| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Karlsson, Per Erik, 1957, et al.
(författare)
-
Evidence for Impacts of Near-ambient Ozone Concentrations on Vegetation in Southern Sweden
- 2009
-
Ingår i: Ambio. - : Royal Swedish Academy of Sciences. ; 38:8, s. 425-431
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Substantial impacts of near-ambient ozone concentrations on agricultural crops, trees, and seminatural vegetation are demonstrated for southern Sweden. Impacts of ambient ozone levels (2–15 μL L-¹ hr annual accumulated ozone exposure over a threshold of 40 nL L-¹ [AOT40]) range from a 2%–10% reduction for trees (e.g., leaf chlorophyll, tree growth) up to a 15% reduction for crops (e.g., yield, wheat/potato). Visible leaf injury on bioindicator plants caused by ambient ozone levels has been clearly demonstrated. The humid climatic conditions in Sweden promote high rates of leaf ozone uptake at a certain ozone concentration. This likely explains the comparatively large ozone impacts found for vegetation in southern Sweden at relatively low ozone concentrations in the air. It is important that the future methods used for the representation of ozone impacts on vegetation across Europe are based on the leaf ozone uptake concept and not on concentration-based exposure indices, such as AOT40.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Lokalklimatologisk inverkan på förekomsten av marknära ozon i Västra Götaland
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län har IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs universitet mätt ozonhalter och meteorologi nära marken vid Vänerns kust samt vid sydvästra delen av platåberget Billingen i Västra Götalands län. Projektets syfte var att förbättra möjligheterna till att utvärdera halterna av marknära ozon i Västra Götaland i relation till miljömålen och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Projektets strategi var att undersöka om det förekommer en kusteffekt för ozon vid Vänerns kust, i likhet med den kusteffekt som finns vid västerhavet, med högre ozonförekomst nära kusten, samt att undersöka om ozonförekomsten runt ett platåberg följer de principer som föreslagits vad gäller ozonförekomst och lokal topografi, med högre ozonhalter vid högt belägna platser i inlandet. Två hypoteser testades inom projektet: Ozonförekomsten är högre vid kusterna längs större sjöar, såsom Vänerns kust, jämfört med närliggande inland. Ozonförekomsten på och runt ett platåberg, södra Billingen, kan förklaras utifrån den relativa topografin. I studien vid Vänerns kust användes ett mobilt (flyttbart) system med instrument för mätningar av ozonhalter och meteorologi. Det mobila mätsystemet placerades månadsvis vid de olika platserna i studien. Mätningarna relaterades till fasta mätningar av ozonhalter och meteorologi vid Östads Säteri, en låglänt plats i inlandet, samt till stationära mätningar av ozonhalter vid Råö, nära kusten strax söder om Göteborg. En analys av ozonförekomsten vid Östads säteri och Råö visade att det under mätperioderna förekom väderförhållanden som var gynnsamma för att en eventuell kusteffekt vid Vänern skulle kunna detekteras. Mätningarna vid Vänern bedrevs vid två platser, Tådene kyrkogård som representerade Vänerns strand, och Tranum, ca 4,5 km från Vänerns sammanhängande kustlinje, som representerade Vänerns inland. Ozonhalterna som medelvärde under dagen vid Vänerns strand låg avsevärt under de ozonhalter som uppmättes vid Östad under samma period. Detta gällde även när pålandsvind rådde mot Vänerkusten. Nattetid var däremot ozonhalterna högre vid Vänerns strand jämfört med Östad. Vad gäller inlandet vid Tranum var ozonhalterna dagtid på samma nivå som vid Östad, medan ozonhalterna nattetid var högre vid Vänerns inland, jämfört med ozonhalterna vid Östad. De dygnsvisa maximala 8-timmarsmedelvärdena i Vänerns inland låg i nivå med motsvarande värden för Östads Säteri. Vad gäller Vänerns strand låg värdena klart under motsvarande värden för Östads Säteri. 8-timmarsmedelvärdena för de två mätplatserna vid Vänern var betydligt lägre jämfört med motsvarande värden vid Råö. Parallellt med mätningarna med det mobila systemet mättes halterna av ozon och kvävedioxid (NO2) månadsvis med diffusiva provtagare vid Vänerns strand respektive inlandet samt vid ytterligare en plats däremellan (Tådene kyrka, ca 0.5 km från Vänerns strand). Ozonmätningarna med diffusiva provtagare bekräftade resultaten från de mobila mätningarna, att ozonhalterna var lägre vid Vänerns strand, jämfört med inlandet vid 4 Tranum. Ozonhalterna vid Tådene kyrka var mellan de som uppmättes vid Tådene kyrkogård och vid Tranum. Medelhalterna av NO2 följde samma mönster som halterna för ozon. NO2 halterna vid Vänerns strand var avsevärt lägre jämfört med inlandet. De meteorologiska mätningarna tyder på att klimatet vid Vänerns strand, jämfört med inlandet uppvisar mindre dygnsvariation i temperatur, lägre vindhastigheter samt högre luftfuktighet dagtid. Det rådde samma samband mellan dygnsvisa variationer i ozonhalt respektive temperatur för de bägge mätperioderna vid Vänerns strand respektive inland, vilket indikerar att sambandet mellan ozonhalter och luftens stabilitet var detsamma vid de bägge mätplatserna. I dagsläget finns ingen förklaring till den oväntat låga ozonförekomsten dagtid vid Vänerns strand, jämfört med inlandet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Karlsson, P.E., et al.
