SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Jonsson Bodil) "

Sökning: WFRF:(Jonsson Bodil)

  • Resultat 1-19 av 19
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Anastasopoulou, Stavroula, et al. (författare)
  • Acute central nervous system toxicity during treatment of pediatric acute lymphoblastic leukemia : phenotypes, risk factors and genotypes
  • 2020
  • Ingår i: Haematologica. - : Ferrata Storti Foundation. - 0390-6078 .- 1592-8721. ; 107:10, s. 2318-2328
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Central nervous system (CNS) toxicity is common at diagnosis and during treatment of pediatric acute lymphoblastic leukemia (ALL). We studied CNS toxicity in 1,464 children aged 1.0-17.9 years, diagnosed with ALL and treated according to the Nordic Society of Pediatric Hematology and Oncology ALL2008 protocol. Genome-wide association studies, and a candidate single-nucleotide polymorphism (SNP; n=19) study were performed in 1,166 patients. Findings were validated in an independent Australian cohort of children with ALL (n=797) in whom two phenotypes were evaluated: diverse CNS toxicities (n=103) and methotrexate-related CNS toxicity (n=48). In total, 135/1,464 (9.2%) patients experienced CNS toxicity for a cumulative incidence of 8.7% (95% confidence interval: 7.31-10.20) at 12 months from diagnosis. Patients aged >= 10 years had a higher risk of CNS toxicity than had younger patients (16.3% vs. 7.4%; P < 0.001). The most common CNS toxicities were posterior reversible encephalopathy syndrome (n=52, 43 with seizures), sinus venous thrombosis (n=28, 9 with seizures), and isolated seizures (n=16). The most significant SNP identified by the genome-wide association studies did not reach genomic significance (lowest P-value: 1.11x10(-6)), but several were annotated in genes regulating neuronal functions. In candidate SNP analysis, ATXN1 rs68082256, related to epilepsy, was associated with seizures in patients < 10 years (P=0.01). ATXN1 rs68082256 was validated in the Australian cohort with diverse CNS toxicities (P=0.04). The role of ATXN1 as well as the novel SNP in neurotoxicity in pediatric ALL should be further explored.
  •  
3.
  • Anastasopoulou, Stavroula, et al. (författare)
  • Posterior reversible encephalopathy syndrome in children with acute lymphoblastic leukemia : Clinical characteristics, risk factors, course, and outcome of disease
  • 2019
  • Ingår i: Pediatric Blood & Cancer. - : WILEY. - 1545-5009 .- 1545-5017. ; 66:5
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Posterior reversible encephalopathy syndrome (PRES) is a distinct entity with incompletely known predisposing factors. The aim of this study is to describe the incidence, risk factors, clinical course, and outcome of PRES in childhood acute lymphoblastic leukemia (ALL).Procedure: Patients aged 1.0 to 17.9 years diagnosed with ALL from July 2008 to December 2015 and treated according to the Nordic Society of Pediatric Hematology and Oncology (NOPHO) ALL2008 protocol were included. Patients with PRES were identified in the prospective NOPHO leukemia toxicity registry, and clinical data were collected from the medical records.Results: The study group included 1378 patients, of whom 52 met the criteria for PRES. The cumulative incidence of PRES at one month was 1.7% (95% CI, 1.1-2.5) and at one year 3.7% (95% CI, 2.9-4.9). Older age (hazard ratios [HR] for each one-year increase in age 1.1; 95% CI, 1.0-1.2, P = 0.001) and T-cell immunophenotype (HR, 2.9; 95% CI, 1.6-5.3, P = 0.0005) were associated with PRES. Central nervous system (CNS) involvement (odds ratios [OR] = 2.8; 95% CI, 1.2-6.5, P = 0.015) was associated with early PRES and high-risk block treatment (HR = 2.63; 95% CI, 1.1-6.4, P = 0.033) with late PRES. At follow-up of the PRES patients, seven patients had epilepsy and seven had neurocognitive difficulties.Conclusion: PRES is a neurotoxicity in the treatment of childhood ALL with both acute and long-term morbidity. Older age, T-cell leukemia, CNS involvement and high-risk block treatment are risk factors for PRES.
  •  
4.
  • Anastasopoulou, Stavroula, et al. (författare)
  • Seizures during treatment of childhood acute lymphoblastic leukemia : A population-based cohort study
  • 2020
  • Ingår i: European journal of paediatric neurology. - : ELSEVIER SCI LTD. - 1090-3798 .- 1532-2130. ; 27, s. 72-77
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Seizures are common in children with acute lymphoblastic leukemia (ALL). As ALL survival rates are improving, the challenge to minimize treatment related side effects and late sequelae rises. Here, we studied the frequency, timing, etiology and risk factors of seizures in ALL patients. Methods: The study included children aged 1-17.9 years at diagnosis of B-cell-precursor and T cell ALL who were treated according to the Nordic Society of Pediatric Hematology and Oncology (NOPHO) ALL2008 protocol between 2008 and 2015. Detailed patient data were acquired from the NOPHO ALL2008 registry and by review of medical records. Results: Seizures occurred in 81/1464 (5.5%) patients. The cumulative incidence of seizures at one months was 1.7% (95% CI: 1.2-2.5) and at one year 5.3% (95% CI 4.2-6.5%). Patients aged 10-17.9 years, those with T cell immunophenotype, CNS involvement, or high-risk induction with dexamethasone had higher risk for seizures in univariable analyses. Only age remained a risk factor in multivariable analyses (the cumulative incidence of seizures for patients 10-17.9 years old at one year was 9.0% (95% CI: 6.2-12.9)). Of the 81 patients with seizures, 43 had posterior reversible encephalopathy syndrome (PRES), 15 had isolated seizures, nine had sinus venous thrombosis (SVT), three had stroke-like syndrome, and 11 had other neurotoxicities. Epilepsy diagnosis was reported in totally 11 ALL survivors at last follow up. Conclusion: Seizures are relatively common in ALL patients and occur most often in patients with PRES, SVT, or as an isolated symptom. Older children have higher risk of seizures. (C) 2020 European Paediatric Neurology Society. Published by Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
5.
