| 1. |
|
|
| 2. |
- Carlquist, Jonas, et al.
(författare)
-
Plenaravlat, kultföremål och valvslagning: Sockenkyrkans ekonomi i Sverige 1430-1519 : [Indulgences, wooden sculptures and vaulting: The economy of the parish church in Sweden 1430-1519]
- 2019
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - : Svenska Historiska Föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 139:2, s. 193-222
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Swedish medievalists have presented two theories to explain how the investments in vaulting, murals and wooden sculptures in parish churches were made possible from the 1430s and onwards. Everyone agrees that the boom in construction activity is the first discernible sign of recovery after the economic set-back that the Black Death (1350) and recurring outbursts of plague in the following century brought on the country. Primary source material is scant. Only seven parish churches have left us records of their economic activity. One theory posits that the process of vaulting and church decoration was driven chiefly by donations from the nobility. The second theory relies heavily on the fact that land rent and land prices plummeted immediately after the Black Death and remained low. From the middle of the 15th century even freeholders enjoyed considerably reduced tax rates. This development left a bigger share of the agricultural surplus in the hands of the peasant community, who spent part of it on their parish churches. By creating a full picture of church land transactions (cathedrals, monasteries and parish churches), comparing the level of donations of land to the church with the level of business (buying, selling, exchanging) this study reveals that the parish church had a hard time attracting donors; their share was only five per cent of the total amount of donations 1430-1519. A special investigation was made of parish churches where vaulting had been carried out and supplied with an antiquarian description, which were scrutinised for traces of noble presence, chiefly coats of arms, which could suggest that local nobility had been involved in reconstruction or decoration of church premises. Only one fifth of the churches showed such signs of noble presence. In a third investigation, indulgences issued for parish churches were analysed as a new factor. International research has pointed out that the issuing of such indulgences had a practical economic intent as well as a celestial purpose: to offer a perpetual source of income for the church's building fund, the fabrica. Seven per cent of the estimated total number of parish churches - 103 of a total of 1 500 - were issued such letters. The overall evidence therefore favours the second theory, with the input from the nobility seriously downplayed but still present.
|
|
| 3. |
- Kardell, Örjan, 1963-
(författare)
-
A theoretical study for North Vietnam of alternative agroforestry systems to pure cassava
- 1993
-
Ingår i: Agroforestry Systems. - : Kluwer Academic Publishers. - 0167-4366 .- 1572-9680. ; 21:3, s. 251-262
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cassava is recognized in the region as the second most important crop after paddy rice. In Vinh Phu province of Vietnam, it is usually grown on highly erodible slopes of the small hills surrounding paddy fields. Cassava crop land is generally in annual use until the yield is less than 3-4 t fresh tubers/ha. This constant cropping system rapidly depletes the soil as fertilizers are infrequently used and crop residues are usually removed from the fields. Erosion is a major problem as the soil is exposed through hand cultivation and regular weeding during a cropping season which coincides with the wet season. Sustainable and productive cropping systems are needed. In order to take a first step towards sustainability, this paper presents several possible agroforestry systems in which cassava could be intercropped with a number of nitrogen fixing trees and shrubs. Several theoretical combinations have been examined assuming a critical lower production limit of 3-4 t fresh tubers/ha. Those with sustained high potential yields are recommended for future field experimentation.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kardell, Örjan, 1963-
(författare)
-
Cows and Forests : Swedish Environmental History
- 2012
-
Ingår i: Journal of Interdisciplinary History. - : MIT Press. - 0022-1953 .- 1530-9169. ; 43:2, s. 275-287
