| 1. |
- Hallgren, Karin, 1957-, et al.
(författare)
-
Musik och politik i svenskt 1970-tal : musikspridning, jämlikhet och kommersialism på de kungliga teatrarna och SVT?
- 2017
-
Ingår i: Musikforskning idag. - : Luleå University of Technology. ; , s. 26-27
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 1960- och 70-talen var debatten om kulturfrågor intensiv i Sverige. Beslutet om kulturpolitikens inriktning 1974 fick stor betydelse för kulturlivets organisering under de kommande decennierna. Den nya kulturpolitiken byggde bland annat på idéer om behovet av att sprida kultur jämlikt till alla invånare i Sverige, samt att ”Kulturpolitiken skall motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet” (Kulturutredningen 1995:62). Samtidigt hade svenska grupper inom populärmusiken stora internationella framgångar, med ABBA som det mest framgångsrika och mest kända exemplet. Kulturdebatten blev polariserad, med tydliga motsättningar mellan förespråkare för kulturpolitikens grundläggande värderingar å ena sidan och ”den kommersiella musikens” företrädare å den andra.Denna motsättning är fokus för vår studie. Hur påverkades olika institutioner av den nya kulturpolitiken och av de aktuella idéerna i debatten? I denna studie görs en jämförelse mellan några konkreta yttringar inom musiklivet. Exempel ges från de traditionstyngda scenerna Kungliga Operan och Dramaten i Stockholm samt från SVT:s verksamhet, där programmet ”Alternativ festival” från 1975 används som en fallstudie. Förutom utvalda program och föreställningar bygger studien på arkivmaterial från institutionerna. Vi använder en komparativ metod och genomför föreställningsanalys utifrån teatervetenskapliga metoder.1970-talets kulturdebatt inom musikens område är till vissa delar beskriven och analyserad i tidigare forskning (se exv. Arvidsson 2008; Thyrén 2009) men en jämförelse mellan institutioner av detta slag har inte gjorts tidigare. Här finns en möjlighet att visa hur kulturlivet i stort påverkades av de nya idéerna och hur både hög- och lågutbildade gavs tillfälle att ta del av detta.
|
|
| 2. |
- Kjellander, Eva, 1965-
(författare)
-
Jag och mitt fanskap : vad musik kan betyda för människor
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation aims to find further understanding of how people with special interest in a certain artist utilise music and the fact that they are fans in their everyday lives. I have opted to study two fans included in each group selected for this study: Kiss, Status Quo and Lasse Stefanz, one male and one female fan belonging to each respective group. I have worked according to grounded theory as a method, and through an analysis of their musical life stories, I have attempted to identify why they became fans and how them being fans has affected them in their lives.Four categories, fandom as: a marker of identity, socialisation, a form of self therapy and a pseudo religion and the core category authenticity usage show the results of the study. The categories show that to a large extent it all comes down to the musical identity of these people, i.e. the identity of being a fan, and their experiences of being fans. They have been socialised into a specific genre, which has meant increased interest in a specific artist. Family, media and friends have all played a part in this socialisation. The informants have developed cultural competence as concerns their idols, although they have also gained the subcultural capital resources required in order to come across as credible fans. Various kinds of experiences offer meaning and nourish the fans. Security and stability in everyday lives are also contributing factors to them being fans and the music offers them something that they are unable to acquire from elsewhere. They have established different strategies in order to be able to be fans, one of these being legitimacy. A vital part of this legitimacy consists in them viewing the bands as authentic, i.e. important.
