| 1. |
- Cox, Peter, et al.
(författare)
-
Conclusion
- 2020
-
Ingår i: The politics of cycling infrastructure : Spaces and (In)Equality - Spaces and (In)Equality. - 9781447345152 ; , s. 235-238
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Cox, Peter, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2020
-
Ingår i: The politics of cycling infrastructure : Spaces and (In)Equality - Spaces and (In)Equality. - 9781447345152 ; , s. 1-14
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 5. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
(In)capacity to implement measures for increased cycling? Experiences and perspectives from cycling planners in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Journal of Urban Mobility. - : Elsevier BV. - 2667-0917. ; 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article seeks to explore and analyse the capacity of Swedish municipalities to implement measures for increased cycling. Through the concept of local capacity and against the backdrop of interviews with local cycle planners, the aim of the article is to gain deeper insights into cycle planners’ experiences and perspectives on what the possibilities, obstacles and challenges are as regards achieving the aims of increased cycling. Although the interviews reveal that all capacity dimensions are important, financial and political capacity seem to be the most crucial dimensions. These two dimensions are also the ones that differentiate most between included municipalities, and thus also influence the local capacity. High staffing, earmarked funding, and a shift from the car to a sustainable mode of transport norm are all capacity-building measures. There also seem to be overarching difficulties in developing vertical linkages with the SwedishTransport Administration to increase the municipal capacity. The authority's responsibility for funding, operating, and maintaining the national public cycle network, and a lack of will to find common solutions are perceived as challenging by many municipalities. Greater consensus and collaboration between municipalities and the Swedish Transport Administration must be achieved to fulfil national and local policy aims on cycling.
|
|
| 6. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport syftar till att översiktligt rapportera resultaten från forsknings-projektet CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional Arbetspendling. Rapporten sammanfattar de olika delar som utgjort projektet som pågått under perioden 2019–2022.Tidigt i projektet genomfördes en litteraturstudie. I ett andra skede i forskningsprocessen genomfördes dels studier av policydokument, dels intervjuer med planerare, strateger och politiker. I ett avslutande skede av projektet arrangerades en workshop.En slutsats av studien var att både behovet av koordinering mellan olika aktörer och planeringsnivåer och behovet av ändrad inriktning gör det svårt att gå från mål och strategi till praktik och genomslag i planeringen. Trots det är det nödvändigt att försöka hitta sätt att överkomma dessa barriärer om mål om kombinerat och hållbart resande ska kunna nås. En nyckelfråga handlar om ansvarsfördelningen mellan aktörer och att få till stånd ett tydligare helhetsperspektiv på kombinerade resor.
|
|
| 7. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport syftar till att översiktligt rapportera resultaten från forskningsprojektet CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional Arbetspendling. Rapporten sammanfattar de olika delar som utgjort projektet som pågått under perioden 2019–2022.Tidigt i projektet genomfördes en litteraturstudie (K2 Working Paper 2021:15). Den visade bland annat att en välfungerande integrering av cykel och kollektivtrafik kan fungera som ett transportmedel genom kombinationen av de enskilda transportsättens fördelar. Synergierna mellan transportslagen har potential att göra kombinerad mobilitet konkurrenskraftig gentemot bilen gällande i) pris, ii) hastighet och iii) tillgänglighet. I den befintliga forskningen på området framhålls flera fördelar med ett kombinerat resande, bland annat kan det bidra till ökad folkhälsa, minskad trängsel, utsläpp och buller samt till en utvidgad och större arbetsmarknad. Men för att kombinationsresor ska fungeramåste alla delar i hela-resan-perspektiv fungera och i det avseendet spelar planering och organisering en betydelsefull roll. Med kombinationsresor ökar kraven på koordinering och sömlösa övergångar, såväl under själva resan som mellan olika aktörers insatser och ansvarsområden.I ett andra skede i forskningsprocessen genomfördes dels studier av policydokument, dels intervjuer med planerare, strateger och politiker. Dokumentstudien visade hur kombinerade resor framträder i policy, vilka mål som finns för dem eller som de väntas bidra till, samt hur de relaterar till strategiska handlingsinriktningar (om sådana kopplingar finns). Intervjuerna syftade till att kartlägga och fördjupa förståelsen av olika aktörers perspektiv och intressen i relation till kombinerat resande. Av intervjuerna framgår att kombinerade resor mellan cykel och kollektivtrafik hittills inte har varit ettprioriterat område i praktiken, trots att målsättningar finns i regionala utvecklingsstrategier. Inom kollektivtrafikområdet har fördubblingsmålet stått i centrum och i detta arbete har cykeln snarare setts som ett hinder för att uppnå en högre marknadsandel för kollektivtrafiken än som ett medel att nå övergripande regionala mål. Även om det har funnits strategiska initiativ att utreda frågan och forma visioner för kombinerat resande inom Skånetrafiken – ett arbete som i regel burits av enskilda strateger – ges en entydig bild att dessa initiativ inte har fått genomslag. Det indikerar ett svagt mandat att omsättaövergripande handlingsinriktningar i praktiken och ett svalt politiskt intresse. Ytterligare en svårighet är beroenderelationer mellan olika planeringsnivåer och organisationer, främst mellan kommuner, Region Skåne och Trafikverket, men även inom Region Skåne. Även om Trafikverket och kommuner i olika grad arbetar med att förbättra möjligheterna att ta sig med cykel till och från hållplats och station finns det fortfarande en betydande förbättringspotential avseende exempelvis ett sammanhängande och gent cykelnät. I ett avslutande skede av projektet arrangerades en workshop. Ett resultat av den var att många deltagare delade uppfattningen att det finns en stor potential för Region Skåne att arbeta med kombinationen cykel och kollektivtrafik, bland annat eftersom det finns ettväl utbyggt järnvägsnät i Skåne. Flera ansåg också att regionen har gjort betydelsefulla insatser för att främja cykling samt att det på många platser är relativt korta avstånd. I dagsläget finns emellertid ingen aktör som har ansvar för helheten avseende kombinationen cykel och kollektivtrafik vilket försvårar genomförandet av antagna strategier. Enligt workshop-deltagarna är ytterligare en försvårande omständighet att bilnormen fortfarande är stark, vilket bland annat yttrar sig i motstridiga planeringsinitiativ och oklara prioriteringar. Kommuner satsar ofta på både bil och cykel och det finns sällan en tydlig vilja eller önskan att prioritera ner biltrafik till förmån för hållbara färdsätt.En slutsats av studien var att både behovet av koordinering mellan olika aktörer och planeringsnivåer och behovet av ändrad inriktning gör det svårt att gå från mål och strategi till praktik och genomslag i planeringen. Trots det är det nödvändigt att försöka hitta sätt att överkomma dessa barriärer om mål om kombinerat och hållbart resande ska kunna nås. En nyckelfråga handlar om ansvarsfördelningen mellan aktörer och att få till stånd ett tydligare helhetsperspektiv på kombinerade resor.