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Sweden became a modern country only in the twentieth century. A major shift in silvicultural practices, plus an emphasis on dairy production, contributed to this national transformation at a time when, paradoxically, rural Sweden was being denuded of people and agriculturally and pastorally driven pursuits were replaced by urban-based industries and services. The introduction of cheap oil and of improvements in agricultural technologies and strategies had more to do with the development of forestry in Sweden during the twentieth century than any of forestry's own achievements did during the same period. The southern third of Sweden benefited more from these innovations than did the two northernmost thirds.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kardell, Örjan, 1963-
(författare)
-
Geten som skogens fiende
- 2017
-
Ingår i: Geten i Sverige. - Uppsala : Institutet för språk och folkminnen. - 9789186959357 ; , s. 105-122
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Kardell, Örjan, 1963-
(författare)
-
Gärdsgårdar : i människans tjänst under 800 år
- 2004
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hankgärdsgården är en teknisk nyhet från tidig medeltid, och samtida med bybildning och ett fastare trädessystem. I hankgärdsgården kunde gran användas till alla delar i konstruktionen. I de äldre, flätade hägnaderna användes huvudsakligen färska lövträd. Ända sedan den slog igenom hade hankgärdsgårdens höjd och täthet reglerats i lagstiftningen, likaså vilka markslag som omfattades och vem det ålåg att stänga kring dem. Först under 1800-talet förändrades hägnadsplikten. En omvälvande lagändring kom 1857; därefter var det inte längre grödorna som skulle hägnas, utan rågångar och fastighetsgränser. Från och med 1850 blev det möjligt att inom byalag avtala bort lagens krav på gärdsgårdarnas täthet. Detta skedde i en tid då billigt importerat bomullstyg fick fårstammen att krympa drastiskt, och där fåren försvann kunde gärdsgårdarna stängas glesare. Glesa gärdsgårdar drog också mindre virke.
|
|
| 11. |
- Kardell, Örjan, 1963-
(författare)
-
Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640-1900
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen har en tvärvetenskaplig inriktning och avser att belysa hankgärdesgårdens betydelse från 1640 – 1900 på flera plan: virkesbehov; arbetsbehov; funktion inom byalaget. Avhandlingens grundläggande hypotes är att hägnaderna ökade över tiden. Därmed blir avhandlingens huvudfrågeställning att med rimlig säkerhet försöka fastställa hur mycket gärdesgårdar det fanns vid undersökningsperiodens början samt att se om dessa ökade över tiden eller ej? Går det vidare att se några skillnader över tiden vilka kan förklaras av naturgeografiska förhållanden (skogs-, mellan- och slättbygd) eller rådande historiskt trädessystem (en-, två- eller tresäde)? En naturlig följdfråga är om gärdesgårdarna till slut ökade så mycket att de blir en belastning för jordbruket och därmed tvingar fram en övergång till andra metoder att åtskilja betande djur från växande gröda, vallning och tjudring, eller alternativt framtvingar en övergång till andra typer av hägnader och material, stenmurar och jordvallar. Det äldre historiska kartmaterialet, etnologiska frågelistesvar, krigsarkivets husesynsprotokoll samt beskrivningar till sockenkartorna från perioden 1845 – 1860 är centrala källmaterial. Delundersökningarna baserade på äldre storskaliga lantmäterikartor och husesynsprotokoll konvergerar och visar att hägnaderna ökade över tiden. Vid sekelskiftet 1700 torde det ha funnits omkring 550 000 kilometer gärdesgårdar i landet. Dessa hade ökat till omkring 1 000 000 kilometer vid mitten av 1800-talet. Skogstillståndet eller brist på lämpligt stängselvirke i närområdet hade generellt sett inte någon inverkan på valet av hägnad. Det krävs en mycket långvarig skogsbrist – troligen mer än ett par århundraden – liktydigt med att avståndet till närmast tillgängliga virkesresurs blir för långt, för att en förändring av hägnadstypen skall inträda. De förändringar som sker med hägnadsbeståndet och betesorganisationen under 1800-talets andra hälft förklaras bäst av den kombinerade effekt som laga skifte (1827) och 1857 års stängselförordning får på hägnadssystemens fysiska placering. Innan skiftet hade hägnaderna huvudsakligen varit placerade kring inägomarken men trängdes av skiftet samt stängselförordningen ut i rågångarna till de genom skiftet uppkomna nya fastigheterna, lägen som i många fall i en tidigare lagstiftning inte omfattats av hägnadsplikt. Fårstammens radikala minskning under 1800-talets andra hälft medför att glesare gärdesgårdar, sammanhållna av vidjor istället för som tidigare med hankar, börjar användas.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Kardell, Örjan, 1963-, et al.
