, physics for society, assessment skills, relationships and leadership and teacher professionalism.Taken together, the four departments appear to cover all the desired competencies of a ‘good’ physics teacher and there is mutual trust across the four environments. The training school was seen as the place where all of the desired competencies are brought together, applied and evaluated.These findings are in stark contrast to findings for Sweden where four competing models of the goals of the educational programme were identified (Larsson, Airey, Danielsson & Lundqvist, 2018).
|
|
| 7. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Decoding the Disciplines : collaboratory exploring expertise
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This workshop builds on the notion that however skilled a scholar might be in her subject, the teaching of the very same subject is a different concern. On the one hand. On the other hand; Who is better equipped to design learning activities, than those who are experts in subject-thinking. Drawing on scholars of thinking and learning inside the disciplines in higher education, Joan Middendorf and David Pace(2004) developed the Decoding the Disciplines Model, suggested as a method for drawing on the skills of the expertise in helping the students to learn their subject. Disciplines model, faculty who are deeply ingrained in their disciplinary research answer a series of questions to understand how students think and learn in their field. The cross-disciplinary nature of the process clarifies the thinking for each of thinking, as well as cross-disciplinary thinking skills. The potential of using the model will be discussed in the end of the workshop. The workshop sets out to work on three of the eight steps of the Middendorf-Pace Decoding the Disciplines-model, thereby affording an opportunity for the participants to discern, articulate, and compare their subject specific ways of thinking and practicing in regards to a specific learning assignment. After the workshop, the participants will be on their way as regards to discerning and articulating their specific subject way of thinking and practicing, a knowledge which might be employed in order to design a learning task/activity that opens up the subject for her/his students. In addition, the participant will be equipped with a method for working cooperatively on identifying, discerning and articulating discipline specific thinking. They will also be able to discern on the one hand subject specific ways of thinking as well as cross-disciplinary thinking skills on the other hand.
|
|
| 8. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Decoding the Disciplines
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna workshop får du prova Decoding-the-Disciplines-modellen för att identifiera studenters besvärliga passager i ditt ämne och tillsammans med övriga deltagare utforma lärandeaktiviteter som låter studenterna arbeta utifrån ditt expertkunnande för att nå fram till ämnets sätt att tänka och gå tillväga (WTP).
|
|
| 9. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Decoding the Disciplines – collaboratively exploring expertise
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Working as educational developers, we daily advise diverse groups of faculty on “how to improve teaching andlearning in my subject”. In fact, specific ways of thinking and practicing within disciplines along with subject specific didactics, permeate most aspects of designing and realizing pedagogical development ventures at the university. This workshop builds on the notion that however skilled a scholar might be in her subject, the teaching of the very same subject is adifferent concern. On the one hand. On the other hand; who is better equipped to design learning activities, than those who are expertsin subject-thinking. Drawing on scholars of thinking and learning inside the disciplines in higher education, Joan Middendorf and David Pace (2004) developed the Decoding the Disciplines Model, suggested as a method for drawing on the skills of the expertise inhelping the students to learn their subject. Middendorf and Pace announces the method by stating; “Using the Decoding the Disciplines model, faculty who are deeply ingrained in their disciplinary research answer a series of questions to understand how students think and learn in their field. The cross-disciplinary nature of the process clarifies the thinking for each discipline…”. Working the model thus is helpful in discerning disciplinary specific ways of thinking, as well as cross-disciplinary thinking skills. The potential of using the model will be discussed in the end of the workshop.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Developing Relational Competence : design and results of a course for higher education faculty
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Developing Relational Competence: design and results of a course for higher education faculty The presentation reports experiences from a course on relation competence designed for faculty at Stockholm university, delivered for the first time during 2019. Encompassing 7,5 ECTS, the course activities and meetings were spread over one year, with five course meetings in the spring semester and three in the autumn semester. All of the participants were taking the course in their spare time, and on a voluntarily basis, i e not as a part of the 15 ECTS university pedagogy that is mandatory in order for faculty to teach at Stockholm university. The teaching-learning-activities employed in the course were chosen from diverse sources that suggests content and methods for developing dimensions of relational competence. The content elaborated on in the course was chosen from both Swedish and international sources (e g Aspelin 2017; 2018; Bingham & Sidorkin 2004; Frelin 2010; Jons 2008a; b; 2009; 2011; 2012; 2015; 2016; Ljungblad 2016). In addition, the participants’ experience from educational practices was emphasized as an important source of content in the teaching learning activities employed. The methods chosen consisted of video analysis as suggested by Jonas Aspelin and colleagues (2018), critical friends shadowing as suggested by Dahlgren and colleagues (2006), core reflection as suggested by Korthagen and colleagues (2005; 2013), critical incident analyses as suggested by Green Lister and Crisp (2007), drama exercises as suggested by Berg, Höglund Arveklev, Larsson, and Lepp (2016) and reflective learning logs as suggested by Moon (2004; 2006). The final course examination allowed for a choice of either developing a course module or a collegial professional development plan in relational competence, or alternatively, a Self-study (Buck & Akerson 2016; Loughran et al 2004) focusing their own development during the courseIn the presentation, these activities will be detailed, methods and content related to one another, followed by an account of the results of a small survey among the participants after finishing the course as regards to three questions: 1) What were your incentives for taking the course?, 2) What have you learned during the course?, and, 3) How did you learn what you learned in the course?