(författare)
-
Twenty years of nitrogen deposition to Norway spruce forests in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 809, s. 152192-152192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The yearly, total (dry+wet) deposition of inorganic nitrogen (inorg-N) to Norway spruce forests was estimated with afull spatial coverage over Sweden for a twenty-year period, 2001–2020, based on combined measurements with Teflonstring samplers, throughfall deposition and bulk deposition to the open field.The results were based on a novel methodto apply estimates of the dry deposition based on measurements at a limited number of sites, to a larger number of siteswith only bulk deposition measurements, in turn based on the existence of a strong geographical gradient in the dry depositionof inorg-N from southwest to northeast Sweden. The method should be applicable for other geographical regionswhere gaseous NH3, NO2 and HNO3 are not main drivers of N dry deposition and where geographical gradientsin dry deposition could be defined.It was shown that Norway spruce forests in south Sweden receive more N from depositionthan has been previously estimated, based onmodelling. Clear time trends were demonstrated for decreased depositionof inorg-N to Norway spruce forests in all parts of Sweden. The decreaseswere somewhat larger thanwhat couldbe expected from the decrease in the reported emissions of inorg-N from Europe. The results emphasize that estimates of the total deposition are necessary in order to map levels and follow the development of N deposition in forests.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Klingberg, Jenny, 1978, et al.
(författare)
-
Observed annual surface ozone maxima and minima in northern and central Europe from 1990–2015 — latitude dependence and temporal trends
- 2019
-
Ingår i: Boreal environment research. - 1239-6095. ; 24, s. 201-214
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ground-level ozone is an air pollutant that, despite reductions in precursor emission in Europe, still represents a risk to vegetation and human health. This study is based on observations of ozone concentrations ([O3]) from 25 European monitoring stations, north of the Alps within the EMEP network, during the 26-year period from 1990–2015. We analyzed the maximum and minimum hourly [O3] as well as the seasonal cycle in relation to latitude. In addition, temporal trends were studied. The maximum [O3] increased towards the south of the study area, while the yearly minimum of daytime mean increased towards the north. There was a strong correlation between the day of year when the maximum [O3] occurred and latitude: the maximum [O3] occurred earlier in the north. The maximum daytime [O3] decreased at all stations while the minimum daytime [O3] increased at most stations during the studied time period.
|
|
| 12. |
- Marchetto, Aldo, et al.
(författare)
-
Good Agreement Between Modeled and Measured Sulfur and Nitrogen Deposition in Europe, in Spite of Marked Differences in Some Sites
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Environmental Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-665X. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Atmospheric nitrogen and sulfur deposition is an important effect of atmospheric pollution and may affect forest ecosystems positively, for example enhancing tree growth, or negatively, for example causing acidification, eutrophication, cation depletion in soil or nutritional imbalances in trees. To assess and design measures to reduce the negative impacts of deposition, a good estimate of the deposition amount is needed, either by direct measurement or by modeling. In order to evaluate the precision of both approaches and to identify possible improvements, we compared the deposition estimates obtained using an Eulerian model with the measurements performed by two large independent networks covering most of Europe. The results are in good agreement (bias <25%) for sulfate and nitrate open field deposition, while larger differences are more evident for ammonium deposition, likely due to the greater influence of local ammonia sources. Modeled sulfur total deposition compares well with throughfall deposition measured in forest plots, while the estimate of nitrogen deposition is affected by the tree canopy. The geographical distribution of pollutant deposition and of outlier sites where model and measurements show larger differences are discussed.
|
|
| 13. |
- Pihl Karlsson, G, et al.