(författare)
-
Mångbruk i skogen är ingen ny idé
- 2014
-
Ingår i: Idéer och värderingar. - Umeå : SLU, Future Forests. - 9789157692641 ; , s. 30-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Kardell, Örjan, 1963-, et al.
(författare)
-
Skogsgödslingen i backspegeln : debatten om storskogsbrukets kvävegödsling i Sverige ca 1960-2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the mid-1960s, fertilization (with nitrogen) had a breakthrough as a forest management method in Swedish company owned forests. The activity grew and peaked during the 1970s but then lost ground and stabilized on a low level in the 1990s and early 2000s. Over the last five years, however, interest in fertilizing Swedish forests has increased again. In this article factors that have shaped these fluctuations are explored. A specific task is to investigate to what extent the fluctuations correlate with debates on environmental issues. Furthermore, conflicting “fundamental ideas” within interest groups, representing forestry and the environmental movement respectively, are identified and analyzed. The study thus sheds some light on how the relationship between forestry and the environmental movement has evolved, from the 1960s until today.
|
|
| 22. |
- Kardell, Örjan, 1963-, et al.
(författare)
-
Skogsgödslingen i storskogsbrukets backspegel
- 2010
-
Ingår i: Skogshistoriska sällskapets årsskrift. - Falun : Skogshistoriska sällskapet. - 1650-0962. ; , s. 76-94
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 23. |
- Kardell, Örjan, 1963-
(författare)
-
Swedish Forestry, Forest Pasture Grazing by Livestock and Game Browsing Pressure Since 1900
- 2016
-
Ingår i: Environment and History. - 0967-3407 .- 1752-7023. ; 22, s. 561-587
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Growing numbers of wild ungulates are increasingly seen by concerned authorities in Europe as posing serious management problems, which include increasing browsing pressure by moose (Alces alces) and roe deer (Capreolus capreolus) in Swedish forests. Recent investigations by the Swedish Forest Agency identify high browsing pressure as the main reason for a recent decline in regeneration of Scots pine (Pinus sylvestris), one of the two main commercial species in Swedish forestry. The high browsing pressure is also having a negative impact on biodiversity. Thus, voices within the forest community claim that browsing pressure has never been so high. This paper examines that claim from a historical perspective by comparing livestock grazing in forest pastures a century ago with contemporary game browsing, and identifying the main factors driving both the livestock exodus from Swedish forests during the first half of the twentieth century and the rapid increase in deer populations during the second half. Finally, testing the claim that browsing impact has never been so high, past grazing and present browsing are theoretically sized up and compared. Estimates of live weights and numbers of large herbivores in 1902 and 2012 are used. The result indicates that the claim might possibly be lacking in historical context.
|
|
| 24. |
- Kardell, Örjan, 1963-
(författare)
-
Vallning
- 2008
-
Ingår i: Människan och faunan. - Stockholm : Wahlström&Widstrand. ; , s. 218-219
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Kardell, Örjan, 1963-, et al.
(författare)
-
Vargjakt förr
- 2008
-
Ingår i: Människan och faunan. - Stockholm : Wahlström & Widstrand. ; , s. 221-224
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Kardell, Örjan, 1963-, et al.
