↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Kreuger Jenny) "

Sökning: WFRF:(Kreuger Jenny)

Resultat 1-50 av 128

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Rydh Stenström, Jenny, et al. (författare) Pesticide mixture toxicity to algae in agricultural streams – Field observations and laboratory studies with in situ samples and reconstituted water 2021 Ingår i: Ecotoxicology and Environmental Safety. - : Elsevier BV. - 0147-6513 .- 1090-2414. ; 215 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Long-term pesticide water concentrations were investigated in four agricultural streams and their mixture toxicity on algae was assessed, based on realistic (i.e. observed) concentrations in laboratory tests using (i) natural weekly water samples and (ii) reconstituted pesticide-spiked water samples representing mixtures with predicted high mixture. This approach both covered the full complexity of natural water samples and the controlled approach of reconstituted water samples. Long-term monitoring data (time-integrated, weekly samples) revealed more than 11 pesticides (range 11.0 ? 0.25?24.0 ? 0.44) in 75% or more of the almost 1600 samples collected between 2002 and 2018. ETUalgae exceeded 0.1 for 29 observations (or 1.8%). Despite the multitude of pesticides in a sample, ETUalgae was frequently set by one or a few dominating pesticides that contribute to more than 90% of the mixture?s toxicity. Algal growth inhibition tests with in situ stream water showed a high frequency of inhibition, despite the low ETU for most of these samples (range 0.000014?0.3858). These ?false positive? results were attributed to confounding effects of turbidity, the complexation of nutrients, and toxic effects of metals and/or other unknown contaminants. Algal inhibition tests with spiked reconstituted water showed significant inhibitory effects in the range of 1?10x the ETUalgae observed in worst-case field samples. Although these tests disregard the chemical complexity of natural water, they show that inhibitory effects of pesticides on algae may occur at the ETUalgae observed in monitoring. Furthermore, considering that the ETUalgae of stream water are based on weekly average concentrations and likely underestimate short-term peak concentrations of pesticides, these results strongly suggest that inhibitory effects on algae may occur in the agricultural streams of southern Sweden. We conjecture, however, that the rapid recovery of algae contributes to ameliorate these short-term effects and that pesticide contamination should be seen as one of many stressors in the streams that drain agricultural landscapes.
2.	Adielsson, Stina, et al. (författare) Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel.Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k.typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samtregnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöksockså det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationellaprogrammet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov haranalyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 biochnedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade förförsäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-,insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tioväxtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG),varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskildamätningar genomförts.Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var entorr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. ISkåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning iprovtagningen.Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödoroch bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.•I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år.Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans(bentazon) var 7,4μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten ibäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3μg/l.•I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högstakoncentrationen av en enskild substans var 2,0μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån.Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannoliktockså en bredare användning av olika bekämpningsmedel.•De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon ochglyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtligaytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover.•Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenskariktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antaletsubstanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005.Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gångeroch återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen.•Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totaltåterfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt7påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15μg/l) i februariprovet från området iVästergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkandehalter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt tvånedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder påen långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endastsom spår vid två tillfällen, från olika lokaler.•I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av niobekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet däralla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med enhögsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige ochanvänds bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdetpåträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inomjordbruket.•I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte ärregistrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolvsubstanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högstauppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionenblev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m2 underprovtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom frånsubstanser som inte längre används i Sverige.•Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av användmängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskildasubstanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötlandhade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats.Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, ellerlägre.•Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan börjanav 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 lågmedelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.
3.	Adielsson, Stina, et al. (författare) Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2006 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten redovisar resultat från nationell miljöövervakning av växtskyddsmedel år 2006. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för de nationella programmen för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Provtagningen fungerade bra under säsongen, det samlades in totalt 188 prov som analyserades på 48-81 substanser.Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. Odlingen utgörs till minst 50 % av spannmål i samtliga områden. Vårspridning av bekämpningsmedel dominerar i alla fyra områdena men spridningsperioden sträcker sig från maj till oktober.• I typområdena hittades 62 % av de substanser som analyserades, av dessa var fyra stycken nedbrytningsprodukter. De flesta fynden utgjordes av herbicider (ogräsmedel). Fyndfrekvensen över 0,1 μg/l var endast nåra fåprocent, vilket innebä att halterna oftast lå under denna nivå Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA var de enda substanser som åerfanns öer 0,1 μg/l i alla fyra områena.•Den hösta uppmäta halten i ytvatten frå typområena detekterades i ett prov taget i Ötergöland i böjan av september. Den sammanlagda koncentrationen bekäpningsmedel var då22 μg/l. Tvåav substanserna som bidrog mest till den höa koncentrationen ingick i ett preparat som spreds strax innan det föl 25 mm regn. Eftersom regnet kom samma dygn som spridningen hann inte änena bindas fast i marken eller brytas ner utan transporterades med vattnet ut i bäken. I öriga typområen lå den sammanlagda halten generellt läre ä 2 μg/l under hela säongen.•De vanligast föekommande substanserna i typområena ä de samma som tidigare å. Bentazon detekterades i alla ytvattenprov, inklusive de frå årna. De andra substanserna som hittas i de flesta proverna frå typområena ä herbicider som anväds i stor omfattning båe inom typområena och i landet som helhet.•Utvecklingen i Skåe sedan böjan av 90-talet visar att koncentrationen av vätskyddsmedel ligger kvar påsamma relativt låa nivåsom de senaste åen, vilket ä en 90 %-ig minskning av koncentrationerna sedan mäningarna böjade 1990.•Enstaka spå av bekäpningsmedel påräfades i grundvattnet i typområena. Flest substanser detekterades i Skåeområet, 13 stycken. Sex av dessa kommer frå preparat som ä föbjudna att anväda sedan flera å, substanserna har äen hittats tidigare å. Inte i nåot av proven öerskred halten 0,1 μg/l (gräsvädet fö dricksvatten).•I de tvåskåska årna åerfanns 33 substanser, dvs. 49% av dem som analyserades. Hösta koncentrationen av en enskild substans var 2,3μg/l (bentazon). Tre gåger var det nåon substans som öerskred sitt riktväde i årna, vilket ä färe ä föegånde å.•I sedimentprover som togs frå bäkar och år i september åerfanns spå av sju bekäpningsmedel och tre nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Vege å dä sju av substanserna detekterades. Glyfosat påräfades i fem av provlokalerna, och var dämed6den vanligaste substansen i sedimenten. Glyfosat ä det mest anväda bekäpningsmedlet i Sverige och anväds bl.a. under sommaren fö att bryta träan.•Regnvattenproverna frå en lokal i Skåe innehöl mellan 14 och 31 substanser, totalt åerfanns 38 substanser. Tolv fynd gjordes i koncentrationer öer 0,1 μg/l. Vid ett tillfäle uppmätes 2 μg/l av MCPA, vilket kan tyda påen viss inverkan frå spridning i näområet. Depositionen fö de fyra måader som provtagningen påick var 1630 mg/ha, vilket ä den hösta siffran sedan mäningarna inleddes 2002. Ett flertal substanser som inte anväds i Sverige påräfades, vilket visar att en lågväa transport av bekäpningsmedel föekommer.•Alla typområen hade en uttransport av bekäpningsmedel påunder 1,5 kg fö provtagningsperioden. Den procentuella fölusten (transporterad mägd i föhålande till anväda mägder påårar inom områena) varierade mellan 0,04 % och 0,14 %.•I ytvatten påräfades 14 substanser nåon gåg under 2006 öer sitt riktväde, det ä färe ä föegånde å. Flest fynd öer riktvädet gjordes av metazaklor. Å 2006 var fösta ået som varken terbutylazin eller dess nedbrytningsprodukt DETA påräfades i koncentrationer öer sina respektive riktväden. Det tyder påatt halterna nu klingar av efter att substansen föbjös å 2003.•Flöesproportionell provtagningen gjordes parallellt med ordinarie provtagning under höten 2006. Syftet var att studera hur halterna varierar under en vecka. Resultatet visade att det föekom variationer påupp till en tiopotens under en vecka. Isoproturon t.ex. hade en medelkoncentration på0,2 μgl/l under sista veckan av september, den flöesproportionella provtagningen visade att koncentrationen varierade mellan noll och 1,0 μg/l. Isoproturon har ett riktväde på0,3 μg/l och detta väde båe underskreds och öerskreds under veckan.