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Högskoleämnesdidaktik i vardande. Vilka fundament vill vi bygga på?
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ämnesdidaktik för den högre utbildningens lärarutbildning, utveckling och forskning är ett sparsamt utvecklat område i Sverige. Internationellt finns en del forskning, teori och modeller som fått erkännande och som kommit att användas i samband med högskolepedagogisk utveckling och forskning i Sverige. Nämnas kan exempelvis Ference Martons forskning om djup- respektive ytlärande, Lee Shulmans ”Signature pedagogies”, Dai Hounsell & Velda McCune’s “Ways of thinking and practicing”, Jan Meyer & Ray Lands ”Threshold concepts and troublesome knowledge” samt David Pace & Joan Middendorf’s ”Decoding the Disciplines”. I minder utsträckning har den högskolepedagogiska forskningen och utveckling plockat upp pedagogisk och didaktisk forskning, teori och modeller som utverkats för lägre nivåer, även om vissa perspektiv vinner mark på senare tid. Frågan är dock vilka teorier, modeller och forskning som ämnesdidaktiken för den högre utbildningen vill och är mest betjänt av att bygga på.Frågorna jag vill diskutera är:Vill vi mer strategiskt och eftertänksamt välja de teorier, modeller och den forskning vi bygger den ämnesdidaktiken i högre utbildning på?Vilka teorier, modeller och forskning anser vi vore bra att bygga på i så fall?
|
|
| 14. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Learning as Calling and Responding
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drawing on Martin Buber’s philosophy of dialogue, my contribution to the theorising of education evolves around the concept of calling and responding. Understanding our being in the world according to Martin Buber’s philosophy of dialogue, means understanding it as an existential dialogue, conceptualized in my thesis (see Jons 2008) as a matter of calling and responding.The conceptualization was undertaken by employing a method of philosophical construction suggested by Gilles Deleuze and Félix Guattari (1994) aiming at reusing old concepts in new contexts, thereby affording possibilities to discover, articulate and discern phenomena of that context in new ways. The construction of the concept was based on a secularised notion of vocation and coined as a relational, ontologically normative and existentially dialogical notion, thereby intending to discover, articulate and discern pedagogical relations in a new way.My presentation will focus on the pedagogical relation between a learner – might it be a student or a scholar – and the subject studied, thereby affording a new way of conceiving the process as well as the outcome of learning. Thinking learning within the framework of calling and responding means understanding the learner and the subject as addressing and responding each other. This means that predicaments of the subject - such as the truths it holds and the anomalies it suffers from – addresses the learner in e g lectures, readings, theories, assignments , challenging the knowledge of the learner, and in responding to this address, the learner in turn challenges the truths of the subject.By paying heed to, responding responsibly and challenging each other, the outcome of learning becomes a twofold phenomenon, namely both the learner and the subject reconstituting themselves, enlarged by the contribution of each other’s being-in-the-world.Intending to contribute to the conversation about the theorising of education, this paper affords a relational, ontological normative and existentially dialogical perspective on the pedagogical relation between the student, or the scholar, and a subject.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Lärarutbildaren och trepartssamtalet - ett FoU-projekt avseende VFU-kurslärares och VFU-handledares relationskompetens
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) ingår ett s k trepartssamtal där lärarstudent, VFU-handledare och VFU-kurslärare möts. Samtalet syftar till att studenten ”ska reflektera över och själv kunna värdera sin praktik- och professionsutveckling utifrån förväntade studieresultat för VFU och professionsutvecklingsmatrisen” (Lärarutbildningsportalen, Stockholms universitet). Sedan våren 2012 pågår vid SU (på uppdrag av Utbildningsdepartementet) ett s k övningsskoleprojekt vars syfte är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärarstudenter under VFU och därmed stärka lärarstudenternas professionsutveckling. Erfarenheterna är mycket positiva överlag och våren 2016 utökas projektet.Inom ramen för projektet har trepartssamtalet kommit att uppmärksammas som ett angeläget utvecklingsområde. Hösten 2015 genomfördes en pilotstudie där ett mindre antal trepartssamtal spelades in och analyserades som en