| 1. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Kapitalmarknadens spelregler
- 1986
-
Ingår i: Nya spelregler för tillväxt. - 0284-5849. - 9171502785 ; , s. 73-86
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Ingemar Ståhl 1938-2014. A Portrait
- 2020
-
Ingår i: Ingemar Ståhl. A Market Liberal in the Swedish Welfare State. - 9789175043715 ; , s. 11-65
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Svensk ekonomi: ett nätverk av regleringar
- 1986
-
Ingår i: Konjunkturrådets rapport 1986 - Nya spelregler för tillväxt. - 0284-5849. - 9171502785 ; , s. 33-46
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Andersen, Torben, et al.
(författare)
-
Svensk Finanspolitik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Andersen, Torben, et al.
(författare)
-
Swedish Fiscal Policy
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hagberg, Thomas, et al.
(författare)
-
How costly was the crisis in Finland and Sweden?
- 2009
-
Ingår i: The Great Financial Crisis in Finland and Sweden : The Nordic Experience of Financial Liberalization - The Nordic Experience of Financial Liberalization. - 978 1 84844 305 1 - 978 1 84980 213 0 ; , s. 158-180
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Inledning
- 1996
-
Ingår i: Ekonomerna i debatten – gör de någon nytta?. - 9188594785 ; , s. 9-31
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2005
-
Ingår i: The Internationalisation of Asset Ownership in Europe. - 0521852951 ; , s. 1-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Introduction and summary
- 1991. - 1. uppl.
-
Ingår i: The Stockholm School of Economics Revisited. - 052139127X ; , s. 1-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Introduktion och sammanfattning
- 1991. - 1
-
Ingår i: Devalveringen 1982 - rivstart eller snedtändning?. - 9171504230 ; , s. 10-41
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Twelve lessons from the Nordic experience of financial liberalization
- 2009
-
Ingår i: The Great Financial Crisis in Finland and Sweden : The Nordic Experience of Financial Liberalization - The Nordic Experience of Financial Liberalization. - 978 1 84844 305 1 - 978 1 84980 213 0 ; , s. 301-324
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 18. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den europeiska stabiliseringspolitiken efter coronapandemin - Mer flexibel integration eller federalism?
- 2022
-
Ingår i: EU mellan federalism och flexibel integration. - 1403-3879. - 9789173591799 ; 2022, s. 115-144
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I bokens kapitel diskuterar Fredrik N G Andersson och Lars Jonung finans- och penningpolitiken i Europa efter coronapandemin. Sedan euron, den gemensamma valutan, infördes den förste januari 1999 har såväl penningpolitiken som finanspolitiken varit föremål för en rad reformer. Dessa har varit påverkade av erfarenheterna och tolkningen av tidigare ekonomiska kriser. I samband med coronapandemin 2020–21 togs de första stegen mot en federal finanspolitik inom EU då medlemsländerna kom överens om den gemensamma återhämtningsplanen NextGenerationEU. Den innehåller både transfereringar mellan medlemsländerna och nya befogenheter för EU-kommissionen att ta upp lån och skatter. I detta kapitel diskuterar Andersson och Jonung innebörden av en gemensam finanspolitik för EU. Vilka möjligheter och svårigheter skulle en federal finanspolitik möta? Kapitlet inleds med en genomgång av hur den globala finanskrisen 2008/09, den europeiska skuldkrisen 2010–15 samt coronapandemin påverkat det stabiliseringspolitiska ramverket i EU. Den grundläggande tesen som författarna driver är att reformerna av ramverket har styrts av kortsiktiga krishänsyn och inte av de grundläggande problemen som EU:s ekonomier brottas med. Ökad federalism genom en fiskal union och ett större ansvar för den Europeiska unionen i utformningen av finanspolitiken löser inte unionens centrala ekonomiska obalanser. Snarare kan ökad federalism leda till ytterligare spänningar mellan medlemsländerna när deras nationella intressen skiljer sig åt. Andersson och Jonung betonar struktur- och tillväxtreformer som ett alternativ till en federal finanspolitik. Europas ekonomi har under lång tid lidit av svag tillväxt vilket förstärker den ekonomiska nedgången under kriser. Genom att fokusera på tillväxt- och strukturreformer kan Europa möta framtida kriser mer framgångsrikt än vad fallet varit under eurons första tjugo år. Ett sådant reformarbete omfattar ett färdigställa en väl fungerande inre marknad – en fråga som redan ligger inom EU:s kompetensområde och som inte kräver nya maktbefogenheter.
|
|
| 19. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
European Stabilisation Policy After the COVID-19 Pandemic: More Flexible Integration or More Federalism?
