| 1. |
- Ledman, Kristina, 1972-, et al.
(författare)
-
Att arbeta tillsammans i ett ULF-projekt
- 2023
-
Ingår i: Undervisning idag och för framtiden. - Umeå : Umeå universitet. - 9789180701860 - 9789180701877 ; , s. 63-65
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Buchardt, Mette, et al.
(författare)
-
Experimental education projects and their data collection. Policy history on experiments with “children’s life questions” in welfare-state Sweden late 1960s to early 1970s
- 2023
-
Ingår i: Paedagogica historica. - : Routledge. - 0030-9230 .- 1477-674X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the twentieth century, an increasing amount of data was collected in connection with engineering of the modern states including their education systems. In the Nordic welfare states post WW2, such data were also generated in experimental projects aiming at reforming curriculum and education, and the data were accumulated either as documentation of the pedagogical experi-ments that took place or as a knowledge base paving the way for designing pedagogical experiments, or both. The article addresses the methodological challenges when analysing the archived data collected as part of experimental projects concerning children’s expressions of their “life questions” in Sweden following the big school reforms in the 1960s and continued in altogether six projects conducted from the late 1960s and up until the late 1990s. Based on the case of the UMRe (1969-1973), the first archived experimental project that was closely related to the 1960s education politics and education reforms, the article sheds light on the following ques-tions: how should one understand such classroom data historically? How should one understand the archived data in their political and institutional contexts? Whose voices are possibly speaking in the data about “children’s life questions?”
|
|
| 4. |
- Buchardt, Mette, et al.
(författare)
-
“Outer space” as Cold War spirituality : Students’ drawings and texts on “life questions” in 1980s welfare-state Sweden
- 2022
-
Ingår i: IJHE Bildungsgeschichte. - : Verlag Julius Klinkhardt. - 2192-4295. ; 12:2, s. 138-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the post-WWII space race, images of “outer space” circulated globally. Produced in late 1980s welfare-state Sweden, “beings from other planets” and artifacts related to “outer space” pops up from an archived data material consisting of 2nd to 3rd grade students’ drawings and written text. The material was created in an education development project aiming at generating knowledge about “children’s life questions” and making them part of curriculum. Drawing on history of emotions methodologies, the article explores which role “outer space” occupies in the images and narratives and what this can tell us about the transformations of the religious and spiritual and the emotional economy of late Cold War welfare-state childhoods.
|
|
| 5. |
- Carlbaum, Sara, 1981-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Läslyftet Slutrapport från den nationella utvärderingen av Läslyftets genomförande och effekter i olika skolformer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingen av Läslyftet har gjorts på uppdrag av Skolverket i syfte att ta fram kunskap som möjliggör förbättringar som kan vara till nytta i genomförandet av liknande satsningar. Elektroniska enkäter och intervjuer har använts för att undersöka målgruppernas (huvudmäns, rektorers/förskolechefers, handledares och lärares/förskollärares och annan pedagogisk personals) erfarenheter av Läslyftets processer och effekter. Observationer har också genomförts av läslyftsträffar och undervisning. Datainsamlingen har skett vid olika tidpunkter från 2016 till 2019 då det funnits olika antal moduler att välja på. Slutsatser om effekter på undervisning och elever/barnbaseras på lärares/förskollärares och annan pedagogisk personals, och handledares iakttagelser och bedömningar. Resultaten visar att Läslyftet har varit en uppskattad kompetensutveckling där en majoritet av huvudmännen, rektorerna/förskolecheferna, handledarna och lärarna/förskolepersonalen bedömt Läslyftet som ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Den mest positiva målgruppen är handledarna medan den minst positiva målgruppen är gymnasielärarna. En mycket liten andel av lärarna i grund- och gymnasieskolan bedömde Läslyftet som dåligt eller mycket dåligt. Utvärderingens övergripande slutsats är att Läslyftet har varit en relativt lyckad kompetensutvecklingssatsning, dock har flera högt ställda mål inte uppfyllts. Läslyftet har främst bidragit till att lärare och förskolepersonal fått nya insikter och kunskaper om språk-, läs- och skrivutveckling som de till en del använt till att utveckla undervisningen. Värdet, avtryck och effekter av Läslyftet skiljer sig mellan skolformer och lärarkategorier. Läslyftet har inte uppfyllt eller bara delvis uppfyllt en del av de högt ställda målen: att förbättra alla elevers språk-, läs- och skrivförmågor och skolresultat, att det ska finnas strukturer som stödjer handledare och lärare i fortsatt samarbete och kollegialt lärande, samt att undervisnings- och fortbildningskulturen kännetecknas av att lärare tillsammans kontinuerligt utvecklar och sprider