  • Björ, Bodil, et al. (författare)
  • Fifty-year-follow-up of mortality among a cohort of iron-ore miners in Sweden, with specific reference to myocardial infarction mortality
  • 2009
  • Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - London : BMJ Publishing Group. - 1351-0711 .- 1470-7926. ; 66:4, s. 264-268
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objectives: This study investigates both general mortality and mortality from myocardial infarction among men employed in iron-ore mines in Sweden.Methods: The mortality of employees (surface and underground workers) at the iron-ore mines in Malmberget and Kiruna, Sweden was investigated. The study cohort comprised men who had been employed for at least 1 year between 1923 and 1996. The causes of death were obtained from the national cause of death register from 1952 to 2001. Indirect standardised mortality ratios (SMR) were calculated for four main causes. Mortality specifically from myocardial infarction was also analysed.Results: 4504 deaths in the cohort gave an SMR for total mortality of 1.05 (95% CI 1.02 to 1.09). Mortality was significantly higher for lung cancer (SMR 1.73, 95% CI 1.52 to 1.97). There was an increased risk of injuries and poisonings (SMR 1.34, 95% CI 1.24 to 1.46) and respiratory diseases (SMR 1.14, 95% CI 1.00 to 1.28). There were 1477 cases of myocardial infarction, resulting in an SMR of 1.12 (95% CI 1.07 to 1.18). SMR was higher (1.35, 95% CI 1.22 to 1.50) for men aged ≤60 years than for those >60 years of age (1.06, 95% CI 1.00 to 1.13).Conclusions: Mortality from myocardial infarction was higher than expected. There was also an increased risk of death from injuries and poisonings, lung cancer and respiratory diseases, as well as higher general mortality. Our findings support the results of previous studies that there is an association between working in the mining industry and adverse health outcomes.
  •  
6.
  • Björ, Bodil M, et al. (författare)
  • Mortality from myocardial infarction in relation to exposure to vibration and dust among a cohort of iron-ore miners in Sweden
  • 2010
  • Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - : BMJ Publishing Group. - 1351-0711 .- 1470-7926. ; 67:3, s. 154-158
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVES: The aim of this study was to investigate myocardial infarction mortality in relation to exposure to hand-arm vibration (HAV) and whole-body vibration (WBW) as well as exposure to dust among men employed in two Swedish iron-ore mines. METHODS: This study comprised employed men at two iron-ore mines in Sweden who had been employed for at least one year from 1923 up to 1996. The causes of death were obtained from the national cause of death register from 1952 to 2001. Myocardial infarction mortality was obtained by linking personal identification numbers to the national cause of death register. Poisson regression was used for risk estimations on exposure-response relation, and analyses were made on the two age groups 60 years. RESULTS: Relative risks for myocardial infarction mortality in relation to exposure were significantly increased for exposure (0/>0) to WBV (RR: 1.18, 95% CI 1.06-1.31) and dust (RR: 1.15, 95% CI 1.02-1.31), and the results indicated an exposure-response relation for WBV and dust separately. For 60 years and younger, exposure to HAV (0/>0) (RR: 1.34, 95% CI 1.03-1.74) and WBV (0/>0) (RR: 1.39, 95% CI 1.13-1.72) increased the risk of MI mortality. An exposure-response was found for HAV and WBV, as the medium and high exposed categories showed significantly increased risk estimates. None of the exposures significantly increased the risk in the group above 60 years. The increased risk estimates for exposure to WBV remained when adjusting for exposure to dust. CONCLUSIONS: The results for the working-age (
  •  
7.
  •  
8.