utgångspunkt för ett interventionsprojekt med syfte att stärka kvaliteten på trepartssamtalen i VFU.Projektet är i uppstartsfasen och jag önskar i min presentation att diskutera det fokus, ämnesdidaktiska ramverk och den metod som vi planerar att använda Vi skulle vilja fokusera VFU-lärarens relationskompetens, en kompetens som visat sig ha stor betydelse för elevers och studenters lärande (se exvis Aspelin 2012), efterfrågas i examensordningen för lärarexamina (SFS 1993:100) men trots detta endast börjat bli föremål för forskning och utveckling inom lärar- och annan professionsutbildning där den mellanmänskliga kompetensen är av betydelse (se exvis Andrén ; Aspelin 2010; Frelin 2010; Gannerud 2003; Holmgren 2006; Jons 2008; Nordström-Lytz 2013; von Wright 2000). Hur kan dessa subtila dimensioner operationaliseras?Hur kan VFU-lärarnas relationskompetens utvecklas i relation till trepartssamtalets genomförande? Vi funderar på dramapedagogiska metoder iscensatta inom ramen för John Loughrans (2005) tänkande kring lärarutbildningsdidaktik och på hur kan vi ”mäta” huruvida och i så fall på vilket sätt VFU-lärarens relationskompetens utvecklats i relation till trepartssamtalet? Under presentationen presenteras några alternativa ”mätobjekt”, interventionsformer och ”mätmetoder” som grund för en diskussion.
|
|
| 18. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Monological, dialogical and trialogical conferences in teacher education practicum
- 2019
-
Ingår i: NOFA7 Abstracts. ; , s. 105-105
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this session I present findings from a study of nine triadic conferences undertaken at a special training school associated to one of the largest Teacher education programs in Sweden (Jons 2017). The conversations between the university teacher, practicum mentor and student were audiotaped during practicum placement in a upper secondary school.Conversations were coded in TRANSANA software, in a first step approached inductively by means of three questions; 1) who leads the conversation, and how?; 2) who or what determines the content of the conversation?; and 3) in what way do the three parties interact when conveying formative response?. In a second step, categories for coding the material was created and refined in an iterative process employing an abductive approach (Tavory & Timmermans 2014). Aspects of Martin Buber’s philosophy of dialogue (see Buber 1994; 1995a; 1995b; see also Jons 2008) was chosen for categorization, allowing for the suggestion of three different types of interlocutions;Monologic ones, where the university teacher leads the conversation and decides the content of itDialogic ones, where the university teacher allows the student to lead the conversation and also to decide its content; andTrialogic ones, where the university supervisor leads the conversation, assuring the intended learning outcomes to be covered.Furthermore, findings show six of the nine conversations to be characterized by trialogic interlocution, one and a third to be of a dialogic nature and one and two third as having a monologic character. While the trialogic and dialogic conferences came forth as joint problem solving, the monologic ones rather appeared as a kind of examination. The implications for student learning as well as teacher education practice remains to be discussed and studied further.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Om pedagogisk atmosfär
- 2015
-
Ingår i: Seminariet i högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144104959 ; , s. 215-238
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som lärare i högre utbildning upplever vi nog alla att där finns något subtilt som undandrar sig vår kontroll men ändå påverkar hur exempelvis ett seminarium ”blir”. Citatet ovan antyder att vi är omgivna av något som kan kallas atmosfär. Grants fokus är den rumsliga miljöns estetiska atmosfär, och han skriver om den atmosfär som skapas, uppstår och verkar mellan objekten i en miljö och de människor som vistas där. Med den existensfilosofiske pedagogen Otto Friedrich Bollnow kan man också tala om en atmosfär som uppstår och verkar mellan människor. Pedagogisk atmosfär kan då sägas vara något som uppstår i relationen mellan en lärare och hennes studenter, och som har en verkan i undervisningssammanhanget. Frågan är hur en sådan atmosfär ter sig, och hur läraren respektive studenten bidrar till den atmosfär som uppstår. Och frågan är på vilket sätt en sådan pedagogisk atmosfär kan tänkas inverka på studentens möjlighet till lärande. I det här kapitlet utforskas sådana subtila aspekter som kan sägas forma en undervisningssituations pedagogiska atmosfär och som kan tänkas vara avgörande för seminariers potential att stödja och främja studenters lärande.