fungerande undervisningsmetoder till varandra. Läslyftet har främst stärkt undervisningen i läsförståelse och ord/begreppsförståelse, vilket bidragit till att utveckla interaktionen med eleverna/barnen om olika texter och till att eleverna/barnen har fått ett ökat intresse för texter, läsning och deltar i samtal mer än tidigare. Effekterna på elevernas/barnens språk-, läs-och skrivutveckling är enligt lärare/förskolepersonal begränsade (slutsats 1). Resultaten visar att det i stort sett är samma förutsättningar och faktorer som bidragit till olika positiva effekter av Läslyftet. Det är framförallt möjligheten att tillsammans kunna arbeta på ett strukturerat sätt med språk-, läs-och skrivutveckling omkring ett material som de flesta uppfattar som stimulerande, som bidrar till att förklara effekter av Läslyftet. Det som främst bidragit till nya kunskaper och insikter, utveckling av undervisningen, elevernas/barnens intresse och språk- och läsförmågor är: modulerna, lärares och förskolepersonals motivation, tid för genomförandet, väl fungerande kollegiala samtal, aktiva handledare och förskolechefer/rektorer, samt om undervisningskulturen före Läslyftet var kollektivt inriktad (slutsats 2). Resultaten visar också att flera önskade effekter avtar med tiden: Läslyftet uppvisar kvarstående effekter på lärares undervisning och på undervisnings-och fortbildningskulturen men effekterna har minskat ett och ett halvt år efter deltagandet. Lärares insikter och kunskaper från Läslyftet beaktas till en del i undervisningen, när de samtalar och samverkar med kollegor om språk-, läs- och skrivutveckling och i deras interaktion med elever (slutsats 3).
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kärnebro, Katarina, 1975-
(författare)
-
Plugga stenhårt eller vara rolig? : Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study is to explore the relationship between language, identity construction and learning in the context of the Vehicle programme, a vocational program in Swedish upper secondary schools. The study focuses on language practices and the norms of language, gender and school work that are negotiated in conversations between pupils and between pupils and teachers. The language practices are considered as talk-in-interaction, and identity construction and learning are understood as processes in socially situated activities. The Vehicle programme has its basis in mechanics with links to the vehicle and transport trades, and can be identified as a male-coded program in several respects. The pupils participating in this study were both boys and girls attending a school situated in the North of Sweden. The study was conducted through an ethnographic approach, employing plural methods including observation, field notes, audio-recordings of conversations, and interviews with pupils in focus groups and individually. Recorded conversations were analysed using tools from conversation analysis. The analysis is based on Judith Butler’s theory of gender as performance, Raewyn Connell’s theory of hegemonic masculinity, and Penelope Eckert’s theory of the heterosexual market. A socio-cultural theory of learning describing communities of practice, by Lave and Wenger, which has also been applied to linguistics by Eckert and McConnell-Ginet, forms the basis of the theoretical framework.The analyses of conversations show that the language practices were confrontational, direct and humorous; characteristics that have strong connections to notions of a masculine conversational style. The pupils were not as aware of interactional patterns as they were of the words they used. Thereby the norms in the community of practice, which were based on notions of masculinity and heterosexuality, were not noticed, and worked as undercurrents in the interaction. The girls participated in the language practices in the same ways as the boys, but contrary to the boys, the girls interpreted the language practices as effects of other things than gender, for example as signs of being independent or daring. They also experienced that adjusting to the expectations of normative middle-class femininity was more oppressive than adjusting to the norms that were negotiated within the community of practice. The conversation analyses also show some of the complexity in teachers’ work and their role as mediators of norms and values. Peer reactions to individual pupil turns in the classroom conversations were of more importance for the development of the conversations than teacher responses. Thus there was usually a homogenization of the expressed perspectives. Norms of heterosexuality were constantly reconstructed in interaction within the community of practice and they controlled the pupils’ understanding of what was perceived as normal or deviant behaviour. Thereby the pupils constrained each other’s school performances in the core subjects and reconstructed a difference between being theoretical and practical, a process that was partly supported by the school as an institution. Generally, the pupils in the community of practice had to balance their identity constructions in relation to the peer group, teacher expectations, and their own ambitions, for which reason learning turned out to be more than just a process of acquiring knowledge.