4.	Adielsson, Stina, et al. (författare) Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten redovisar resultat från den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel år2007. Under året har ytvattenprover, grundvattenprover och sedimentprover tagits i fyra småjordbruksdominerade avrinningsområden, s.k. typområden. Dessa är belägna i Östergötland,Västergötland, Halland och Skåne. Det ingår också ytvatten- och sedimentprovtagning i tvååar i Skåne, och dessutom samlas regnvatten in från en plats på Söderåsen. Provtagningenfungerade bra under året och totalt togs 112 ytvattenprover, 64 grundvattenprover, sexsedimentprover och 12 regnvattenprover. Dessa analyserades på 46-82 olikaväxtskyddsmedel. Inom typområdena intervjuades lantbrukarna för att samla in informationom grödor och användning av växtskyddsmedel.I ytvatten från typområdena hittades mellan 30 och 45 % av de substanser som analyserades.Varje prov innehöll minst två olika ämnen och som mest påträffades 23 ämnen i ett ochsamma prov. Den högsta halt som påträffades i ett veckoprov var 12,8 μg/l och hittades iSkåneområdet. Under den vecka som provet representerar kom det mycket nederbörd. Deflesta veckoprov hade en sammanlagd halt på under 4 μg/l. Transporten av växtskyddsmedelfrån typområdena var i samtliga fall högre än år 2006. Det förklaras av att säsongen 2007 varovanligt nederbördsrik.Växtskyddsmedel påträffades i grunvattnet från tre av de fyra typområdena. Östergötland vardet område där inga västdkyddsmedel detekterades. Flest ämnen hittades i Skåne, vilket följersamma mönster som tidigare år. Metalaxyl påträffades i en halt över 0,1 μg/l vid ett tillfälle itypområdet i Halland. Det var det enda tillfället då EU:s kvalitetsnorm för grundvattenöverskreds.I vattenproverna från de två skånska åarna påträffades nära 50 % av de analyseradesubstanserna. Den högsta sammanlagda halten var 4,7 μg/l.Överskridanden av riktvärden skedde i 35 % av de analyserade ytvattenproverna (typområdenoch åar sammantaget). Flest överskridanden uppmättes för ämnena diflufenikan och MCPA.En av indikatorerna inom miljömålet ”Giftfri miljö” bygger på halter av bekämpningsmedel iförhållande till sitt respektive riktvärde, beräkning av indikatorn för perioden 2002-2007 finnsi rapporten.Regnvattenprovtagningen visade att 33 substanser påträffats under säsongen, vilket är någotfärre än föregående år. Prosulfokarb var den substans som oftast påvisats i förhöjda halter inederbörd under perioden 2002-2007, ämnet har påträffats i en maxhalt på 1,6 μg/l underårets provtagning.
5.	Adielsson, Stina, et al. (författare) Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) : Långtidsöversikt 2002-2008. Årssammanställning 2008 2009. - 2009:115 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten presenterar resultaten från övervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment och regnvatten i Sverige under åren 2002-2008. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (Jordbruksmark och Luft). Tidigare resultat har sammanställts i enskilda årsrapporter. Detta är första gången som resultaten har sammanställts för en längre tidsperiod (7 år), vilket ger ett underlag för att spegla utvecklingen över tiden.Övervakningen av ytvatten omfattas av provtagningar i fyra typområden (Västergötland, Figur 2; Östergötland, Figur 5; Halland, Figur 8; Skåne, Figur 11) och två åar i Skåne (Skivarpsån och Vege å). Ytvattenprovtagningen står för den största andelen av alla enskilda analyser under perioden (ca 60 000). Provtagningarna i typområdena sker tidsintegrerat med hjälp av automatiska provtagare och i åarna tas manuella momentanprov. I typområdena har även provtagning av grundvatten och sediment genomförts. Regnvatten undersöks vid en lokal på Söderåsen i Skåne.Antalet substanser som har analyserats varierar mellan provtyperna och i viss mån även mellan åren. Detta som en följd av att vissa substanser försvinner från marknaden och nya tillkommer. Även analysgränsen har förändrats under åren, främst för några substanser där den sänkts för att bättre motsvara de riktvärden som introducerats under tidsperioden.Inom varje typområde samlas det varje år in omfattande informaion om grödval och vilka växtskyddsmedel som används. Även information om nederbörd och avrinning samlas in kontinuerligt. Denna information utgör ett värdefullt underlag vid tolkningen av resultaten.
6.	Adielsson, Stina, et al. (författare) Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) : långtidsöversikt 2002-2008 : årssammanställning 2008 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
7.	Ahrens, Lutz, et al. (författare) Characterization and Application of Passive Samplers for Monitoring of Pesticides in Water 2016 Ingår i: Journal of Visualized Experiments. - : MyJove Corporation. - 1940-087X. Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Five different water passive samplers were calibrated under laboratory conditions for measurement of 124 legacy and current used pesticides. This study provides a protocol for the passive sampler preparation, calibration, extraction method and instrumental analysis. Sampling rates (RS) and passive sampler-water partition coefficients (KPW) were calculated for silicone rubber, polar organic chemical integrative sampler POCIS-A, POCIS-B, SDB-RPS and C-18 disk. The uptake of the selected compounds depended on their physicochemical properties, i.e., silicone rubber showed a better uptake for more hydrophobic compounds (log octanol-water partition coefficient (K-OW) > 5.3), whereas POCIS-A, POCIS-B and SDB-RPS disk were more suitable for hydrophilic compounds (log K-OW < 0.70).
8.	Ahrens, Lutz, et al. (författare) Characterization of five passive sampling devices for monitoring of pesticides in water 2015 Ingår i: Journal of Chromatography A. - : Elsevier BV. - 0021-9673 .- 1873-3778. ; 1405, s. 1-11 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Five different passive sampler devices were characterized under laboratory conditions for measurement of 124 legacy and current used pesticides in water. In addition, passive sampler derived time-weighted average (TWA) concentrations were compared to time-integrated active sampling in the field. Sampling rates (R-S) and passive sampler-water partition coefficients (K-PW) were calculated for individual pesticides using silicone rubber (SR), polar organic chemical integrative sampler (POCIS)-A, POCIS-B, Chemcatcher (R) SDB-RPS and Chemcatcher (R) C-18. The median R-S (Lday(-1)) decreased as follows: SR (0.86) > POCIS-B (0.22) > POCIS-A (0.18) > Chemcatcher (R) SDB-RPS (0.05) > Chemcatcher (R) C-18 (0.02), while the median logK(PW) (Lkg(-1)) decreased as follows: POCIS-B (4.78)> POCIS-A (4.56) > Chemcatcher (R) SDB-RPS (3.17) >SR (3.14)> Chemcatcher (R) C-18 (2.71). The uptake of the selected compounds depended on their physicochemical properties, i.e. SR showed a better uptake for more hydrophobic compounds (log octanol-water partition coefficient (K-OW) > 5.3), whereas POCIS-A, POCIS-B and Chemcatcher (R) SDB-RPS were more suitable for hydrophilic compounds (logK(OW) < 0.70). Overall, the comparison between passive sampler and time-integrated active sampler concentrations showed a good agreement and the tested passive samplers were suitable for capturing compounds with a wide range of K-OW's in water. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved.
9.	Ahrens, Lutz, et al. (författare) Concentrations, fluxes and field calibration of passive water samplers for pesticides and hazard-based risk assessment 2018 Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 637, s. 835-843 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Three passive sampler types including Chemcatcher (R) C-18, polar organic chemical integrative sampler-hydrophilic-lipophilic balance (POCIS-HLB) and silicone rubber (SR) based on polydimethylsiloxane (PDMS) were evaluated for 124 legacy and current used pesticides at two sampling locations in southern Sweden over a period of 6weeks and compared to time-proportional composite active sampling. In addition, an in situ calibration was performed resulting in median in situ sampling rates (R-S, Lday(-1)) of 0.01 for Chemcatcher (R) C-18, 0.03 for POCIS-HLB, and 0.18 for SR, and median in situ passive sampler-water partition coefficients (log K-PW, Lkg(-1)) of 2.76 for Chemcatcher (R) C-18, 3.87 for POCIS-HLB, and 2.64 for SR. Deisopropylatrazine D-5 showed to be suitable as a performance reference compound (PRC) for SR. There was a good agreement between the pesticide concentrations using passive and active sampling. However, the three passive samplers detected 38 pesticides (including 9 priority substances from the EU Water Framework Directive (WFD) and 2 pyrethriods) which were not detected by the active sampler. The most frequently detected pesticides with a detection frequency of >90% for both sites were atrazine, 2,6-dichlorobenzamide, bentazone, chloridazon, isoproturon, and propiconazole. The annual average environmental quality standard (AA-EQS) for inland surface waters of the EU WFD and the risk quotient (RQ) of 1 was exceeded on a number of occasions indicating potential risk for the aquatic environment. (C) 2018 Elsevier B.V. All rights reserved.