  • Boström, Gustaf, et al. (författare)
  • Jämförelser av provtagningsmetoder för bekämpningsmedel i ytvatten
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna rapport jämförs tre olika metoder för provtagning av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i ytvatten; momentanprovtagning, tidsintegrerad passiv provtagning och en ny tidsintegrerad provtagningsmetod kallad TIMFIE, som utvecklats inom SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB). Rapporten syftar även till att belysa vad man bör tänka på då man utformar provtagningsprojekt och tolkar resultaten från olika undersökningar. De prover som jämförs i rapporten togs i samband med en screening av bekämpningsmedel i ytvatten och grundvatten som CKB genomförde under 2015, på uppdrag av Naturvårdsverket. I samband med denna screening utökades provtagningen i 7 av vattendragen och även andra provtagningsmetoder än momentanprovtagning användes, för att kunna jämföra resultaten mellan metoderna. Den utökade provtagningen utfördes i Skivarpsån, Vege å, Råån, Saxån, Sege å, Svarteån och Hjälstaviken. TIMFIE-provtagare låg ute veckovis i tre av vattendragen och passiva provtagare låg ute veckovis i två vattendrag samt i fyraveckors-perioder i sex av vattendragen. Momentanprovtagning utfördes i alla vattendragen i början och slutet av de perioder då prover samlades in tidsintegrerat med passiv respektive TIMFIE-provtagning. De passiva provtagare som användes var av typen POCIS-HLB som i en tidigare vetenskaplig studie visat sig vara mest lämpad för analyser av moderna bekämpningsmedel. TIMFIE-provtagaren är en tidsintegrerad, aktiv (pumpad) provtagningsteknik, utan behov av el eller batteri och har utvecklats inom CKB under de senaste åren. TIMFIE-provtagaren ger kvantitativa resultat och bygger på traditionell fastfasextraktion som sker kontinuerligt i fält. TIMFIE-provtagaren och principerna bakom har publicerats i en vetenskaplig artikel. Jämförelserna mellan provtagningsmetoderna gjordes parvis utifrån minsta gemensamma nämnare, alltså utifrån samma analyserade substanser, lokaler och tidpunkter. När momentanprover jämfördes med passiva prover och TIMFIE så användes en sammanvägning av momentanprovet som togs i början och i slutet av det tidsintegrerade provet. Antalet detekterade substanser i de passiva proverna var genomgående betydligt högre än i momentanproverna. Vad gäller summahalter så sågs inte en lika tydlig skillnad mellan metoderna. Summahalterna var i genomsnitt högre i de passiva proverna men det fanns även prover där summahalterna i momentanproverna var högre. Uppmätta halter för enskilda substanser var generellt högre i de passiva proverna (i medel 2,6 gånger högre för 4-veckors prover och 3,6 gånger högre i de veckovisa proverna) men det varierade mycket mellan olika substanser och det fanns även substanser där halterna var högre i momentanproverna. När momentanprover jämfördes med TIMFIE-prover sågs ett liknande mönster som när de jämfördes med passiva prover. Antalet detekterade substanser var genomgående högre i TIMFIE men för summahalter var skillnaden mellan metoderna inte lika tydlig och det fanns även här fall där summahalterna i momentanproverna var högre. Uppmätta halter för enskilda substanser var i genomsnitt 1,6 gånger högre i TIMFIE-proverna. När de två tidsintegrerade metoderna, passiv respektive TIMFIE-provtagning, jämfördes så sågs mindre skillnader i antalet detekterade substanser. Generellt gick det inte att säga att någon av metoderna detekterade fler substanser. Summahalterna var högre i alla passiva prover utom ett, jämfört med TIMFIE. Uppmätta halter för enskilda substanser var i genomsnitt 2,1 gånger högre i de passiva proverna än i TIMFIE-proverna men det varierade mycket mellan olika substanser. Tidsintegrerade prover ger generellt sett en större chans att detektera fler substanser jämfört med momentanprover. Detta beror dels på att de kan extrahera alla substanser som förekommer under den tid provet tas och dels på att de tidsintegrerade metoder som jämförts i denna rapport också har lägre detektionsgränser än metoden som används för momentanprover. För summahalterna såg vi dock inte en lika tydlig skillnad mellan de tidsintegrerade metoderna och momentanprovtagning. Detta kan bero på att de låga detektionsgränserna i de tidsintegrerade proverna kan göra att många av de detekterade substanserna uppmättes i låga halter och därmed endast bidrog marginellt till summahalterna. Tidsintegrerade provtagningsmetoder som TIMFIE och passiva provtagare ger en medelhalt under hela den provtagna perioden, vilket är nödvändigt för utvärdering av de kroniska riskerna för vattenlevande organismer. Med både med momentanprover och med tidsintegrerade prover riskerar man dock att underskatta de högsta halterna, vilka kan ha betydelse för de akuta riskerna. För att fånga de högsta halterna behövs någon typ av provtagning som styrs av nederbörd eller vattenflöde. Denna typ av utrustning användes inte inom ramen för denna studie. Vid provtagning med passiva provtagare sorberas (extraheras) endast den fraktion av substansen som är löst i vattenfasen och inte den som är fäst i eller på partiklar. Detta medför att analysen med passiva provtagare inte är en analys av helvatten. Vid momentanprovtagning eller provtagning med TIMFIE inkluderas däremot partiklarna i analysen vilket är en viktig fördel. Inom vattenförvaltningsarbetet ska helvatten analyseras för att uppföljning mot gränsvärden ska kunna genomföras. Flera studier har visat att den ämnesspecifika upptagshastigheten på de passiva provtagarna, som bestäms experimentellt och som