(författare)
-
Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige - Ozonmätnätet i södra Sverige 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med mätningarna inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” är att ge en regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på äxtligheten (AOT40). ”Ozonmätnätet i södra Sverige” bidrar även till den nationella övervakningen av ozonhalterna, då programmet ger mer detaljerad information av ozonvariationen i södra Sverige. Ozonindex beräknas utifrån resultaten från enkla och kostnadseffektiva mätningar av ozonhalter med diffusions-provtagare på månadsbasis, i kombination med timvisa mätningar av lufttemperaturer. Temperaturmätningarna används som ett mått på variationen i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonkoncentration under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40. Förekomsten av marknära ozon beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Ozonhalterna i ett område varierar bland annat beroende på områdets topografi (höglänt eller låglänt) samt dess avstånd från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala omständigheter den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner i Sverige som görs inom detta mätprogram. Uppdelningen baseras främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).
|
|
| 14. |
- Pihl Karlsson, G., et al.
(författare)
-
Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet. Resultat 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I maj 2009 startade IVL Svenska Miljöinstitutet AB länsbaserade undersökningar av marknära ozon inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Västmanland på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårdsförbund. Grundtanken med detta Gemensamma Delprogram är att ge en mer detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige. Målet är även att kartlägga eventuella överskridanden av olika målvärden för ozon, både miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Inriktningen ligger på de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Ett mätår omfattar perioden 1 mars till 30 september. Området som omfattas av Ozonmätnätet ligger huvudsakligen söder om den biologiska norrlandsgränsen, vilket kan vara viktigt för sambandet mellan ozondynamiken och temperaturdynamiken. Urbana och periurbana områden omfattas inte av mätprogrammet. Då ozon är en gränsöverskridande luftförorening är mätstationerna inom Ozonmätnätet i södra Sverige indelade i zoner som baseras på klimatologi och ej efter länsgränser. De fem zonerna är en kustzon, en central zon som domineras av småländska höglandet samt en västlig, en ostlig och en nordlig zon. Övervakningen baseras på en metodik att uppskatta viktiga ozonindex utifrån enkla ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis i kombination med lufttemperaturmätningar på timbasis. Dessutom används resultat från förekommande ozonmätningar med instrument på timbasis. Metoden bygger på att det finns ett samband mellan variationen hos timvisa värden av ozonhalter inom en mätperiod och variationen hos lufttemperaturerna under samma period. Resultaten från 2009 och 2010 års mätningar bekräftade att denna metodik fungerar. Medan sommarhalvåret 2009 karakteriserades av lågtrycksbetonat väder karaktäriserades säsongen 2010 av en sen vår, varmt och soligt i april, svalt och ostadigt i maj och juni, soligt och varmt i juli och en höst som kom tidigt, redan i slutet av augusti i delar av södra Sverige. Dygnets genomsnittliga temperaturvariation var, precis som för 2009, för 2010 minst för de kustnära lokalerna. Detta beror framför allt på att nattemperaturerna var högre på dessa lokaler jämfört med låglänta och höglänta lokaler. För säsongen 2010 var den genomsnittliga temperaturvariationen för de kustnära lokalerna 24 % lägre jämfört med de låglänta lokalernas genomsnittliga temperaturvariation. För de höglänta lokalerna var den genomsnittliga temperaturvariationen 18 % lägre än för de låglänta lokalerna. Under 2010 var ozonförekomsten för de flesta lokalerna högst under april och juli medan augusti och september hade de lägsta ozonhalterna. De höglänta lokalerna hade under säsongen den genomsnittligt högsta ozonhalten förutom under augusti då de kustnära lokalerna hade något högre genomsnittliga ozonhalter. De låglänta lokalerna hade under april till september genomgående de lägsta ozonhalterna och av dessa hade de i den ostliga zonen de allra lägsta ozonhalterna. Miljömålssystemet har under 2010 förändrats kraftigt och generationsmålen och delmålen har tagits bort och ersatts med miljömål med preciseringar. Till skydd för växtligheten gäller därför idag att exponeringsmåttet AOT40 (april-september) inte bör överskrida 10 000 μg m-3 timmar per år. De gällande miljökvalitetsnormerna är dock oförändrade. Som genomsnitt för alla zoner och kategorier ger resultaten att miljömålet som finns för skydd av växtligheten överskreds vid samtliga höglänta platser i kustzonen, centrala zonen och ostliga zonen, men ej i den västliga och nordliga zonen. Mijömålet överskreds även vid låglänta platser i kustzonen och i den centrala zonen, medan låglänta platser i den västliga, ostliga och nordliga zonen ej överskred gränsvärdet på 10 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT 40 (apr-sept). Miljömålet överskreds ej heller vid kustnära platser i kustzonen. Det skall dock tas med i beräkningen att under 2010 förekom några ozonepisoder som påverkade vissa områden av Sverige och där gav högre halter än genomsnittet, varför gränsvärdet överskreds där. Miljökvalitetsnormen för ozon bör ej överskridas 2010 - 2019 med mer än 18 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT 40 (maj-juli), bestämt som ett glidande 5-årsmedelvärde. Från 2020 sänks målvärdet till 6 000 μg m-3 timmar som ej bör överskridas något år. Årets resultat visar att de beräknade AOT40-värdena i genomsnitt låg klart under miljökvalitetsnormen vid samtliga kategorier i samtliga zoner, något som gällde även under 2009. Om den nya strängare normen, som skall gälla från och med 2020 hade gällt idag hade dock normen överskridits vid samtliga platser i södra Sverige förutom vid låglänta lokaler i den västliga och den ostliga zonen.