|
|
| 21. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Pedagogical creed as calling and respons(e)ibility
- 2009
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper, I will explore the consequences of (philosophically) constructing the way a teacher approaches her student and her task within the conceptual framework of calling and respons(e)ibility. According to Martin Buber's philosophy of dialogue, a person's existence should be understood as an existential dialogue, that is to say that what a person experiences is viewed as a calling addressing her, and accordingly that the actions undertaken by her is looked upon as responsible responses to those experiences. Pedagogical creed might, according to this notion, be conceptualized as a question of the teacher being addressed by and responding to the students' undertakings, predicaments and needs. The suggested construction of pedagogical creed made in this paper, suggests three demands on the teacher. The first demand is about her paying heed to the address, which in turn will be seen as comprised of the teacher talking authentically and of her serving the student. The second demand is about responding in a responsible way, which according to Buber will be put forward as a question of embracing a loving leadership; whilst the third demand says that the teacher ought to address the predicaments and needs of the students, demanding the teacher to provoke and to dare to take risks. By constructing pedagogical creed in this way, the paper offers new ways of discovering, articulating and discerning questions related to pedagogical attitude and interaction.
|
|
| 22. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Pedagogisk hållning. En fråga om vem jag vill vara
- 2008
-
Ingår i: FoU i praksis 2007: rapport fra konferanse om praksisrettet FoU i lærerutdanning. - Trondheim : Tapir Akademisk Forlag. - 9788251922951 ; , s. 191-196
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Pedagogisk takt – subtila dimensioner i seminarieledarens lärarskap
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Med den existensfilosofiske pedagogen Otto Friedrich Bollnow vill jag prova att tala om den atmosfär som uppstår och verkar mellan personerna som deltar i ett seminarium. Frågan jag vill dryfta är på vilka sätt seminarieledaren och deltagarna bidrar till den atmosfär som uppstår samt på vilket sätt atmosfären kan tänkas inverka på seminariets lärandeklimat och därmed på dess potential att stödja deltagarna i deras lärande.Bollnow skriver egentligen om lärare och elever, men eftersom fenomenet ”pedagogisk atmosfär” i högskolekontext inte varit föremål för vare sig forskning eller andra framställningar, så tillämpas här ett dialogfilosofiskt tillnärmelsesätt som går ut på att prova i vilken mån Bollnows begreppsläggning ger upphov till resonans när den appliceras på min egen och andra högskolelärares erfarenhet av seminarieverksamhet. Enligt Bollnow bidrar läraren till seminariets pedagogiska atmosfär med vad som kan beskrivas som en oförtruten tillit till studenten som person och en balanserad tilltro till hennes förmåga, med betvingande förväntningar och ett onaturligt tålamod, med oförväget hopp och ansvarstagande kärlek liksom med ett upphöjt lugn, varmhjärtad skämtsamhet och en välgörande godhet. Inlägget behandlar i vilken mån detta ”resonerar” med vår erfarenhet från forskningsseminariet.Enligt Bollnow bidrar också eleverna till den pedagogiska atmosfär som uppstår. Frågan är hur resonansen blir härvidlag; Bidrar studenterna på samma, liknande eller helt olika sätt till atmosfären under ett forskningsseminarium? Det handlar om huruvida seminariedeltagarna behöver känna sig trygga och förväntansfulla, ha en positiv inställning och vara hängivna, för att seminariets atmosfär ska bli pedagogisk. Eller i vilken mån dessa aspekter behöver tänkas om? Tacksamhet och lydnad är inte, enligt Bollnow själv, på sin plats i högre utbildning. Men hur blir det om en student är just tacksam och lydig? Och vilken, om någon, slags kärlek kan det vara relevant att studenter hyser för sin lärare?
