SwePub - sökning: WFRF:(Kautsky Hans)

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Bjelke, Ulf, et al. (författare) Crustacea : Kräftdjur - crustaceans 2010 Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : ArtDatabanken, SLU. - 9789188506351 ; , s. 487-493 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
2.	Agrenius, Stefan, 1948, et al. (författare) Marine Invertebrates 2005 Ingår i: The 2005 Red List of Swedish Species. - Uppsala : Artdatabanken, SLU. - 9188506304 ; , s. 409-447 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
3.	Bjelke, Ulf, et al. (författare) Mollusca : Blötdjur - Molluscs 2010 Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : ArtDatabanken, SLU. - 9789188506351 ; , s. 495-505 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
4.	Karlsson, Anna, et al. (författare) Anthozoa : Koralldjur - Anthozoans 2010 Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : ArtDatabanken, SLU. - 9789188506351 ; , s. 515-518 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
5.	Karlsson, Anna, et al. (författare) Brachiopoda : Armfotingar - Brachiopods 2010 Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : ArtDatabanken, SLU. - 9789188506351 ; , s. 507-509 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
6.	Karlsson, Anna, et al. (författare) Echinodermata : Tagghudingar - Echinoderms 2010 Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : ArtDatabanken,SLU. - 9789188506351 ; , s. 339-344 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
7.	Karlsson, Anna, et al. (författare) Hirudinea & Tricladida : Ringmaskar och planarier - Ringed Worms and Planarians 2010 Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : ArtDatabanken, SLU. - 9789188506351 ; , s. 511-514 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
8.	Karlsson, Anna, et al. (författare) Tunicata : Manteldjur - Tunicates 2010 Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. Rödlistade arter i Sverige 2010. - Uppsala : ArtDatabanken, SLU. - 9789188506351 ; , s. 333-338 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
9.	Nordemar, Ingrid, 1968- (författare) Human Abuses of Coral Reefs- Adaptive Responses and Regime Transitions 2004 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract During the last few decades, coral reefs have become a disappearing feature of tropical marine environments, and those reefs that do remain are severely threatened. It is understood that humans have greately altered the environment under which these ecosystems previously have thrived and evoloved. Overharvesting of fish stocks, global warming and pollution are some of the most prominent threats, acting on coral reefs at several spatial and temporal scales. Presently, it is common that coral reefs have been degraded into alternative ecosystem regimes, such as macroalgae-dominated or sea urchin-barren. Although these ecosystems could potentially return to coral dominance in a long-term perspective, when considdering current conditions, it seems likely that they will persist in their degraded states. Thus, recovery of coral reefs cannot be taken for granted on a human timescale. Multiple stressors and disturbances, which are increasingly characteristic of coral reef environments today, are believed to act synergistically and produce ecological surprises. However, current knowledge of effects of compounded disturbances and stress is limited. Based on five papers, this thesis investigates the sublethal response of multiple stressors on coral physiology, as well as the effects of compounded stress and disturbance on coral reef structure and function. Adaptive responses to stress and disturbance in relation to prior experience are highlighted. The thesis further explores how inherent characteristics (traits) of corals and macroalgae may influence regime expression when faced with altered disturbance regimes, in particular overfishing, eutrophication, elevated temperature, and enhanced substrate availability. Finally, possibilities of affecting the resilience of macroalgae-dominaed reefs and shifting the community composition towards a coral-dominated regime are explored.
10.	Olsson, Håkan, et al. (författare) Flygburen laser och digitala bilder för kartering och övervakning av akvatisk och terrester miljö 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det finns ett växande behov av effektiva metoder för kartering av såväl land- som vattenmiljöer. Sådana behövs för grundläggande naturresursinventeringar, som underlag för bland annat beslut om olika former av skyddade områden samt för hållbar naturresursförvaltning i ett ekosystem- och landskapsperspektiv. Sådana metoder behövs också för uppföljning inom såväl naturresursförvaltning som på en mer strategisk nivå inom miljöövervakningen, för uppföljningen av miljömålen och för internationell rapportering. Två för dessa uppgifter viktiga teknologier som utvecklats starkt på senare tid är flygburen laserskanning och digital fotogrammetri. Med laserskanning kan mark och vegetation avbildas som ett tredimensionellt punktmoln. Det finns även system som med laser avbildar grunda havsbottnar. Syftet med forskningsprogrammet EMMA (Environmental Mapping and Monitoring with Airborne laser and digital images; http://emma.slu.se/) har varit att utveckla metoder för att tillvarata data från i första hand flygburen laserskanning för miljöövervakningens och naturvårdens behov av kartläggning av vegetation såväl på land som på grunda havsbottnar. Tolkning och fotogrammetrisk mätning av flygbilder är välkända tekniker och har därför inte varit en del av forskningen i EMMA. Däremot har användningen av färginformation från digitala flygbilder tillsammans med laserdata undersökts i EMMA-programmets akvatiska del och i den terrestra delen har automatiserad användning av tredimensionella punktmoln som kan erhållas genom matchning av flygbilder undersökts. Sammanfattning av resultat inom programmets akvatiska delar För akvatisk miljö har programmet utvecklat och visat ett antal tillämpningar som direkt kan omsättas i ett operativt sammanhang. Vi har visat att det med laserdata går att kartera ytsubstrat med hög noggrannhet (> 80 %), så att en heltäckande karta genereras som anger täckningen i procent av hårda respektive mjuka substrat ned till laserns djupräckvidd (ca 2–3 gånger siktdjupet). Utifrån dessa data kan metoden användas som stöd för att finna värdefulla marina områden och för uppföljning av marina skyddade områden (t.ex. naturtyperna Rev och Sandbankar enligt Art- och habitatdirektivet). Information om utbredningen av hård- och mjukbottnar är ett grundläggande underlag för att beskriva utbredningen av biotoper enligt det europeiska habitatklassificeringssystemet EUNIS, och HELCOM:s vidareutveckling av detta system för Östersjön (HELCOM Underwater Biotopes/Habitats, HUB). Här har laserdata en viktig funktion att fylla, eftersom detaljerade kartor över ytsubstrat i stort sett saknas för grunda havsområden. Resultaten från EMMA visar att batymetrisk laser kan vara en bra metod att samla in sammanhängande botteninformation som kan gå in som ett underlag i översiktsplanering. Djup- och bottensubstratkartor från lasermätningar är även viktiga underlag för att ta fram kartor över livsmiljöer på havsbottnen med hjälp av rumslig modellering. Heltäckande kartor över livsmiljöer är i sin tur ett viktigt delunderlag som tillsammans med annan information kan skapa underlag i det politiska arbetet som till exempel leder till en kustzonsplan eller en kommunal översiktsplan. Utöver dessa operativa tillämpningar har programmet även tagit fram resultat som ger en grund för fortsatt metodutveckling inom området. Vi har visat att det med laserdata (utöver ytsubstrat och naturtyper) går att kartera högväxt vegetation. En metod som skulle kunna möjliggöra yttäckande övervakning eller detektion av förändringar till en lägre kostnad per ytenhet är användning av satellitbilder, flygbilder eller bilder från mini-UAV (Unmanned Aerial Vehicle) som kombineras med laserdjupdata insamlade vid ett tillfälle. Kombinationen av laser- och bilddata medför att bilddata kan djupkorrigeras och att flygbildernas användbarhet för bottenkartering därmed ökar. Denna flygbildsövervakning skulle kunna genomföras ned till optiska siktdjupet i området. En möjlig datakälla kan vara bilder från Lantmäteriets nationella flygfotografering. Vi har sett att det finns potential att detektera blåstång och smaltång på hårda substrat genom att kombinera data från flygburen laser och flygbilder. Vi bedömer också att det finns stora möjligheter till fortsatt utveckling inom området dels tack vare ny teknik (kameror eller lasersystem med högre spatial och spektral upplösning, t.ex. laser med flera våglängder eller fluorescenskanaler) och dels tack vare nya algoritmer för bearbetning av laser- och bilddata. De akvatiska studierna i EMMA har genomförts i samverkan med ett antal externa projekt (ULTRA, SUPERB och HISPARES). Förutom kunskapsutbyte har det medfört utökade möjligheter att utveckla och testa metoderna i flera geografiska områden och få återkoppling från användare av data. I EMMA har vi arbetat med akvatiska testområden på den svenska ostkusten, från Norra Kvarken till Skåne, men liknande resultat har även uppnåtts på den spanska Atlantkusten och metoderna bör därmed vara lika applicerbara på den svenska västkusten. Vi har generellt uppnått bra resultat i alla områden där vattnet inte varit för grumligt. Dagens operativa lasersystem kräver ett siktdjup på minst 3 m för att kunna ge bra djupdata. Det