|
|
| 11. |
- Kärnebro, Katarina, 1975-
(författare)
-
Teaching RE – for what purpose? A discourse analysis of teachers’ talk about their teaching in relation to children’s existential questions
- 2023
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; 13:2023:4, s. 158-178
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the 1960s, existential questions [sw. livsfrågor] were introduced as a theme of the Swedish subject “Knowledge of Religion” to make space for students’ own questions. However, studies on the recent curriculum changes show that teachers experience that there is a stronger emphasis on knowledge about a predetermined content than before. Based on interviews with eleven upper primary school RE teachers, this article investigates what the teachers consider today when planning their teaching, and highlights the discourses that teachers construct, engage in or sustain when talking about their professional and pedagogical actions. The aim of the study is to contribute to a deeper understanding of the enacted curriculum when it comes to students’ existential questions, and to discuss some implications of how the teachers view RE - as a transmission of knowledge or as a transformative practice for the learners. The results indicate that Teaching for the syllabus is a dominant discourse in the teachers’ talk, at the cost of Teaching for understanding democratic values and Teaching for engagement. The dominant discourse stems from perceived systemic constraints, and constructs the students as objects of teaching, which leaves little regard for the students’ own questions.
|
|
| 12. |
- Kärnebro, Katarina, 1975-
(författare)
-
The emergence of men's studies in educational research : experiences from the Swedish case
- 2013
-
Ingår i: Social science in context. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187351044 ; , s. 145-161
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Chapter 9, Katarina Kärnebro contextualizes and analyses the historical emergence of men's studies as a new academic field in Sweden from the 1980s onwards, with a focus on its relation to other orientations within gender studies and to educational studies. She discusses the impact of the Anglo-Saxon domination of gender studies on Swedish educational research, and reflects on present and possible future developments of the field.
|
|
| 13. |
- Kärnebro, Katarina, 1975-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Läslyftet : Delrapport 10: En intervjustudie av skolbibliotekariernas roll i Läslyftet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är den tionde i en serie rapporter som presenteras inom ramen för den nationella utvärderingen av Läslyftet. Utvärderingen, som genomförs på uppdrag av Skolverket, undersöker avtryck och effekter av Läslyftet på bl.a. undervisningen. Utvärderingen utförs av en grupp forskare vid Centrum för utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet, tillsammans med forskare vid Göteborgs, Karlstads och Oslouniversitet. Utvärderingens slutrapport kommer att presenteras under 2019.Den här rapporten handlar om skolbibliotekariernas roll i Läslyftet och har författats avKatarina Kärnebro och Ulf Lundström.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Lilja, Annika, 1963, et al.
(författare)
-
Barns existentiell frågor idag - och för 50 år sedan
- 2020
-
Ingår i: Årsbok 2020. Föreningen lärare i religionskunskap.. - Lomma : Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR). ; , s. 29-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
- Lilja, Annika, et al.
(författare)
-
Barns existentiella frågor idag - och för 50 år sedan
- 2020
-
Ingår i: Existentiella frågor i barns och ungas liv. - Malmö : Föreningen lärare i religionskunskap (FLR). ; , s. 29-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I texten presenteras forskningsprojektet Barn och läroplan. Existentiella frågor och skolans svar. I projektet besvarar barn i årskurs 5 i 10 skolklasser frågor om vad de funderar över. Samma frågor har riktats till barn från och med sent 1960-tal fram till och med 2000-talets början. I den publicerade texten ges exempel på den forskningsmetodik som använts och några jämförande exempel ges med barns svar idag och för 50 år sedan. Exemplen utgör några första mycket preliminära analyser. I forskningsprojektet ingår tillika läroplansanalyser och lärarintervjuer i ett studium av didaktiska förhållningssätt till barns frågor.
|
|
| 20. |
- Osbeck, Christina, 1969, et al.
(författare)
-
Children’s existential questions and worldviews : possible RE responses to performance anxiety and an increasing risk of exclusion
- 2024
-
Ingår i: Journal of Religious Education. - : Springer Nature. - 1442-018X .- 2199-4625. ; 72, s. 51-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to examine patterns in Swedish children’s existential questions andworldviews in 2020 in relation to patterns from 1970 and 1987, but also to point towards afurther discussion of importance, about possible RE responses to these findings. The material,children’s texts, comes both from studies conducted by Sven Hartman and colleaguesin the 1970s and 1980s, and from new empirical studies. The children’s responses are collectedaccording to the same method, sentence completion tasks, in both cases. Theoretically,the article is anchored in both the tradition of Swedish worldview studies and thenew international interest in these perspectives for religious education. Existential questionsand worldviews are seen as interdependent in human beings’ life interpretations,which are continuously developing and are both sociocultural and existential in nature. Theempirical findings show a strong and increasing focus on relationships, but also a recurrentfocus on achievements, which relates to school as context and community. In relationto these findings, the article stresses the importance of RE responses, and discusses concretelywhat such responses might advantageously include. Among other things, the importanceis stressed of an RE that offers the student greater awareness of her life interpretations,and encourages her to develop broader repertoires of frameworks, through which thestudent might have a better chance to be the author of her own life, which is inevitably acollectively shared life.