|
|
| 8. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Planering för strategisk cykelinfrastruktur : Resultat från en intervjustudie
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagens samhälle med klimatförändringar och miljöproblem ses cykeln som ett allt viktigare transportmedel för att minska bilanvändning. Trafikverket konstaterade att ökad cykling medför stora vinster för samhället, inte minst för miljön. Således borde cykel prioriteras allt mer i planeringen, vilket inte alltid görs. Hur man planerar cykelinfrastruktur och vad som klassas som bra eller dålig cykelinfrastruktur kan skilja sig mellan olika kommuner, inte minst beroende på kommunens storlek, planeringstradition och liknande. Föreliggande rapport är slutprodukten av projektet som handlar om möjligheter och svårigheter för kommunerna att implementera strategisk cykelinfrastruktur i Sverige. Vidare syftar rapporten till att ge kommuner rekommendationer om hur de arbeta vidare med frågorna och förslag på hur de kan övervinna eventuella svårigheter. Syftet med denna rapport inom projektet ”Planering för strategisk cykelinfrastruktur” är att analysera hur kommunerna idag arbetar med planering av strategisk cykelinfrastruktur och vilka möjligheter och hinder planerare möter i deras arbete kring dessa frågor. Mer konkret handlar studien om vilka åtgärder som tjänsteman med ansvar och engagemang för cykling bedömer som viktigast för att öka cyklandet och deras erfarenheter av att få sådana åtgärder genomförda. För att uppnå det ovannämnda syftet genomfördes en intervjustudie bland städer, kommuner och regioner som deltar i organisationen Svenska Cykelstäder – en organisation bestående av 31 kommuner samt fyra regioner och som framhåller att de målmedvetet arbetar för ökad och säkrare cykling. En slutsats i rapporten är att bilnormen fortfarande är stark. En illustration av detta är att det är problematiskt att förbättra och utveckla infrastrukturen för cykel på bekostnad av bilen. Dock är möjligheterna betydligt större att prioritera cykel vid nybyggnation där förutbestämda vanor och rutiner som är svåra att förändra ännu inte är fastlagda. Detta kan ses som en möjlighet att åtminstone vid nya utvecklingsprojekt förbättra cykelinfrastrukturen i svenska kommuner. Ytterligare en slutsats är att vissa kommuner, trots svårigheter, är långt framme i arbetet med att främja cykel och att de på enförhållandevis bred front arbetar aktivt med åtgärder för ökad cykling såsom förbättrad och mer cykelinfrastruktur i form av cykelvägar- och parkeringar, åtgärder för att prioritera cykel framför bil samt beteendepåverkande åtgärder. En tredje slutsats är att det finns kommuner som är medlemmar i organisationen Svenska Cykelstäder där prioriteringen av cykel trots medlemskapet inte verkar stå högst upp på den trafikpolitiska agendan. Rapporten avslutas med en rad rekommendationer som grundar sig på forskningen som genomfördes i detta projekt och inte enbart på intervjustudien som genomfördes inför denna rapport. Dessa behandlar samverkan mellan kommunerna, mellan kommunernaoch regionerna och mellan kommunerna och Trafikverket. Vidare ekommenderasnationella standarder för utformningen av cykelinfrastruktur som grundar sig på aktuell forskning. Utöver detta rekommenderas att cykelns betydelse i olika dokument borde öka och bilens betydelse borde minska.
|
|
| 9. |
- Donalds, Emilia, et al.
(författare)
-
Nya resmönster efter Covid-19 – Ett nytt sätt för visionärt transportområde?: En litteraturstudie om pandemins långsiktiga påverkan på resande
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte har varit att genom en litteratursammanställning ta reda på hur forskningsområdet har sett att Covid-19-pandemin kan bidra till varaktiga förändringar i resande och transporter. Flera trender etablerades eller förstärktes under pandemin, men det är svårt att med säkerhet avgöra om de kommer hålla i sig. Ett problem som vi har sett är att det finns för lite data för att utveckla nya modeller och prognostiseringar som är trovärdiga. I litteraturen beskrivs de direkta effekterna av digital tillgänglighet kunna minska behovet av en relativt stor mängd resor. Däremot kan de mer svårberäknade indirekta effekterna av digital tillgänglighet ha motsatt effekt på det totala trafikarbetet, genom ökade möjligheter för andra typer av resor och transporter. För att motverka de risker som finns med digital utveckling behöver digital tillgänglighet och anpassade mobilitetslösningar utanför städerna ges större uppmärksamhet och jämlikhet, jämställdhet och demokratiska ideal prägla utvecklingen. De trender i förändrade boendepreferenser som syntes redan innan pandemin har på senare tid förstärkts, vilket gör att landsbygdskommunernas befolkningsminskning kan bli mindre omfattande än väntat. Pendlingskommunernas befolkningsutveckling har visat på en svag uppåtgående trend medan storstäderna ansetts mindre attraktiva att flytta till. Dessa trender kan få betydande påverkan på pendlingstrafiken på lång sikt. Gällande färdmedlens fördelning efter pandemin konstateras att bilen fortfarande dominerar och utgör nästan 80 procent av inrikesresorna. Järnvägsföretagen är hårt drabbade av pandemin och kollektivtrafiken har fortfarande inte återhämtat sig ekonomiskt. Kollektivtrafiken står dessutom inför ytterligare stora utmaningar, såsom lågkonjunktur och ett osäkert omvärldsläge, samtidigt som ett permanent minskat arbetsrelaterade resande till följd av pandemin försvårar för kollektivtrafikens återhämtning. Avslutningsvis har det framtida resandet beskrivits som beroende av hur pandemins destabilisering av tidigare resmönster tas tillvara. I litteraturen diskuteras pandemin som möjlighet för aktörer att förändra gamla mönster och det konstateras att huruvida pandemin resulterar i positiva eller negativa effekter för hållbart resande och transporter är beroende av samlade åtgärder och en aktiv hållbar omställning.
|
|
| 10. |
- Ekblad, Hampus, et al.