begränsar teknikens användbarhet i vissa kustnära områden av Bottniska viken, speciellt i områden med stort utflöde av humusrikt älvvatten, och i en del områden med dåligt siktdjup i andra havsområden. Sammanfattning av resultat inom programmets terrestra delar Data från flygburen laserskanning ger information om markens form, samt vegetationens höjd, slutenhet och i viss utsträckning även dess vertikala skiktning och fördelning. Vid tät skanning (mer än 5–10 returer / m2) så framträder även de flesta enskilda trädkronorna, samt många objekt på marken, som liggande trädstammar, större stenar etc. Laserdata kan relativt enkelt bearbetas i dator eftersom det utgörs av diskreta 3D-punkter. Exempelvis kan objekt nära marken bli lättare att tolka visuellt om punkterna som returnerats från krontaket tas bort och de underliggande punkterna ges olika färg beroende på höjd över marken. Relationen mellan laserdata och fältmätta mått på vegetationens egenskaper (t.ex. genomsnittlig trädhöjd eller kronslutenhet) kan dock variera något, beroende på bl.a. sensortyp och inställningar vid skanningen såsom pulsfrekvens, flyghöjd, och årstid. För att automatiskt översätta laserdata till kända storheter så behövs därför en statistisk analys där mått från laserdata kalibreras med hjälp av fältmätta provytor. Vanligen används provytor med ca 10 m radie. De skattade sambanden ellan mått i laserdata (t.ex. höjden över marken för 90 % av alla returer från trädkronorna inom en fältmätt provyta) och fältmätta mått för samma yta (t.ex. trädens medelhöjd) kan sedan användas för att göra rumsligt heltäckande rasterkartor för hela det område som laserskannats under jämförbara förhållanden. Denna teknik har utvecklats inom skogsbruket och kallas då areabaserad skattning. Inom EMMA-programmet har vi visat att den även fungerar väl för fjällbjörkskog, trots att träden där är lägre och mer oregelbundna i sin form och utbredning. Vi har också visat att lantmäteriets förhållandevis glesa skanning med ca 1 retur / m2 ger nästan lika bra areabaserade skattningar av fjällbjörkskog som betydligt tätare skanning från helikopter. Vi har även visat att laserdata från olika registreringstillfällen kan göras jämförbara med en teknik som kallas histogrammatchning, samt att etablering av nya träd i trädgränsen eller på gräsmarker kan upptäckas med laserskanning även på ett tidigt stadium. Sistnämnda försök gjordes dock då träden fortfarande hade löv och det är därför osäkert hur användbara laserdata som registrerats utanför vegetationssäsongen kommer att vara för att upptäcka små lövträd. En del lasersystem kan spara laserljusets hela returnerade vågform. Om vågformsdatat analyseras istället för de diskreta punkter som systemet genererar från vågformen, så kan ytterligare information erhållas från lasermätningarna. Denna möjlighet är särskilt intressant då syftet är att analysera trädskiktets vertikala struktur. Bearbetningar av vågformsdata är dock mycket mer komplicerade och stöds sällan av färdiga programvaror för analys av laserdata. Dagens lasersystem stödjer sällan användning av spektral information. Det är endast ett våglängdsband som används för avståndsmätningen, och skalningen för det mått på den returnerade pulsens styrka som registreras (kallat intensitet) kan ibland ändras beroende på hur ljusa objekt sensorn ser. För att skilja olika vegetationstyper åt (t.ex. lövskog kontra barrskog) utöver vad som kan åstadkommas genom analys av deras 3D-former, så behövs spektrala data från någon annan källa. Laserdata och satellitbilder från t.ex. SPOT- eller Landsat-satelliterna är två olika datakällor som kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. För vegetationskartering med den klassindelning som använts för skogsmarken enligt Lantmäteriets databas GSD-Marktäcke förbättras den totala klassningsnoggrannheten med ca 10 procentenheter när satellitbilderna kompletteras med laserdata. För vegetationsklassning på kalfjället så är det främst områden med något högre vegetation, såsom videbuskar, som klassas bättre då laserdata används. Då det gäller klassning av fjällvegetation så har det också visat sig att bearbetningar av data från en markmodell kan förbättra vegetationsklassningar från satellitdata väsentligt. Den nationella laserskanning som Lantmäteriet nu genomför är än så l
11.	Qvarfordt, Susanne, 1976- (författare) Phytobenthic communities in the Baltic Sea - seasonal patterns in settlement and succession 2006 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Seasonal changes in reproduction, recruitment, occurrence and growth of marine plant and animal species is a common phenomenon world-wide. This thesis investigates whether such seasonal changes could determine the succession in subtidal phytobenthic communities on free space in the Baltic Sea. My results showed circular seasonal patterns both in the settlement of species and in the annual appearance of communities. The circular seasonal pattern was also observed in the succession. Initial species assemblages were determined by the time space became available for colonisation. Although the succession seemed to be directed towards one site-specific final community structure determined by physical factors, the time of the year when space became available influenced the rate of the succession through species interactions. Rapid growth and timing of settlement and free space occurrence allowed early species to occupy all available space and prevent further colonisation, thereby slowing the succession. My results also showed that both settlement and community structure are influenced by substrate characteristics. Studying community development on vertical artificial structures revealed communities with few species and different composition compared to communities on vertical natural substrates. A field study showed that settlement and community structure changed significantly between 60º and 90º substrate slopes. This thesis shows that some differences in the final community structure are determined already at the settlement stage and that the succession pattern varies depending on when free space occurs. However, small inter-annual and site-specific differences in seasonal settlement periods and site-specific final communities mainly determined by physical factors, suggest that succession patterns are relatively predictable. Seasonal changes seem to cause a spiralling succession towards a final, seasonally undulating, state.
12.	Andersson, Mathias H., 1976- (författare) Man-made structures as habitat for marine faunal assemblages 2008 Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Artificial reefs are structures placed in the sea to promote marine life. Although constructions such as oil-rigs, wind farms, bridges and pier pilings are built for other purposes, they could be regarded as artificial reefs as they add new surfaces in the oceans, susceptible to colonization by marine organism. One of the most common constructions in the oceans is cylindrical structures of different materials. Most research of artificial reefs has been conducted in tropical and temperate water and experience and conclusions cannot always be applied to colder waters. Man-made constructions are common in northern European seas, however, few studies are presented in the scientific literature on their impact on the marine ecosystem. The aim of this thesis was to study cylindrical structures of different scale and materials, in order to determine their effect on local fish, algae and sessile invertebrate assemblages. These structures were offshore wind turbines, and pillars of different materials (concrete and steel), situated at the Swedish east and west coast, respectively. They add vertical surfaces into the otherwise empty water column, increasing the probability for fish and invertebrate larvae as well as algae spores and propagules to encounter these high structures, compared to low profile natural or other artificial reefs. Fish species usually associated with rocky reefs and algae communities, i.e. the two spotted goby and the goldsinny-wrasse, showed an increase in abundance around the introduced cylindrical structures. Similar effect on fish species were found on both the Swedish east and west coast. The observed increase in fish densities seemed to be caused by added habitat since the pillars and wind turbines provide shelter from predators as well as increased food availability. The latter was either due to the fouling assemblage or change in water movement. The environment created by the introduced structures functions both as nursery and spawning areas since juveniles, adults and gravid fish were recorded in close association with the structures. The fouling community on the vertical surfaces did not resemble the natural assemblages and a difference in recruitment and succession on the pillars of different materials were observed. Further, dissimilar fouling assemblages were observed with other species dominating the assemblages on a fifty year old light-house foundation compared to the seven year old wind turbines, both located in the same area. The sessile filter feeding invertebrates located on the foundations have an advantage in food accessibility towards individuals at the seabed, as the organisms on the foundations are constantly susceptible to the water passing by. In addition, by adding offshore structures in areas previously lacking hard surfaces, non-indigenous species could find new available habitat or the foundations can function as stepping stones into new geographical regions.