10.	Ahrens, Lutz, et al. (författare) Testing of different passive sampler types for monitoring pesticides in Swedish aqueous environment 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
11.	Andersson, Melle, et al. (författare) Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten på Gotland : sammanställning och bedömning av resultat från provtagningarna under 1987-2008 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I över 20 års tid (1987-2008) har pesticidprovtagningar utförts i yt- och grundvatten på Gotland. Provtagningar har regelbundet utförts i minst tre vattendrag (ytvatten) och tre grundvattentäkter två gånger under sommarhalvåret. Resultaten från provtagningarna har visat att pesticider har förekommit i både yt- och grundvatten. I ytvatten kan man se en nedåtgående trend i pesticidkoncentrationerna och i toxicitetsindexet under åren för alla vattendrag, med undantag av Gothemsån där provtagningarna 2008 visade på förhöjda koncentrationer av MCPA. Pesticidkoncentrationerna i ytvattnet på Gotland bedöms vara tillräckligt lågt för att inte förorsaka negativa biologiska effekter på ekosystemen. Grundvattnet delas i denna rapport in i dricksvatten och grundvatten. Grundvattenprovtagningar vid olika djup, visar återkommande på relativt konstanta koncentrationer av bentazon. Antalet detekterade pesticider har minskat och pesticidkoncentrationer har sjunkit vid alla provtagningsplatser, med undantag av Hablingbo som de senaste åren har visat på förhöjda koncentrationer av betazon, MCPA och klopyralid. Resultaten från grundvattenprovtagningarna indikerar att tydliga skillnader i pesticidkoncentrationer eller att pesticidsammansättning inte kan identifieras mellan olika djup på brunnar. Resultat från provtagningar i närliggande brunnar i Hablingbo, tyder på att pesticidkoncentrationer i grundvatten istället är tillfälliga och lokala, eftersom pesticidkoncentrationerna i grundvattenbrunnarna varierar kraftigt trots att de ligger nära varandra. En länsomfattande pesticidprovtagning av dricksvatten utfördes 2004-06. Provtagningarna visade på detekterbara pesticidkoncentrationer vid 5-7 olika provtagningsplatser. Vid två av dessa lokaler, Skogsholm (Visby) och Tofta, överskred koncentrationerna gränsvärdet för dricksvatten för enskild pesticid. Dricksvattenprovtagningarna 2004-06 jämfördes med en liknande länsomfattande provtagning 1989-1991 utförd av Länsstyrelsen i Gotlands län. Vid denna provtagning hade pesticider detekterats vid ett flertal provtagningsplatser, varav endast en av dessa omfattade dricksvatten (Skogsholm).
12.	Andersson, Melle, et al. (författare) Preliminära riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten : beräkning av riktvärden för 64 växtskyddsmedel som saknar svenska riktvärden 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
13.	Arvidsson, Tommy, et al. (författare) Comparison of collectors of airborne spray drift. Experiments in a wind tunnel and field measurements 2011 Ingår i: Pest Management Science. - : Wiley. - 1526-498X .- 1526-4998. ; 67, s. 725-733 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract CONCLUSIONS: It was concluded from the wind tunnel part of the study that the amount of drift collected on the static collectors had a more strongly positive correlation with increasing wind speed compared with the dynamic sampler. In the field study, the difference in efficiency between the two types of collector was fairly small. As the difference in collecting efficiency between the different types of sampler was small, the dynamic sampler was selected for further measurements of airborne drift under field conditions owing to its more well-defined collecting area. This study of collecting efficiency of airborne spray drift of static and dynamic samplers under field conditions contributes to increasing knowledge in this field of research. (C) 2011 Society of Chemical Industry
14.	Arvidsson, Tommy, et al. (författare) Spray drift as influenced by meteorological and technical factors 2011 Ingår i: Pest Management Science. - : Wiley. - 1526-498X .- 1526-4998. ; 67, s. 586-598 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract CONCLUSIONS: Under specified conditions, the present results indicate a simple relation between the total spray drift and volume fractions of droplets <= 100 mu m. Given the nozzle type, it was concluded that the most decisive factors determining TSD are wind speed and boom height. Evaluating the relative importance of the meteorological and technical factors contributes to increasing knowledge in this field of research. (C) 2011 Society of Chemical Industry
15.	Berggren Nieto, Kristina, et al. (författare) Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten : Underlagsrapport till Naturvårdsverket 2018 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
16.	Boström, Gustaf, et al. (författare) Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten : Utvärdering av kvalitet och relevans för de analyspaket som erbjuds av svenska laboratorier 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna rapport var att undersöka om de analyspaket för växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten som erbjuds av svenska laboratorier, och om de analyser som faktiskt har utförts, omfattar alla relevanta substanser som kan förväntas förekomma i vattenmiljön. Syftet var också att undersöka vilken teknisk kvalitet på analyserna som laboratorierna erbjuder med avseende på rapporteringsgränser och mätosäkerhet. Det finns i Sverige tre stora kommersiella laboratorier som erbjuder analyser av växtskyddsmedel idag, ALcontrol, ALS och Eurofins. Dessa har kontaktats med frågor framförallt om vilka analyspaket för växtskyddsmedel som de erbjuder och vilka rapporteringsgränser och mätosäkerheter analyserna har. Analysdata för växtskyddsmedelsanalyser som utförts av vattenproducenter har sammanställts från databaserna Vattentäktsarkivet (VTAK) vid Sveriges Geologiska Undersökning och Regionala Pesticiddatabasen (RPD) vid Sveriges lantbruksuniversitet. Dataunderlaget består av 33 316 vattenprover tagna mellan 1985–2015. Försålda mängder av växtskyddsmedel har sammanställts för 1985–2014 utifrån Kemikalieinspektionens försäljningsstatistik, för att se om substanser som haft en betydande användning i Sverige analyserats av vattenverken och inkluderas i befintliga analyspaket. De analyspaket som erbjuds av de kommersiella laboratorierna har undersökts med avseende på vilka rapporteringsgränser och mätosäkerheter de erbjuder och om de lever upp till de krav som ställs i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLV, 2001) på en detektionsgräns på max 25 % av 0,1 µg/l och en utökad mätosäkerhet på max 30 %. Kravet på detektionsgräns har jämförts med laboratoriernas rapporteringsgränser då det är endast denna uppgift som det finns information om. Jämförelsen visar att det varierar mycket mellan analyspaketen för alla tre laboratorierna kring hur stor andel av ingående substanser som klarar kravet. Det är en mindre andel av analyspaketen där alla substanser klarar kravet på en utökad mätosäkerhet på max 30 %. För många av analyspaketen saknas information om mätosäkerheten.En genomgång har även gjorts av analyskvalitet för de växtskyddsmedelssubstanser som pekas ut inom vattenförvaltningen som prioriterade ämnen, särskilda förorenande ämnen och ämnen på bevakningslistan. Genomgången visar att alla substanser utom oxadiazon och tiakloprid inkluderas i minst två analyspaket. Oxadiazon har dock aldrig varit godkänd i Sverige. För vissa substanser saknas analyspaket där rapporteringsgränsen är lägre eller lika med kvalitetskravet (gränsvärde, bedömningsgrund eller riktvärde) och ytterligare färre substanser ingår i paket med en rapporteringsgräns som är lägre eller lika med 30 % av kvalitetskravet, d.v.s. som klarar kravet i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift som reglerar kvalitet för analyser som ska användas inom vattenförvaltningen. I de flesta analyspaketen har substanserna som pekas ut inom vattenförvaltningen en utökad mätosäkerhet på max 50 % vilket är kravet i samma föreskrift.En genomgång av erbjudna analyser för substanser som sålts i stor mängd i Sverige visar att de flesta substanserna inkluderas i minst ett analyspaket. För merparten av substanserna klarar de erbjudna analyspaketen även kravet på en rapporteringsgräns på max 25 % av 0,1 µg/l men en mindre andel klarar kravet på max 30 % mätosäkerhet. Vissa av substanserna som sålts i stor mängd inkluderas dock inte i något analyspaket. Av alla prover som sammanställts från VTAK och RPD har 35 % analyserats för 35 substanser, 14,3 % har analyserats för 29 substanser och 9,7 % har analyserats för 25 substanser. En jämförelse av befintliga data från vattenverken och de analyspaket som laboratorierna erbjuder i dagsläget pekar på att det är fem analyspaket som benämns av laboratorierna som speciellt framtagna för analys av dricksvatten eller råvatten som står för över hälften av alla analyser som utförts av vattenverken. Detta visar att utformningen av dessa paket har en betydande påverkan på vilka substanser som analyseras och att det är viktigt att de inkluderar alla relevanta substanser. Resultat från den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel har även jämförts med vilka analyspaket som erbjuds av de kommersiella laboratorierna och med befintliga analysdata från vattenverken. Resultaten visar att de flesta substanserna som hittas i fler än 10 % av alla prover av ytvatten inom miljöövervakningen under 