|
|
| 3. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
‘At the end of the storm, there’s a golden sky’ : The importance of an English football anthem for the Swedish fans
- 2022
-
Ingår i: Journal of fandom studies. - : Intellect Ltd.. - 2046-6692 .- 2046-6706. ; 10:1, s. 57-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is to discuss the significance of Liverpool Football Club’s (LFC) anthem ‘You’ll Never Walk Alone’ (‘YNWA’) for Swedish fans of LFC. The song has been played before home matches at the Anfield stadium since the 1960s, and via the media, it has spread all over the world. We can therefore talk about a kind of satellite supporters who can be involved no matter where in the world they are. Based on a survey conducted with help from Liverpool FC Official Supporters Club Sweden, 378 people (355 men and 23 women) answered questions about their relationship to the city of Liverpool and the Liverpool football team, how long they have been fans and why they chose LFC, and, finally, their connection to ‘YNWA’. The results show that the Swedish fans feel a great sense of belonging to both the team and the city of Liverpool and that the song is very important to them even in everyday life. For the fans in the survey, ‘YNWA’ unites them with the team and fans from all over the world while separating themselves from other fans and football clubs with other anthems. The song thus becomes larger than itself. Identity and performances are important concepts on which the article is based.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Danskultur–Folkkultur
- 2014
-
Ingår i: Musikforskning idag, Växjö, 11-13 juni 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Den erotiske spelmannen
- 2008. - 1
-
Ingår i: En värld för sig själv. - Växjö : Växjö university press. - 9789176365861 ; , s. 319-337
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Den erotiske spelmannen : Näcken i sägen och ballad
- 2007
-
Ingår i: Musikvetenskap idag - Konferens den 12-14 juni 2007 i Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många av de teman och övernaturliga väsen som förekommer i de naturmytiska visorna hittar vi även i våra folksägner. Näcken är ett exempel på ett sådant väsen. Han uppehåller sig kring eller i vatten och han var farlig för alla och envar som kom i kontakt med honom. Män och kvinnor kom i kontakt med näcken på olika platser och under olika omständigheter. Sägnerna berättar om näcken som läromästare i musik, och det är männen som får lära sig den konsten, ofta genom att lämna något i utbyte för kunskapen. För kvinnornas del var han riktigt farlig och han lockade dem till både det ena och det andra, att röra sig utanför hemmet var förenat med stor fara.I balladerna gestaltas han på ett annat sätt. Spelmanstemat existerar inte i balladerna utan det är den erotiske manspersonen som är huvudtemat. I balladen Agneta och hafsmannen berättas det om hur Agneta dras ner i djupet av näcken och tvingas leva med honom där.Det finns många intressanta kopplingar mellan sägnerna och balladerna och min avsikt är att föra fram förslag på gemensamma beståndsdelar samt att diskutera de skillnader som föreligger.
|
|
| 9. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
”Don't stand so close to me” : Musik som medel för att hantera en pandemi
- 2021
-
Ingår i: Populär : Nordic journal for popular culture research. - Lund : Lund University. ; 1:2, s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Eva Kjellander Hellqvist bidrag diskuterar musikens betydelse för välmående, under en tid då det inte har varit möjligt att gå på konserter, fotbollsmatcher eller på annat sätt uppleva musik eller evenemang. Kjellander Hellquist diskuterar hur musik och känslor kopplas ihop med tidigare erfarenheter och hur utövandet av fanskap påverkats under pandemin.
|
|
| 10. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Fanskap som identitet
- 2009
-
Ingår i: Musikvetenskap idag – Musikvetenskaplig konferens i Lund 9–11 juni 2009. ; , s. 8-8
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I mitt forskningsprojekt kommer jag att undersöka hur vuxna fans ser på sitt fanskap och sina idoler. Med utgångspunkt i tre olika populärmusikaliska genrer: rock, dansband och hårdrock vill jag undersöka hur sex utvalda fans fanskap ser ut. Det jag framför allt kommer att fokusera på är identiteten som fan. Vad innebär det att vara ett vuxet fan? Vilka konsekvenser får fanskapet för vardagslivet? Får det konsekvenser för arbetslivet? Jag är även intresserad av hur man lyssnar och på vad. Är det musik eller text eller både och? Vad är det som gör att man fastnar för en artist eller genre och håller fast vid den år efter år? Hur ser en jämförelse ut mellan de olika genrerna? Vilka likheter och skillnader finns det och hur ser de ut? Jag vill också titta på det sociokulturella lärande som sker och hur detta lärande ser ut.Syftet är därför att:• genom att analysera sex fans musikaliska berättelser, med utgångspunkt i deras fanskap, vill jag undersöka hur fanskapet påverkat och påverkar deras liv• skapa större förståelse för vuxna fans• dokumentera en typ av fanskap som troligtvis kommer att dö utDe artister vars fans jag undersöker är Kiss (hårdrock), Status Quo (rock) och Lasse Stefanz (dansband). Urvalet är gjort efter kriterierna att det ska vara olika genrer och att artisterna ska ha varit aktiva sedan genrens början och därmed haft tid att skaffa sig en ordentlig fanbas. Artisterna ska även ha en stor publik i Sverige och fortfarande vara aktiva. Genom att välja ut ett amerikanskt (Kiss), ett engelskt (Status Quo) och ett svenskt (Lasse-Stefanz) band kan jag även undersöka om tillgängligheten har någon betydelse för fansen.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Fanskap som identitet : fler preliminära resultat
- 2011
-
Ingår i: Musikforskning idag. - : Uppsala universitet. ; , s. 12-13