- 2023. - 1
-
Ingår i: The EU between Federal Union and Flexible Integration : Interdisciplinary European Studies - Interdisciplinary European Studies. - Cham : Springer International Publishing. - 9783031223969 - 9783031223976 ; , s. 103-132
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Crises are a major driving force behind cooperation in the European Union. During severe crises, cooperation has been enlarged and intensified. The Ukrainian war and the covid-19 pandemic are two examples of this pattern, not least when it comes to the conduct of stabilization policies in the EU. In this chapter, we discuss the implications for the EU of a move towards increased fiscal federalism. First, the role of crises as a driver of political change is analysed. Next, we examine in greater detail, the effect of crises on the design of stabilisation policies in the EU since the introduction of the euro, the common currency. Finally, we discuss the significance of the recent pandemic-induced steps towards increased federalism for the EU. We raise the question as to whether this is a desirable path for the future of European cooperation.
|
|
| 20. |
- Bengtsson, Ingemar, et al.
(författare)
-
Bostadspolitiken
- 2018
-
Ingår i: Ingemar Ståhl - en ekonom för blandekonomin. - 9789175043371 ; , s. 85-94
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Beslutsfattarnas syn på riksbankens politik
- 1993. - 1
-
Ingår i: Från räntereglering till inflationsnorm. Det finansiella systemet och Riksbankens politik 1945-1990. - 9171504737 ; , s. 385-399
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Den svåra riksbankspolitiken
- 1973
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 7, s. 450-452
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 26. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Karin Kock 1891-1976
- 2013
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 41:7, s. 66-78
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många ”första” knutna till Karin Kock. Hon var den första kvinnan som gjorde karriär som akademisk nationalekonom, blev docent i nationalekonomi, fick professors namn i nationalekonomi, utnämndes till statsråd och till chef för en större statlig myndighet. Hon var en hårt arbetande och framgångsrik pionjär i den manliga värld som national- ekonomi och ekonomisk politik utgjorde. Hon röjde en väg som först långt senare har följts av kvinnor med en akademisk bakgrund i national- ekonomi.Trots detta har lite skrivits om hennes livsgärning. Rolf Henriksson (2000) har fint sammanfattat hennes insatser som forskare i A Biographical Dictionary of Women Economists. Kirsti Niskanen (2007) har i boken Karriär i männens värld: Nationalekonomen och feministen Karin Kock levandegjort den intellektuella, akademiska och offentliga miljö inom vilken Karin Kock, trots motstånd mot kvinnors yrkesverksamhet, så framgångsrikt lyckades skapa sig uppgifter och karriär. Från dessa rika källor har vi hämtat mycket till denna artikel.1
|
|
| 27. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Knut Wicksell: Ekonomporträtt.
- 1990. - 1
-
Ingår i: Ekonomporträtt - svenska ekonomer under 300 år. ; , s. 91-106
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Kreditregleringarnas uppgång och fall
- 1993. - 1
-
Ingår i: Från räntereglering till inflationsnorm. Det finansiella systemet och Riksbankens politik 1945-1990. - 9171504737 ; , s. 315-322
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Riksbankens politik 1945-1990. En krönika
- 1993. - 1
-
Ingår i: Från räntereglering till inflationsnorm : det finansiella systemet och Riksbankens politik 1945-1990. - 9171504737 ; , s. 288-298
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 33. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Riksbankens politik 1945-1990. En syntes
- 1993
-
Ingår i: rån räntereglering till inflationsnorm : det finansiella systemet och Riksbankens politik 1945-1990. - 9171504737 ; , s. 400-428
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 34. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Skogspolitik och optimalitet
- 1973
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 4, s. 264-266
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 35. |
- Jonung, Lars, et al.