13.	Bergström, Lena, et al. (författare) Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv : En syntesrapport om kunskapsläget 2021 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Att öka tillgången på förnybar energi är nödvändigt för att motverka klimatförändringarna. Här förväntas havsbaserad vindkraft ha en viktig roll. Samtidigt medför planer på att bygga ut havsbaserad vindkraft viktiga frågeställningar kring hur marint liv och biologisk mångfald kan påverkas. I den här rapporten sammanställs det nuvarande kunskapsläget om hur havsbaserad vindkraft skulle kunna påverka marint liv, med fokus på svenska havsområden. Temamässigt omfattar rapporten bottennära miljöer, fisk, marina däggdjur och sjöfågel. Den strävar även efter att belysa kunskapsläget kring kumulativa effekter, samt frågor om under vilka förutsättningar havsbaserad vindkraft skulle kunna gynna marint liv.Bedömningarna beaktar även hur det tekniska utförandet har utvecklats, till exempel när det gäller vindparkernas utformning och dimensionering. Planeringen idag omfattar större vindparker och kraftverk, och bottenfasta vindkraftverk kan lokaliseras på allt större djup. De har hittills främst etablerats inom djupintervallet 5–40 meter, men kan numera anläggas på omkring 40–60 meters djup. Därtill förväntas flytande fundament, som klarar ännu större djup, bli vanligare. En annan viktig aspekt är hur tillämpningen av skadelindrande åtgärder har utvecklats.Havsbaserad vindkraft förväntas påverka marint liv på olika sätt under anläggnings- och driftsfasen, varför det är relevant att tydligt särskilja dessa i riskbedömningar. Rapporten berör även effekter under avvecklingsfasen.Under anläggningsfasen, som pågår någon dag per kraftverk, kan högintensivt ljud uppstå till exempel i samband med pålning av vindkraftverkens fundament. Åtgärder för att minska skadeverkningar av högintensivt ljud är viktiga, och kan förutsättas vara standard idag. Ofta finns det även behov att förbereda havsbotten, vilket leder till spridning av sedimentpartiklar. Omfattningen av både ljud- och sedimentspridning beror på lokala förhållanden. Därför behöver de lokala förhållandena beaktas för att ta fram en mer detaljerad kännedom om risker för marint liv. I synnerhet tumlare kan påverkas negativt av höga ljudnivåer vid anläggningsfasen, med risk för hörselpåverkan och kraftiga beteendestörningar om inte skadelindrande åtgärder används. Särskilda hänsyn i lokalisering och utförande kan även behövas för sälar, samt för fisk när det gäller områden och årstider som är viktiga för deras reproduktion. Under driftsfasen, som pågår upp emot cirka 40 år, bildar vindkraftverkens fundament och eventuella erosionsskydd fasta strukturer. Detta kan ge upphov till reveffekter då ytorna skapar plats för fastsittande arter. Med tiden kan även fiskar och marina däggdjur lockas dit, om förhållandena medger det. En viktig skillnad jämfört med andra typer av rev är att fundamenten går hela vägen upp till ytan, vilket ökar tillgången på hårda substrat i hela vattenpelaren. En möjlig risk är att de nya substraten skulle kunna gynna oönskade främmande arter, även om det saknas belägg för vindparkernas roll som en sådan spridningsväg.När elen produceras genereras undervattensljud, och överföringen av el i sjökablar kan leda till ett visst mått av elektromagnetiska fält i kablarnas närhet. Effekter av dessa påverkansfaktorer har varit svåra, om inte omöjliga, att notera i fältundersökningar. En generell slutsats skulle kunna vara att, om det förekommer negativa effekter av undervattensljud och elektromagnetiska fält, så är de oftast i styrka underordnade den attraktion som kommer av reveffekten. Aktuella studier tyder sammanfattningsvis på att havsbaserad vindkraft under driftsfasen inte är ett hot mot fiskar, säl eller tumlare. Särskild hänsyn när det gäller lokalisering kan dock behövas för skyddsvärda bottenmiljöer samt sjöfågel. Vissa sjöfågelarter kommer sannolikt att undvika området där vindparken etableras. Även åtgärder för att minska dödlighet kopplad till att fåglar kolliderar med kraftverken kan vara viktiga i vissa områden. Eftersom slutsatserna baseras på studier i andra miljöer än de som kan bli aktuella i Sverige framöver är en uppföljning av miljöeffekter viktig i de parker som etableras, för att ha möjlighet att säkerställa eller vid behov revidera kunskapsläget.Utveckling av kunskapsläget När det gäller vindkraftens effekter på bottennära livsmiljöer har kunskapsläget förbättrats angående mer långsiktig påverkan, liksom hur alg- och djursamhället i vindparken förändras över tid. Med åren blir det mer och mer likt det naturliga samhället på hårda bottnar i den aktuella regionen, även om arter med långlivade larvstadier främjas relativt sett mer. I viss mån saknas kunskap om vilken påverkan som kan förväntas om man bygger på större djup och om vindkraftverken står glesare, som planeras idag. Inga studier tyder dock på att etablering av vindkraftverk är ett hot mot vegetation eller bottenlevande djur i den här typen av miljöer, så länge särskilt skyddsvärda livsmiljöer undviks.Angående fisk och fisksamhällen har förståelsen för reveffekter ökat. Forskningen har övergått till att belysa reveffekter mer ingående, från att tidigare främst bekräfta om det blir en reveffekt eller inte. Sådana studier saknas dock idag för flera svenska havsområden eftersom det inte finns vindparker där.För marina däggdjur har kunskapsläget förbättrats framför allt när det gäller förståelsen av hur sälar och tumlare uppfattar och använder sig av ljud, samt hur ljud av olika frekvens och intensitet påverkar djuren.Kunskapen som hur havsbaserad vindkraft kan påverka sjöfågel har förbättrats framför allt för kustnära områden, men bedömningar begränsas fortfarande av otillräcklig kunskap om olika sjöfågelarters utbredning och dynamik i förekomst mellan år. Det här gäller speciellt områden längre ut till havs och med större djup än 30 meter. Den internationella forskningen har varit fokuserad på att bedöma kollisionsrisk, och ny teknik har gett ökad kunskap om fåglars flyghöjder och beteenden i förhållande till vindkraftverk.Kumulativa effekterFör att göra en sammanvägd bedömning av vindkraftens miljöeffekter är det relevant att sätta de enskilda bedömningarna i ett vidare sammanhang, där även till exempel aktuell miljöstatus och effekter av annan verksamhet ingår, så som omfattningen av fiske och sjöfart. I ett sådant perspektiv skulle införandet av en vindpark kunna leda till att den totala omfattningen av påverkan antingen ökar eller minskar i ett visst område. Etableringen kan också påverka samspelet mellan arter, med efterföljande indirekta effekter i ekosystemet. Att förstå sådana sammanvägda effekter är ett fortsatt viktigt forskningsområde. Det finns även ett behov av att utveckla metoder för att skatta kumulativa effekter i samband med havsbaserad vindkraft på olika rumsliga och tidsmässiga skalor. Utgående från det befintliga kunskapsläget kan risken för att havsbaserade vindparker bidrar med negativa kumulativa effekter på havsmiljön förväntas vara låg, under förutsättning att skadelindrande åtgärder tillämpas och bästa möjliga hänsyn tas. Under anläggningsfasen innebär sådana förutsättningar att skadliga nivåer av påverkansfaktorn minimeras, och att anläggningen sker under sådana rumsliga och tidsmässiga förhållanden att risken för ansamling av känsliga populationer av fisk och marina däggdjur minimeras. Bedömningen beror på att påverkan under anläggningsfasen är tidsmässigt övergående och inte förväntas upprepas vid mer än ett tillfälle per plats. Det baseras därför också på förutsättningen att annan motsvarande verksamhet inte sker samtidigt i området. För driftsfasen innebär förutsättningarna att driften sker med sådan teknik att nivån av elektromagnetiska fält är låg och att undervattensljud inte leder till negativa effekter på fisk eller marina däggdjur, och med undantag av att det fortsatt finns oklarheter kring hur sjöfågel kan påverkas.Vid en omfattande utbyggnad kommer gradvis högre hänsyn och anpassningar för att undvika kumulativa effekter att vara motiverade. Det ställer även ökade krav på nationell och internationell samordning för att undvika risker för kumulativ påverkan i samband med anläggningsfasen, till exempel om flera vindparker anläggs parallellt. Eftersom vindkraftens långsiktiga bidrag till kumulativ påverkan är svårbedömda i dagsläget, och förväntas variera både lokalt och mellan olika havsområden, vore det mycket viktigt att följa utvecklingen över tid i sådana parker som etableras, för att öka kunskapen och skapa möjlighet att vid behov införa åtgärder för att minska risker för specifika arter.Kan vindkraften ha positiva effekter på marint liv?Forskningen innehåller även exempel på när införandet av havsbaserad vindkraft kan ha gynnat arter, eller aspekter av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det finns dock en svårighet med att generalisera kring om havsbaserad vindkraft kan gynna marint liv, eftersom utfallet i hög grad beror på vindparkens lokalisering, ekologiska förutsättningar, samt vilka andra aktiviteter som förekommer i närområdet. En viktig aspekt är även att mänskliga preferenser påverkar definitionen av om viss förändring i artsammansättning är ”positiv” eller ”negativ”, eftersom det här beror på hur olika arter och ekosystemstjänster värdesätts, det vill säga vilken typ av biologisk mångfald som är önskvärd i ett visst område. Rapporten redogör för olika typer av anpassningar som har förslagits för att gynna särskilda arter i samband med havsbaserad vindkraft, även om utvecklingen av sådana naturanpassade lösningar fortfarande är i sin linda.
