| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Karlsson, Sven-Erik, 1944-
(författare)
-
Det är inte bara fråga om snö, det är mer komplext än så - om nysvenskar och skidåkning
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report on skiing and immigrants came about because there is no empirical research that shows how common it is for this particular group to go skiing. Everything points to it being uncommon, especially when it comes to immigrants from outside of Scandinavian countries.Since there are no studies with which to draw comparisons, from the outset this research involved gathering relevant knowledge from various different sources: previously collected data on sporting and exercise habits, interviews conducted with immigrants, as well as reviews of newspaper articles and relevant theoretical literature. The knowledge gained provided the basis for the creation of a fruitful theoretical and conceptual framework that in turn provided the starting point for an interpretative analysis of the relationship between these new members of Swedish society and skiing.The theoretical foundation is primarily made up of a personality model on three levels: the subconscious, the pre-conscious, and the conscious. The social context being a consumption society in which the so-called experience industry is becoming an ever more important ingredient.Out of this construction of individuals and social divisions the analysis was conducted. Beginning with a personality level analysis of the basic needs that skiing satisfies as well as the conscious choices required for a lifestyle centered around skiing. It is primarily at this ’way of life’ level that immigrant’s skiing habits are analyzed. What are the economic, social and cultural barriers that must be overcome in order to devote oneself to skiing, apart from access to snow? It ought to be pointed out that immigrants from the former Yugoslavia, Turkey and Iran were the main focus.The following divisions are seen as the main barriers- Class divisions- Divisions of sex- Differences between Swedish individualism and newcomer collectivism- Different views of natureClass divisions persist in the poorer economic position of immigrant groups, which means they are less likely to be able to afford to go skiing, even if they would like to. In the division of sexes we see an even higher level of inequality, from the outside perspective of the Swedish value system, which means women in immigrant groups have still fewer opportunities to go skiing, for example in terms of experiences and economics, even if they would like to. Differences between individualism and collectivism, with the Swedes more individualistic way of living and the immigrants more collective, should lead to somewhat different skiing habits amongst immigrants than amongst the established Swedes. The final difference concerns views of nature, where contrasting romantic and scientific views of nature amongst Swedes lead to a significant interest in nature, and which distinguishes them from the immigrant groups milder interest in nature. Amongst the immigrant groups that were focused on, nature was either viewed as a production landscape by those who come from the countryside, or as a scenic backdrop by those from the large cities.Obviously, the major differences between Swedes and the immigrant groups I have been interested in apply particularly to first generation immigrants, whilst following generations move increasingly towards Swedish cultural values.These means, in my more speculative analysis of the future, that when it comes to skiing the differences between Swedes and immigrants are likely to reduce, especially if schools, sports clubs and private companies can help these groups come into contact with skiing.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Sven-Erik, 1944-
(författare)
-
Invandrare och friluftsliv – mångfald och komplexitet : En reflektiv analys
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Med utgångspunkt från Friluftsliv i förändrings enkätstudie, andra studier, egna informantintervjuer samt samhällsvetenskapliga teoretiska arbeten analyseras relationen mellan invandrare och friluftsliv. Inledningsvis analyseras likheter och skillnader mellan olika invandrargrupper utifrån de olika begreppen i friluftsliv, "fri" (exempelvis fri tid och/eller existentiell frihet), "lufts" (exempelvis parkens doft och/eller vildmarkens väsen) och "liv" (exempelvis fiskelycka och/eller motionerande som hälsokraft). Därefter behandlas den konstaterande mångfalden utifrån olika etniska tillhörigheter där särskilt olika kulturella innebörder tas som utgångspunkt för att förstå skillnader i aktiviteter och främlingskap inför vårt friluftsliv.Några förklarande faktorer som uppmärksammas är olikartade natursyner samt skillnader i relationer mellan könen. Avslutningsvis behandlas även invandrares generationstillhörighet och klasstillhörighet som förklaringar till skillnader i sina relationer till det svenska friluftslivet.Syftet med analysen är inte bara att visa på den mångfald och komplexitet som präglar invandrares förhållande till svenskt friluftsliv utan att detta även karakteriserar de sociala mönster som framträder när det gäller andra sociala kategoriers mönster som generationsskillnader, genusskillnader samt klasskillnader.
|
|
| 5. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