|
|
| 15. |
- Piikki, Kristin, et al.
(författare)
-
Estimates of AOT ozone indices from time-integrated ozone data and hourly air temperature measurements in southwest Sweden
- 2009
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 157:11, s. 3051-3058
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Surface ozone concentration and surface air temperature was measured hourly at three coastal sites, four low elevation inland sites and two high elevation inland sites in southwestern Sweden. Diurnal ozone concentration range (DOR) and diurnal temperature range (DTR) were strongly correlated, both spatially and temporally, most likely because both depended on atmospheric stability. Accumulated ozone exposure above a threshold concentration of x nmol mol(-1) (AOTx) was estimated from time-integrated ozone concentration (as from diffusive sampling) and measures of ozone concentration variability. Two methods both estimated 24-h AOTx with high accuracy (modelling efficiencies >90% for x <= 40 nmol mol(-1)). Daytime (08:00-20:00) AOTx could not be equally well estimated. Estimates were better for lower AOT thresholds. Diffusive ozone concentration sampling, combined with hourly temperature monitoring, could be a valuable complement to ozone concentration monitoring with continuous instruments. (C) 2009 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Piikki, Kristin, 1975, et al.
(författare)
-
Mätningar av marknära ozon och meteorologi vid kustnära och urbana miljöer i Halland, Skåne och Västra Götalands län
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 2007 mättes ozon- (O3) halter samt meteorologi kontinuerligt under ca en månads tid vardera, på en ö i havet (Nidingen, N län), vid en kustnära plats med förväntat höga ozonhalter (Backåkra, M län) samt i en urban parkmiljö (Göteborg, O län). På dessa platser samt på ytterligare fyra olika platser i Göteborg mättes även O3- och kväveoxid- (NOx = NO2 + NO) halter med diffusionsprovtagare på vecko-basis. Mätningarna vid Nidingen, Backåkra samt parkmiljön i Göteborg gjordes inte samtidigt utan under olika perioder under olika delar av sommarhalvåret. Jämförelser med andra kustnära platser (Råö, som ligger strax söder om Göteborg, och Malmö), där ozonhalten mättes under hela sommaren, visade att den kustnära ozondynamiken med hög medelhalt och liten dygnsvariation fanns vid båda mätplatserna, men var mer utpräglad på Nidingen än i Backåkra. Värdena för några olika ozonindex, bland annat 8-timmars-medelvärde, som används i miljömålet Frisk Luft samt inom Miljökvalitetsnormerna, var högre på Nidingen, trots att landets högsta ozonbelastning, enligt vissa modellberäkningar, kan förväntas i Skåne. En slutsats blir att små öar i havet kan vara mycket utsatta för ozon. Mätningarna i Göteborg visade att ozonförekomsten kan skilja sig väsentligt mellan olika urbana platser beroende på vindförhållanden och närhet till NOx-utsläpp, och att det bara är på platser med mycket hög trafiktäthet som titrering med NO har stor betydelse för den lokala ozonhalten. Ozonförekomsten i urban parkmiljö (Slottsskogen) kan vara relativt hög. Diffusionsprovtagarna fungerade bra för ozon och NO2.. I rapporten utvärderas olika enkla matematiska modeller för att uppskatta olika ozonindex utifrån mätningar med diffusionsprovtagare i kombination med temperaturmätningar eller genom att ta hänsyn till lokalens topografiska läge. Flera olika metoder fungerade väl och rekommendationer ges för hur de bör tillämpas i olika situationer.
|
|
| 18. |
- Pleijel, Håkan, 1958, et al.