halterna beräknas från, kan variera relativt mycket beroende av miljövariabler så som flödeshastighet, vattentemperatur, pH, salinitet, partikelmängd och partikelsammansättning, samt påväxt. De medelhalter som beräknas från passiva provtagare är därmed baserade på ett antal antaganden och bör betraktas som semi-kvantitativa, vilket kan ge svårigheter vid tolkning av resultaten i förhållande till olika gränsvärden. En annan aspekt att beakta vid användning av passiva provtagare är att sorptionshastigheter måste bestämmas specifikt för varje substans vilket innebär att nya kalibreringsförsök behöver göras ifall nya substanser ska inkluderas i metoden. Att använda publicerade värden från tidigare kalibreringsexperiment för passiva provtagare innebär stora osäkerheter. Ifall man överväger att använda passiva provtagare bör man först bedöma om metoden är tillräckligt exakt för att besvara de frågor man har. I Havs- och vattenmyndighetens vägledning för tillämpning av HVMFS 2013:19 anges att passiv provtagning ska ses som en komplementär metod och att klassificering utifrån passiv provtagning bör göras med försiktighet, om inga andra data finns att tillgå. Som skäl till detta anges framförallt att en passiv provtagare inte tar upp den partikelbundna fraktionen samt att man behöver beakta om provtagaren har validerats för den aktuella substansen. Eftersom TIMFIE är en ny metod finns ännu ingen vägledning eller praxis för huruvida resultaten kan användas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. Vi ser dock inga hinder till detta då TIMFIE-metoden tar hänsyn till den totala koncentrationen inklusive partikelbunden fraktion samt kan valideras enligt gängse metoder. TIMFIE-metoden har utvecklats med målet att ha en multimetod som täcker in så många som möjligt av relevanta bekämpningsmedel i vatten. I dagsläget kan ett 90-tal substanser analyseras med metoden med god kvalitet. Det finns många fördelar med tidsintegrerad provtagning men momentanprovtagning kommer troligen även i fortsättningen utföras i många studier på grund av enkelheten med provtagning och analys. I rapporten undersöktes hur resultaten från momentanprovtagning kan variera beroende på när på året man tar proverna, hur många prov som tas och med vilka tidsintervall. Som ”fallstudie” används befintliga data från momentanprover tagna i Skivarpsån och Vege å under 2002-2017 inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Uppmätta summahalter i Vege å och Skivarpsån har varierat mer än hundrafallt, i Vege å mellan 0,21 µg/l och 26 µg/l och i Skivarpsån mellan 0,14 µg/l och 26 µg/l och det finns en viss säsongsvariation med högst summahalter uppmätta i juni och i oktober. Summahalter över 1 µg/l förekommer under hela perioden maj-november. I tidigare undersökningar har vi sett att det ofta är en eller ett fåtal substanser som utgör den största delen av en förhöjd summahalt. Vilka substanser det är varierar dock beroende på årstid då t.ex. glyfosat och isoproturon oftare förekommer i förhöjda halter på hösten och bentazon och MCPA i början på odlingssäsongen. Både Vege å och Skivarpsån ligger i Skåne och bilden kan se annorlunda ut i andra delar av landet, med en delvis annan användning av bekämpningsmedel. En ofta återkommande fråga är hur många prover som behöver tas i ett vattendrag för att kunna göra en bra bedömning av eventuell bekämpningsmedelspåverkan. När det gäller momentanprover är detta en mycket svår fråga att svara på eftersom variationen i halter kan vara stor och förändringar kan ske mycket snabbt. Det leder till att halterna som uppmäts mer eller mindre är ett slumpmässigt urval av de halter som förekommer i vattendraget. Att endast utgå från ett fåtal momentanprov kan göra att bekämpningsmedelsbelastningen i ett vattendrag överskattas eller underskattas beroende på när proverna tas. Ett sätt att höja det vetenskapliga värdet från en kemisk analys av momentanprover, utan att totalkostnaderna blir orimligt höga, kan vara att samla in ett större antal delprov som slås ihop till ett samlingsprov vilket ger ett riktigare svar på medelkoncentrationen under en given period. I denna rapport görs en statistisk bedömning av h
  •  
9.
  • Burström, Lage, et al. (författare)
  • Daily text messages used as a method for assessing low back pain among workers
  • 2016
  • Ingår i: Journal of Clinical Epidemiology. - : Elsevier BV. - 0895-4356 .- 1878-5921. ; :70, s. 45-51
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVES: To evaluate a method for collecting data concerning low back pain (LBP) using daily text messages and to characterize the reported LBP in terms of intensity, variability, and episodes.STUDY DESIGN AND SETTING: We conducted a cohort study of LBP among workers used by a mining company. The participants were asked to answer the question "How much pain have you had in your lower back in the last 24 hours on a scale from 0 to 10, where 0 = no pain and 10 = the worst pain imaginable" once a day for 5 weeks, with this process being repeated 6 months later.RESULTS: A total of 121 workers participated in the first period of data collection, and 108 participated in the second period. The daily response rate was 93% for both periods, and cluster analysis was shown to be a feasible statistical method for clustering LBP into subgroups of low, medium, and high pain. The daily text messages method also worked well for assessing the episodic nature of LBP.CONCLUSION: We have demonstrated a method for repeatedly measuring of LBP using daily text messages. The data permitted clustering into subgroups and could be used to define episodes of LBP.
  •  
10.