2002–2012 även ingår i minst två analyspaket som erbjuds av kommersiella laboratorier. Några av dessa substanser har dock inte analyserats alls eller endast i några få prover som vattenverk utfört, trots att de ingår i vissa analyspaket. En genomgång av vilka substanser som har sålts i stora mängder jämfört med hur många analyser som har utförts av substansen visar att många av de mest försålda substanserna även har analyserats i ett stort antal prover. För vissa av dessa substanser har dock inga eller ett fåtal analyser gjorts trots stor försåld mängd. En granskning gjordes också för att undersöka om de substanser som är särskilt persistenta och läckagebenägna, baserat på substansernas halveringstid i jord (DT50 över 30 dagar) och förmåga att bindas till jordpartiklar (Kfoc/Koc under 500), har analyserats. Genomgången visar att några av dessa substanser inte analyserats alls eller endast i ett fåtal prover samtidigt som de har sålts i betydande mängder under 1985–2014. En sammanställning har även gjorts för substanserna aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid som har det lägre dricksvattengränsvärdet 0,03 µg/l. Sammanställningen visar att dataunderlaget för dessa substanser är stort, 15 500–16 000 prover, och att cirka 95 % av proverna analyserats med rapporteringsgränser under eller lika med 0,03 µg/l. Nio olika fynd av någon av dessa substanser har gjorts under 1985–2015. Då dessa substanser antingen aldrig varit godkända eller varit förbjudna en lång tid i Sverige så bedömer Livsmedelsverket att risken är låg för att de ska utgöra problem i vattentäkter. För vissa substanser skulle det kunna vara mer aktuellt att analysera en eller flera av dess nedbrytningsprodukter istället för modersubstansen. Informationen om vilka nedbrytningsprodukter som är relevanta och läckagebenägna till yt- och grundvatten bör enklast kunna tas fram av Kemikalieinspektionen. Bekämpningsmedel är en mycket stor grupp av ämnen och synonymer och olika stavningar förekommer i analysprotokollen. Vi rekommenderar därför att laboratorierna anger varje substans unika CAS-nummer på analysprotokollen. Detta för att underlätta en säkrare och enklare tolkning av resultaten både för den som beställt analysen och för användning av data i andra sammanhang. Det bör också diskuteras om laboratorierna i analysprotokollen bör gå över till att ange kvantifieringsgräns istället för rapporteringsgräns för varje parameter, så att terminologin blir i överensstämmelse med det som anges i föreskrifterna.Genomgången av befintliga analysdata och de analyspaket som erbjuds av de kommersiella laboratorierna pekar på att de analyspaket som laboratorierna anger som anpassade för dricksvattenanalys är de som i regel används av vattenproducenterna. Dessa analyspaket har i stor utsträckning utformats utifrån äldre statlig vägledning vilket visar att vägledning från myndigheter har en stor inverkan på vilka substanser som i slutändan analyseras. Ifall en ny vägledning ska utformas måste den hållas aktuell och uppdateras regelbundet t.ex. genom avstämning med Kemikalieinspektionens försäljningsstatistik för aktiva substanser. En ny vägledning bör också beakta att dricksvatten hämtas från både yt- och grundvattentäkter då befintliga vägledningar har haft fokus på grundvatten. Ifall en ny vägledning tas fram kan man överväga att dela upp den i ytvatten och grundvatten då vissa substanser endast är relevanta i ena fallet. Man kan också överväga att dela upp listan på substanser i ett baspaket samt några tilläggspaket för speciella grödor så att de substanser som används i dessa grödor inte behöver analyseras i områden där grödorna inte odlas.En sammanvägning av dataunderlaget i denna rapport pekar på att det finns ett antal substanser (23 stycken) som har haft en betydande användning under olika tidsperioder och som man av olika skäl kan överväga att inkludera i framtida analyspaket. De substanser som framförallt faller ut baserat på deras egenskaper, med lång halveringstid och låg adsorption till jordpartiklar, är azoxystrobin, dimetomorf, flurtamon, imidakloprid, propoxikarbazon-Na och pyrimetanil. Substanser som främst faller ut på grund av en hög fyndfrekvens men i ett fåtal prover är boskalid, DMST, terbutylazin-desetyl och terbutylazinhydroxy. De substanser som i första hand faller ut för att de detekterats frekvent eller hittats i halter över 0,1 µg/l i nationell miljöövervakning är cykloxidim, cyprodinil, diflufenikan, fluazinam, karbendazim, metalaxyl, pikoxystrobin, pirimikarb, propamokarb, propikonazol, protiokonazol-destio, pyroxsulam och tiakloprid. Denna rapport utgör ett underlag för att se om det finns substanser som inte inkluderats i tidigare statliga vägledningar, och som därmed inte har analyserats alls eller mycket sällan, men där vi kan av olika skäl gör bedömningen att man kan överväga om de borde analyseras oftare. Resultatet ska dock inte ses som att vi föreslår en färdig lista över vilka substanser som bör inkluderas i en eventuell vägledning utan utgör ett underlag för vidare diskussion. Rapporten visar även att ett stort antal av de substanser som har haft en omfattande användning som växtskyddsme
17.	Boström, Gustaf, et al. (författare) Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten : Utvärdering av kvalitet och relevans för de analyspaket som erbjuds av svenska laboratorier 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
18.	Boström, Gustaf, et al. (författare) Jämförelser av provtagningsmetoder för bekämpningsmedel i ytvatten 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport jämförs tre olika metoder för provtagning av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i ytvatten; momentanprovtagning, tidsintegrerad passiv provtagning och en ny tidsintegrerad provtagningsmetod kallad TIMFIE, som utvecklats inom SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB). Rapporten syftar även till att belysa vad man bör tänka på då man utformar provtagningsprojekt och tolkar resultaten från olika undersökningar. De prover som jämförs i rapporten togs i samband med en screening av bekämpningsmedel i ytvatten och grundvatten som CKB genomförde under 2015, på uppdrag av Naturvårdsverket. I samband med denna screening utökades provtagningen i 7 av vattendragen och även andra provtagningsmetoder än momentanprovtagning användes, för att kunna jämföra resultaten mellan metoderna. Den utökade provtagningen utfördes i Skivarpsån, Vege å, Råån, Saxån, Sege å, Svarteån och Hjälstaviken. TIMFIE-provtagare låg ute veckovis i tre av vattendragen och passiva provtagare låg ute veckovis i två vattendrag samt i fyraveckors-perioder i sex av vattendragen. Momentanprovtagning utfördes i alla vattendragen i början och slutet av de perioder då prover samlades in tidsintegrerat med passiv respektive TIMFIE-provtagning. De passiva provtagare som användes var av typen POCIS-HLB som i en tidigare vetenskaplig studie visat sig vara mest lämpad för analyser av moderna bekämpningsmedel. TIMFIE-provtagaren är en tidsintegrerad, aktiv (pumpad) provtagningsteknik, utan behov av el eller batteri och har utvecklats inom CKB under de senaste åren. TIMFIE-provtagaren ger kvantitativa resultat och bygger på traditionell fastfasextraktion som sker kontinuerligt i fält. TIMFIE-provtagaren och principerna bakom har publicerats i en vetenskaplig artikel. Jämförelserna mellan provtagningsmetoderna gjordes parvis utifrån minsta gemensamma nämnare, alltså utifrån samma analyserade substanser, lokaler och tidpunkter. När momentanprover jämfördes med passiva prover och TIMFIE så användes en sammanvägning av momentanprovet som togs i början och i slutet av det tidsintegrerade provet. Antalet detekterade substanser i de passiva proverna var genomgående betydligt högre än i momentanproverna. Vad gäller summahalter så sågs inte en lika tydlig skillnad mellan metoderna. Summahalterna var i genomsnitt högre i de passiva proverna men det fanns även prover där summahalterna i momentanproverna var högre. Uppmätta halter för enskilda substanser var generellt högre i de passiva proverna (i medel 2,6 gånger högre för 4-veckors prover och 3,6 gånger högre i de veckovisa proverna) men det varierade mycket mellan olika substanser och det fanns även substanser där halterna var högre i momentanproverna. När momentanprover jämfördes med TIMFIE-prover sågs ett liknande mönster som när de jämfördes med passiva prover. Antalet detekterade substanser var genomgående högre i TIMFIE men för summahalter var skillnaden mellan metoderna inte lika tydlig och det fanns även här fall där summahalterna i momentanproverna var högre. Uppmätta halter för enskilda substanser var i genomsnitt 1,6 gånger högre i TIMFIE-proverna. När de två tidsintegrerade metoderna, passiv respektive TIMFIE-provtagning, jämfördes så sågs mindre skillnader i antalet detekterade substanser. Generellt gick det inte att säga att någon av metoderna detekterade fler substanser. Summahalterna var högre i alla passiva prover utom ett, jämfört med TIMFIE. Uppmätta halter för enskilda substanser var i genomsnitt 2,1 gånger högre i de passiva proverna än i TIMFIE-proverna men det varierade mycket mellan olika substanser. Tidsintegrerade prover ger generellt sett en större chans att detektera fler substanser jämfört med momentanprover. Detta beror dels på att de kan extrahera alla substanser som förekommer under den tid provet tas och dels på att de tidsintegrerade metoder som jämförts i denna rapport också har lägre detektionsgränser än metoden som används för momentanprover. För