| 1. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(författare)
-
Vinterväghållning i de nordiska länderna : Statusrapport 2018
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de nordiska länderna är vinterväghållningen viktig för att kunna upprätthålla en god tillgänglighet och ett trafiksäkert vägsystem. Det innebär också att vinterväghållningen har en relativt stor andel av drift-och underhållsbudgeten för de nordiska länderna. Projekten som pågår syftar därför både till att kunna leverera en bra kvalitet på vinterväghållningen till trafikanterna och att det genomförs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. I de nordiska länderna pågår det projekt för att styra, planera, effektivisera, följa upp, informera och konsekvensbeskriva vinterväghållningen. Det pågår även utvecklingsprojekt gällande utrustningen för vinterväghållning, materialegenskaper och nya metoder för genomförandet för att bli effektivare och bidra till en lägre miljöpåverkan. De nordiska länderna har även startat upp projekt för att möta de nya möjligheterna med digitalisering och att säkerställa att det finns en hög kompetens i yrkeskåren. Styrning –Planläggning, genomförande och uppföljning av vinterväghållningenI norden är vinterväghållningen till stora delar konkurrensutsatt vilket för med sig ett behov av att ha ett kvalitativt underlag för planering och uppföljning av entreprenörerna. Den digitala utvecklingen bidrar till att skapa möjligheter till effektivare metoder för planläggning, att kvaliteten blir bättre vid genomförandet och kanske framförallt för en effektiv uppföljning av att rätt kvalitet levereras. I Danmark vidareutvecklas Vinterman, ett system för styrning och uppföljning av vinterväghållningen. Det är ett system som utgår från vinterväghållningen alla delar för att på ett systematiskt sätt strukturera och arbeta effektivt med helheten. Danmark har även ett antal projekt som syftar till att öka kvaliteteten och effektiviteten vid saltning. I Norge pågår också projekt som syftar till att effektivisera styrningen exempelvis ELRAPP och Vägväder, som båda syftar till att bidra till effektivare informationsinsamling för beslutsfattande i olika faser i styrningsprocessen. Det pågår även ett utvecklingsprojekt (Vinterdrift) som syftar till att på ett liknande sätt som danska Vinterman fånga helheten på ett strukturerat sätt för att kunna jobba effektivt med olika delar av vinterväghållningen. I Sverige pågår bl.a. Digital vinter som syftar till att bygga upp ett systemstöd för beslutsfattare, handlar exempelvis om att implementera tidigare projektresultat exempelvis från projektet RSI (Road Status Information) med övrigt underlag för att skapa ett bra beslutssystem. Det pågår även projekt som syftar till att effektivisera genomförandet av vinterväghållningen via dynamisk ruttplanering, där sträckprognoser används för att ruttoptimera vilken väg saltbilen ska köra och var åtgärderna behövs. Chauffören kan därefter koncentrera sig på att enbart köra bilen medan saltet sprids med hjälp från GPS på de sträckor där det riskeras att bli halt. Island har vinterväghållningen i egen drift på de statliga vägarna och har inte riktigt samma behov som övriga nordiska länder när det gäller styrning och uppföljning. De genomför ett utvecklingsprojekt som syftar till att internt bli effektivare i processen från arbetsorder –rapportering av utfört arbete –och att vaktcentralen får klartecken att vägen är åtgärdad. Syftet är att öka kvaliteten och effektiviteten så vägarna snabbt blir tillgängliga för trafikanten. I Finland genomförs bl.a. ett projekt för att implementera en ny entreprenadmodell, där utgångspunkten är en ökad samverkan mellan beställare och entreprenör. Pilotstudier har påvisat goda resultat framförallt när det gäller möjligheten att lösa akuta situationer på ett bra sätt. Finland ser även över kvalitetsnivåerna i vinterdriften där särskilt fokus ligger på näringslivets behov.KvalitetsutvecklingGenerellt pågår ett arbete i samtliga nordiska länder för att möte framtiden utmaningar med en kompetent arbetskraft som är grunden för en kvalitativ leverans. Ett exempel på ett sådant arbete är en fortsatt utveckling och implementering av samarbetet kring SIK (Skandinavisk infrastruktur kompetens). Ett annat är satsning på fortsatt forskning på vinterväghållning, vilket samtliga nordiska länder bidrar starkt till. Utveckling av ny utrustning och nya metoder för att genomföra vinterväghållningen pågår kontinuerligt. Inom denna utveckling så är trenden att genomföra åtgärderna på ett så miljömässigt sätt som möjligt allt viktigare, vilket många av de pågående projekten bidrar med. Det kommer också ett allt större behov av att utveckla utrustning och metoder för vinterdrift av cykelvägar. Exempelvis FoU Programmet BEVEGELE har inriktningen av att utveckla denna del för att göra gång-och cykel ett mer attraktivt val för trafikanterna.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(författare)
-
Vinterväghållning i de nordiska länderna : Statusrapport 2020
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de nordiska länderna är vinterväghållningen viktig för att kunna upprätthålla en god tillgänglighet och ett trafiksäkert vägsystem. Det innebär också att vinterväghållningen har en relativt stor andel av drift-och underhållsbudgeten för de nordiska länderna. Projekten som pågår syftar därför både till att kunna leverera en bra kvalitet på vinterväghållningen till trafikanterna och att det genomförs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.I de nordiska länderna pågår det projekt för att styra, planera, effektivisera, följa upp, informera och konsekvensbeskriva vinterväghållningen. Det pågår även utvecklingsprojekt gällande utrustningen för vinterväghållning, materialegenskaper och nya metoder för genomförandet för att bli effektivare och bidra till enlägre miljöpåverkan. Digitaliseringen ger nya möjligheter att mer systematiskt arbeta med vinterväghållningens olika delar från planering och styrning till uppföljning. De nordiska länderna har startat upp projekt för att möta de nya möjligheterna med digitalisering och att säkerställa att det finns en hög kompetens i yrkeskåren.I Danmarkpågår en fortsatt vidareutveckling av VINTERMAN, ett system för styrning och uppföljning av vinterväghållningen. Det är ett system som utgår från vinterväghållningens alla delar för att på ett systematiskt sätt strukturera och arbeta effektivt med helheten. Danmark har exempelvis ett antal projekt som syftar till att öka kvaliteteten och effektiviteten vid saltning, bland annatpågår ett projekt som syftar till att via GPS kunna anpassa spridning och dosering efter prognoser från VINTERMAN.Finlandnyttjar ett uppföljningssystemför vinterväghållningen som benämns HARJA. Det lanserades år 2018 och samlar bland annat in data i realtid och smärre utveckling av görs vidbehov. Finland har även utvecklingsprojekt för att implementera en ny entreprenadmodell, där utgångspunkten är en ökad samverkan mellan beställare och entreprenör. Pilotstudier har påvisat goda resultat framförallt när det gäller möjligheten att lösa akuta situationer på ett bra sätt. Finland har även implementerat nya kvalitetsnivåer i vinterdriften,där särskilt fokus ligger på näringslivets behov ochtunga transporterIslandhar vinterväghållningen i egen drift på de statliga vägarna och har inte riktigt samma behov som övriga nordiska länder när det gäller utveckling av system för styrning och uppföljning. De utvecklar en ny plattform för driftledningen som syftar till att öka kvaliteten och effektivisera arbetet. Målsättningen är att öka den interna effektiviteten och att det ska bidra till en ökad tillförlitlighet och säkerheten, vilket bidrar till en ökad trafikantnytta.I Norgepågår också projekt som syftar till att effektivisera styrningen exempelvis ELRAPP och VEGVÆR, där båda syftar till att bidra till effektivare informationsinsamling för beslutsfattande i olika faser i styrningsprocessen. ELRAPP syftar till att bidra till effektivisering både för Statens Vegvesenoch Entreprenören. Det är ett digitalt system som hanterar allt från styrning till leverans-uppföljning. Det pågår för tillfället utvecklingsprojekt för att förbättra och vidareutveckla systemet. Det pågår även utveckling av VEGVÆR som är ett system för att hantera väderinformation och skapa prognoser för förhållande på vägen.I Sverigeutvecklas DIGITAL VINTERsom syftar till att bygga upp ett systemstöd för beslutsfattare. Det handlar om att skapa förutsättningar för att vidta rätt halkbekämpningsåtgärder i rätt tid för att upprätthålla säkra och framkomliga vägar. DIGITAL VINTER syftar äventill att skapa goda förutsättningar för att göra tillförlitlig leveransuppföljning och bidra till mer optimerade kravnivåer när det gäller vinterväghållning. Ett pågående projekt är att implementera en delmängd av resultaten från projektet DIGITAL VINTERVÄGLAGSINFORMATION. Det förväntas bidra till en bättre leveransuppföljning och därmed en jämnare kvalitet på vinterväghållningen.Utveckling av ny utrustning och nya metoder för att genomföra vinterväghållningen pågår kontinuerligt. Inom denna utveckling såär trenden att genomföra åtgärderna på ett så miljömässigt sätt som möjligt allt viktigare, vilket många av de pågående projekten bidrar med. Det kommer också ett allt större behov av att utveckla utrustning och metoderför vinterdrift av cykelvägar. Exempelvis FoU-programmet BEVEGELE har inriktningen av att utveckla denna del för att göra gång-och cykel ett mer attraktivt val för trafikanterna.
|
|
| 3. |
- Bengtsson, Rikard, et al.
(författare)
-
Stable peace in the Baltic Sea region: Prospects and problems
- 2002
-
Ingår i: Cooperation or competition? : a juxtaposition of research problems regarding security in the Baltic Sea Region. - 917183897X - 9189315111 ; , s. 34-41
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The end of the Cold War and the subsequent dismantling of the Soviet Union has brought about fundamental changes in the Baltic Sea region in the last decade. In view of these developments, this article addresses two central questions when it comes to Baltic Sea security—how can the current peace in the Baltic Sea region be characterized and what are the prospects and problems involved in achieving lasting and high-qualitative peace in the future?
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Doeser, Fredrik
(författare)
-
In Search of Security After the Collapse of the Soviet Union : Foreign Policy Change in Denmark, Finland and Sweden, 1988-1993
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to explain the evolution of foreign policy in Denmark, Finland and Sweden with regard to Western security cooperation between 1988 and 1993. The study sets out to test two theoretical perspectives on the security cooperation policies of these three small states. The external political perspective is based on the idea that foreign policy is determined by the challenges of a state’s external political environment. The domestic political perspective is based on the idea that phenomena at the domestic level of the state have an impact on how governments cope with external constraints. The primary theoretical ambition is to integrate the findings from these two analyses in order to further an understanding of the mechanisms of foreign policy change in small states.In order to study the relationship between the environment and foreign policy change, the author applies a perceptual approach, which means that his intention is to explain foreign policy action on the basis of the perceptions actors have of the environment.The author draws a number of conclusions with regard to the mechanisms of foreign policy change. First, a perceptual approach is needed in order to analyze a state’s specific responses to international political change. Second, domestic factors are not only important for foreign policy in general but also for the evolution of security cooperation policy in small states under conditions of fundamental shift in the international system. Third, it is possible to attribute some degree of relative explanatory power to external factors and to assign a range of different roles to domestic factors. Fourth, governments of Western democratic small states pay relatively equal attention to external and domestic considerations when making their foreign policies. However, depending on the situation, the relative potency of external and domestic factors can vary.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jonzén, Niclas, et al.
(författare)
-
Rapid advance of spring arrival dates in long-distance migratory birds
- 2006
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 1095-9203 .- 0036-8075. ; 312:5782, s. 1959-1961
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Several bird species have advanced the timing of their spring migration in response to recent climate change. European short-distance migrants, wintering in temperate areas, have been assumed to be more affected by change in the European climate than long-distance migrants wintering in the tropics. However, we show that tong-distance migrants have advanced their spring arrival in Scandinavia more than short-distance migrants. By analyzing a long-term data set from southern Italy, we show that long-distance migrants also pass through the Mediterranean region earlier. We argue that this may reflect a climate-driven evolutionary change in the timing of spring migration.
|
|
| 8. |
- Jonzén, Niclas, et al.
(författare)
-
Response to comment on "Rapid advance of spring arrival dates in long-distance migratory birds"
- 2007
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 1095-9203 .- 0036-8075. ; 315:5812, s. 598-598
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Both's comment questions our suggestion that the advanced spring arrival time of long-distance migratory birds in Scandinavia and the Mediterranean may reflect a climate-driven evolutionary change. We present additional arguments to support our hypothesis but underscore the importance of additional studies involving direct tests of evolutionary change.
|
|
| 9. |
- Karlsson, Michael, et al.
(författare)
-
A Comparative Perspective
- 2001
-
Ingår i: Finnish and Swedish security. - Stockholm : Swedish National Defence College. ; , s. 226-229
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Karlsson, Michael, et al.
(författare)
-
Sweden and the Baltic States
- 2001
-
Ingår i: Finnish and Swedish Security. - Stockholm : Swedish National Defence College. ; , s. 180-203
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
- Knudsen, Endre, et al.
(författare)
-
Characterizing bird migration phenology using data from standardized monitoring at bird observatories
- 2007
-
Ingår i: Climate Research. - : Inter-Research Science Center. - 1616-1572 .- 0936-577X. ; 35:1-2, s. 59-77
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Long-term data from standardized monitoring programmes at bird observatories are becoming increasingly available. These data are frequently used for detecting changes in the timing of bird migration that may relate to recent climate change. We present an overview of problematic issues in the analysis of these data, and review approaches to and methods for characterizing bird migration phenology and its change over time. Methods are illustrated and briefly compared using autumn data on garden warbler Sylvia borin from a standardized mist-netting programme at Lista bird observatory, southern Norway. Bird migration phenology is usually characterized rather coarsely using a small number of sample statistics such as mean, median and selected quantiles. We present 2 alternative approaches. Smoothing methods describe the within-season pattern in the data at an arbitrary level of detail, while fitting a parametric seasonal distribution curve offers a coarse description of migration phenology relatively robust to sampling effects. Various methods for analyzing linear trends in the timing of bird migration are reviewed and discussed. Exploratory studies using long-term data gathered at bird observatories can yield more detailed insight into the phenomenon of bird migration and how phenologies relate to climate. Methodological advances are needed, particularly in order to better characterize the shape of phenological distributions and separate between sampling effects and 'true' phenology.
|
|
| 12. |
- Knudsen, Olav F., et al.
(författare)
-
IMO legislation and its implementation : Accident risk, vessel deficiencies and national administrative practices
- 2011
-
Ingår i: Marine Policy. - : Elsevier. - 0308-597X .- 1872-9460. ; 35:2, s. 201-207
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article takes as its point of departure the apparently contradictory findings in recent research about accident rates in shipping and IMO implementation records. It is argued here that although IMO conventions have probably greatly improved shipping safety, they cannot credibly be held to be the chief cause of reduced accident rates as claimed in a recent Marine Policy article, when the documented failures of flag state and port state implementation continue to leave vessels sailing with grave deficiencies. The present analysis posits and corroborates a cluster of linked tendencies that jointly undermine IMO implementation. The core problem is IMO’s weak connection to the national maritime administrations, leading to broadly discretionary practices, exacerbated by language difficulties. Adding new rules is no panacea, as new rules in some cases negatively affect the functioning of existing regulations, and sometimes seem motivated mainly to show political alertness. The structural weakness of the IMO/member state link is the core implementation problem that urgently needs to be dealt with if marine safety is to be improved. The concluding section proposes a reform to bring the IMO out of this conundrum and ensure effective implementation.
|
|
| 13. |
- Knudsen, Olav Fagerund
(författare)
-
Nordic perspectives on Baltic security : A view through diagnostic statements
- 1999
-
Ingår i: International Politics. - 1384-5748 .- 1740-3898. ; 36:1, s. 89-112
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the first post-Cold War decade, Nordic states' policymakers were confronted by fundamental changes in their security environment - with Soviet dismemberment being pushed by, and leading to the renewed independence of the three Baltic states. This situation required the immediate concern and attention of Nordic states around the Baltic. New, emerging regional ties, dependencies and guarantees are important from a policy standpoint, and vital if we are to understand the construction of security relationships writ large. How were Estonia, Latvia and Lithuania viewed by top Finnish, Swedish, Norwegian and Danish foreign policymakers? How can we explain similarities and differences among Nordic perspectives of Baltic security? Rather than gauging these perspectives through the aggregate behavior of states, policymakers' pronouncements are the empirical foundation of this analysis, focusing on their 'diagnostic statements' in interviews, speeches and writings. Swedish and Finnish positions on the security of the Baltic states are found to differ in significant respects from Norwegian and Danish assessments; the former's proximity is an evident feature in diagnostic statements, and the simple but powerful explanatory role of geography is clear.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Rodin, Johnny, 1972-
(författare)
-
Rethinking Russian Federalism : The Politics of Intergovernmental Relations and Federal Reforms
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Russia federalism and the design of federal institutions have been greatly debated topics ever since the beginning of the 1990s. When the newly elected Russian president Vladimir Putin introduced a number of federal reforms in May 2000 it represented the culmination of a debate on federalism that had been triggered by the political and economic crisis of 1998. In many ways these reforms entailed a different perspective on federalism, or in the terminology of this thesis a new “federal paradigm”, from the one that had dominated most of the Yeltsin era. At the same time the relations between federal and regional authorities, often referred to as intergovernmental relations, appeared to become less confrontational and fragmented than before. This work examines this latest stage in the Russian state-building process.In particular two elements are scrutinized. The first is the shift of federal paradigms that the federal reforms reflected. Combining organisation theory and historical institutionalism it is argued that the origins of federal paradigm shifts often can be traced to the federal system itself. In Russia the failure of the federal system manifested through the political and economic crisis of 1998 changed many governmental actors’ views on federalism. However, it was not until Putin became president that the new federal paradigm could consolidate.The second element concerns the connections between the new federal paradigm and the mode of intergovernmental relations. This work presents the argument that the way in which federalism is interpreted and conceptualised by governmental actors is important for the variation of intergovernmental relations across and within federal systems. Deriving from federal theory and some comparisons with other federal systems it is concluded that the federal paradigm that Putin represented in his first presidential term was on the whole more conducive for coordinate intergovernmental relations, at least in the short term.
|
|