|
|
| 21. |
- Sporre, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Livsfrågor - om existens och mening - nu och då
- 2023. - 2
-
Ingår i: Religioner, livsåskådningar och etik. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151109169 ; , s. 187-197
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad funderar unga på? Krig, fred, klimat, kärlek, eller vänner? Vilka frågor är viktiga för dem? Och, hur kan deras frågor ges plats i skolan?Begreppet livsfråga introducerades 1969 genom grundskolans läroplan, Lgr 69. Det markerade ett intresse för de frågor barn och tonåringar kunde tänkas ställa och skapade en plats för frågorna i skolans nya religionskunskapsämne som lanserades i och med läroplanen från 1962.För att få en god bild av vilka frågor som var centrala att uppmärksamma och ta sin utgångspunkt i blev forskning kring barns och ungas livsfrågor efterfrågad under 1970 talet och har fortsatt att vara det. Begreppet livsfrågor har som ämnesinnehåll följt religionskunskapsämnet genom de fyra revideringar av grundskolans läroplaner som skett efter Lgr 69, i Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11 och i Lgr 22. Frågor inför livet och tillvaron kan tydas och besvaras på skilda sätt, något som kommer till uttryck i de olika tros-och livsåskådningar som uppmärksammas i religionskunskapsämnet. Livsfrågor ges också plats i andra skolämnen och sammanhang.Bokkapitlet ger överblick över kursplaneutvecklingen, pekar på vilka frågor som är viktiga för barn och unga, exemplifierar teoretiska möjliga perspektiv och ger didaktiska impulser.
|
|
| 22. |
- Sporre, Karin, et al.
(författare)
-
Livsfrågor - om existens och mening - nu och då
- 2023
-
Ingår i: Religioner, livsåskådningar och etik: För lärare årskurs 4-9 och gymnasiet. - Lund : Gleerups. - 9789151109169 ; , s. 187-198
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
- Wiklund-Engblom, Annika, Dr, 1970-, et al.
(författare)
-
VET Teachers’ Norm Awareness and Readiness to Act Measure (NORM) : Validating a New Survey
- 2023
-
Ingår i: NordYrk Conference 2023. - Bergen : Western Norway University of Applied Sciences.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Since 2022, all teachers in Sweden must use a norm aware approach. Regardless of whether the education takes place at school or at a workplace, it must develop the students' abilities to critically examine how norms, values and structures can limit the power of women and men in society (Skolverket, 2022). Developing norm-criticality is particularly important for vocational education, since workplace cultures shaped over time are more difficult to change (Hedlin & Åberg, 2013; Hedlin, 2014). Norms become problematic when they exclude certain students and reinforce prejudices or discrimination (Kärnebro, 2020). Teachers often lack awareness of norms (Skolinspektionen, 2018) and may support problematic patterns (Kontio & Evaldsson, 2015). Teachers must counteract norms and patterns that limit their students’ learning, choices, and development (Skolverket, 2022). VET teachers’ norm awareness is in this sense crucial for their students’ Bildung. We see that there is a need for a validated tool for measuring teachers’ norm awareness, both in VET learning contexts and other school contexts. The NORM-survey will also give insights into how this concept relates to issues of importance in schools today, e.g., equity, justice, and democracy, as well as teachers’ relational competence (Aspelin 2018). The NORM-survey will be distributed to VET teachers at several educational institutions in Sweden and Finland during 2023. The survey consists of 59 variables in total written in Swedish. It is based on the operationalisation of norm awareness in six themes (Blomberg, 2020), structured in accordance with levels of knowledge: 1) Values and readiness to act, 2) Declarative knowledge of norm awareness, 3) Procedural knowledge about how to act in accordance with norm awareness, 4) Conditional knowledge of norm aware strategies for dealing with situational needs, 5) Collegial awareness and openness, and 6) Collegial support to address norm-based issues. The construct validity of survey will be tested using two types of factor analysis: exploratory and confirmatory (Taherdoost, 2016) to see if and how predefined themes can be found and if these are consistent across educational contexts. The first, exploratory factor analysis, will explore all variance in the data set. The second, confirmatory factor analysis, will show whether the hypothesized factor structure of the levels of knowledge is supported by actual data (de Vet, Adèr, Terwee & Pouwer, 2005). Both discriminant and convergent validity will be tested (Taherdoost, 2016).
|
|