summahalterna såg vi dock inte en lika tydlig skillnad mellan de tidsintegrerade metoderna och momentanprovtagning. Detta kan bero på att de låga detektionsgränserna i de tidsintegrerade proverna kan göra att många av de detekterade substanserna uppmättes i låga halter och därmed endast bidrog marginellt till summahalterna. Tidsintegrerade provtagningsmetoder som TIMFIE och passiva provtagare ger en medelhalt under hela den provtagna perioden, vilket är nödvändigt för utvärdering av de kroniska riskerna för vattenlevande organismer. Med både med momentanprover och med tidsintegrerade prover riskerar man dock att underskatta de högsta halterna, vilka kan ha betydelse för de akuta riskerna. För att fånga de högsta halterna behövs någon typ av provtagning som styrs av nederbörd eller vattenflöde. Denna typ av utrustning användes inte inom ramen för denna studie. Vid provtagning med passiva provtagare sorberas (extraheras) endast den fraktion av substansen som är löst i vattenfasen och inte den som är fäst i eller på partiklar. Detta medför att analysen med passiva provtagare inte är en analys av helvatten. Vid momentanprovtagning eller provtagning med TIMFIE inkluderas däremot partiklarna i analysen vilket är en viktig fördel. Inom vattenförvaltningsarbetet ska helvatten analyseras för att uppföljning mot gränsvärden ska kunna genomföras. Flera studier har visat att den ämnesspecifika upptagshastigheten på de passiva provtagarna, som bestäms experimentellt och som halterna beräknas från, kan variera relativt mycket beroende av miljövariabler så som flödeshastighet, vattentemperatur, pH, salinitet, partikelmängd och partikelsammansättning, samt påväxt. De medelhalter som beräknas från passiva provtagare är därmed baserade på ett antal antaganden och bör betraktas som semi-kvantitativa, vilket kan ge svårigheter vid tolkning av resultaten i förhållande till olika gränsvärden. En annan aspekt att beakta vid användning av passiva provtagare är att sorptionshastigheter måste bestämmas specifikt för varje substans vilket innebär att nya kalibreringsförsök behöver göras ifall nya substanser ska inkluderas i metoden. Att använda publicerade värden från tidigare kalibreringsexperiment för passiva provtagare innebär stora osäkerheter. Ifall man överväger att använda passiva provtagare bör man först bedöma om metoden är tillräckligt exakt för att besvara de frågor man har. I Havs- och vattenmyndighetens vägledning för tillämpning av HVMFS 2013:19 anges att passiv provtagning ska ses som en komplementär metod och att klassificering utifrån passiv provtagning bör göras med försiktighet, om inga andra data finns att tillgå. Som skäl till detta anges framförallt att en passiv provtagare inte tar upp den partikelbundna fraktionen samt att man behöver beakta om provtagaren har validerats för den aktuella substansen. Eftersom TIMFIE är en ny metod finns ännu ingen vägledning eller praxis för huruvida resultaten kan användas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. Vi ser dock inga hinder till detta då TIMFIE-metoden tar hänsyn till den totala koncentrationen inklusive partikelbunden fraktion samt kan valideras enligt gängse metoder. TIMFIE-metoden har utvecklats med målet att ha en multimetod som täcker in så många som möjligt av relevanta bekämpningsmedel i vatten. I dagsläget kan ett 90-tal substanser analyseras med metoden med god kvalitet. Det finns många fördelar med tidsintegrerad provtagning men momentanprovtagning kommer troligen även i fortsättningen utföras i många studier på grund av enkelheten med provtagning och analys. I rapporten undersöktes hur resultaten från momentanprovtagning kan variera beroende på när på året man tar proverna, hur många prov som tas och med vilka tidsintervall. Som ”fallstudie” används befintliga data från momentanprover tagna i Skivarpsån och Vege å under 2002-2017 inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Uppmätta summahalter i Vege å och Skivarpsån har varierat mer än hundrafallt, i Vege å mellan 0,21 µg/l och 26 µg/l och i Skivarpsån mellan 0,14 µg/l och 26 µg/l och det finns en viss säsongsvariation med högst summahalter uppmätta i juni och i oktober. Summahalter över 1 µg/l förekommer under hela perioden maj-november. I tidigare undersökningar har vi sett att det ofta är en eller ett fåtal substanser som utgör den största delen av en förhöjd summahalt. Vilka substanser det är varierar dock beroende på årstid då t.ex. glyfosat och isoproturon oftare förekommer i förhöjda halter på hösten och bentazon och MCPA i början på odlingssäsongen. Både Vege å och Skivarpsån ligger i Skåne och bilden kan se annorlunda ut i andra delar av landet, med en delvis annan användning av bekämpningsmedel. En ofta återkommande fråga är hur många prover som behöver tas i ett vattendrag för att kunna göra en bra bedömning av eventuell bekämpningsmedelspåverkan. När det gäller momentanprover är detta en mycket svår fråga att svara på eftersom variationen i halter kan vara stor och förändringar kan ske mycket snabbt. Det leder till att halterna som uppmäts mer eller mindre är ett slumpmässigt urval av de halter som förekommer i vattendraget. Att endast utgå från ett fåtal momentanprov kan göra att bekämpningsmedelsbelastningen i ett vattendrag överskattas eller underskattas beroende på när proverna tas. Ett sätt att höja det vetenskapliga värdet från en kemisk analys av momentanprover, utan att totalkostnaderna blir orimligt höga, kan vara att samla in ett större antal delprov som slås ihop till ett samlingsprov vilket ger ett riktigare svar på medelkoncentrationen under en given period. I denna rapport görs en statistisk bedömning av h
19.	Boström, Gustaf, et al. (författare) Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten 1983-2014 : med jämförelser mot den nationella miljöövervakningen 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
20.	Boström, Gustaf, et al. (författare) Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten 1983–2014 : Med jämförelser mot den nationella miljöövervakningen 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport sammanställs och analyseras befintliga analyser av bekämpningsmedel i ytvatten i Skåne län under perioden 1983–2014. Data har hämtats från många olika källor, men huvuddelen kommer från den Regionala pesticiddatabasen (RPD) som förvaltas av Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Det insamlade dataunderlaget har bearbetats för att undersöka utvecklingen av kemiska bekämpningsmedel i skånska vattendrag under närmare tre decennier. Resultaten har jämförts mot dricksvattengränsvärdet och mot riktvärden till skydd för vattenlevande organismer, samt med data från den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel i ytvatten 2002–2012 för att studera eventuella skillnader och likheter mellan resultaten. Generellt sett visar resultaten ingen tydlig trend när det gäller utvecklingen av summahalter över 0,5 µg/l i ytvattenprover från Skåne. Detta beror dock i stor utsträckning på att fler och mer aktuella substanser har inkluderats i analyserna under senare år, främst glyfosat som började analyseras först i slutet av 1990-talet och som därefter påträffats frekvent. Däremot visar resultaten att fyndfrekvensen av vanligt förekommande substanser i halter över 0,1 µg/l har minskat under senare år. Några vanligt förekommande substanser som uppvisar minskande halter i ytvatten under tidsperioden är bentazon, isoproturon, MCPA, mekoprop och terbutylazin. Av resultaten framgår det att ytvatten generellt sett verkar vara mindre lämpligt att utnyttja som dricksvatten, då en betydande andel av alla prover i denna undersökning överskrider en summahalt på 0,5 µg/l, dvs. den gräns då vatten klassas som otjänligt för dricksvatten. De kommunala vattenverk som tar sitt dricksvatten från ytvatten hämtar dock detta från större täkter och de har en kontroll av sitt vatten för att säkerställa att halterna inte överstiger gränsvärdena. Denna slutsats stöds av att inga dricksvattenprover från skånska ytvattenverk i denna undersökning har klassats som otjänliga på grund av för höga halter av bekämpningsmedel. Resultaten har också jämförts med riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten för att utvärdera om detekterade halter riskerar påverka de akvatiska ekosystemen. Resultaten visar att det är två substanser, diflufenikan och imidakloprid, som oftast påträffats i halter över sina riktvärden, i 33 % respektive 10 % av undersökta prover. Analyser av vilka typer av bekämpningsmedel som förekommer i högst halter i ytvatten i Skåne visar att fynden främst kan härledas till substanser som är godkända för användning i dagsläget och som har sin huvudsakliga användning inom jordbruket. En jämförelse mellan resultaten från skånska vattendrag och från den nationella miljöövervakningen visar på både likheter och skillnader mellan de bägge typerna av undersökningar. I båda är det de tre ogräsmedlen glyfosat, bentazon och isoproturon som är vanligast förekommande. Likaså är ogräsmedlet diflufenikan den vanligaste substansen att överskrida sitt riktvärde i de bägge undersökningarna. Däremot är fyndfrekvensen högre för flertalet substanser inom den nationella miljöövervakningen. Detta kan bland annat kan tillskrivas en mer intensiv, tidsintegrerad provtagning i denna undersökning jämfört med de momentanprov som utgör huvuddelen av de prover som finns i RPD. Även ett mer omfattande analysprogram med generellt lägre detektionsgränser bidrar till en högre fyndfrekvens inom den nationella miljöövervakningen.