|
|
| 25. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Råd för lyckade seminarier
- 2015
-
Ingår i: Seminariet i högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144104959 ; , s. 239-255
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bokens sista kapitel samlar praktiska råd om hur man som lärare kan få till stånd det seminarium man önskar. Råden vilar dels på pedagogiska principer som enligt forskning kring undervisning visat sig optimera chanserna för kvalitetslärande, dels på pedagogiska utvecklares beprövade erfarenhet. Råden i kapitlet är av mer generell natur och är tänkta som inspirationskälla att ta ställning till i relation till den egna praktiken som universitets- eller högskolelärare.
|
|
| 26. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Seminariet – ”en föga enhetlig undervisningsstrategi” med stor pedagogisk potential
- 2015
-
Ingår i: Seminariet i högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144104959 ; , s. 9-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här antologin behandlar seminariet som undervisningsform i högre utbildning. Grundidén med seminarium som undervisningsform är att studenterna ska vara aktiva och bidra till innehållet och till sitt eget lärande, medan lärarens uppgift är att skapa förutsättningar och leda. Bokens kapitel exemplifierar olika sätt att använda seminarieformen och författarna beskriver vad deras respektive seminarier syftat till, hur de gått till väga när de planerat och genomfört seminariet samt hur studenterna upplevt det. Antologin ger på så sätt en konkret bild av det som Roar C. Pettersen (2008) kallat ”en föga enhetlig undervisningsstrategi” och den pedagogiska potential som formen i sig och dess olika varianter bär på. I det här inledande kapitlet ger jag en bakgrundsbild av de förutsättningar som seminariet har som undervisningsform i högre utbildning. Frågan är vilket sorts kunnande det är som studenter förväntas erövra i sina högre studier och vad seminarieformen har att erbjuda i det avseendet.
|
|
| 27. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Teacher-Student-Relation as A Matter of Calling and Responding : a Deliberation on Philosophical Underpinnings and Affordances in Articulation
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Drawing on Martin Buber’s philosophy of dialogue, my contribution to the theorising of education evolves around the concept of calling and responding. Understanding our being in the world according to Martin Buber’s philosophy of dialogue, means understanding it as an existential dialogue, conceptualized in my thesis (see Jons 2008) as a matter of calling and responding.The conceptualization was undertaken by employing a method of philosophical construction suggested by Gilles Deleuze and Félix Guattari (1994) aiming at reusing old concepts in new contexts, thereby affording possibilities to discover, articulate and discern phenomena of that context in new ways. The construction of the concept was based on a secularised notion of vocation and coined as a relational, ontologically normative and existentially dialogical notion, thereby intending to discover, articulate and discern pedagogical relations in a new way.My presentation is concerned with the pedagogical relation between the teacher and her student, a relation here conceptualized as a question of the teacher being addressed by and responding to the student’s undertakings, predicaments and needs. As a relational, ontologically normative and existentially dialogical construct, the conception of calling and responding suggests three demands on the teacher. The first demand is put forth as a question of the teacher paying heed to the address, in which the undertakings, predicaments and needs of her student is summoning her, a demand more precisely asking of her to talk authentically and to serve her student. The second demand is put forth as a requirement to respond in a responsible way to the callings by way of embracing a loving leadership, whilst the third demand is about the teacher in turn addressing the student and her predicaments and needs in a provocative way, daring to take risks.Elaborating the conceptualization of calling and responding as well as the notion of teacher-student-relation inside the conceptual framework of calling and responding, my paper aims at contributing to the conversation concerned with the theorising of education with a relational, ontological normative and existentially dialogical perspective on this pedagogical relation.
|
|
| 28. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
The supportive character of teacher education triadic conferences : detailing the formative feedback conveyed
- 2019
-
Ingår i: European Journal of Teacher Education. - : Informa UK Limited. - 0261-9768 .- 1469-5928. ; 42:1, s. 116-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explored feedback conveyed in nine triadic conferences in teacher education practicum. The supportive character of formative feedback was explored in detail by employing a framework that combines two conceptualisations of feedback.The study depicted feedback directed backwards, upwards or forward and focusing performance, strategies, self-regulation or personal characteristics inside a framework of self-regulated learning. Findings show the teacher student to be more active in feed up, feed back and feed forward than previous studies have shown. Furthermore the conversations were found to be characterised by joint problem-solving in which all three parties focused on the student’s professional teacher-becoming. In conclusion, the findings indicate a feedback practice characterised by ‘sustainable’ feedback that scaffolds students’ self-assessing competence while fostering student self-reflexivity and self-regulation.