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I mitt forskningsprojekt har jag undersökt hur sex vuxna fans ser på sitt fanskap och sina idoler. Med utgångspunkt i tre olika populärmusikaliska genrer: rock (Status Quo), dansband (Lasse Stefanz) och hårdrock (Kiss). Syftet är Att generera en teori kring vuxna fans och deras identitet som fans.SocialiseringHos informanterna sker det en primär socialisering in i en genre genom familjen eller, i ett fall, genom media. Fyra av informanterna har socialiserats in i rockgenren medan de andra två socialiserats in i föräldrarnas kristna musik. Det alla har gemensamt är att de vid 20Dårs ålder, oavsett hur lång tid det tog för individen att hitta sitt favoritband, alla var fans till de band undersökningen handlar om. För Sanne och Axel, båda Kissfans, och för Erik (Lasse Stefanz) gick det fort. De var alla fans redan när de var runt tio år. För Rickard och Tina, båda Status Quofans, dröjde det till dess att de var i gymnasieåldern, och för Kicki (Lasse Stefanz) till hon frigjorde sig från sin familj och flyttade hemifrån när hon var 19 år. Att Sanne och Axel fastnar tidigt kan bero på att Kiss var ett väletablerat band i Sverige när de växte upp. För Eriks del är orsaken att brodern var anställd av Lasse Stefanz och därmed var bandet etablerat i Eriks värld. Status Quo var som störst i Sverige när Rickard och Tina var i gymnasieåldern och de spelades en del på radion. Kicki är född i slutet av 50-talet och Lasse Stefanz slog inte genom nationellt förrän 1983, trots att de funnits sedan 1967. Med andra ord kan man säga att en etablering av bandet i Sverige var mycket viktig för att ett fanskap skulle kunna uppstå. För att höra eller se sina favoriter var de hänvisade till skivor eller de få program som spelades på radio eller visades på teve, och för att få information om banden fick de köpa någon av de enstaka ungdomstidningar som fanns. Föräldrarna förmedlade sin musiksmak till barnen och syskon och kamrater förmedlade sin.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Jag och mitt fanskap : vad musik kan göra för människor
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation aims to find further understanding of how people with special interest in a certain artist utilise music and the fact that they are fans in their everyday lives. I have opted to study two fans included in each group selected for this study: Kiss, Status Quo and Lasse Stefanz, one male and one female fan belonging to each respective group. I have worked according to grounded theory as a method, and through an analysis of their musical life stories, I have attempted to identify why they became fans and how them being fans has affected them in their lives.Four categories, fandom as: a marker of identity, socialisation, a form of self therapy and a pseudo religion and the core category authenticity usage show the results of the study. The categories show that to a large extent it all comes down to the musical identity of these people, i.e. the identity of being a fan, and their experiences of being fans. They have been socialised into a specific genre, which has meant increased interest in a specific artist. Family, media and friends have all played a part in this socialisation. The informants have developed cultural competence as concerns their idols, although they have also gained the subcultural capital resources required in order to come across as credible fans. Various kinds of experiences offer meaning and nourish the fans. Security and stability in everyday lives are also contributing factors to them being fans and the music offers them something that they are unable to acquire from elsewhere. They have established different strategies in order to be able to be fans, one of these being legitimacy. A vital part of this legitimacy consists in them viewing the bands as authentic, i.e. important.
|
|
| 17. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Jag och mitt fanskap
- 2012
-
Ingår i: Musik och Samhälle IV, Malmö Högskola och ABF.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Musik och idoler : om att vara fans till lågstatusband
- 2014. - 1
-
Ingår i: Coda. - Malmö : Kira. - 9789198092196 ; , s. 119-128
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla människor har någon gång i sitt liv en idol eller i alla fall någon de ser upp till, en förebild. Detta är ett fenomen som i mångt och mycket hör ungdomen till, men också något som kan följa med genom hela livet. Under de tidiga tonåren börjar individen utveckla en egen musiksmak och detta sker ofta genom influenser från familj, media och kamrater och hänger intimt samman med identitetsprocessen. I min avhandling Jag och mitt fanskap- vad musik kan betyda för människor (2013) visar jag hur viktigt det är även för vuxna att ha idoler, och vad det innebär för den enskilda personen. I denna artikel, som utgår från avhandlingen, handlar det om sex fans till lågstatusbanden Kiss (hårdrock, bildades 1973), Status Quo (boogie-woogierock, bildades 1962) och Lasse Stefanz (dansband, bildades 1967), alltså band med låg autenticitet som inte tillhör den outtalade populärmusikaliska kanon som finns. Denna kanon bestäms i stor utsträckning av journalister och forskare, det vill säga dem som oftast kommer med olika smakomdömen och som väljer vilka artister som är värda att skriva om. För fansen till dessa lågstatusband är det dock oproblematiskt då de ser artisterna som äkta och väderfulla, oavsett hur andra uppfattar dem. Problemen som uppstår är av annan karaktär och handlar om hur fansen hanterar det faktum att omvärlden har en annan syn på artisterna än vad de själva har. Det har alltså inget att göra med huruvida banden är bra eller dåliga, det är upp till var och en att bedöma, och för fansen är de självklart väldigt bra. Syftet med denna artikel är därför att visa på de olika strategier fansen kan anta för att hantera det faktum att de är fans till lågstatusband.För en fördjupning kring detta hänvisar jag till min avhandling Jag och mitt fanskap- vad musik kan betyda för människor (2013).