21.	Boström, Gustaf, et al. (författare) Nationell screening av bekämpningsmedel i yt- och grundvatten 2015 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport presenteras resultat från en nationell screening av bekämpningsmedel i ytvatten och grundvatten som genomfördes under 2015. Screeningen av bekämpningsmedel var en del av ett regeringsuppdrag för screening av miljögifter till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket gav Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) uppdraget att genomföra provtagningskampanjen för den del av uppdraget som gällde bekämpningsmedel. Den nationellt finansierade provtagningen av ytvatten och grundvatten fokuserades kring de mest jordbruksintensiva regionerna Skåne, Halland, Västra Götaland, Östergötland och Mälardalen. Utöver detta erbjöds även alla Länsstyrelser i Sverige att finansiera ytterligare provtagning i respektive län och detta medförde att ytterligare provtagning av ytvatten tillkom i ovan nämnda regioner samt i Blekinge, Värmland och på Gotland och av grundvatten i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland.Proverna i ytvatten togs under maj-oktober med ett momentanprov per månad i avrinningsområdets utlopp. Den nationellt finansierade provtagningen i ytvatten fokuserades på avrinningsområden med stor andel åkermark (>40 %) och avrinningsområden främst mellan 20-100 km2. Utöver detta lade Länsstyrelserna till ytterligare avrinningsområden i den regionalt finansierade provtagningen av ytvatten. Det totala antalet prover i ytvatten var 157. För den nationellt finansierade provtagningen av grundvatten så gjordes provtagningarna i enskilda dricksvattenbrunnar eftersom tidigare resultatsammanställningar har pekat på att vatten från dessa kan vara mer känsligt för bekämpningsmedelspåverkan än annat grundvatten. I de regionalt finansierade proverna i grundvatten, i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland, togs prover på inkommande grundvatten till vattenverk. I grundvatten togs 1 prov per lokal och provtagningen inkluderade 54 enskilda brunnar och 18 vattenverk.Kemiska analyser av bekämpningsmedel utfördes av laboratoriet för organisk miljökemi vid SLU och omfattade en stor andel av alla växtskyddsmedel som används eller har använts i Sverige. I ytvatten analyserades 131 substanser och i grundvatten analyserades 108 substanser. Resultaten jämfördes med gränsvärden och riktvärden för dricksvatten och grundvatten samt riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten.I ytvattenproverna detekterades minst en substans i alla prover (förutom 3 prover från Gotland där endast glyfosat och AMPA analyserats och ej kunnat detekteras). Det största antalet detekterade substanser i ett prov var 31 men vanligast var att hitta ungefär 8-10 substanser per prov. I enskilda dricksvattenbrunnar var det största antalet substanser i ett prov 19 men det vanligaste var att inte hitta någon eller att hitta några få substanser. Ungefär 57 % av alla prover i enskilda brunnar innehöll minst en substans. I inkommande grundvatten till vattenverk innehöll ungefär 44 % av alla prover minst en substans och det högsta antalet substanser i ett prov var 4.2Ungefär 23 % av alla prover i ytvatten hade en summahalt över eller lika med gränsvärdet för summahalt av bekämpningsmedel i dricksvatten på 0,5 μg/l och ungefär 45 % av alla prover hade fynd av minst en substans över eller lika med gränsvärdet för enskild bekämpningsmedelssubstans i dricksvatten, 0,1 μg/l. I enskilda dricksvattenbrunnar var motsvarande siffror ungefär 11 % över eller lika med gränsvärdet för summahalt och ungefär 20 % över eller lika med gränsvärdet för minst en enskild substans. I proverna från grundvattenverk hade inget prov en summahalt över eller lika med gränsvärdet och endast 1 prov av 18 (5,6 %) innehöll en substans med koncentrationen 0,1 μg/l, alltså tangerande gränsvärdet.I ytvatten dominerades fynden av ogräsmedel som var godkända för användning under 2015. Bentazon, glyfosat och glyfosats nedbrytningsprodukt AMPA var de tre vanligaste substanserna att detektera i ytvatten och var tillsammans med MCPA även de vanligaste substanserna att förekomma i halter över eller lika med 0,1 μg/l. I grundvatten, både enskilda dricksvattenbrunnar och vattenverk, dominerades däremot fynden av totalbekämpningsmedel, med huvudsaklig användning utanför jordbruket. I enskilda brunnar var de tre vanligaste substanserna att hitta BAM, atrazin och atrazins nedbrytningsprodukt atrazindesetyl. De ingick i produkten Totex strö som tidigare hade stor användning för att bekämpa ogräs på t.ex. grusgångar och industriområden men som har varit förbjuden att sälja sedan 1989. Fjärde vanligaste substansen att detektera i enskilda brunnar var bentazon som fortfarande är tillåten för användning. I vattenverk var också BAM följt av atrazin, bentazon och atrazindesetyl de vanligaste substanserna att hitta.Överlag har det varit relativt få fynd över riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten. Ungefär 10 % av alla prover hade minst en substans över eller lika med sitt riktvärde vilket kan jämföras med 30-60 % i den årliga nationella miljöövervakningen 2002-2012. Totalt hade 13 olika substanser halter över eller lika med sina respektive riktvärden och alla dessa substanser var godkända för användning under 2015. Sex av substanserna var ogräsmedel, fyra svampmedel och tre insektsmedel. Den substans som hade flest överskridanden var ogräsmedlet diflufenikan som hade halter över eller lika med sitt riktvärde i ungefär 5 % av proverna. Diflufenikans riktvärde höjdes dock under 2015 vilket påverkar jämförelserna med tidigare data.En statistisk analys genomfördes av förhållanden mellan antal detekterade substanser och summahalter per prov i ytvatten jämfört med avrinningsområdets storlek, andel åkermark och andel spannmålsodling. Analyserna visar att antalet detekterade substanser per prov har ett statistiskt signifikant positivt samband med både avrinningsområdets storlek och andelen åkermark/spannmål. Summahalterna per prov har ett signifikant samband med andelen åkermark/spannmål men inte med avrinningsområdets storlek.Antalet detekterade substanser per prov i enskilda brunnar jämfördes med brunnarnas djup, ålder, avstånd till besprutning, konstruktionstyp, nitrathalt samt koncentration av E. coli och koliforma bakterier. Av dessa var det endast koncentrationen av koliforma bakterier som visade något signifikant samband. En förhöjd koncentration av koliforma bakterier kan vara3tecken på att brunnen är otät och därmed lättare får in ytligare vatten som kan vara förorenat av bland annat bekämpningsmedel.Denna omfattande provtagningskampanj ger en bra uppfattning om situationen med bekämpningsmedel i både ytvatten och grundvatten men är trots allt en ögonblicksbild. Alla prover som tagits för detta projekt har varit momentanprover som visar koncentrationen vid tidpunkten som provet togs men där variationer i halter över tid kan missas. Mellanårsvariationer kan också vara stora på grund av olika användning av bekämpningsmedel samt olika väder som kan påverka spridningen av bekämpningsmedel från fälten till vattendrag eller grundvatten. Överlag så är resultaten från denna screeningstudie dock i linje med resultaten från den årliga nationella miljöövervakningen