(författare)
-
Surface Ozone in the Marine Environment—Horizontal Ozone Concentration Gradients in Coastal Areas
- 2013
-
Ingår i: Water, Air and Soil Pollution. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 224:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Spring/summer surface ozone concentrations, [O3], in coastal environments were investigated: (1) by comparison of coastal and inland monitoring stations with data from a small island >5 km off the coast of southwest Sweden, (2) as a gradient from the coast towards inland in southernmost Sweden. Further, results from the chemical transport model MATCH were used to assess the marine influence on [O3]. It was hypothesised that [O3] is higher on the small island compared to the coast, especially during night and in offshore wind. Another hypothesis was that [O3] declines from the coast towards inland. Our hypotheses were based on observations that the deposition velocity of O3 to sea surfaces is lower than to terrestrial surfaces, and that vertical air mixing is stronger in the marine environment, especially during night. The island experienced 10 % higher [O3] compared to the coast. This difference was larger with offshore (15 %) than onshore wind (9 %). The concentration difference between island and coast was larger during night, but prevailed during day and could not be explained by differences in [NO2] between the sites. The difference in [O3] between the island and the inland site was 20 %. Higher [O3] over the sea, especially during night, was reproduced by MATCH. In the gradient study, [O3] declined from the coast towards inland. Both [O3] and [NO2] were elevated at the coast, indicating that the gradient in [O3] from the coast was not caused by NO titration. The conclusions were that surface [O3] in marine environments is higher than in coastal, and higher in coastal than inland areas, especially during night.
|
|
| 19. |
- Klingberg, Jenny, 1978, et al.
(författare)
-
NO, NO2 and O3 concentrations in the polluted urban landscape in comparison with a rooftop urban monitoring site and a rural site – influence of meteorology
- 2007
-
Ingår i: Proceedings of the International Conference on Environmental Management, Engineering, Planning and Economics (CEMEPE), 24-28 June 2007, Skiathos, Greece. - 9789608981812 ; 4, s. 2423-2428
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
- Klingberg, Jenny, 1978, et al.
(författare)
-
Observations of Ground-level Ozone and NO2 in Northernmost Sweden, Including the Scandian Mountain Range
- 2009
-
Ingår i: Ambio. ; 38:8, s. 448-451
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ozone was measured using passive diffusion samplers at alpine Latnjajaure (980 m above sea level [asl]) in the northern Scandian Mountain Range during spring and summer 2006–2008, and year-round at three further sites in northernmost Sweden 2004–2008. These observations were compared with ozone concentrations from three permanent monitoring stations using ultraviolet absorption instruments. Ozone concentrations at Latnjajaure were higher than at the closest monitoring site, illustrating the importance of high elevation for ozone. At the northern sites the ozone spring peak was more pronounced, higher, and earlier (April maximum) compared to a site in south Sweden (May maximum). During summer, ozone concentrations were higher in south Sweden. Presently, the growing season largely starts after the ozone spring peak in north Sweden but is likely to start earlier in the future climate. This could lead to an increased risk for ozone effects on vegetation if the current yearly ozone cycle persists.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Sundberg, Jenny, 1978, et al.
(författare)
-
NO, NO2 and O3 concentrations in the polluted urban landscape in comparison with a rooftop monitoring site and a rural site - influence of meteorology
- 2006
-
Ingår i: Sixth International conference on urban climate, 12-16 June 2006, Göteborg, Sweden. ; , s. 777-780
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Measurements of NO, NO2 and O3 were performed in Göteborg, Sweden, during the GÖTE 2005 measurement campaign. The aim was to evaluate the variation of pollutant concentrations in the urban landscape in relation to urban air quality monitoring stations and meteorology. Important conclusions were that the pollutant concentrations varied substantially in the urban landscape and that wind speed strongly influenced pollutant concentrations and pollutant gradients. Higher wind speeds act to dilute NO2 due to stronger dispersion, but also lead to an enhanced vertical transport of O3, which produces NO2 through oxidation of NO. The latter effect was strongest at the more polluted sites, while the first effect was more important at the less polluted sites.
|
|