  • Gilljam, Marita, et al. (författare)
  • Lung transplantation in patients with cystic fibrosis and Mycobacterium abscessus infection
  • 2010
  • Ingår i: Journal of Cystic Fibrosis. - : Elsevier BV. - 1569-1993 .- 1873-5010. ; 9:4, s. 272-276
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Mycobacterium abscessus lung disease is difficult to treat and has been considered a strong relative contraindication to lung transplantation. We performed double lung transplantation in three cystic fibrosis patients with ongoing, and a fourth with recent treatment for Mycobacterium abscessus lung infection. Despite prolonged antibiotic courses and adjustment of immunosuppressive therapy the first three patients developed skin infection and abscesses. At follow-up after 1, 3, 5 and 7 years respectively no patient had evidence of M abscessus infection and all had stable lung function. Lung transplantation in patients with M abscessus lung infection is feasible but may involve severe complications.
  •  
11.
  • Jonsson, Ove, et al. (författare)
  • Pollinatörers exponering för växtskyddsmedel via pollen, nektar och luft i jordbrukslandskapet
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med projekt, AirBeeSafe, var att öka kunskapen om bin och andra pollinerande insekters exponering för olika växtskyddsmedel i odlingslandskapet. Projektet utfördes i ett samarbete mellan SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) och Biologiska institutionen, Lunds universitet, samt lantbrukare och biodlare. Finansiering gavs av Naturvårdsverket och det strategiska forskningsområdet BECC, Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate.Under 2020 och 2021 studerades åtta lokaler i Skåne under upp till tolv veckor, fördelat på tre tidsperioder, maj till oktober. Provlokalerna valdes utifrån en gradient av jordbruksintensitet. Honungsbin (Apis mellifera) användes som modellorganism och i varje lokal placerades två bisamhällen. Prover av luft (154 st), pollen (114 st), bivävnad (65 st), och nektar (66 st) samlades in och analyserades kvantitativt för koncentrationen av upp till 108 växtskyddsmedel. För att uppskatta risker för bin och andra pollinatörer viktades de funna halterna av växtskyddsmedel med deras akuta toxicitet för honungsbin. Dessa riskindex för enskilda ämnen summerades sedan för alla substanser funna i ett prov. Insamlat pollen identifierades till växtart eller grupp.Uppmätta summahalter och riskindex för luft ökade med ökande andel åkermark i det omgivande landskapet, medan det för pollen inte fanns något sådant samband. Generellt var det ofta några få ämnen som gav ett stort utslag på riskindexet. Pollen var den matris där flest ämnen detekterades och där höga summahalter och högst riskindex förekom. Det ämne som utgjorde störst risk i pollen var insekticiden indoxakarb, följt av betydligt lägre värden för fungiciden penkonazol och insekticiderna acetamiprid och imidakloprid. Pollenidentifieringen visade att både grödor och vilda växter bidrar till risken. Iluft var herbiciden prosulfokarb och fungiciden penkonazol de mest riskfyllda ämnena. Indoxakarb var även det mest riskfyllda ämnet utifrån analysen av bivävnad, medan insekticiden tiakloprid var ett riskfyllt ämne som förekom i både bin och nektar. Indoxakarbs godkännande som växtskyddsmedel har dock gått ut (september 2022), liksom godkännandena för imidakloprid (2018) och tiakloprid (2021), så fynden av de ämnena bör minska på sikt och göra att riskbilden för bin och andra pollinatörer förändras.Riskindexen för pollen, bivävnad och nektar var statistiskt relaterade, medan riskindexet för luft var orelaterat till de tre andra matriserna. Luftprover verkar alltså kunna ge en något annan bild av riskerna för bin och andra pollinatörer än prover av de andra matriserna.I framtida övervakning av risker från växtskyddsmedel för bin och andra pollinatörer föreslås, av praktiska och etiska skäl samt med tanke på ekologisk relevans, att detta i första hand sker genom bestämning av halter i pollen insamlat av honungsbin och beräkning av riskindex baserade på akut toxicitet för honungsbin. Då riskindex baserade på lufthalter inte relaterade till riskindex baserade på pollenhalter kan man också tänka sig kompletterande mätningar av luft.Se rapporttexten för en mer detaljerad sammanfattning.
  •  
12.