22.	Boström, Gustaf, et al. (författare) Riskkartering av bekämpningsmedel i Skånes grundvatten : simuleringar med MACRO-SE 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med detta projekt har varit att göra en kartering av riskerna med bekämpningsmedelsläckage till grundvatten i Skåne. Karteringen utfördes genom simuleringar med riskbedömningsverktyget MACRO-SE som har utvecklats inom Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Bearbetning och analys av simuleringsresultaten har gjorts av CKB i samarbete med Länsstyrelsen Skåne. Riskkarteringen har utförts för bekämpningsmedlen bentazon, isoproturon, kvinmerak, MCPA, metazaklor och metribuzin vilka tidigare har påvisats i grundvatten. Dessa substanser är också representativa för en stor del av jordbruket i Skåne då de används i stor mängd och tillsammans täcker in en stor del av alla grödor som odlas i länet. Tidigare kunskapssammanställningar pekar på att det framförallt är äldre, idag förbjudna ämnen som hittas i djupare grundvatten. Men eftersom det finns en, ofta lång, tidsfördröjning mellan att ett ämne sprutas på markytan tills det att det kan infiltrera ner till grundvattnet är det intressant att närmare studera om även dagens användning av bekämpningsmedel framöver kan leda till förekomst av olika substanser i grundvattnet. Inför simuleringarna definierades scenarier som motsvarar den typiska användningen av idag för respektive substans. Utifrån dessa scenarier och data för bekämpningsmedlens fysiska och kemiska egenskaper, kartor över arealen åkermark, odlade grödor, klimatdata och jordarternas egenskaper simulerar modellen koncentrationer av bekämpningsmedlet i markvattnet på ca 2 meters djup, som kan ses som det vatten som infiltrerar genom den omättade zonen för att bli grundvatten. Resultaten visar inte koncentrationer i det djupare grundvattnet, för detta skulle det krävas en avancerad och högupplöst modell för grundvattenflöden för hela Skåne. De simulerade koncentrationerna i markvattnet på 2 meters djup kan därför ses som ett slags värsta-falls-antagande av möjliga halter av bekämpningsmedel som den simulerade användningen kan ge upphov till i grundvattnet. Modellresultaten pekar på att samtliga undersökta substanser skulle kunna uppnå detekterbara koncentrationer i grundvattnet på något ställe i länet. För substanserna bentazon och metazaklor visar resultaten att halter över gränsvärdet för dricksvatten (0,1 µg/l) även skulle kunna förekomma på vissa platser i länet. En summering av koncentrationerna för de simulerade substanserna visar att dricksvattengränsvärdet för summahalt bekämpningsmedel (0,5 µg/l) skulle kunna överskridas inom några mycket små områden i nordvästra och sydöstra Skåne. Generellt sett är riskerna för bekämpningsmedelsläckage till grundvattnet betydligt större i södra och västra delarna av länet, mycket beroende på den betydligt högre andelen åkermark där men också på grund av vädret i klimatzonen i detta område. Som ett beslutsunderlag för vattenförvaltningen på Länsstyrelsen har även de simulerade koncentrationerna aggregerats utifrån de grundvattenförekomster som definierats för vattenförvaltningen och som därmed ska status- och riskklassas. Beräkningar av medelvärden per grundvattenförekomst för de utvalda substanserna visar att i nästan alla fall ligger de simulerade halerna under dricksvattengränsvärdet. Simuleringar har också gjorts för historisk användning av bentazon och MCPA. Utifrån användningsdata som var typisk 1986 kan man se att det är stora skillnader i riskerna för grundvattenläckage jämfört med dagens användning. Simuleringarna med den historiska användningen resulterade i avsevärt högre koncentrationer, vilket framförallt förklaras med de betydligt högre doserna som då tilläts. En jämförelse har även genomförts mellan av modellen simulerade koncentrationer och uppmätta koncentrationer på samma plats. Dessa jämförelser tyder på att MACRO-SE i stor utsträckning kan prediktera ifall ett ämne innebär en risk för detekterbara koncentrationer i grundvattnet. Simuleringsresultaten kan dock inte visa risker av transport av bekämpningsmedel i grundvatten eller lateral transport av bekämpningsmedel från intilliggande inströmningsområden och denna faktor måste tas hänsyn till med hjälp av andra informationskällor vid riskbedömning av specifika grundvattenförekomster. Vad gäller uppskattningar av faktiska koncentrationer i grundvattnet är predikterade och uppmätta koncentrationer ofta i samma storleksordning, för de få data som finns för jämförelse, men korrelationen mellan koncentrationerna är svag. Ett bättre dataunderlag av koordinatsatta provtagningar i grundvatten på 2 meters djup skulle bidra till ett bättre test av modellen som skulle vara värdefullt för fortsatt utveckling. Resultaten från denna rapport kan användas för att peka ut de substanser som kan utgöra en risk för läckage till grundvattnet samt i vilka områden denna risk är störst. Resultaten kan även användas i Länsstyrelsens vattenförvaltningsarbete som ett underlag i påverkansbedömningen samt för att ta fram nya stationer för kontrollerande och operativa övervakning av grundvattnet och på så sätt effektivisera de regionala miljöövervakningsprogrammen. Riskkartorna kan ge information om var arbetet med grundvattenskydd behöver intensifieras, samt utgöra underlag för upprättande av nya eller revidering av äldre vattenskyddsområden.
23.	Boström, Gustaf, et al. (författare) Växtskyddsmedel som regelbundet överskrider riktvärden för ytvatten – en undersökning av bakomliggande orsaker 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I rapporten undersöks varför vissa godkända växtskyddsmedelssubstanser återkommande överskrider sina riktvärden eller uppmäts i förhöjda halter i ytvatten. Cyprodinil, diflufenikan, esfenvalerat, imidakloprid, MCPA, metribuzin, pikoxystrobin, pyraklostrobin, tiakloprid och triflusulfuronmetyl inkluderades i undersökningen då de återkommande överskrider sina riktvärden. Även bentazon och glyfosat inkluderades då de relativt ofta uppmäts i halter över 0,1 μg/l. I rapporten undersöks om de förhöjda halterna beror på substansernas fys/kem-egenskaper, substansernas användning eller om deras riktvärden bör ses över. Data som använts i Kemikalieinspektionens (KemI) miljöriskbedömning jämförs med de halter som uppmätts inom den nationella miljöövervakningen (NMÖ) samt de riktvärden som används för att utvärdera dessa data.Alla PNEC från KemI är högre än de riktvärden som tillämpas inom NMÖ. PNEC från EFSA är i de flesta fallen också högre än riktvärden inom NMÖ. Imidakloprid är den enda substans med lägre PNEC från EFSA än riktvärdet inom NMÖ. Alla PEC från KemI ligger bland de högsta uppmätta halterna i NMÖ och är i de flesta fallen högre än de riktvärden som tillämpas inom NMÖ. En jämförelse av uppmätta halter i NMÖ för de utvalda substanserna med PNEC från KemI visar att endast ett fåtal prover uppvisar halter över PNEC.Undersökningen av samband mellan ett större urval substansers (49 st) användning och egenskaper och vad som uppmäts i NMÖ visade ett statistiskt signifikant samband mellan uppmätt halt och totalt använd mängd av en substans i området och med substansens halveringstid i jord samt adsorption/löslighet. Även den procentuella förlusten av substanserna i NMÖ har ett statistiskt signifikant samband med substansens halveringstid i jord samt adsorption/löslighet. Utifrån de undersökta faktorerna kan ingen tydlig förklaring ges till varför de 12 utvalda substanserna verkar utgöra en större risk för miljön än övriga växtskyddsmedel. Projektet har dock visat på vikten av att en översyn av officiella riktvärden för växtskyddsmedel genomförs så att miljöövervakningsresultat för alla substanser kan utvärderas utifrån tillförlitliga bedömningsgrunder.