(författare)
-
Wolves in the early nineteenth-century county of Jönköping, Sweden
- 2013
-
Ingår i: Environment and History. - Isle of Harris : White Horse Press. - 0967-3407 .- 1752-7023. ; 19:3, s. 339-370
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden there has been a vigorous debate concerning management of the wolf (Canis lupus) ever since 1983, when the species was naturally re-established in the country by long-distance dispersal. The contradictory interests are due to a commitment by Naturvårdsverket, the Swedish Environmental Protection Agency, to protect the wolf, while at the same time wolves arouse fear and hatred among many members of the public because they attack hunting dogs and kill game and livestock. The wolf is expected to increase in numbers and spread over most of Sweden. We argue that modern wolf management would benefit from a historical perspective and our study draws on data from a time when wolves, livestock and people depending on their herds were far more numerous than today. We also discuss aspects of available wolf food supply and territorial size in the early nineteenth century county of Jönköping, Sweden. This is possible by combining hitherto undetected source material on wolves, with a high geographical resolution, with the insights of modern wildlife research. Our main conclusions are that historic wolf territories were in all probability larger than current territories. This was due to a scarcity of large prey, especially during the winter months when livestock were stabled. Past herding practices seem, to a very large extent, to have kept predation on livestock at nearly negligible levels compared to total livestock numbers. This is a significant finding that should be of interest to those concerned with present day wolf management. We also discuss the potential for the future re-establishment of wolves in the studied area.
|
|
| 29. |
- Lindkvist, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Idéer och värderingar i den svenska skogsgödslingens historia
- 2010
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan 1950-talet har skogsgödsling med kväve framhållits som en av de mest lönsamma skogsvårdsåtgärderna inom skogsbruket. Trots dessa fördelar har intresset för skogsgödsling pendlat kraftigt över tid och endast lockat de stora skogsbolagen i Sverige. Många faktorer har påverkat storskogsbrukets intresse för skogsgödslingen över tid. Ekonomiska överväganden, statliga författningar och påtryckningar från kritiska miljöorganisationer och andra intressegrupper har haft betydelse, men periodvis också en oro över gödslingens ekonomiska och ekologiska konsekvenser för virke och skog. Idéer och värderingar i den svenska skogsgödslingens historia. Osäkerheten kring skogsgödslingens effekter, som byggts upp sedan 1960-talet, har skapat motsättningar mellan gödslingsförespråkare och -motståndare. Konflikterna har underbyggts av seglivade idéer ("tankefigurer") som står emot varandra. Idéer och frågor som uttrycktes på 1960-talet har fortfarande inflytande över dagens debatt och framstår därmed som relativt stabila. Detta innebär att motsättningarna sannolikt kommer att kvarstå inom den närmaste framtiden.
|
|
| 30. |
- Lindström, Jonas, 1977-, et al.
(författare)
-
Platsen, tiden, människorna
- 2020
-
Ingår i: Fantastiska verb. - Uppsala : Uppsala universitet. - 9789198450934 ; , s. 27-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
- Lindström, Jonas, 1977-, et al.
(författare)
-
Uppgifter om mäns och kvinnors försörjningsaktiviteter i häradsrättens protokoll, Snevringe (Västmanland), perioden 1720-1880
- 2020
-
Annan publikationabstract
- Uppgifter om mäns och kvinnors försörjningsaktiviteter i Snevringe (Västmanland) häradsrätts protokoll har transkriberats och analyserats, och källtext och källtrogna variabler registrerats bokstavstroget, av Jonas Lindström, Benny Jacobsson, Carl Mikael Carlsson, Karin Hassan Jansson, Linnea Henningsson, Maria Ågren, Sarah Vorminder och Örjan Kardell, inom forskningsprojektet Gender and Work.Kvalitetskontroll är utförd av Sofia Ling och Jonas Lindström.Analys av källmaterialet har gjorts av Benny Jacobsson, Carl Mikael Carlsson, Karin Hassan Jansson, Linnea Henningsson, Maria Ågren, Sarah Vorminder, Örjan Kardell inom projektet Gender and Work https://www.uu.se/gawMaterialet är sökbart i databasen GAW - https://gotham.ddb.umu.se/
|
|
| 32. |
- Sténs, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Oenigheten består om skogsgödsling
- 2014
-
Ingår i: Idéer och värderingar. - Umeå : SLU, Future Forests. - 9789157692641 ; , s. 26-27
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 33. |
|
|