  • Kreuger, Jenny, et al. (författare)
  • Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-2018
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten presenterar resultat från en screeningundersökning av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusanläggningar. Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det sker läckage från växthus efter att olika åtgärder har vidtagits av odlare och myndigheter (bl.a. ny lagstiftning och förbättrad utbildning) under senare år.Undersökningen genomfördes i sju olika vattendrag och med provtagning uppströms-nedströms växthusområdet från några av dessa vattendrag, vilket innebar provtagning från elva enskilda provpunkter. Avrinningsområdets storlek vid provpunkten nedströms växthusområdet varierade kraftigt, från 1 till 212 km2. Provtagningen skedde under ett helt år, från sommaren 2017 till sommaren 2018, eftersom användning av växtskyddsmedel i växthusodlingar kan ske under en stor del av året.Områdena har valts ut så att de representerar både grönsaksodling och prydnadsväxtodling. De växthus som ingått i undersökningen är i de allra flesta fall representativa för hur ett svenskt växthusföretag ser ut. Anläggningarna är dock större än ett genomsnittligt växthusföretag. Samtliga anläggningar består av flera växthusbyggnader, som uppförts successivt. I samtliga fall finns även jordbruksmark i nära anslutning till provplatserna. Provtagningsupplägget ska ses som en generell undersökning av läckage från växthus och inte som en recipientkontroll av enskilda verksamheter.Insamlingen av prover genomfördes med två olika tekniker, momentanprovtagning (i alla lokaler) och tidsintegrerad TIMFIE-provtagning (i fyra lokaler). Prover togs var 14:e dag under hela perioden. Momentanproverna analyserades med avseende på 148 substanser från lokaler nedströms prydnadsväxtodlingar och 124 substanser från övriga lokaler. TIMFIE-proverna analyserades för 106 substanser.Totalt påträffades 105 olika substanser vid minst ett tillfälle i vattenprover under hela provtagningssäsongen 2017/2018, varav 92 i momentanprover och 80 i TIMFIE-prover. Högsta halten av en enskild substans i momentanprover var 107 μg/l av propamokarb, i motsvarande prov med tidsintegrerad TIMFIE-provtagning uppmättes 298 μg/l av samma substans.Summahalterna varierar mellan områdena, med genomgående högst halter i vattenprover från provpunkten GB7, den provpunkt som har det minsta avrinningsområdet och samtidigt flest växthus inom området. Även provpunkterna SP8, VB9 och SN10 har ett flertal förhöjda summahalter. Samma områden har också flest riktvärdesöverskridanden. Totalt har 25 olika substanser tangerat eller överskridit sitt respektive riktvärde i minst ett prov från momentanprovtagningen och 17 olika substanser i TIMFIE-provtagningen. Flest överskridanden överlag i momentanprover noteras för ogräsmedlet diflufenikan (20,9 %), följt av insektsmedlet imidakloprid (19,4 %) och nedbrytningsprodukten endosulfansulfat (17,5 %). Imidakloprid är den substans som har det största överskridandet av sitt riktvärde.Vid jämförelsen mellan tidpunkten när en substans detekterades i vattendraget och tidpunkten för användning av samma substans i växthusen i respektive område samt vid jämförelsen mellan uppströms/nedströms-punkter kan vissa substanser pekas ut att ha en koppling till växthusanvändningen, dessa är: acetamiprid, azoxystrobin, boskalid, cyprodinil, fludioxonil, hexytiazox, imazalil, imidakloprid, karbendazim (från tiofanatmetyl), pirimikarb, propamokarb, propikonazol, pymetrozin samt pyraklostrobin.Flest substanser där uppmätta halter kan kopplas till användning i växthus har identifierats i provpunkterna SN10 och SB11.En jämförelse mellan resultaten från denna studie samt resultaten från det nationella miljöövervakningsprogrammet för växtskyddsmedel (NMÖ) har gjorts. Summahalterna skiljer sig inte nämnvärt men det finns vissa intressanta skillnader. Vissa substanser hittas inte alls i NMÖ (åren som ingår i denna jämförelse, 2015-2017), t.ex. endosulfansulfat, acetamiprid, hexytiazox och imazalil men har fyndfrekvenser inom denna studie på respektive 35,8 %, 17,3 %, 7,9 % och 5,0 %. Ytterligare några substanser med tillåten växthusanvändning hittas i högre halter i denna undersökning än i NMÖ: acetamiprid, fludioxonil, imazalil, imidakloprid, pirimikarb, propamokarb och pymetrozin. Man kan också se att det omvända gäller för vissa typiska jordbrukssubstanser som bentazon, diflufenikan och metamitron. När det gäller riktvärdesöverskridanden så är imidakloprid en av de substasner som oftast överskrider sitt riktvärde, i denna studie med 19,4 %, jämfört med bara 1,1 % i NMÖ.Utifrån resultaten från momentanproverna i denna studie har årsmedelhalter för varje substans beräknats för en jämförelse enligt de metoder som tillämpas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. De substanser som utifrån denna klassificering har överskridit gränsvärde eller bedömningsgrund vid någon provpunkt är diflufenikan, imidakloprid och pirimikarb. Det är dock viktigt att påpeka att alla dessa provpunkter inte är representativa för vattenförekomster inom vattenförvaltningen.Vissa substanser som troligen härrör från växthusanvändningen detekteras frekvent i förhöjda halter. Andra substanser som har använts inom de aktuella växthusen detekteras inte alls eller sällan. Skillnaderna beror troligen till stor del på använd mängd av preparatet, appliceringsteknik och substansernas kemiska egenskaper.Resultaten tyder på att läckagerisken varierar mellan de undersökta växthusen. Läckage av kemiska växtskyddsmedel från växthus är en fråga som flera länder har uppmärksammat och de riskområden som ofta identifieras handlar bl.a. om att recirkuleringssystemen inte är heltäckande och täta samt att påfyllnad och förvaring av växtskyddsmedel inte sker på ett säkert sätt. Utvattning av preparat har en förhöjd risk, detta bekräftas också av resultaten från denna undersökning vilka visar att de högsta uppmätta halterna avser verksamma substanser som applicerats genom utvattning. Utifrån resultaten i denna undersökning verkar även kompost som förvaras utomhus kunna ge upphov till läckage.Det finns tekniska lösningar för att minska riskerna. Mycket handlar dock om bättre rutiner för hanteringen. Slutligen är det som alltid viktigt att odlarna följer principen för integrerat växtskydd genom att minimera användningen av kemiska växtskyddsmedel och utnyttja de biologiska och icke-kemiska metoder som finns tillgängliga.