|
|
| 29. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
The supportive character of teacher education triadic conferences : detailing the formative feedback conveyed
- 2019
-
Ingår i: NOFA7 Abstracts. ; , s. 106-106
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The poster will display a study that explored feedback conveyed during placement in a training school associated with one of the largest teacher education programs in Sweden (Jons 2017; 2018). The study aimed at detailing the formative feedback conveyed in the conversations, i e the university supervisor, the practicum mentor and the student. To that end, nine triadic conferences in a secondary upper school setting was audiotaped and analysed. Two research questions were in focus; 1) To what extent is different kind of formative feedback employed in the conversations? and; 2) Which aspects of such different kind of formative feedback can be identified in the feedback conveyed? In order toThe character of formative feedback was explored in detail by employing a framework that combined Hattie and Timperley’s (2007) conceptualisation of feedback with that of Nicol’s (2009). The study thus depicted feedback directed backwards, upwards or forward and focusing performance, strategies, self-regulation or personal characteristics inside a framework of self-regulated learning.Findings show the most common foci of feedback in the study to be performance (36%), and strategy to ameliorate performance (19%), both of which have a relatively significant bearing on student learning, as argued by Hattie and Timperley (2007). Feedback focusing on the student as a person, the focus with the least influence upon future skills development according to Hattie and Timperley (2007), occurred to a very small extent in the material. Likewise, feedback focusing on self-regulation was barely evident in the conferences studied, albeit that such focus, according to Hattie and Timperley (ibid), has the greatest effect on skills development. Thus, while the findings indicate a feedback practice characterised by “sustainable” feedback (cf Hounsell 2007; cf Boyd 2007) that scaffolds students’ self-assessing competence while fostering student self-reflexivity and self-regulation, it also indicates that there is room for improvement in promoting student self-regulation.
|
|
| 30. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Till-tal och an-svar : En konstruktion av pedagogisk hållning
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to construct as philosophical conceptualization of pedagogical attitude. Founded on Martin Buber’s philosophy of dialogue, the construction suggested in the study takes on a normative character, thus understanding pedagogical attitude as a matter of pedagogical creed. The author proposes a construction where existence is understood as a matter of Calling and Respons(e)ibility. Pedagogical attitude is thus understood in accordance with the notion of paying heed, responsibly responding and calling. As a consequence this conceptualization calls on the teacher to speak authentically, serve, embrace a loving leadership, provoke and dare to take risks.Within the concept of Calling and Respons(e)ibility, “calling” means addressing a particular other, whilst respons(e)ibility is a term chosen to make the concept connote to the response as well as the responsibility taken in relation to a particular calling. The concept of Calling and Respons(e)ibility is understood as closely connected to the religious concept of vocation, although recycled in a secularized meaning, thereby put forth as a matter of realizing the fate of the teacher, the student as well as the field/subject. The concept of Calling and Respons(e)ibility is in the study connected to the notions of “mothering”, obedience and adjustment as well as to the notions of responsibility, fidelity and being enterprising.Using a methodological approach of philosophical conceptualization suggested by Gilles Deleuze and Félix Guattari, the study sets out to reuse such old theological concepts as vocation, calling, paying heed and responding responsibly in new forms in a pedagogical context, thereby intending to discover, articulate and discern new aspects of that context. By conceptualizing pedagogical attitude on the basis of an existential, normative and relational perspective, using the notion of calling and respons(e)ability, the study aspires to contribute to the ongoing conversation concerning teacher-student-relationship.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Till-tal och an-svar – en dialogisk konception av didaktiska relationer
- 2023
-
Ingår i: Konferensen Forskning om högre utbildningStockholm 11-12 maj 2023. ; , s. 40-41
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer om man anlägger ett dialogfilosofiskt perspektiv på didaktiska relationer? Vilka aspekter av relationen mellan läraren och studenten får man syn på då? Eller mellan studenten och det ämne hon studerar, alltså själva lärandeprocessen? Och hur kan vi i så fall tänka ifråga om relationen mellan läraren och det ämne hon beforskar och undervisar i? I den här presentationen utvecklas den didaktiska triangelns tre relationer inom ramen för en konception som utarbetats med utgångspunkt i Martin Bubers dialogfilosofi (1993a; 1993b; 1994).Konceptionen till-tal och an-svar bygger på att människans tillvaro karaktäriseras som en existentiell dialog där man blir tilltalad av sina existensupplevelser och svarar an på detta till-tal i sina existensframträdanden. Genom att begreppslägga relationen mellan läraren och studenten, mellan studenten och stoffet och mellan läraren/forskaren och ämnet som en fråga om till-tal och an-svar framträder andra dimensioner som exempelvis kognitivistiska och sociala perspektiv på lärande inte uppmärksammar.I presentationen utvecklas de dimensioner som framträder ur konceptualiseringen till-tal och an-svar. Såsom sammanhållet koncept rymmer till-tal och an-svar båda delar av det kallelse-koncept som enligt Cecilia Nahnfeldt (2006) kommit att schabloniseras som ett kvinnligt ”till-tal” som står för modrande, lydnad och anpassning och ett manligt ”an-svar” som står för ansvar, trofasthet och företagsamhet. När detta utläggs som en process framträder dimensionerna som en fråga om att hörsamma – an-svara – till-tala. I lärarens relation till studenten kan detta förstås som en fråga om att läraren är sann/äkta och står till studentens tjänst på ett sätt som är avpassat studentens svårigheter eller styrkor, att hon tar ansvar för att stötta studentens lärande genom att utöva kärleksfull ledning och att hon utmanar studenten genom att våga engagera sig och provocera studenten med nya perspektiv, kunskaper och uppgifter (Jons 2008). Vilka dimensioner framträder då när relationen mellan studenten och stoffet begreppsläggs inom ramen för till-tal och an-svars-konceptet, alltså, med andra ord, när lärande förstås om en existentiell dialog i form av till-tal och an-svar mellan studenten och stoffet (Jons 2014)? Och, slutligen, om vi försöker tänka forskning och undervisning som en fråga om att vi som forskare och lärare i hörsammar, an-svarar och till-talar vårt ämne? Presentationen utvecklar dessa aspekter och diskuterar konsekvenserna av de dimensioner som framträder när didaktiska relationer begreppsläggs på dialogfilosofisk grund.
|
|
| 33. |
- Jons, Lotta, 1961-
(författare)
-
Towards a Pedagogy of Higher Education. The Bologna Process, Didaktik and Teaching
- 2023
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 13:1, s. 1-4
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken Towards a Pedagogy of Higher Education. The Bologna Process, Didaktik and Teaching formulerar Gunnlaugur Magnússon och Johannes Rytzler en teori om undervisning i högre utbildning som vilar på utbildningsvetenskaplig grund. De vill med detta erbjuda ett alternativ till den, som de karaktäriserar det, hegemoniska och ideologiska diskurs som pådriven av Bolognaprocessens utbildningspolitik och -policy kommit att handla om fördefinierade lärandemål, konstruktiv länkning mellan lärandeaktiviteter och lärandemål samt studentcentrering grundlagd i konstruktivistisk lärandeteori. Med hjälp av policyanalys, pedagogisk filosofi och didaktisk teori belyser Magnússon och Rytzler konsekvenserna av denna grundläggning och mejslar därefter fram ett teoretiskt bidrag som möjliggör en högskolepedagogisk disciplin grundad i utbildningsvetenskap.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
-
Seminariet i högre utbildning : erfarenheter och reflektioner
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vill du utvecklas i din roll som universitetslärare? Söker du inspiration och nya idéer för din undervisning? I den här antologin diskuteras seminariet som en praktik med stor pedagogisk potential. Konkreta beskrivningar av hur du planerar och genomför seminarier varvas här med didaktiska reflektioner kring undervisning och studenters lärande.
Seminariet i högre utbildning ger en mångfacetterad beskrivning av en undervisningsstrategi med relevans för en rad olika utbildningsområden. Exempel på teman som diskuteras är: seminariets rum, historia och pedagogiska atmosfär. Men även hur seminarieledaren kan arbeta med skriftlig respons, gruppreflektion, gestaltning samt studenters muntliga diskurs och metakognition.
|
|