(författare)
-
Skogspolitik och optimalitet II
- 1973
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 5, s. 343-344
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Bristfällig utvärdering av Riksbankens politik
- 2022
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Riksbanken har varit alltför expansiv och kortsiktig under 2015 till 2020. Fredrik N G Andersson, docent och Lars Jonung, professor emeritus, på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, saknar den långsiktighet som Riksbankens politiska oberoende var tänkt att uppnå.
|
|
| 39. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Coronakrisens anatomi – en första obduktion
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:8, s. 31-44
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På kort tid har coronapandemin utlöst en djup ekonomisk kris i Sverige. Härpresenterar vi en första obduktion av krisen. Vi jämför dagens krisförlopp medde två senaste kriserna, finanskrisen 1991–93 och den internationella finanskrisen 2008–09. Vi kartlägger hur svensk ekonomi har påverkats samt belyser de kortsiktiga samhällsekonomiska kriskostnaderna. Därefter beskrivs krispolitiken. Här ställs frågan: har ansvariga beslutsfattare överreagerat? Vi avslutar med rekommendationer för den ekonomiska politiken under och efter coronan. Här nedtonar vi efterfrågepolitiken och lägger fokus på tillväxtskapande utbudsreformer. Högre tillväxt efter pandemin är den bästa vägen att läka såren efter dagens kris.
|
|
| 40. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Dags för positiva räntor
- 2016
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X. ; , s. 4-4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I över ett och ett halvt år har Riksbanken hållit styrräntan negativ. När lågkonjunkturen kommer har Riksbanken knappast något vapen kvar för att möta denna, skriver forskarna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Debatt: Statsskulden är för hög
- 2016
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 43. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den enkla förklaringen till den svaga kronan
- 2023
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förklaringen till kronförsvagningen är enklare än vad de flesta tror, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 44. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den svaga kronan beror på Riksbanken
- 2023
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Riksbanken måste sluta experimentera med svensk ekonomi och återgå till en penningpolitik som ger långsiktig makroekonomisk stabilitet, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 45. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken?
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:4, s. 74-81
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020. I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missardet internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.
|
|
| 46. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Det finanspolitiska ramverket efter coronapandemin
- 2021
-
Ingår i: I en tid av pandemi – en ESO-antologi med samhällsvetenskapliga reflektioner. - 9789152500699 ; , s. 151-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att diskutera om Sverige bör överge det nuvarande ramverkets regler och följa med i den internationella trenden med kraftigt ökad offentlig skuldsättning. Vårt svar är nej. Argumenten för att överge det nuvarande ramverket är svaga. Vi får inte glömma att ramverket bidragit till årtionden av ekonomisk stabilitet i Sverige – inte minst nu under coronakrisen. Eventuella reformer av ramverket bör istället förstärka snarare än försvaga det.
|
|
| 47. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
European Stabilization Policy After the Covid-19 Pandemic: More Flexible Integration or More Federalism?
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Crises are a major driving force behind cooperation in the European Union. This holds also for monetary and fiscal policy. During severe crises, cooperation has been enlarged and intensified. The recent covid-19 pandemic is a clear example of this pattern. The pandemic has had huge impact on the conduct of stabilization policies in the EU. Public debt has grown rapidly in many EU member states. The ECB has carried out a highly expansionary monetary policy. In this paper, we discuss the implications for the EU of a move towards increased fiscal federalism following the pandemic. First, the role of crises as a driver of political change is analysed. Next, we examine in greater detail, the effect of crises on the design of stabilisation policies in the EU since the introduction of the euro, the common currency. Finally, we discuss the significance of the recent pandemic-induced steps towards increased federalism for the EU. We raise the question as to whether this is a desirable path for the future of European cooperation.
|
|
| 48. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Fel läge att kraftigt öka statens utgifter
- 2021
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ekonomin befinner sig i snabb uppgång. Nu krävs stram stabiliseringspolitik och reformer som höjer tillväxten under lång tid – inte expansiv politik med 74 miljarder i ökade utgifter. Det skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 49. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Frivillig distansering bättre än tvång
- 2021
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det finns i princip två vägar för att öka den sociala och dämpa smittspridningen: antingen en strategi byggd på tvång eller att ansvarstagande medborgare av fri vilja anpassar sitt beteende. Frihet under ansvar har visat sig fungera bra, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 50. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Fyra missförstånd om överskottsmålet
- 2019
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi bör hålla fast vid dagens överskottsmål ett tag till. Först när vi kommit ned till 25 procents offentlig skuld kan vi våga överge överskottsmålet, skriver ekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung, Lunds universitet.
|
|