  •  
13.
  • Lopatko Lindman, Karin, et al. (författare)
  • PILRA polymorphism modifies the effect of APOE4 and GM17 on Alzheimer’s disease risk
  • 2022
  • Ingår i: Scientific Reports. - : Nature Publishing Group. - 2045-2322. ; 12:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • PILRA (rs1859788 A > G) has been suggested to be a protective variant for Alzheimer’s disease (AD) and is an entry co-receptor for herpes simplex virus-1. We conducted a nested case–control study of 360 1:1-matched AD subjects. Interactions between the PILRA-A allele, APOE risk variants (ε3/ε4 or ε4/ε4) and GM17 for AD risk were modelled. The associations were cross-validated using two independent whole-genome sequencing datasets. We found negative interactions between PILRA-A and GM17 (OR 0.72, 95% CI 0.52–1.00) and between PILRA-A and APOE risk variants (OR 0.56, 95% CI 0.32–0.98) in the discovery dataset. In the replication cohort, a joint effect of PILRA and PILRA × GM 17/17 was observed for the risk of developing AD (p.02). Here, we report a negative effect modification by PILRA on APOE and GM17 high-risk variants for future AD risk in two independent datasets. This highlights the complex genetics of AD.
  •  
14.
  •  
15.
  • Malm, Carolina Jonsson, et al. (författare)
  • Tillämpade, experimentella och forskningsanknutna arbetssätt i kulturarvsutbildningen
  • 2019
  • Ingår i: Kompetens i museisektorn. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789188909145 ; , s. 207-219
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Artikeln presenterar kandidatprogrammet Kulturarv i samtid och framtid vid Linnéuniversitetet och hur programmet erbjuder experimentella och forskningsanknutna arbetssätt inom ramen för utbildningen. 
  •  
16.
  • Qvist, Tavs, et al. (författare)
  • Epidemiology of nontuberculous mycobacteria among patients with cystic fibrosis in Scandinavia
  • 2015
  • Ingår i: Journal of Cystic Fibrosis. - : Elsevier BV. - 1569-1993 .- 1873-5010. ; 14:1, s. 46-52
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Nontuberculous mycobacteria (NTM) are an emerging threat to cystic fibrosis (CF) patients but their epidemiology is not well described. Methods: In this retrospective observational study we identified all Scandinavian CF patients with a positive NTM culture from airway secretions from 2000 to the end of 2012 and used national CF databases to describe microbiological and clinical characteristics. Results: During the 13-year period 157 (11%) CF patients were culture positive for NTM at least once. Mycobacterium abscessus complex (MABSC) (45%) and Mycobacterium avium complex (MAC) (32%) were the predominant species with geographical differences in distribution. Younger patients were more prone to MABSC (p < 0.01). Despite treatment, less than one-third of MABSC patients with repeated positive cultures cleared their infection and a quarter had a lung transplant or died. Conclusion: NTM are significant CF pathogens and are becoming. more prevalent in Scandinavia. MABSC and MAC appear to target distinct patient groups. Having multiple positive cultures despite treatment conveys a poor outcome. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier B.V. on behalf of European Cystic Fibrosis Society.
  •  
17.
  • Rabe, Hardis, et al. (författare)
  • In vitro stimulation with nontuberculous mycobacteria induced a stronger cytokine response in leukocytes isolated from individuals with latent tuberculosis compared to those isolated from active tuberculosis or cystic fibrosis patients
  • 2024
  • Ingår i: TUBERCULOSIS. - : Churchill Livingstone. - 1472-9792 .- 1873-281X. ; 147
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Mycobacterium tuberculosis and opportunistic environmental non -tuberculous mycobacteria (NTM) can cause severe infection. Why latent tuberculosis infection advances to active disease, and why some individuals with cystic fibrosis (CF) develop pulmonary infections with NTM is still poorly understood. The aim of this study was to investigate the effector function of peripheral blood mononuclear cells (PBMC) from individuals with active or latent tuberculosis, individuals with CF with or without pulmonary NTM-infection and healthy controls, by measuring cytokine response to in vitro stimulation with different species of NTMs. The cytokine concentrations of IL -17A, IL -22, IL -23, IL -10, IL12p70 and IFN- gamma were measured in PBMC-culture supernatants after stimulation with NTMs. PBMCs from individuals with latent tuberculosis infection showed strong IL -17A, IL -22, and IFN- gamma responses compared to individuals with active tuberculosis or CF. IL -10 production was low in both tuberculosis groups compared to the CF groups and controls. This study suggests that IL -17A and IL -22 might be important to keep tuberculosis in a latent phase and that individuals with CF with an ongoing NTM infection seem to have a low cytokine response.
  •  
18.