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Smak för musik
- 2015
-
Ingår i: Musik och samhälle VII, Lunds universitet och ABF.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Smak för musik?
- 2016
-
Ingår i: M&STE: Elektronisk tidskrift för konferensen Musik & Samhälle. - 2002-4622. ; 1, s. 52-60
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 26. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Spellistan som husapotek
- 2018
-
Ingår i: Musik och Samhälle IX. - Lund : Lund University.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
Spellistan som husapotek
- 2019. - 6
-
Ingår i: M&STE: Elektronisk tidskrift för konferensen Musik & Samhälle. - Lund : Lund University. ; :6, s. 14-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 28. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(författare)
-
“Together we can rock´n´roll”, Status Quo – a study of the career of a rock band
- 2006
-
Ingår i: Musikvetenskap idag.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main purpose of this essay is on one hand to try to find and explain the formula of success of the rock group Status Quo, and on the other to elucidate and explain the foundation and essence in the music made by Status Quo, but also to study how, if and why the foundation and essence have changed over the years. The method of investigation is partly based on a musical analysis of three albums from three different periods: Hello! (1973), Ain´t Complaining (1988) and Heavy Traffic (2002), and partly on a sociological study of the group’s career between 1962 and today, 2005.I run to the conclusion that the essence of Status Quo is the boogie-woogie comp on Fender guitar by Rick Parfitt, the riff on Francis Rossis´ Fender guitar in combination with the base, the piano and the drums. This has been the essence through all the years, even though it was more difficult to apprehend it during the 1980s. The group’s musical formula seems to be an introduction presented by a riff, a verbal verse and chorus. Then there is a guitar solo, where the song is stripped down to one or two instruments, only to be rebuilt before the last chorus and finally completed with an outroduktion. The simplicity is also a big part of the music of Status Quo and the main parts of the songs are based around three or four chords. I believe these aspects to be the basic foundations in the music made by Status Quo and have, depending on the fluctuations, remained the same during the four decades that Status Quo has been active. Due to lots of touring and heavy marketing Status Quo has become a people’s band, and I believe that this popularity along with the musical foundation is the main formula for their success.
|
|
| 29. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-, et al.
(författare)
-
Ämnesspråk i klassrummet
- 2018
-
Ingår i: Musikforskning idag 2018, Uppsala 13–15 juni. - Uppsala : Uppsala University. ; , s. 8-8
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som en del i ett större projekt om ämnesspråk vid Centrum för ämnesdidaktisk forskning vid Linnéuniversitetet (CÄHL), studerar vi ämnesspråket i högstadiets klassrumsundervisning i musik. Studien är deskriptiv till sin karaktär, och syftet är primärt att beskriva hur ämnesspråket i musikundervisningen på högstadiet gestaltar sig. Studien baseras på filminspelningar av sex lektioner i musik runt om i södra Sverige.Två centrala utgångspunkter för studien är att det finns ett ämnesspråk i musikundervisningen och att det är multimodalt till sin karaktär. Det vill säga att ämnesspråket inte enkelt kan beskrivas som något som sägs (verbalt) eller gestaltas genom olika skriftliga strategier (exv. på tavlan, i textmaterial och liknande).Vid Musikforskning i dag vill vi ge en överblick över vilka olika former av ”språk” (vardagligt,skolspråk, ämnesspråk, ”musikerspråk”, vetenskapligt språk) som förekommer i de lektioner vihar dokumenterat. Därefter vill vi beskriva de delar av materialet som vi har kategoriserat som ämnesspråk och ge exempel på hur vi arbetat med dem utifrån ett multimodalt perspektiv i vår analys. Mer specifikt analyserar vi det insamlade materialet utifrån ett social-semiotiskt perspektiv med fokus på vilka semiotiska resurser som lärarna använder sig av i sin undervisning.Studiens preliminära resultat visar att olika semiotiska resurser såsom tal, skrift, sång, instrumentspelande, gestik och liknande, ofta samverkar för att framföra ett innehåll i undervisningen. Dessutom samsas musikundervisningens ämnesspråk, med språk från andra domäner, såsom skolspråk, vardagsspråk, ”musikerspråk”, vetenskapligt språk.
|
|