14.	Bergström, Lena, et al. (författare) The effects of wind power on marine life : A Synthesis 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract As in many other countries, an expansion of wind power is expected in Sweden during the coming decades. The expansion is driven by rising prices on electricity and the need for an increased production of renewable energy. Since wind conditions at sea are good and relatively constant, several offshore wind farms are planned in Swedish waters. Offshore wind power with a total effect of about 2500 MW has been granted permission and an additional 5500 MW are being planned for. Examples of granted projects are Storgrundet with an effect of 265 MW, Stora Middelgrund with an effect of 860 MW and Kårehamn with an effect of 48 MW. The largest offshore wind farm in Sweden today is Lillgrund in Öresund, with its 48 turbines with an installed effect of 110 MW.Prior to this expected expansion, it is important to investigate the environmental impact of offshore wind power, and how possible negative effects can be minimized. This synopsis about the impact of wind power on the marine life in Swedish waters is based on more than 600 studies, most of which are scientific articles, but also reports by companies and authorities.Habitats and species in Swedish marine areasSwedish marine areas are characterized by a unique salinity gradient that varies from marine conditions in Skagerrak to almost limnic environments in the Gulf of Bothnia. There are also vast differences between areas in terms of environmental factors such as insolation, temperature and wave exposure. This entails variation in species composition, dominance by different populations and structural differences in plant and animal communities. Therefore, this synopsis provides environment descriptions of three widely separated marine areas: the Swedish West Coast (Kattegat and Skagerrak), the Baltic Proper and the Gulf of Bothnia (Bothnian Sea and Bothnian Bay). The main focus is on occurrence of species and communities within the depth interval that is of interest for establishing offshore wind power in Sweden.Offshore wind powerThere are mainly two types of foundation structures used in Sweden today: gravity-based foundations and monopile foundations. These are also the most commercially viable. Offshore wind farm projects affect the environment in different ways during installation, operation and decommissioning. The installation phase is assessed as having the largest impact on the environment, since high noise levels and sediment dispersal can affect marine organisms. A wind farm during operation can cause barrier effects as well as changes in the natural environment. The decommissioning phase can again enhance noise levels and lead to sediment dispersal in the wind park and its adjacent area. Effects on marine organisms and communities Since marine environmental conditions vary between different locations as well as over time, it is difficult to make universal assessments of the effects of offshore wind power. This increases the importance of well-designed pilot studies and monitoring programs of the local environment. Also, location-specific surveys minimize the risk that costly measures to reduce negative impact are used when they are not needed. In general, installation and decommissioning of offshore wind farms should be planned so that sensitive reproductive periods for marine species are avoided. Particular consideration might also be needed for constructions in important growth and spawning areas for fish and marine mammals, or specific environments, such as offshore banks with high natural values. Below is a list of the effects that, according to existing knowledge and accessible literature, might affect marine organisms and communities. Each effect has been assessed after how long, and to what scale, it affects the marine life in the wind farm area.Acoustic disturbances during the installationAs monopile foundations are being driven into the sea floor, a lot of noise is generated that spreads in the water. Cod and herring can potentially perceive noise from pile driving at a distance of 80 kilometres, experiencing physical damage and death at just a few meters from the place of installation. For all types of work involving noise, flight reactions in fish are expected within a distance of about one kilometre from the source. The greatest risk of significant harm to fish populations exists if the installation overlaps with important recruitment areas for threatened or weak populations. Among the marine mammals, porpoises have proved to get both impaired hearing and behavioural disturbances from noise associated with pile driving. There are no studies indicating any long-term negative effects on any of the seal species occurring in Swedish waters. It is not possible to draw any general conclusions of the effects on invertebrates from pile driving noise, since the group is too large and diverse. The few studies that exist, however, show that oysters are relatively sensitive, whilst mussels are not affected at all. The effects of high noise levels can be reduced by, for example, successively increasing the power and thus the noise during piling, so that larger animals such as fish, seal and porpoises are intimidated at an early stage and leave the construction area well before high noise levels are reached.Sediment dispersalDredging work during the construction of gravitational foundations, and laying of cables between the wind turbines and land, can cause sediment from the bottom to whirl up and disperse in the water mass. The amount of sediment dispersed depends on the type of sediment, water currents and which dredging method is being used. Increased concentrations of sediment in the water affect mainly fish fry and larval stages negatively. Invertebrates are often adapted to re-suspension of sediment, since it occurs naturally in their environment. The sediment dispersal at the construction of a wind farm is often confined to a short period. The effects are also relatively small due to the fact that the bottom sediment is usually coarse-grained. The overall assessment is therefore that sediment dispersal is a limited problem for most animal and plant communities, but specific consideration should be taken and fish recruitment periods should be avoided.Introduction of a new habitatThe foundations of wind turbines can function as artificial reefs and attract many fish species, particularly around gravitational foundations which have a structurally complex erosion protection. At first there is often a redistribution of fish from nearby areas to the wind park foundations, but over time an actual increased fish production within the park is possible, as long as the park is large enough and the fishing pressure is low. The structure of the erosion protection can bring local positive effects for crustaceans such as lobster and crab, by functioning as shelter as well as increasing their foraging area. One example of a species that seems to increase locally around foundation structures on the Swedish West Coast and the Baltic Proper is the blue mussel. Which species that will dominate depends on the salinity in the area. There are no studies showing that foundation structures will facilitate the distribution of new species to Swedish marine areas. One reason for this might be that the total amount of hard bottom surface formed by the foundations and their structures is relatively small compared to natural hard bottoms.Turbine noise and boat trafficMaintenance work on the wind turbines causes a certain increase in boat traffic in the area of an operating wind farm. Also, different parts of the turbines generate noise during operation that spreads through the water. The reactions of fish on noise from turbines and boat engines vary, but study results indicate that the effect on most fish species from noise produced in a wind farm is low. There are, however, no studies on long-term effects of stress due to an increased noise level or effects of noise disturbance on fish spawning behaviour. Porpoises especially, but to some extent also seals, are sensitive to noise disturbance. Today there are no studies showing negative effects from the operational sounds from a wind farm on populations of marine mammals. The noise of both strong winds and engines from ships often exceeds the underwater noise generated by operating wind farms.Electromagnetic fieldsThe electric cables leading from a wind turbine generates a magnetic field that decreases with distance from the cable. The expected effect on most fish species is low, but since the effect is ongoing throughout the entire operational stage, the risk should be considered in areas that are important to migrating fish species. No studies have been found that show how electromagnetic fields affect marine mammals. The few studies that have been found on invertebrates indicate that the electromagnetic fields around common transmission cables have no effect on either reproduction or survival.Exclusion of birdsMost birds do not avoid wind farm areas. An exception is several common diving ducks that avoid flying or swimming within wind farms and keep a safe distance of at least 500 meters to a turbine tower. The most common food for these species in the Baltic Sea is blue mussels. Areas within the Swedish economic zone where a large-scale expansion of wind power would have the greatest effect on the ducks, and thereby indirectly affect the benthic community, are the offshore banks in the central Baltic Proper, mainly Hoburg Bank and Northern Midsjö Bank, where two thirds of the oldsquaw populations in Europe overwinters. The level of impact will depend on the total area of the park, and the distance between the turbine towers. Large-scale studies are needed in order to assess if the effect might lead to substantial changes for the benthic community.Gaps of knowledgeThe basis of this synopsis is research results from studies concerning single wind turbines or small wind farms, which in many
15.	Bergström, Lena, et al. (författare) Vindkraftens effekter på marint liv : En syntesrapport 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Precis som i manga andra lander forvantas en utbyggnad av vindkraft i Sverige under de narmaste decennierna. Expansionen drivs bland annat av stigande elpriser och behovet av okad produktion av fornybar el. I Sverige har havsbaserad vindkraft med en total effekt pa ungefar 2500 MW fatt tillstand och ytterligare 5500 MW ar under utveckling. Exempel pa vindkraftsprojekt med fardiga tillstand ar Storgrundet med en effekt pa 265 MW, Stora Middelgrund med en effekt pa 860 MW och Karehamn med en effekt pa 48 MW. I dag utgor Lillgrund i Oresund med sina 48 vindkraftverk och 110 MW i installerad effekt, Sveriges storstahavsbaserade vindkraftpark. Infor denna forvantade expansion ar det viktigt att undersoka vindkraftens miljoeffekter, och hur eventuella negativa effekter kan minimeras. Over 600 studier, huvudsakligen vetenskapliga artiklar, men aven rapporter fran foretag och myndigheter, ligger till grund for slutsatserna och rekommendationerna i denna syntesrapport om paverkan av vindkraft pa det marina livet i svenska havsomraden. [...]
16.	Engkvist, Roland (författare) Grazing in Macroalgae Communities of the Baltic Sea 2003 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Fucus vesiculosus and Fucus serratus are the only large, structuring perennial brown macroalgae in the low salinity waters of the Swedish coast of the Baltic Proper. Since the 1970s there are reports of declining Fucus vesiculosus stands from several locations around the Baltic Proper, but also indications of recoveries e.g. in Finland, in the Askö area of the northern Baltic proper and in the south east coast of Sweden. There are probably several causes for these changes. This thesis focuses on how, among biological and other factors, grazing may be the proximate factor to structure the rocky phytal zone of the Baltic Sea. Destructive effects on F. vesiculosus may be connected to extreme densities of grazers. In a field survey large densities of the potential mesograzer Idotea baltica correlated positively with grazing injuries on and reduced depth penetration of Fucus vesiculosus. In a grazing experiment biomass of F. vesiculosus was halved within two weeks at a grazer density found in the field (80 I. baltica per 100 g of Fucus wet weight). In a second survey large numbers of the gastropods Theodoxus fluviatilis and Lymnaea peregra coincided with unsuccessful recruitment of F. vesiculosus. In an experiment these gastropods grazed germlings of F. vesiculosus up to sizes of 0.8 and 1.0 mm respectively. Abundances of gastropods were highest in autumn, indicating that autumn reproductive F. vesiculosus might be more influenced than spring reproductive F. vesiculosus as the latter would have surpassed the critical size in autumn. Grazing may be modified by environmental factors. Comparatively small densities of Theodoxus fluviatilis correlated positively with abundances of Fucus vesiculosus and negatively with abundances of filamentous algae. Grazing effects advantageous to F. vesiculosus were tested in a field experiment with manipulation of grazers, nutrients and propagules of filamentous algae. At low nutrient loads grazers tended to clear the substrate from filamentous algae and strengthen the competitive ability of F. vesiculosus. At high nutrient loads the grazers could not prevent dominance of filamentous algae with detrimental effects to F. vesiculosus. Physical factors like wave-action may also modify grazing effects. In a wave-exposed coastline with mixed stands of perennial brown algae and frequent occurrences of grazing isopods, F. vesiculosus declined faster than F. serratus. In an experiment F. vesiculosus was more heavily grazed than F. serratus, but only at intense water motion. Thus F. serratus seem to have a competitive advantage to F. vesiculosus in wave exposed coasts where severe grazing occurs. The fact that the grazer I. baltica often has been connected with F. vesiculosus, might indicate that this animal would be dependent on F. vesiculosus as habitat and/or food. In a wave-exposed habitat on the eastern coast of Öland, probably earlier dominated by F. vesiculosus but now holding discrete patches of either red algae {Polysiphonia fucoides) or saw-wrack (F. serratus) I. baltica used both species as habitat and food. In addition to the two macroalgae faecal pellets contained 30-40 % microalgae, indicating that mixed diets may be important for this species. In monitoring programs of rocky bottom communities fixed sites may be revisited on a yearly bases to estimate the development of the community. There is an underlying assumption that the observations at a fixed site are representative to surrounding areas. This assumption was tested along a 350 km coastline in SE Sweden. 18 years of observations were evaluated and compared to complementary sites. Within areas of similar wave exposure there was good agreement between fixed sites and surrounding areas. When all fixed sites within wave-protected areas were analysed together for long-term trends, there was an agreement in development between sites över the whole geographic area. The Fucus community increased its distribution during the 1980s, decreased during the early ]990s (probably from grazing as described above), to increase again in 2000-2001, that is an oscillating pattern is suggested. In wave-exposed sites, along a 100 km coastline, the F. vesiculosus stands were destroyed, seemingly by grazing as described above, around 1992-1994, with no signs of recovery as late as in 2002. The results are discussed in the context of grazing, regulation of grazing by predation, eutrophication and physical factors. The importance of the lack of fish predators is suggested for further research.
17.	Kautsky, Hans, 1949- (författare) Factors structuring phytobenthic communities in the Baltic Sea 1988 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
18.	Kautsky, Hans (författare) Gotland - nytt område i övervakningen 2003. - 2003 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2000 ingår även fem lokaler på Gotland i det nationella programmet. Syftet med dessa är att de ska spegla ett område som är relativt opåverkat av kustutflöden, motsvarande det fria vattnets utsjölokaler.
19.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Improvement of Baltic Sea coastal ecosystems indicated by increased distribution of Fucus vesiculosus L. since 1984 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Although there are several reports of continued eutrophication in the open Baltic Sea, we found increased distribution and depth penetration of Fucus vesiculosus in the coastal, phytobenthic system, indicating recovery. After a decline in depth penetration of Fucus in the Åland Sea by 3 m, from a maximum of 11.5 m in the 1940s to 8.5 m in 1984, the Fucus plants had again increased their depth distribution in 1992 and 1996, and in 2006 being back to the depths of the 1940s. Also, in the Askö area, data from the national monitoring programme show an increase of the Fucus maximum depth by 1 m between 1993 and 2009. We used Generalized Additive Models (GAM) to predict the change in percent cover of Fucus in the Askö area from 1993 to 2009. The largest change in Fucus coverage was predicted to occur in the inner parts of the archipelago, decreasing further out, thus being related to reductions in nutrient inputs from land sources. The field data however, showed the largest changes in the middle part since coverage and depth penetration of Fucus in the inner parts are limited by the quick change with depth from hard to soft substrates. In the Askö area the results in the inner archipelago could be linked to an increase in the spring Secchi depth since the beginning of the 1990s. The Secchi depth change was in accordance with the trends of decreasing spring primary production and chlorophyll-a concentration. As the most pronounced change in Secchi depth during the time period was a decrease in July and August, the summer conditions seem to have little influence on the depth distribution of Fucus.
20.	Kautsky, Hans (författare) Marina reservat i Västernorrlands län - förslag till placering samt kompletterande undersökningar 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sammantaget har 33 områden föreslagits som mycket intressanta för bildandet av marina reservat i Västernorrlands Län. Av dessa 33 områden ligger redan idag ca 16 stycken i direkt anslutning till eller till delar vid naturreservat på angränsande land. Av högsta prioritet sätts Gaviksfjärden samt dess mynningsområde upp till N omHögbonden. Området är representativt för Höga Kusten, i stort sett ostört och en del vetenskapliga studier planeras och pågår redan idag. Av högsta prioritet är även ett större urval av de tyvärr ofullständigt kända grunda vikarna i länet samt utsjögrundet Vänta litets Grund som bör skyddas.En utökning av de befintliga naturreservaten att de även omfattar havet utanför är av hög prioritet och torde vara enkelt att genomföra. Det är i flera fall väl motiverat att utvidga dessa reservat att även omfatta intressanta strandavsnitt i dess närhet som utpekats i kustinventeringen. I övrigt ser jag de föreslagna utsjöområden som relativt enkla att avsätta, dock inte att de är av högsta prioritet.
21.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Marina skyddsvärda områden i Västernorrlands län 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Baserat på sammanställning av Kautsky (2006, Länsstyrelsens Dnr. 511-1677-05) där 27 olika områden i Västernorrlands län föreslogs som potentiella framtida marina reservat, plockades ett antal områden ut där kunskapen inte var tillräcklig för att bedöma områdets biologiska värden. Dessa var kuststräckan alldeles norr om länsgränsen till Gävleborgs län (Lång- och Grönviken), Björköfjärden och dess mynningsområde norrut, Salen, Storgrundet i Sydöstra delen av Sundsvallsbukten, områden kring Åstön både mot Sundsvallsbukten och österut mot Åvikebukten, Åvikebuktens norra kust, kusten utanför Skuleskogens nationalpark, Åvikfjärden vid Örnsköldsvik samt Ultråfjärden och dess mynningsområde strax söder om Husum. Områdena inventerades fr.a genom att använda videoteknik. Arter samlades in samt någon dykinventering gjordes.
22.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Regional och nationell miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i och kring Gaviksfjärden 2007 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract På uppdrag från Länsstyrelsen i Västernorrlands Län besöktes i augusti år 2007 totalt 23 lokaler i Gaviksfjärden och i dess närhet. Arbetet var i led med den regionala miljöövervakningen av de vegetationsklädda bottnarna i Västernorrlands Län. Av de 23 besökta lokalerna var 16 regional miljöövervakning och resterande 7 lokaler ingick i den nationella miljöövervakningen. Uppgiften var att leverera primärdata inlagda i databasprogrammet MarTrans som skulle tjäna som underlag för att ta fram metoder för regional miljöövervakning i Bottniska viken. För att kunna användas i miljöövervakning var det också viktigt att lokalernas läge dokumenterades så att framtida återbesök till exakt samma lokal var möjlig.
23.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Intentionen var att pröva om enkla observationer av lekmän kunde komplettera kunskap om den naturliga variationen mellan år och rekrytering av arter längs våra kuster. Arbetet ses främst som stöd för nationell och regional miljöövervakning i de olika havsbassängerna.På ett initiativ av besättning från Sjöfartsverkets fartyg skissades ett program där de i farlederna årligt utbytta prickarna och bojar som tillsågs dokumenterades enligt ett enkelt, förtryckt protokoll. Färgen på påväxtalger, samt förekomsten av några vanliga djur (blåmussla, havstulpan och nässeldjur) samt deras läge på pricken/bojen kryssade i. Begränsad fotodokumentation samt insamling av prov skedde fr.a. det sista året.Inom projektet har ett protokoll framtagits för Östersjökusten samt ett för Västkusten (bilagor). Även en enkel bestämningsbok för de absolut vanligaste arterna gjordes (bilaga).Rapporter har inkommit och artiklar har skrivits i Östersjö xx (www.smf.su.se).Anmärkningsvärda resultat är bl.a. att havstulpaner observerades på prickar i Kalix skärgård, vilket är det nordligaste fyndet av denna nyinvandrade art och att den nu finns i hela Östersjön. Ett år då blåmusslornas längd noterades sågs en vacker korrelation med avtagande storlek norrut i Östersjön. På prickarna syns en tydlig gradient av arter från norr till söder.Råprotokoll och digitala fotografier finns arkiverade på Systemekologiska institutionen.
24.	Kautsky, Hans, et al. (författare) The phytobenthic zone 2017 Ingår i: Biological Oceanography of the Baltic Sea. - Dordrecht : Springer. - 9789400706675 - 9789400706682 ; , s. 387-455 Bokkapitel (refereegranskat)abstract 1. Phytobenthic communities consist of macrophytes (macroalgae, vascular plants andmosses) with their accompanying fauna and microorganisms.2. The phytobenthic communities occur in the photic zone, which in the Baltic Sea extendsfrom the water surface down to a20 m water depth, but in turbid coastal waters onlydown to5m.3. The type of vegetation is determined by the available substrate, which is a result ofgeography and geology in combination with currents. Most macroalgae grow attachedto hard substrates whereas vascular plants and charophytes grow on sandy or soft (siltand mud) substrates.4. Generally, the coastal areas of the Baltic Sea consist of mixed substrates with anintermingled vegetation of vascular plants and algae. In the northern Baltic Sea hardsubstrates dominate in the outer archipelagos, and in the southeastern Baltic Sea sandyand muddy substrates dominate.5. Luxuriant stands of macrophytes provide food, shelter and spawning habitats for theassociated sessile and mobile micro-, meio- and macrofauna, includingfish.6. On an ecosystem-wide scale, the phytobenthic communities vary along the large-scaleBaltic Sea gradient. Biomass decreases with lower salinity and colder climate, while theproportion of freshwater species increases.7. On a local scale, the phytobenthic communities are mainly, directly or indirectly, shapedby water movement (e.g.by the occurrence of sandy beaches and rocky shores) andwinter ice cover. Light and substrate availability give rise to typical depth zonationpatterns, ending with soft-substrate communities deepest down.8. On a small scale (patches), phytobenthic community structure and composition isinfluenced by microhabitat structure and biotic interactions.9. The phytobenthic communities in the brackish Baltic Sea are more sensitive to dis-turbance than their marine counterparts due to low diversity, physiological stress and theloss of sexual reproduction when species approach their salinity limit.
25.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Vegetationsklädda bottnar i Västernorrland 2005 - återbesök av dyklokaler från åren 1996-1999 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract År 2005 återbesöktes vid Höga Kusten 18 av ca 30 lokaler som inventerats åren 1996 till 1999. Undersökningen genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrlands Län och ingår i den regionala miljöövervakningen av området. Huvudsyftet var att se om blåstångsamhällets djuputbredning hade förändrats de knappt 8 åren efter första undersökningen i Höga Kusten-området. Bottensamhällena var vid återbesöket år 2005 likartade de från 1990-talet. Blåstång (Fucus vesiculosus) hade med få undantag samma maximala djuputbredning, med endast små skillnader mellan åren. De största skillnaderna som noterades var i "rätt" riktning, d.v.s. tången återfanns djupare ner år 2005. Detta noterades på lokalerna Själstensudden i Gaviksfjärden, Mjältön i Nätrafjärden samt på Sörklubben och Södra Ulvöns västra sida i yttre skärgården. Fertila plantor samt nyetablerade Fucus-groddar observerades på flertalet lokaler vilket tyder på väl fungerande Fucus-samhällen i hela området. Både den smalbåliga och bredbåligare formen av Fucus vesiculosus förekommer i området (den smalbåliga formen har föreslagits vara en egen art med hjälp av genanalys men införlivas i denna rapport som F.vesiculosus och beskriven som smalbålig form). En minskad djuputbredning av blåstång observerades på några lokaler men här var skillnaderna små. På två lokaler återfanns inte blåstång år 2005, vilket mest beror på bristen av lämpligt substrat på lokalerna samt att endast enstaka plantor noterades vid besöken på 1990-talet, vilka mycket väl kan ha försvunnit av naturliga orsaker.
26.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Vegetationsklädda bottnar i Kanholmsfjärden, Stockholms län 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna undersökning var att finna lämpliga lokaler och attpåbörja regional miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna iKanholmsfjärden och angränsande fjärdar, Stockholms Län.Sista veckan i augusti månad år 2008 besöktes 24 lokaler i Kanholmsfjärdenmed syfte att finna cirka 8 lämpliga lokaler och påbörja regional miljöövervakningi området. Efter att ha valt fyra lokaler som besöktes år 1994(alla med beteckning HK.) valdes ytterligare 6 lokaler ut från de resterande20 lokalerna (numrerade av Länsstyrelsen från 1 till 20). Urvalet av dyklokalerskedde efter att ha videofilmat bottnarna på samtliga 20 nya lokalersom hade lagts ut av Länsstyrelsen. Syftet med videoinventeringen var att seom lämpligt substrat fanns på tillräckligt djup så att bedömningsgrundernaskriterier kunde tillämpas. På de tio slutgiltigt valda lokalerna, som befannsvara lämpliga för ett framtida regionalt miljöövervakningsprogram av devegetationsklädda bottnarna i området, genomfördes dykinventeringar enligtstandardmetod för nationell miljöövervakning.En jämförelse med år 1994 visar på en svagt positiv utveckling av devegetationsklädda bottnarna i Kanholmsfjärden och angränsande fjärdar. Påsamtliga återbesökta lokaler går blåstång djupare ner och har i allmänhetäven högre täckningsgrad än tidigare. Även röd- och brunalgerna visarsamma trend.Förekomsten och artsammansättningen på de enskilda lokalerna tyder på attområdet hyser en rik förekomst av vegetation och djur. Sammansättningenär typisk för hårda bottnar i väl ventilerade (god vattenomsättning) mellanskärgårdsområden,jämförbart med vad som finns i referensområden för dennationella miljöövervakningen i norra egentliga Östersjön (Asköområdet).Enligt bedömningsrunderna erhöll Kanholmsfjärden statusen hög. Dettaberäknades från två olika protokoll i och med att de båda dykare skattadevarje lokal oberoende av varandra.De enskilda dyklokalerna är beskrivna i detalj. Information om positioner,kompassriktning, avstånd och djup för varje lokal samt och fotografier somdokumenterar lokalens läge har bifogats och gör framtida återbesök tillexakt samma utgångsläge möjliga på decimetern när, och då utgår man frånfotografierna.Det förekommer inga större, lokala störningar i området, förutom dendagliga, tunga fartygstrafken i lederna förbi Stavsnäs – Dalarö ochSandhamn. Effekter av fartygstrafiken sågs framför allt på några nordligalokaler (kraftig stranderosion på lokal HK13, Sollenkroka, samt på lokal 10,Ängsholmen där små blåstångruskor växer på de dagligt vågspoladeklipporna cirka 0.5 m ovanför vattenlinjen).
27.	Kijewski, Tomasz, et al. (författare) Random forest assessment of correlation between environmental factors and genetic differentiation of populations : Case of marine mussels Mytilus 2019 Ingår i: Oceanologia. - : Elsevier BV. - 0078-3234. ; 61:1, s. 131-142 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The novel machine learning technique Random Forest (RF) was used to test if the genetic differentiation of populations of marine species may be related to any of the key environmental variables known to shape species distributions. The study was performed in North and Baltic Sea characterized by strong gradients of environmental factors and almost continuous distributions of Mytilus mussel populations. Assessment of the species identity was performed using four nuclear DNA markers, and previously published single nucleotide polymorphism (SNP) data. A general pattern of cline variation was observed with increasing Mytilus trossulus share towards the eastern Baltic Sea. Average allele share rose to 61% in Hoga Kusten, Gulf of Bothnia. All Baltic Sea samples revealed a strong introgression of Mytilus edulis and a limited introgression of M. trossulus through the Danish Straits. The studied environmental variables described 67 and 68% of the variability in the allele frequencies of M. edulis and M. trossulus. Salinity defined over 50% of the variability in the gene frequencies of the studied Mytilus spp. populations. Changes along this environmental gradient were not gradual but instead a significant shift from gene dominance was found at a salinity of 12 PSU. Water temperature and the trophic status of the sea area had only moderate association with the gene frequencies. The obtained results showed that the novel machine learning technique can be successfully used for finding correlations between genetic differentiation of populations and environmental variables and for defining the functional form of these linkages.
28.	Moksnes, Per-Olav, 1965, et al. (författare) Makroalger och gömfröiga växter 2012 Ingår i: God Havsmiljö 2020: Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning av miljötillståndet och socioekonomisk analys. Björn Risinger (red.). - Göteborg : Havs- och vattenmyndigheten. - 9789187025211 ; , s. 76-89 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
29.	Norling, Pia, 1974-, et al. (författare) The role of the blue mussel (Mytilus sp.) as a habitat-forming species on subtidal hard and soft substrates in the Baltic Sea Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The role of habitat-modifying species may differ between different environmental settings. Therefore, we compared the effects of aggregating suspension-feeding blue mussels Mytilus sp. on associated species on subtidal hard and soft substrates. We used random quantitative samples collected from hard and soft substrates to assess species richness, composition and community structure of the Mytilus-red algal habitat in the northern Baltic proper. On soft substrate, we found a positive relationship between the biomass of Mytilus sp. and the red alga Furcellaria lumbricalis, while Phyllophora spp. was associated to Mytilus on both substrate types. On soft substrate, Mytilus sp. facilitated F. lumbricalis and other algal species by providing secondary substrate for attachment, e.g. shell and entangling byssus treads. This close Mytilus-red algal association had the same species richness on both hard and soft substrates. However, community structure differed between substrate types, especially when comparing the animal community. Multivariate analyses showed that on hard substrate, F. lumbricalis determined community structure, both individually and even more so in combination with Mytilus sp. In contrast, on soft substrate, Mytilus sp. was found to structure the plant, but not animal, community. Species interactions were found to differ between substrate types. A positive relationship was found between Mytilus sp. and Macoma balthica on hard substrate, while not on soft substrate. In general, the facilitating effects of Mytilus sp. on associated species were stronger on soft compared to hard substrates.
30.	Nyström Sandman, Antonia, et al. (författare) Can long term changes of phytobenthic species be explained by climate or anthropogenic factors? A model approach based on monitoring data Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract In long term monitoring programmes it is important to distinguish between natural and anthropogenic changes. In the Baltic Sea, observed long term changes of the plant and animal communities have traditionally been explained by anthropogenic influence, while the natural fluctuations due to reoccurring climatic cycles was ignored. However, in recent years also the role of large scale climatic fluctuations for species distribution is discussed. In this study four aquatic species with different life-history and distribution were modelled, using data from the years 1994 to 2007. The data were collected annually within the Swedish national monitoring programme of the northern Baltic proper. We analysed the occurrence of the annual or pseudoannual algae species Cladophora glomerata and Ceramium tenuicorne, the perennial algae Fucus vesiculosus and the phanerogame Potamogeton pectinatus to see if there was a temporal or spatial pattern that could be explained by climate or anthropogenic influence. The climate indices the North Atlantic Oscillation (NAO) and the Baltic Sea Index (BSI) was used as environmental variables in the analysis, together with water temperature, nutrient concentrations and chlorophyll-a content. As the effect of the climate variables might not show until the next growing season or later, the species distribution data were correlated to the environmental factors with a time-lag of 0 to 3 years. To find the large-scale variable that best explained the temporal variation of each species, Akaikes Information Criterion (AIC) was used to select the best model. The annual alga Cladophora glomerata was best modelled by the concentration in the pelagic system of total nitrogen in April the same year. The correlation between Cladophora glomerata and total nitrogen was negative in areas where the predicted probability of species occurrence was high. The phanerogam Potamogeton pectinatus was best modelled by the temperature in November two years prior to sampling. The correlation between Potamogeton pectinatus and temperature in November two years prior to sampling was negative on sandy substrates, which was also where the predicted probability of species occurrence was high. For the pseudoannual alga Ceramium tenuicorne the variation in occurrence was best explained by the chlorophyll-a concentration in September two years prior to sampling, but the results were inconclusive. The inter-annual variation of the bladder-wrack Fucus vesiculosus was not well explained by any of the parameters chosen. Our results indicated that on the time-scale of 15 years, single environmental variables are insufficient for explaining the spatial variability of phytobenthic species. The results also indicate that the phytobenthic system is roubust to the regular climatic variations as manifested in the NAO- and the BSI-cycles, since they only to a limited extent influence the species occurrence in the area.
31.	Nyström Sandman, Antonia, 1973- (författare) Modelling spatial and temporal species distribution in the Baltic Sea phytobenthic zone 2011 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Statistical modelling is often used to relate the presence or abundance of species to environmental predictors, thereby providing a basis for predictive mapping of species or biodiversity. The variables included must thus be relevant and reflect actual changes in the environment. Therefore, the quantification of species–environment relationships is an important aspect of predictive modelling. This thesis examines how phytobenthic species or communities in the Baltic Sea relate to environmental gradients, and if different aspects of phytobenthic species distribution in the Baltic Sea could be explained by spatial or temporal variation in environmental factors. Predictive distribution modelling usually focuses on how environmental variables control the distribution of species or communities. Thus the relative weight of the predictor variables on different scales is of importance. In this thesis, I show that the relative importance of environmental variables depends both on geographic scale and location, and that it also differs between species or species groups. There are no simple explanations to the temporal variability in species occurrence. I here show that the temporal changes in species distribution within the phytobentic zone varies in a spatial context. I also try to find temporal and spatio-temporal patterns in species distribution that could be related to changes in climate or anthropogenic disturbance. However, the findings in this thesis suggest that single factor explanations are insufficient for explaining large-scale changes in species distribution. A greater understanding of the relationship between species and their environment will lead to the development of more sensitive models of species distributions. The predictions can be used to visualise spatial changes in the distribution of plant and animal communities over time.
32.	Nyström Sandman, Antonia, 1973-, et al. (författare) Scale-dependent influence of environmental factors on species distribution : a case study on five benthic species in the Baltic Sea Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Statistical modelling can be used to relate biological survey data to environmental factors, thereby providing a basis for predictive mapping of species or communities. However, there has been little discussion about the effect of scale on the predictive power of the variables used for species prediction. In this study, we analysed if the relative importance of environmental factors for the distribution of aquatic species was scale dependent, using data on the cover of five common benthic species (four macrophytes and one animal), from 1731 sites along the Swedish Baltic Sea coast. We modelled the cover and distribution of the five species in relation to salinity, depth, slope, wave exposure and substrate in scale steps from 25 to 1500 km, and analysed the relative contribution of the environmental variables to each species model. The average total deviance explained by the models was generally quite high, and decreased with increasing scale for all macrophyte species, while it increased for the animal, the Baltic Sea blue mussel, Mytilus edulis. The average contribution of salinity increased for all species when moving from local to Baltic Sea scale, and for the Baltic Sea blue mussel it was the single most important factor at the Baltic Sea scale. The average contribution of depth decreased with increasing scale for all species. However, regardless of scale, depth was the most important environmental factor to explain the distribution of all but one of the investigated macrophyte species. The relative contribution of different environmental variables changed with scale, and responses also differed between species. Factors measured on a fine scale, and thus describing local conditions were more influential at the local scale, whereas the large scale salinity gradient increased in importance with scale.
33.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Development of fouling communities on vertical structures in the Baltic Sea 2006 Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. ; 67, s. 618-628 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
34.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin dykinventering av vegetationsklädda bottnar : Vegetationsinventering och naturvärdesbedömning av fyra områden: Grundsundakusten, Omnefjärden, Hemsön samt södra Härnön 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
35.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård 2013 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
36.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård, år 2010 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Återbesök av sex miljöövervakningslokaler år 2010 visade endast små förändringar i bottenvegetationen sedan år 2003. På tre transekter kunde en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003. Ett inventeringsår (år 2007) avviker en del från de övriga, vilket dock troligtvis förklaras av att inventeringen gjordes av andra utförare.Länsstyrelsen i Södermanland har under några år kompletterat det nationella miljöövervakningsprogrammet av vegetationsklädda bottnar i Askö-Hartsöområdet med regionalt finansierade lokaler i Trosaområdet, Tvären och väster om Stendörren. Den kompletterande miljöövervakningen har inkluderat sex lokaler som inventerats år 2003, 2004, 2005 och 2007. Denna rapport redovisar resultaten från 2010 års återbesök av dessa sex lokaler samt inventering av tre nya miljöövervakningslokaler. De nio kompletterande lokalerna har placerats i innerskärgården eftersom det nationella programmets lokaler främst återfinns i mellan- och ytterskärgården.Inventeringen utfördes under perioden 6-13 september år 2010 och inkluderade vegetationsinventering på nio dyktransekter enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten.Resultaten jämfördes med tidigare år och med andra transekter inventerade i närområdet under år 2010. Det gjordes även en bedömning av transekternas ekologiska status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.De nio inventerade transekterna är typiska exempel på vågskyddade lokaler i innerskärgården. Transekternas hårdbottnar slutade generellt redan på ett par meters djup, varefter sand- eller mjukbottnar tog vid. Det innebar att makroalgernas djuputbredning ofta var mer eller mindre substratbegränsad.Dominerande arter i växtsamhällena var algerna grönslick (Cladophora glomerata), blåstång (Fucus vesiculosus) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella).Blåstångsbältet var ofta kraftigt (> 50 % yttäckning) men hade relativt liten utbredning. Blåstångsbältet sträckte sig ned till ca 3 m djup varefter spridda ruskor förekom ned till 4-5 m djup. Övriga fleråriga alger förekom generellt endast sparsamt på transekterna. På mjuk- och sandbottnar växte ett kärlväxtsamhälle dominerat av borstnate (Potamogeton pectinatus) men även slinga (Myriophyllum sp) och ålnate (Potamogeton perfoliatus) var vanliga arter.Jämförelser av vegetationens, blåstångens och kärlväxternas djuputbredning med transekter i närområdet visade generellt att miljöövervakningslokalerna återspeglar förhållandena i innerskärgården. I Trosaområdet hade de två miljöövervakningslokalerna dock mindre utbredning av blåstång och kärlväxter än en närliggande transekt inventerad under 2010.Jämförelser mellan år på de sex lokaler som inventerats tidigare visade att inga stora förändringar i djuputbredning och yttäckning har skett. I de flesta fall kan variationen mellan år förklaras av naturlig mellanårsvariation i arternas förekomst.På tre transekter kan emellertid en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003.Bedömningen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade generellt hög status för området. Två transekter bedömdes ha hög status, tre god - hög status och en god. De två transekterna utanför Trosa bedömdes endast ha god - måttlig status, en bedömning som stöds av observationer av både större djuputbredning och artrikedom på en närliggande transekt.
37.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Seasonal settlement of macroalgae and sessile invertebrates in the northern Baltic proper Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
38.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Substrate slope and distance to the seafloor, their effect on settlement and natural community composition Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
39.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Succession following seasonal establishment of hard substrate communities in the Baltic proper Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
40.	Sandman, Antonia Nyström, et al. (författare) Scale-dependent influence of environmental variables on species distribution : a case study on five coastal benthic species in the Baltic Sea 2013 Ingår i: Ecography. - : Wiley. - 0906-7590 .- 1600-0587. ; 36:3, s. 354-363 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Statistical modelling can be used to relate biological survey data to environmental factors, thereby providing a basis for predictive mapping of species or communities. Although environmental variables vary and influence biota at different scales, models are often fitted without discussion of how scale dependency influences the results. In this study, we analysed the relative importance of environmental factors for the distribution of aquatic species as a function of extent, using data on the cover of five common benthic species (four macrophytes and one animal), from 1731 sites along the Swedish Baltic Sea coast. We modelled the cover and distribution of the five species in relation to salinity, depth, slope, wave exposure and substrate in scale steps from 25 to 1500 km, and analysed the relative contribution of the environmental variables to each species model. The average total deviance explained by the models was generally quite high, and decreased with increasing scale for all macrophyte species, while it increased for the animal, the Baltic Sea blue mussel Mytilus edulis. The relative contribution of different environmental variables changed with scale, and responses also differed between species. The average contribution of salinity increased for all species when moving from local to Baltic Sea scale, and for the Baltic Sea blue mussel it was the single most important factor at the Baltic Sea scale. The average contribution of depth decreased with increasing scale for all species. However, regardless of scale, depth was the most important environmental factor to explain the distribution of all but one of the investigated macrophyte species. This shows that fine scale predictor variables can be of major importance also for species distribution models covering large areas.
41.	Sandman, Antonia, et al. (författare) Spatial predictions of Baltic phytobenthic communities : Measuring robustness of generalized additive models based on transect data 2008 Ingår i: Journal of Marine Systems. - : Elsevier BV. - 0924-7963 .- 1879-1573. ; 74:Supplement 1, s. S86-S96 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The spatial distributions of benthic surface sediments and phytobenthic plant species were modelled at a high spatial resolution using generalized additive models together with field data from diving transects. The efficiency of different modelling options was validated using independent datasets, and model fit versus predictive power was analysed. For rock/boulder, sand and mud/clay increasing complexity of the model resulted in higher Reciever Operating Characteristics (ROC) values for the model fit, but lower ROC values for the independent validation. The same pattern was found for hard substrate algae species, whereas it was not true for the rooted plant species. As high model ROC values were often found to be connected to low predictive power of the models, this implies that internal model validation results should be treated cautiously. In general, the models should be kept simple, as the performance of the explanation model increases with increasing complexity, while the predictive power of the model generally decreases. Only by using external validation datasets, the true predictive capacity of an explanation model can be reliably measured, as internal validation schemes tend to over-estimate model performance. Our results also indicate that the Akaike Information Criterion is a more reliable model selection method than Cross-selection when there are few predictor variables.
42.	Strandmark, Alma, et al. (författare) Climate change effects on the Baltic Sea borderland between land and sea 2015 Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 44, s. s28-S38 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Coastal habitats are situated on the border between land and sea, and ecosystem structure and functioning is influenced by both marine and terrestrial processes. Despite this, most scientific studies and monitoring are conducted either with a terrestrial or an aquatic focus. To address issues concerning climate change impacts in coastal areas, a cross-ecosystem approach is necessary. Since habitats along the Baltic coastlines vary in hydrology, natural geography, and ecology, climate change projections for Baltic shore ecosystems are bound to be highly speculative. Societal responses to climate change in the Baltic coastal ecosystems should have an ecosystem approach and match the biophysical realities of the Baltic Sea area. Knowledge about ecosystem processes and their responses to a changing climate should be integrated within the decision process, both locally and nationally, in order to increase the awareness of, and to prepare for climate change impacts in coastal areas of the Baltic Sea.
43.	Svensson, Filip, 1980- (författare) Effects of warming on the ecology of algal-dominated phytobenthic communities in the Baltic Sea 2015 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Through climate change, the global average air and surface water temperature has risen 0.85°C during the last 100 years. The Baltic Sea experienced one of the most rapid increase in temperature recorded of marine ecosystems. During the last two decades of the 20th century, the surface water temperature of the Baltic Sea has increased seven times faster than the global average.This thesis is an investigation of how community traits, trophic interactions and ecophysiological processes in the filamentous algal belt in the northern Baltic Sea are affected by warming. The majority of the studies were conducted in or in the vicinity of the Forsmark Biotest basin, an artificial heated enclosure of the southern Bothnian Sea (northern Baltic Sea). One study also included sampling along a natural salinity gradient - the Swedish east coast.In the benthic diatom community, we found that cell size decreases with decreasing seasonal temperature, and increased with warming during the cold season. Warming also selected for motile and colonial traits. Along the salinity gradient, cell size decreased with decreasing salinity, apparently mediated by changes in the nitrogen to phosphorus ratio.In the filamentous algal community, warming increased algal cover and photosynthetic capacity, and affected the ratio of carotene to chlorophyll a ratio. Warming also desensitized the photosynthetic response and growth of algal communities exposed to anthropogenic stressors: increased nitrogen and phosphor concentrations as well as copper additions. In connection to one of the field studies, the first finding of the non-native bivalve Mytilopsis leucophaeata in Sweden was also done.Using a fish exclusion experiment in heated and non-heated areas, we found that warming decreases the number of trophic levels in the lower parts of the food web, which in turn lead to increased top-down control and higher algal biomass at heated than unheated sites.In summary, warming has here been shown to have major impacts on the phytobenthic community due to a combination of direct effects on physiological processes, as well as indirect effects mediated by interactions among species and trophic levels.
44.	Wallin, Anders, et al. (författare) Benthic communities in relation to wave exposure and spatial = sitions on sublittoral boulders in the Baltic Sea 2011 Ingår i: Aquatic Biology. - : Inter-Research Science Center. - 1864-7782 .- 1864-7790. ; 12:2, s. 119-128 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Boulders are an important substrate for Baltic Sea benthic communities. Although previous studies have examined benthic species on sublittoral boulders in the Baltic Sea, information on benthic assemblages and how they vary in relation to structuring factors is limited. The aim of the present study was to describe the benthic communities, including both algae and animal taxa, on sublittoral boulders in relation to spatial positions on the boulders (4 levels) and differences in wave exposure (2 levels). The multivariate results, including 29 algae and 25 animal taxa, from the field sampling showed a significant interaction between the 2 main factors. Changes in the biomass of both annual an perennial macroalgae as well as Mytilus edulis and Balanus improvisus, were found among different positions on wave-exposed boulders, a pattern which was less clear on boulders from sheltered sites, showing that water movement influences small-scale spatial patterns on sublittoral boulders. Apart from water movement, the physical factors substrate slope and light intensity were also associated with the small-scale patterns found in benthic communities. The difference in these factors may influence both settlement and post-settlement processes for both algae and animals, and possible mechanisms leading to the patterns found are discussed.
45.	Wallin, Anders, et al. (författare) Spatially dependent relationships between environmental factors and phytobenthic communities along the Swedish coast of the Baltic Sea, a numeric model approach Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The phytobenthic plant and animal communities are important components in the Baltic Sea ecosystem. In order to properly manage and monitor these communities the knowledge of structuring factors is important. In this study we used multivariate analyses to test the relative importance of environmental variables structuring the phytobenthic communities along the Swedish Baltic Sea coast, how the importance of these factors change with spatial scale and between the three main Baltic Sea sub-basins, the Baltic proper, Bothnian Sea and Bothnian Bay. We also studied the effect of these environmental factors for different species groups. The environmental factors included were salinity, wave exposure, substrate slope, depth and substrate type. For the analysis a large dataset of 1362 diving transects performed with comparable methods was used, describing the phytobenthic plant and animal species depth distribution and coverage. The environmental factors changed in importance at the different scales. The community-environment relationships also differed between the sub-basins, especially in the Bothnian Bay compared to the Baltic proper and Bothnian Sea. In the calculated best combination of factors correlating with the phytobenthic community the depth and the substrate were included in a majority of the analyses, both at different scales and in the different sub-basins. Differences in the correlation between the phytobenthic community and the environmental factors were also found between species groups. The differences between the spatial scales, the sub-basins and the species groups indicate that the criteria for environmental status, and stratification of sampling during local monitoring assessments, have to be area specific.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Kautsky Hans) "

Avgränsa träffmängd

År