  • Tingstedt, Bobby, et al. (författare)
  • First results from the Swedish National Pancreatic and Periampullary Cancer Registry
  • 2019
  • Ingår i: HPB. - : Elsevier BV. - 1365-182X .- 1477-2574. ; 21:1, s. 34-42
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Despite improvements in therapy regimens over the past decades, overall survival rates for pancreatic and periampullary cancer are poor. Specific cancer registries are set up in various nations to regional differences and to enable larger prospective trials. The aim of this study was to describe the Swedish register, including possibilities to improve diagnostic work-ups, treatment, and follow-up by means of the register.Methods: Since 2010, all patients with pancreatic and periampullary cancer (including also patients who have undergone pancreatic surgery due to premalignant or benign lesions) have been registered in the Swedish National Periampullary and Pancreatic Cancer registry.Results: In total 9887 patients are listed in the registry; 8207 of those have malignant periampullary cancer. Approximately one-third (3282 patients) have had resections performed, including benign/premalignant resections. 30-day and 90-day mortality after pancreatoduodenectomy is 1.5% and 3.5%, respectively. The overall 3-year survival for resected pancreatic ductal adenocarcinoma is 35%. Regional variations decreased over the studied period, but still exist.Conclusion: Results from the Swedish National Registry are satisfactory and comparable to international standards. Trends over time show increasing resection rates and some improved results. Better collaboration and openness within pancreatic surgeons is an important side effect.
  •  
19.
  • Trovik, Clement, et al. (författare)
  • The Scandinavian Sarcoma Group Central Register: 6,000 patients after 25 years of monitoring of referral and treatment of extremity and trunk wall soft-tissue sarcoma
  • 2017
  • Ingår i: Acta Orthopaedica. - : TAYLOR & FRANCIS LTD. - 1745-3674 .- 1745-3682. ; 88:3, s. 341-347
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Purpose - We wanted to examine the potential of the Scandinavian Sarcoma Group (SSG) Central Register, and evaluate referral and treatment practice for soft-tissue sarcomas in the extremities and trunk wall (STS) in the Nordic countries. Background - Based on incidence rates from the literature, 8,150 (7,000-9,300) cases of STS of the extremity and trunk wall should have been diagnosed in Norway, Finland, Iceland, and Sweden from 1987 through 2011. The SSG Register has 6,027 cases registered from this period, with 5,837 having complete registration of key variables. 10 centers have been reporting to the Register. The 5 centers that consistently report treat approximately 90% of the cases in their respective regions. The remaining centers have reported all the patients who were treated during certain time periods, but not for the entire 25-year period. Results - 59% of patients were referred to a sarcoma center untouched, i.e. before any attempt at open biopsy. There was an improvement from 52% during the first 5 years to 70% during the last 5 years. 50% had wide or better margins at surgery. Wide margins are now achieved less often than 20 years ago, in parallel with an increase in the use of radiotherapy. For the centers that consistently report, 97% of surviving patients are followed for more than 4 years. Metastasis-free survival (MFS) increased from 67% to 73% during the 25-year period. Interpretation - The Register is considered to be representative of extremity and trunk wall sarcoma disease in the population of Scandinavia, treated at the reporting centers. There were no clinically significant differences in treatment results at these centers.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-19 av 19
Typ av publikation
tidskriftsartikel (14)
rapport (3)
annan publikation (1)
bokkapitel (1)
Typ av innehåll
refereegranskat (14)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (4)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Harila-Saari, Arja H ... (3)
Jonsson, Håkan (3)
Anastasopoulou, Stav ... (3)
Als-Nielsen, Bodil (3)
Banerjee, Joanna (3)
Eriksson, Mats A. (3)
visa fler...
Johannsdottir, Inga ... (3)
Jonsson, Olafur Gisl ... (3)
Mikkel, Sirje (3)
Myrberg, Ida Hed (3)
Schmiegelow, Kjeld (3)
Kreuger, Jenny (2)
Nilsson, Tohr (2)
Heyman, Mats (2)
Niinimäki, Riitta (2)
Taskinen, Mervi (2)
Niinimaki, Riitta (1)
Wahlström, Jens (1)
Jonsson, H (1)
Eriksson, K. (1)
Lövheim, Hugo, 1981- (1)
Jonsson, T (1)
Eriksson, Elin (1)
Eriksson, Mikael (1)
Ohlsson, Bodil (1)
Rundlöf, Maj (1)
Elgh, Fredrik, 1957- (1)
Scherstén, Henrik (1)
Lönnermark, Elisabet ... (1)
Höglund, Mattias (1)
Wang, Chen (1)
Andersson, Bodil (1)
Nilsson, T (1)
Axelson, Jan (1)
Albrechtsson, E (1)
Möller, S (1)
Hallmans, Göran, 194 ... (1)
Olsson, Jan (1)
Tingstedt, Bobby (1)
Löfkvist, Klara (1)
Svensson, Glenn (1)
Bauer, Henrik C. F. (1)
MacGregor, Stuart (1)
Nielsen, Rikke Linne ... (1)
Helenius, Marianne (1)
Heyman, Mats M. (1)
Mateos, Marion K. (1)
Mayoh, Chelsea (1)
Vaitkeviciene, Goda (1)
Warnqvist, Anna (1)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (7)
Umeå universitet (6)
Karolinska Institutet (5)
Lunds universitet (4)
Sveriges Lantbruksuniversitet (3)
Linköpings universitet (2)
visa fler...
Malmö universitet (2)
Linnéuniversitetet (2)
Göteborgs universitet (1)
Naturvårdsverket (1)
RISE (1)
visa färre...
Språk
Engelska (15)
Svenska (4)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (11)
Naturvetenskap (4)
Lantbruksvetenskap (3)
Humaniora (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy