| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Marmefelt, Eleonor, et al.
(författare)
-
TÄRNA : Smart ruttoptimering för korta och långa sjöresor
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Effektiv energianvändning och minskad miljöpåverkan från sjötransporter är encentral del av vårt gemensamma ansvar att främja en bättre framtid för vår planetoch kommande generationer.Tärna har under projekttiden testat, demonstrerat och utbildat och bidragit till attinföra nya arbetssätt med fokus på smart ruttoptimering inom delar av deninternationella sjöfarten. Slipstream, som är ett viktigt verktyg i denna process,har vidareutvecklats till ett än mer kraftfullt verktyg för energioptimering avfartygsrutter med hjälp av Tärna. Slipstream, baserat på maskininlärning,använder unika lösningar och kan bearbeta en mycket större mängd informationoch parametrar jämfört med traditionella verktyg som dominerar marknaden.Detta ger en helt ny möjlighet att ständigt hålla sig uppdaterad om det optimalaresultatet av fartygets drifts- och maskininställningar, med hänsyn till alla storaoch små förändringar under sjöresan. Detta är särskilt viktigt på kortare sjöresordär traditionella verktyg ofta är mindre användbara.Förutom den tekniska delen har en stor del av projektet inriktats på de mjukarevärdena, som utmanar de traditionella och starka kommersiella drivkrafterna inominternationell sjöfart, genom att främja en förståelse för hur de nyaprecisionsverktygen ska användas, gärna tillsammans med andra befintligasystem. Tärna har utbildat både fartygsbesättningar och landorganisationen i attbättre utnyttja data. Detta har inkluderat samarbete med erfaren personal med stortansvar och befogenhet. Tärna har även genomfört praktiska experiment i realtidför framtida sjöbefäl, för att de ska ha kunskap om ny teknik för energieffektivasjötransporter.Tärna visar vägen hur ett transparant och precist verktyg och resultatet av enoptimerad drift/maskininställning kan användas inom hela organisationen för attuppnå mer energieffektiva sjötransporter, såväl korta som långa sjöresor, medminskad miljöpåverkan. Tärnas metoder uppvisar resultat av bränslebesparingaroch minskad emission mellan 2-14%.
|
|
| 4. |
- Stenberg, Rebecca, 1957-, et al.
(författare)
-
Lokalisering i oländig terräng : Slutrapport Terrängpejlen-projektet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flygplan och personer som råkar i nöd i oländig terräng kan använda nödsändare som via satellitsystemet COSPAS-SARSAT kan meddela en räddningscentral att det är ett nödläge, samt ungefärlig position. För att sedan lokalisera nödsändaren används ofta flygande resurser, till exempel helikopter, med fast pejl-utrustning som kan fastställa riktningen mot signalkällan. Ibland kan dock flygande resurser inte användas, som till exempel vid dåligt väder eller om de är upptagna på annat uppdrag, och i dagsläget finns inget bra markbaserat alternativ. Syftet med projektet Terrängpejlen var därför att utveckla och utvärdera ett system för markbaserade pejlresurser, så kallad handpejl. Följande slutsatser kunde dras från projektet:Handpejl kommer att behövas mycket sällan vid skarpa insatser. En analys av de senaste fem årens relevanta incidenter tyder på att handpejl inte hade varit till nytta vid något tillfälle. Detta kan dock komma att ändras till exempel. som en följd av ökad frekvens av extremväder, eller vid höjd beredskap på grund av militära hot.Det finns i dag ingen pejl som är perfekt för ändamålet att lokalisera nödsändare. Av de tre pejlar som testades i projektet bedömdes två kunna uppfylla grundfunktionen, att hitta en nödsändare, men hade brister i till exempel användarvänlighet. Bäst för ändamålet bedömdes Rhotheta RT 400 vara, medan Rohde & Schwarz PR 200 är att föredra om pejlen också ska användas för att hitta störsändare, vilket kan vara önskvärt om den är stationerad på en flygplats.Pejling kan utföras av räddningstjänstpersonal på utvalda flygplatser i samverkan med fjällräddare som får agera transportörer. Vid flera flygplatser finns det fortfarande kvar pejlutrustning, trots slopat krav på detta, och det finns också intresse av att upprätthålla kunskapen.Utlarmning och kommunikation bör ske enligt dagens rutin med regelbundna samverkanskonferenser. Direkta kontaktvägar mellan pejloperatörer (flygplatspersonal) och transportörer (fjällräddare) måste upprättas och samverkan måste övas regelbundet.Nödvändig utbildning och övning omfattar utbildning av lokala instruktörer, lokal operatörsutbildning samt regelbundna samverkansövningar. Instruktörsutbildning kan genomföras av Sjöfartsverket. Instruktörerna sköter sedan lokala utbildningar och övningar, vilka bör genomföras minst en gång per år. Dessa kan kombineras med återkommande samverkansövningar tillsammans med Sjö- och flygräddningscentralen, Polisen, SOS Alarm och Fjällräddningen.Sjöfartsverket bör vara ansvarig organisation som äger pejlarna och lånar ut dessa till flygplatserna, samt har ansvar för tillsyn av verksamheten. Urval av flygplatser bör göras i första hand med utgångspunkt från geografiskt täckningsområde. Utslaget på årsbasis blir den dominerande kostnaden vid en implementering att ha flygplatspersonal i beredskap. Med ett riktpris på 250 000 SEK per pejl, blir det också en viss investeringskostnad om många flygplatser ska utrustas.
|
|