(författare)
-
Bicycle planning – A literature review
- 2016. - 300
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Increased bicycling is of great importance for a sustainable transport system. This report is the result of a literature study concerning how different factors associated with bicycle planning influence the propensity to choose the bicycle for transportation. The literature study was carried out in the search engine GoogleScholar and only scientific papers, articles and books were included. Through this literature review, knowledge has been gathered concerning bicycleplanning, policies and other factors that influence the use of the bicycle in daily transport. Through the literature study it became evident that the attractiveness of the bicycle should be seen in relation to the car. If it is more attractive to use motorised modes of transport (e.g. through parking norms, costs, level of service) it will be hard to convince people to use the bike instead of the car. It also became clear that there are big differences in how research concerningbicycling and bicycle planning is conducted and there is e.g. no research based on before- and after studies. Despite this, the results are often very consistent. For instance, the results show that the bicycle infrastructure is of great importance. This implies that if appropriate infrastructure is build people tend to use the bicycle more often. In terms of policy, the time factor seems to be an important issue. This in turn implies, with policies and strategies being consistent over longer time intervals, the impact on the use of the bicycle increases.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Haustein, Sonja, et al.
(författare)
-
A comparison of cycling cultures in Stockholm and Copenhagen
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Sustainable Transportation. - : Informa UK Limited. - 1556-8334 .- 1556-8318. ; 14:4, s. 280-293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study focuses on two central Scandinavian cities – Copenhagen and Stockholm – that are generally thought to be culturally close but have deviated with respect to cycling policies and infrastructure. Based on a survey including inhabitants of Copenhagen (n¼1110) and Stockholm (n¼1191), this study investigated whether cyclists in Copenhagen and Stockholm experience thetransport systems in the two cities differently, and to what extent cycling perceptions can explain differences in cycling level (minutes of cycling) among cyclists. Cycling levels are much higher in Copenhagen than Stockholm, and cyclists in Copenhagen perceive a higher prioritization in traffic, feel safer, and perceive a higher ability to reach their destinations by bike. Using ordered logitmodels, we examined the effect of different factors on cycling level among cyclists in both cities. Those who live in Copenhagen have higher levels of cycling even when other independent variables are included in our model. Other significant factors were employment, which increased cycling, and car access, which decreased cycling. Being female was related to higher cycling levels in Copenhagen, but not in Stockholm. The only significant cycling perception was the perceived ease and feasibility of getting to important destinations by bicycle (cycling autonomy). Results of a similar analysis including non-cyclists led to comparable results. The results suggest that differences in cycling levels between the two cities are related to the overall mobility culture of the two cities (in particular different policies, norms and infrastructure), while individual/micro-level factors, appear rather inadequate for understanding urban differences.
|
|
| 13. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Lunds Kommun Klimatpolitiska råd: Rapport 2023
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förra året utsåg EU-kommissionen Lund till en av 100europeiska städer som ska bli klimatneutrala till 2030.Det är en utmärkelse som förpliktigar, särskilt i en tiddå klimatpolitiken på nationell nivå tappar styrfart(Klimatpolitiska rådet 2023). Lunds kommun har redangjort mycket som är bra, men både kan och behövergöra mer för att uppnå egna klimatmål och för att varaett föredöme för andra städer och kommuner som intekommit lika långt. Kommunen pekar på tre områdensom centrala i omställningsarbetet. Det handlar om 1)transporter, 2) cirkulär ekonomi, och 3) energi.Lunds kommuns klimatpolitiska råd (Rådet) bildadeshösten 2018 med uppdrag att utvärdera om kommunenssamlade politik är förenlig med de klimatmål somantagits av kommunfullmäktige. Utvärderingen presen-teras årligen i en rapport som granskar olika aspekterav kommunens klimatarbete. Rådet består av forskarefrån Lunds universitet och SLU Alnarp. Utav rådets sexmedlemmar är fem nya sedan den förra rapporten. Rådetuppskattar förtroendet att utvärdera kommunens klimat-arbete men är samtidigt ödmjuka inför komplexiteten iuppdraget. Ambitionen för Rådet är att vara en “kritiskvän” som är konstruktiv och lösningsorienterad.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Johansson, Erik, et al.
(författare)
-
Evaluation of public transport: regional policies and planning practices in Sweden
- 2017
-
Ingår i: Urban, Planning and Transport Research: An Open Access Journal. - 2165-0020. ; 5:1, s. 59-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper analyses regional public transport planning in Sweden. The aim is to provide an insight into how policy objectives are translated into action and to investigate how public transport measures are evaluated. The analysis is based on interviews with civil servants in five Swedish regions. Cost-benefit analysis is sparsely used (if ever) and the results further indicate that planning and evaluation of public transport is to a large extent centred around monitoringon-going trends, e.g. patronage and market share. Such information seems policy-relevant, i.e. is commonly asked for by the political level. The informants do ask for more knowledge regarding various effects (mainly social). However, it is less certain whether or not this knowledge would be used for economic evaluation. Regional and local public transport systems are complex, and intrinsically linked to land use and long-term regional ambitions. Instead of asking how public transport planning should be carried out, following CBAanalyses, we should perhaps ask how the economic analysis could be tuned so that it becomes relevant for public transport planning. We foresee that the broader role of the public transport system will increase goal conflicts between, and within, authorities.
|
|
| 16. |
- Jonsson, Thomas, et al.
(författare)
-
Effektsamband för gående och cyklisters säkerhet - litteraturstudie
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en litteraturstudie om trafiksäkerhetseffekter av åtgärder med avseende på cyklisters och gåendes säkerhet. Åtgärder som behandlas i denna rapport är fysiska åtgärder, samt drift- och underhållsåtgärder. Syftet med rapporten är att sammanställa empirisk kun-skap om trafiksäkerhetseffekterna av olika åtgärder för gång- och cykeltrafik. Åtgärderna delades in i tre grupper, nämligen åtgärder i anslutning till bilnät på sträcka (inkl. korsningar), åtgärder i anslutning till bilnät för korsande av bilnät och åtgärder friliggande från bilnät. Data som använts i litteraturen som studerades blev analyserat, då det ofta är olika datakällor som ligger bakom själva studierna i litteraturen. Dessutom förekommer olika rap-porteringsgrader vid olyckor, vilket gör det ännu viktigare att bedöma litteraturen efter bakomliggande datorkällor. Vidare ger rapporten en översyn över metodiken för att kunna kombinera olika åtgärdseffekter. Slutligen utmynnar rapporten i ett verktyg för att lättare kunna bedöma olika åtgärdernas effekter på cyklisters och gåendes trafiksäkerhet.
|
|
| 17. |
- Karlson, Marianne, et al.
(författare)
-
Understanding institutional enablers and barriers to thedissemination of MaaS: A tentative framework
- 2017
-
Ingår i: ICoMaaS 2017 Proceedings.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- With a continued global urbanisation trend and increasing demand for transportation with consequences interms of, for example, congestion, emissions, and noise, urban mobility is a major challenge for the future.Mobility-as-a-Service (MaaS) has been argued as part of the solution by contributing to reducing the use ofprivate cars and increasing the use of public transport and ride sharing services: “MaaS has the potentialto fundamentally change the behaviour of people in and beyond cities, hence it is regarded as the biggestparadigm change in transport since affordable cars came into the market” (maas-alliance.eu). However,even though a number of initiatives have been taken, including pilots which have shown positive outcomes(see e.g., Karlsson et al., 2016), the implementation of MaaS has been slow.Different sources refer to different challenges. The purpose of the project ‘Institutional Frameworks forIntegrated Mobility Services in Future Cities’ (IRIMS) is to determine how, and to what extent, existinginstitutional factors affect the further development of MaaS. The project aims to provide suggestions for howinstitutions can be modified to enable the implementation of MaaS to contribute to sustainable mobility. Thispaper presents part of the work: a tentative framework, intended to support the analysis of the institutionalfactors that facilitate or create barriers to the further development and dissemination of MaaS (see alsoMukhtar-Landgren et al., 2016).
|
|
| 18. |
- Karlsson, Marianne, 1956, et al.
(författare)
-
Development and implementation of Mobility-as-a-Service : A qualitative study of barriers and enabling factors
- 2020
-
Ingår i: Transportation Research, Part A: Policy and Practice. - : Elsevier BV. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 131, s. 283-295
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mobility-as-a-Service (MaaS) has been argued as part of the solution to prevalent transport problems. However, progress from pilots to large-scale implementation has hitherto been slow. The aim of the research reported in this paper was to empirically and in-depth investigate how, and to what extent, different factors affect the development and implementation of MaaS. A framework was developed, with a basis in institutional theory and the postulation that formal as well informal factors on different analytical levels (macro, meso and micro) must be considered. The research was organised as a multiple case study in Finland and Sweden and a qualitative approach was chosen for data collection and analysis. A number of factors with a claimed impact on the development and implementation of MaaS was revealed. At the macro level, these factors included legislation concerning transport, innovation and public administration, and the presence (or not) of a shared vision for MaaS. At the meso level, (the lack of) appropriate business models, cultures of collaboration, and assumed roles and responsibilities within the MaaS ecosystem were identified as significant factors. At the micro level, people’s attitudes and habits were recognised as important factors to be considered. However, how the ‘S’ in MaaS fits (or not) the transport needs of the individual/household appears to play a more important role in adoption or rejection of MaaS than what has often been acknowledged in previous papers on MaaS. The findings presented in this paper provide several implications for public and private sector actors. Law-making authorities can facilitate MaaS developments by adjusting relevant regulations and policies such as transport-related subsidies, taxation policies and the definition of public transport. Regional and local authorities could additionally contribute to creating conducive conditions for MaaS by, for example, planning urban designs and transport infrastructures to support service-based travelling. Moreover, private actors have key roles to play in future MaaS developments, as both public and private transport services are needed if MaaS is to become a viable alternative to privately owned cars. Thus, the advance of MaaS business models that benefit all involved actors is vital for the prosperity of the emerging MaaS ecosystem.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Kazemzadeh, Khashayar, et al.
(författare)
-
Electric bike (non)users’ health and comfort concerns pre and peri a world pandemic (COVID-19): A qualitative study
- 2021
-
Ingår i: Journal of Transport & Health. - : Elsevier BV. - 2214-1405. ; 21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The unprecedented COVID-19 pandemic affects different domains of society,including the transport system. Due to the impacts of social distancing, research concerningelectric bike (e-bike) applications and non(user) health and comfort concerns is needed. Thisresearch aims to understand the health and comfort concerns of e-bike (non)users in both pre (PR)and peri (PE) pandemic situations and explore how the PE situation triggers (non)users to use e-bikes.Methods: An interpretive description qualitative method in the form of semi-structured interviewswas used to gather the empirical material for this research.Results: Twenty-three (non)user participants were interviewed in the PR situation, and 12 of theseparticipants were interviewed again in the PE situation. The comfort provided by the e-bike didnot outweigh its cost as a factor for nonusers considering investing in the e-bikes in the PR situation.However, nonusers acknowledged that e-bikes can serve as substitutes for public transportby eliminating social interactions and consequently potential health concerns, in addition toproviding comfortable mobility. E-bike users were in agreement concerning physical activity andthe health benefits of using e-bikes in the PR situation. Their opinions differed slightly, as womenplaced less emphasis on the physical activity provided by e-bike use. However, gender opinionsconverged regarding health concerns about using public transport in PE situations. Infrastructurefacilities and e-bike performance are evident as users’ comfort concerns in the PE situation.Conclusion: The results highlight the role of the e-bike in PE situations as a reliable transport modeand suggest that there is considerable potential for e-bikes as substitutes for public transport inthe post-pandemic situation. The findings are applicable to e-bike level-of-service studies in orderto provide an overview of the user’s experience of comfort.
|
|
| 23. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Aktiva och hälsosamma transporter
- 2021
-
Ingår i: Omstart för kollektivtrafiken: idéer för en hållbar framtid. - Lund : K2. ; , s. 138-144
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att minska trafikens klimatpåverkan, förbättra folkhälsan, minska antalet människor som skadas eller dör i trafiken och bättre ta tillvara gemensamma ytor i städerna behöver stads- och trafikplaneringen förändras och transportsystemen utvecklas i en mer hållbar riktning. Under pandemin har fler valt att gå och cykla. För att nu ta tillvara omställningen, med en större andel trafikanter som väljer aktiva och hälsosamma transportmedel, behöver vi snabbt verka för att det ska vara attraktivt och tryggt att fortsätta röra sig till fots och på cykel.För att fler ska välja att transportera sig till fots och på cykel vid längre resor är det en nyckelfråga att gång och cykling går att kombinera med en väl fungerande kollektivtrafik. Säkra och effektiva gång och cykelvägar i anslutning till hållplatser och stationsområden, säkra cykelparkeringar vid hållplatser och stationer och möjlighet att ta med cykeln på buss och på tåg bidrar till att fler väljer att kombinera gång, cykel och kollektivtrafik som transportmedel.
|
|
| 24. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Car free urban districts – Interactions between measures, implementation and experience
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Cities and car traffic does not always fit well together. Apart from the well-knownenvironmental problems associated with traffic congestion (e.g. air pollution and noise,climate change and global warming), there are also negative local effects in the form ofincreased risk of traffic accidents, abuse of key resources (energy and time), gender issues interms of accessibility, security and power over public space and mobility patterns, financiallosses and lost space due to increasing car traffic and the need for available parking spaces(e.g. Sheller & Urry, 2000; Berger et al., 2014; Halling et al., 2016). These problems cansignificantly reduce the cities' attractiveness for residents and temporary visitors.Furthermore, an increase in car traffic has proved to be negative for place related functionssuch as meeting places, or just places to visit or stay at, and for public health because of thereduced opportunities to perform physical and social activities such as walking and cycling(Lee, & Buncher, 2008). In order to effectively manage the present traffic overload, publicadministrations and transport authorities must have a comprehensive understanding of thelocal context, including the mobility needs of travelers and residents. One of the startingpoints for this three-year research project on planning and implementation of car-free districtshas been to perform an interdisciplinary literature review, in which literature that triangulatescar-free urban planning measures, concrete neighborhood interventions and quality of lifeparameters is scrutinized. The intention has been to find out the state of art regarding theinteraction between measures, actual implementation and users’ experience of car freedistricts. The results so far suggests that there is a lack of research addressing the interactionof the three variables, suggesting the need for more empirical studies that accounts for all these different levels of environmental interactions from macro to micro (i.e. policy to finalusers of place).
|
|
| 25. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Changes, Problems, and Challenges in Swedish Spatial Planning—An Analysis of Power Dynamics
- 2017
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the past few decades, the Swedish spatial planning system has experienced numerous problems and challenges. In particular, there have been changes in legislation and an increased neoliberalisation of planning that gives private actors a larger influence over the planning processes in Sweden. In this article, we analyse these changes through the lenses of collaborative and neoliberal planning in order to illuminate the shifting power relations within spatial planning in Sweden. We analyse the changes of power relations from three dimensions of power based on interviews with different kinds of planners throughout Sweden. We show that power relations in the Swedish spatial planning system have shifted and that neoliberalisation and an increased focus on collaborative planning approaches have made spatial planning more complex in recent decades. This has led to a change of role for planners form actual planners to collaborators. We conclude that market-oriented planning (neoliberal planning) and collaborative planning have made it more difficult for spatial planners in Sweden to work towards sustainable urban futures.
|
|
| 26. |
- Koglin, Till
(författare)
-
City Cycling
- 2014
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Informa UK Limited. - 1469-5944 .- 0965-4313. ; 22:1, s. 227-228
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Contested values in bike-sharing mobilities – A case study from Sweden
- 2021
-
Ingår i: Journal of Transport Geography. - : Elsevier BV. - 0966-6923. ; 92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to analyse the type of mobilities and subjects that are being promoted and constituted through bike-sharing systems. This is done through an analysis of the bike-sharing system in the city of Lund in Sweden. The analysis utilises Bacchi's What is the Problem Represented to be? framework and develops it through adding a spatial perspective. Departing from a critical velomobilities perspective, we argue that urban transport policies cannot merely be regarded as one specific and delimited reaction to well-defined policy problems. Instead, the ways that BSSs are, described, motivated – but also spatially organised – constitute which mobilities are produced. The analysis is based in an analysis of relevant policy documents, maps and observations. It is concluded that bike sharing is not seen as cycling and is rarely linked to cycling as such, but rather is seen as part of the public transport system. Further, it is concluded that the motivation behind the location of the stations is to facilitate the flow of workers to public transport, and promote attractiveness and tourism, thus constituting a strong belief in a win-win situation between sustainability and growth. Here prioritisation between different values, and the possible tensions between different social and environmental dimensions of sustainability is down-played.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Cycling in Copenhagen and Amsterdam
- 2021
-
Ingår i: Cycling for Sustainable Cities. - 9780262542029 ; , s. 347-347
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 30. |
- Koglin, Till
(författare)
-
Cykeln och bilsamhället
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; 4, s. 64-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Koglin, Till
(författare)
-
Drivers and Barriers for Integrated Mobility Services
- 2017. - 2017:3
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- As more people move to cities and urban areas are growing, demand for urban transport increases. This leads not only to pressure on sustainability and climate goals, but also on the attractiveness and liveability of urban areas. Thus, it is necessary to decrease the use of private cars and create a modal shift towards more sustainable modes of transport, such as walking, cycling and public transport. In this context, the introduction of Integrated Mobility Services, IMS (or Mobility as a Service, MaaS), is more and more often brought forward as one key driver to enable such a shift. As the term suggests, integrated mobility services integrate a range of mobility services (e.g. public transport, car sharing, bike sharing, taxi etc.) and provides one-stop access to all services through a common interface, hence creating a seamless customer experience. If different transportation modes are combined in a manner that enables multimodal travel and increases vehicle utilisation rates and vehicle occupancy, such services could help cities deal with problems such as urban congestion, transport-related pollution and accessibility. This paper reviews the literature on Integrated Mobility Services with a focus on what previous research says about drivers and barriers for implementing IMS. To structure the results, the review is guided by the analytical framework of the IRIMS project. This framework draws upon institutional theory, which defines institutions broadly; ranging from societal regulations, planning processes, and consumption patterns, to individual habits and practices. Furthermore, these institutions are found at various levels: the macro level includes the national level where national visions, action plans and goals, as well as legislation, subsidies and taxes are generated. The meso level includes a variety of institutions; public institutions on the regional and local levels, private organisations, public/private hybrids and not-for-profit civil society actors. Finally the micro level includes the individual in her capacity as citizen, as taxpayer, but primarily as customer and user of IMS. At all three levels (macro, meso and micro), barriers and enablers can be both formal (e.g. legislation) and informal (e.g. norms). On a macro level, government has an important role in relation to integrated mobility services both related to creating preconditions for implementing IMS, and to protecting public interest. The subsidization of tickets for public transport, and the implications of this for the role of Public transport within IMS seems to be a key issue, and a related question concerns the boundaries between state subsidized mobility services and commercially viable services, and how these can be combined in IMS solutions. The government could also use taxation policy, financing programs and regulations concerning data availability and standardization as measures to create an enabling environment for IMS. The discourse surrounding IMS at societal level is a strong driver for action, with IMS being presented as a panacea able to solve problems ranging from urban congestion and climate impact of transportation to economic growth and social inclusion. On the meso level, regional and local authorities have an important role to create an enabling environment for IMS regarding the physical infrastructure for public transport, bike infrastructure, carsharing services etc. On the informal side, a major driving force for getting IMS up and running is the perceived business opportunity in the nascent IMS market, not least for private actors. Several actors need to collaborate for a scalable integrated mobility service to materialize. This can be organised in a “business ecosystem”, where multiple actors add services from their core businesses into a whole that constitutes the integrated mobility service offering. If an offer of integrated mobility services is to emerge within a reasonable timeframe, one actor within the business ecosystem needs to take the lead, but in order for the system to survive, all required actors in the ecosystem must benefit from its existence. An interesting dimension relates to what different actors in the IMS ecosystem perceive is their role in relation to new mobility services, and the implications of different actors taking the lead. It is yet unclear who will/should take the role as service integrator. The question of different actors finding their role in the IMS ecosystem is made even more interesting by the fact that not only automotive OEMs and public transport operators are looking into ways of innovating using IMS, but also telecom, retail and media organisations. The extent to which these different actors, from different backgrounds, complement or compete with each other is a question yet to be settled. Public transport is generally seen as a backbone in integrated mobility services, and many public transport operators wish to take the lead in the development of new services, which they see as a complement to their existing services. On the other hand, private third party organisations could be seen as better suited to create service offerings that cater to other customer groups than the traditional public transport customers. The decision to sell public transport tickets through a commercial IMS integrator lies with the public transport operators, which could be a substantial barrier to IMS implementation with commercial IMS integrators. Integrated mobility services require a mobility platform that combines the different modes into one integrated service, and a major enabler for IMS is hence the rapid development within ICT. But although a number of such platforms are now available at the market, only a few of these have been tested in other contexts than smaller pilots. At the micro level, several trends are supportive of IMS. Increased densification of city centres creates incentives for citizens to consider alternatives to own their own car. Changes in the cost of owning a car could also have a large impact on the demand for IMS. Furthermore, the growth of the “sharing economy” means services such as IMS are gaining more acceptance among consumers. Research on IMS point to several kinds of potential customer benefits, such as personalised service, ease of transaction, ease of payment, dynamic journey management, and journey planning based on personal preferences. The primary customer base is likely to be “flexi travellers” who can often travel by public transport but also need other means of transport on a regular basis. This customer base will experience a well-functioning integrated mobility service as a very price-worthy alternative to private car ownership, and thus have a high willingness to pay for it. However, research within behavioural economics shows that customers generally tend to overvalue current benefits and undervalue potential gains, resulting in a status quo bias, which means attracting enough customers to a new type of mobility service will be a challenge.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Marknad i kris? : Kollektivtrafikens syn på avtalsmodeller under pandemin
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en del av projektet Innovation och teknologisk förändring på kollektivtrafikens marknader, som är ett gemensamt forskningsprojekt mellan Lunds universitet, VTI, Malmö universitet, Högskolan i Molde (Norge), samt med medverkan från Partnersamverkan för förbättrad kollektivtrafik. Projektet finansieras av K2, Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik och syftar till att utveckla ny kunskap om hur innovation kan främjas på kollektivtrafikens marknader och hur dessa marknader påverkas av teknologiska förändringar. Denna delstudie har syftat till att undersöka hur COVID-19 påverkade kollektivtrafikmarknaderna, inte minst ur avtalssynpunkt. Detta Working Paper har författats Alexander Paulsson, universitetslektor vid Lunds universitet och Till Koglin universitetslektor vid Lunds universitet.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Koglin, Till
(författare)
-
Organisation does matter - planning for cycling in Stockholm and Copenhagen
- 2015
-
Ingår i: Transport Policy. - : Elsevier BV. - 1879-310X .- 0967-070X. ; 39, s. 55-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores how the organisation of urban and transport planning departments affects the development of a sustainable transport system and the promotion of bicycling. Interviews conducted in Stockholm and Copenhagen showed that the organisation of the departments affects the social relations between the planners and creates power relations that either foster or marginalise cycling within planning processes. In Copenhagen, an integrated planning organisation allows for more knowledge exchange between urban, transport, and bicycle planners and creates an environment of understanding for different professional views on planning. However, this is not the case in Stockholm where cycling is marginalised in planning and in the existing infrastructure. This study concludes that the integrated transport and urban planning organisation in Copenhagen promotes cycling more than the less integrated planning organisation in Stockholm. Furthermore, it is concluded that the different organisations have led to different power relations that shape the outcome of the planning processes.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Planering för ny tillgänglighet : Resultat från litteratur- och intervjustudie
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en sammanfattning av en litteratur- och intervjustudie som behandlar nya aspekter av tillgänglighet, nämligen den digitala tillgängligheten. Rapporten består av en del som behandlar så kallad grå litteratur, det vill säga rapporter, utredningar och policydokument från olika aktörer som berör den digitala tillgängligheten. Denna litteratur kopplas till viss del också till vetenskaplig litteratur för att ge en djupare analys av de olika dokumenten. Den andra stora delen av rapporten utgörs av en sammanfattning av intervjuer som genomfördes för att belysa hur olika aktörer och experter inom området ser på utvecklingen, behov och möjligheter av ny, digital, tillgänglighet. Syftet med denna litteratur- och intervjustudie är att skapa en överblick över området ny eller digital tillgänglighet i en svensk kontext. Grunden för denna studie är offentliga handlingar, planer, dokument med mera, samt intervjuer med nyckelpersoner inom ämnet för att analysera hur den offentliga sektorn i Sverige hanterar frågan om ny tillgänglighet och vilka utmaningar man står inför när det kommer till att förbättra just denna nya form av tillgänglighet. Studien visar på komplexiteten i att implementera digitala lösningar för att främja nya former av tillgänglighet. Olika myndigheter, departement och organisationer på olika geografiska nivåer i Sverige jobbar aktivt med att utveckla den digitala tillgängligheten och etablera olika tjänster såsom MaaS för att öka medborgarnas tillgänglighet. Icke desto minde finns det kritiska röster som manar till försiktighet när det gäller den digitala utvecklingen och utvecklingen av tjänster som exempelvis hyrcykelsystem på grund av deras möjliga negativa bidrag till hållbarheten och rättvisan. Litteraturen visade dock att det redan idag finns många möjligheter och verktyg för att skapa goda förutsättningar att utveckla den digitala och nya tillgängligheten. Ett problem som identifierades inte minst i intervjustudien är att det idag saknas en samordnande aktör som bland annat kommunerna kan använda vid frågor och stöd när det gäller utvecklingen av den digitala tillgängligheten. Kommunerna sitter inte nödvändigtvis på den digitala kompetensen, inte minst vad gäller mindre kommuner på landsbygden. Det är också just landsbygden som fokuset borde ligga på för närvarande då fokuset alltför ofta har varit på urbana områden vid utvecklingen av smarta mobilitetslösningar och digitalisering. Komplexiteten gör det svårt för kommunerna att implementera nya former av tillgänglighet. Studien visar också att det saknas en samordnande instans till aktörer kan vända sig för hjälp. För att verkligen lyckas med utvecklingen av digital tillgänglighet och smart mobilitet är det viktigt att samordna kunskap och verktyg som kan hjälpa aktörerna i deras arbete. Vidare är det viktigt att utvecklingen tar avstamp i demokratiska ideal och jämlikhet för att skapa system som verkligen är tillgängliga för alla och inte enbart för vissa grupper.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Shopping Centres, Cycling Accessibility and Planning–The Case of Nova Lund in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Urban Science. - : MDPI AG. - 2413-8851. ; 4:70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper evaluates the history and cycling accessibility of Nova, a shopping centre established in Lund, Sweden, in 2002. The current situation was also analysed through observation and a literature review. Moreover, the study conducted a closer analysis of the history and role of the municipality based on further literature study and interviews with officials. The conclusion of the analysis indicates poor and unsafe bikeways caused by conflicts of interest between politicians, officials, landowners and the general public. It also depicts a situation in which the municipality’s master plan has been ignored, and, in contrast to the local goals, cycling accessibility at Nova has seen no significant improvement since the shopping centre was first established. The reasons for this, arguably, are a relatively low budget for bikeway improvements in the municipality, as well as a situation in which decision-makers have stopped approaching the subject, as a result of the long and often boisterous conflicts it has created in the past. Lastly, it must be noted that it is easy to regard the whole process of Nova, from its establishment to the current situation, as being symptomatic of the power structures between drivers and cyclists that still affect decision-makers at all levels.
|
|
| 44. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Smart tillgänglighet i bytespunkter - En litteraturstudie
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna litteraturstudie är en del av projektet ”Smart tillgänglighet i bytespunkter” som är ett gemensamt forskningsprojekt mellan K2 och Mistra SAMS. Studien syftar till att få en bild av vilken forskning som finns angående bytespunkters planering och om det redan finns forskning som kopplar ihop bytespunkter och mobilitetstjänster. Vidare är ett undersyfte att ta reda på vad som är viktigt ur ett resenärsperspektiv och hur detta möjligen kan kopplas till bytespunkter. Arbetet behandlar vetenskaplig litteratur. Uppdelningen kommer att vara så att en del kommer att handla om den fysiska miljön och planering och en del om informationsflöden och de tekniska utmaningarna. Vidare är ett delsyfte med studien att bidra med strukturer kring roller och funktioner till framtida kollektivtrafik och bytespunkter som sannolikt kommer innefatta digitala mobilitetstjänster. Metoden för denna studie var sökningar med olika söksträngar i GoogleScholar. Artiklar som är en del av denna studie valdes ut för vidare läsning av abstract efter läsning av titlar och keywords för att sedan läsa abstracts. Rapportens resultat är uppdelade i tre kapitel som behandlar bytespunkters planering, utveckling och förbättring, digitalisering av bytespunkter och användarperspektivet av bytespunkter. Litteraturstudien har visat att den stor del av litteraturen enbart handlar om kollektivtrafiken mer generellt och berör bytespunkter mer som en aspekt av många. Vidare visas att bytespunkternas utformning måste leda till att byten blir effektiva och snabba. Om uppehällen blir längre måste bytespunkternas funktioner utökas att inkludera mer en enbart information om byten. Med fördel kan funktionen utökas med shoppingmöjligheter, restauranger etc. för att skapa ett trevligt uppehåll i bytespunkten. En annan viktig aspekt är själva lokalisering av bytespunkten. Lokalisering ska göra byten mer effektiva och minska byten överhuvudtaget. Genom en bra lokalisering ska restiden och väntetiden minska, vilket leder till en mer positiv upplevelse av kollektivtrafikresan. Flera artiklar föreslår metoder, ofta med hjälp av olika digitala hjälpmedel för att effektivisera byten och planeringen av kollektivtrafiken generellt. Övergripande kan det slås fast att om upplevelsen av byten är positiva för resenären kan hela resan vara en mer positiv upplevelse och med detta ge en positiv bild av kollektivtrafiken. Nyckeln till detta är enligt litteraturen en effektivisering av byten genom en smart utformning av bytespunkter och en bra koordinering av de olika delarna av resan. En viktig aspekt i detta är informationsförmedling till resenären. Informationen måste vara enkel och tydlig för att resenären snabbt hitta till nästa avgång eller bli informerad hur mycket tid som personen kommer att tillbringa i bytespunkten. Ett viktigt resultat från litteraturstudien är att digitalisering i kombination med bytespunkter är ett tämligen outforskat område som kräver mer uppmärksamhet inom forskningen. Vissa artiklar pekar på att framförallt information till resenären kan förbättras med hjälp av digitala hjälpmedel eller med hjälp av så kallade MaaS. Vidare kommer digitaliseringen möjliggör insamlingen av nya typer av data om resenären. Det slås fast i denna studie att det finns med andra ord mycket potential för mobilitetstjänster för att effektivisera byten mellan olika transportslag. Informationen till resenären är troligen det som mobilitetstjänster kan bidra mest med. Avslutningsvis villvi dock slå fast att mer forskning kring bytespunkter i kombination med mobilitetstjänster krävs för att kunna utnyttja den fulla potentialen mobilitetstjänster kan erbjuda och för att kunna förbättra och effektivisera kollektivtrafikresandet och reseupplevelse.
|
|
| 45. |
- Koglin, Till
(författare)
-
Spatial dimensions of the marginalisation of cycling
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research has shown that bicycling is a marginalised mode of transport in Sweden, especially in Sweden’s capital city Stockholm. This leads to the question, why that might be the case. Koglin and Rye (2014) have already touched upon the issue of space when it comes to the marginalisation of cycling. In this paper I analyse the impact of the spatial dimension further and connect the spatial dimension to a form of rationalisation of transport planning that has been very influential in Swedish transport planning. The theoretical starting point for this paper is threefold. First, the overarching framework builds on the production of space by Lefebvre (1991 [1974]. This theoretical framework offers a deeper understanding of how space is produced and what effects that might have on the everyday life of people. Second, the rationalisation of the social sciences (Marcuse2002 [1964]) and 1999 [1941]) is connected to the development of transport planning as a rational profession that is scientifically valid. Third, the concept of urban space wars is used to theorise on the effects of this kind of rationalisation (Bauman 1998; 1999). Through this theorisation of space and transport planning an entity into the field of transport planning and the marginalisation has been developed. From that starting point the Swedish transport and urban planning system is analysed. The empirical data comes from planning documents, policies and visions for transport and cycling in Sweden. Through the analysis and the connections to the theoretical framework of this paper it is shown that Swedish transport and urban planning operate on very rational levels that marginalise cycling in many cities around Sweden.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Stadsplanering, transporter och markanvändning – Utveckling av ett analytiskt ramverk
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stadsplanering är ett komplicerat och mångfasetterad begrepp. Denna rapport är en förstudie om hur begreppet stadsplanering kan definieras och vilken möjlighet stadsplanering har för att påverkar stadens transporter, bebyggelsestruktur, resvanor, bilägande/användning, välfärdsfördelning (ex. segregation) och ekonomisk utveckling/handel. Rapporten utgår dels från en litteraturstudie, dels från intervjustudier med olika planerare i Sverige och dels en fokusgruppsintervju med forskare från Lunds universitet som forskar om staden. Alla studier visar på att begreppet stadsplanering är ett tämligen oprecist begrepp. Samtidigt visar studierna också på att stadsplanering i teorin har bra möjligheter att påverkar bebyggelsestruktur, resvanor etc. Men intervjuerna visar på att trenden går mer åt att stadsplanerare måste samordna många olika intressen och att det kommunala planmonopolet har försvagats under de senaste 10 åren. Många olika aktörer bidrag till dagens stadsplanering. Utifrån studierna utvecklas ett ramverk för att kunna analysera stadsplaneringsprocesser. Dessutom föreslås framtida studier som kan belysa stadsplanering och transporter ytterligare.
|
|
| 49. |
- Koglin, Till
(författare)
-
Sustainable development in general and urban context: A literature review
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is a literature review about sustainability and sustainable development in general and in an urban context. It focuses on theoretical issues and debates in scientific literature and aims at analyzing the different dimension of sustainability, namely social, ecological and economic sustainability. There are different conflicts between those dimensions of sustainability. Furthermore, there are different theoretical approaches to this topic. This report shows that much of the literature about economic and ecological sustainability does not involve critical and theoretical reflections of the term itself, but focus more on practical field-studies, like measurements of emissions or studies that promote initiates of congestion charging. The critical discussions about the term sustainability and the theoretical aspects are often found in literature concerning social sustainability. However, there are some models and visions about the sustainable city, which give hope to bridging the gap between the three dimensions of sustainability.
|
|
| 50. |
- Koglin, Till, et al.
(författare)
-
Ta vara på vardagscyklingens potential
- 2015
-
Ingår i: 15 hållbara lösningar för framtiden. - 9789198157758 ; , s. 99-104
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