24.	Boye, Kristin, et al. (författare) Greenhouse production contributes to pesticide occurrences in Swedish streams 2022 Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 809 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Greenhouse and other covered cultivation systems have increased globally over the past several decades, leading to considerably improved product quality and productivity per land area unit. However, there is a paucity in information regarding the environmental impacts of covered production systems, especially regarding pesticides entering the surrounding environment. Aiming to address this knowledge gap, we collected grab samples downstream of greenhouses from seven Swedish streams every 14 days during a 12 month period. In three of the streams, samples were also taken upstream of the greenhouses and in four of the streams time-integrated samples were collected by TIMFIE samplers in the period between grab sampling occasions. The samples were analyzed for 28 substances (27 that were permitted for use in greenhouse production systems in Sweden and one degradation product to a permitted substance). Pesticide use journals were collected from the greenhouse producers for the 12 month period. The results were examined for indications of greenhouse contributions to detection frequencies, maximum and average concentrations, and potential ecotoxicicity in several ways: (1) comparing locations downstream of greenhouses with registered use of a substance with those without registered use, (2) comparing results from this study with those from the Swedish environmental monitoring program of pesticides in surface water from catchments with no greenhouses from the same period and region, (3) comparing concentration trends with registered pesticide application times in the greenhouses, and (4) comparing up-and downstream concentrations. The results strongly suggest that greenhouse applications do contribute to pesticide occurrences, maximum and median concentrations for most of the pesticides included in this study, and to potential toxicity to aquatic organisms for several of them, most notably imidacloprid, acetamiprid, carbendazim, and pirimicarb.
25.	Boye, Kristin, et al. (författare) Grödornas relativa bidrag till förekomst av växtskyddsmedel i ytvatten : resultat från nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel 2002-2011 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I syfte att bedöma olika grödors relativa bidrag till växtskyddsmedelsförekomst i ytvatten, analyserades miljöövervakningsdata från fyra jordbruksbäckar, samt odlingsdata för bäckarnas avrinningsområden. De grödor som upptar störst areal bidrar också mest till gränsoch riktvärdesöverskridande halter, men val av substans, dos och antalet behandlingar per säsong påverkar också grödans andel, speciellt för fynd över riktvärdet för påverkan på vattenlevande organismer och bidrag till total toxicitet (PTI). Det framgår tydligt att ett fåtal substanser dominerar fynd över gränsvärdet för dricksvatten (0,1 µg/l) eller riktvärdet (RV), samt till PTI, vilket återspeglas i ett oproportionerligt stort bidrag från de grödor där substanserna använts. Minskad användning, substitution och/eller riktade åtgärder mot läckage av framförallt bentazon i ärtodling, diflufenikan och pikoxystrobin i stråsäd, metribuzin i potatis, deltametrin i köksväxter, samt glyfosat för efterskördsbehandling och brytning av vall skulle kunna bidra till att minska förekomst av växtskyddsmedel i ytvatten i halter som överskrider gränsvärdet för dricksvattensäkerhet och uppsatta riktvärden till skydd för vattenlevande organismer.
26.	Boye, Kristin, et al. (författare) Long-term Data from the Swedish National Environmental Monitoring Program of Pesticides in Surface Waters 2019 Ingår i: Journal of Environmental Quality. - : Wiley. - 0047-2425 .- 1537-2537. ; 48, s. 1109-1119 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Environmental monitoring is essential for assessing the impact of human activities on the environment. Monitoring data are used to ascertain that environmental standards are met, to inform policy making, to determine trends, and to provide parameterization data for prediction models. The design of monitoring programs depends on what is being monitored, for what purpose, and available resources. Here we describe the strategy and design of the Swedish environmental monitoring program for chemical pesticides in surface waters and provide data generated within this program since 2002 (www.slu.se/en/pesticide_monitoring). We include examples of how the data can be used for toxicity assessments, trend analyses, and comparison between sampling strategies. Our goal is to increase awareness of this dataset and provide detailed information about the data so that it may be incorporated into meta-analytical research, comparison studies, model validation, and other scientific efforts.
27.	Boye, Kristin, et al. (författare) Pesticide run-off to Swedish surface waters and appropriate mitigation strategies : a review of the knowledge focusing on vegetated buffer strips 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Environmental monitoring has revealed that pesticides regularly enter surface waters in Sweden. Mitigation measures to control point sources and spray drift have successfully reduced pesticide concentrations in natural waters, but concentrations still sometimes exceed ecotoxicological guideline values. In addition, the EU directives on water (2000/60/EC) and sustainable use of pesticides (2009/128/EC), and the regulations regarding placing plant protection products on the market (EC 1107/2009) stipulate that mitigation strategies should be developed against diffuse sources, such as surface run-off and drainage. This report presents a compilation of existing knowledge as data support for the relevant authorities in the implementation of run-off mitigation strategies in regulatory and subsidy systems. The report describes a number of measures (vegetated buffer strips in particular, but also wetlands, ditch management, integrated pest management and other management strategies) to reduce the risk of surface run-off of pesticides. The report also evaluates the validity under Swedish conditions of the R1 scenario in the PRZM-in-FOCUS model for assessing the risk of pesticide concentrations exceeding the ecotoxicological guideline values due to pesticide transport through run-off. In Sweden, the majority of surface run-off occurs during snowmelt, when pesticide losses are unlikely. The temporal and spatial incidence of run-off events during the growing season and the amount of pesticides transported in this way are currently unknown. Phosphorus models estimate that up to 33% of total annual water flow enters water courses as surface run-off in the worst case scenario, and around 10% on average, but lack of model calibration data renders these estimates highly uncertain. Field data from a drained silt loam (considered to represent the 95th percentile worst case for run-off under Swedish conditions) suggest that 35- 50% of total monthly water flow during summer (May-September) occurs as surface run-off. Thus, surface run-off may contribute considerably to pesticide transport locally, but is still considered unlikely to be of major importance on a national level, although data are lacking to confirm this assumption. Therefore, local adaptation of mitigation measures is deemed a more efficient strategy for Sweden than general solutions, such as mandatory vegetated buffer strips along all water courses. This would also simplify coupling to other environmental mitigation measures, e.g. concerning nutrients and biodiversity, and increase acceptance among farmers. The R1 scenario in PRZM-in-FOCUS greatly overestimates the risks of run-off and erosion for Sweden, since the assumptions on soil and weather conditions are more extreme than is realistic for Sweden. Thus, alternative solutions suggested in this report for assessing pesticide run-off risks in Sweden are: 1) developing a Swedish scenario for the PRZM model; 2) expanding the Swedish groundwater scenario for the MACRO-in-FOCUS model to include run-off estimation; and 3) establishing a system for local run-off mitigation that is sufficiently reliable to justify the assumption that pesticides will rarely enter surface waters through runoff. It is strongly suggested that research and monitoring projects be supported to provide a better database on which to build risk assessment scenarios and risk management strategies.
28.	Boye, Kristin, et al. (författare) Ytavrinning av växtskyddsmedel i Sverige och lämpliga motåtgärder : en kunskapssammanställning med focus på skyddszoner 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ytavrinning är en av flera möjliga diffusa spridningsvägar för växtskyddsmedel till ytvatten. Motåtgärder mot ytavrinning av växtskyddsmedel, med speciellt fokus på skyddszoner, har aktualiserats genom EU:s antagande av ett nytt ramdirektiv (2009/128/EG)1 för hållbar användning av bekämpningsmedel och genom riskbedömningsrutiner vid produktregistrering av växtskyddsmedel enligt växtskyddsmedelsförordningen (EG 1107/2009)2 . Med anledning av detta har problemets omfattning i Sverige och olika motåtgärders relevans och effektivitet under svenska mark- och väderförhållanden undersökts genom en litteraturgenomgång och intervjuer med svenska och internationella aktörer och experter. Rimligheten i riskbedömningsmodelleringar med R1 scenariot i PRZM-in-FOCUS har också utvärderats för svenska förhållanden. Bedömningen är att ytavrinning lokalt kan vara av stor betydelse för transport av växtskyddsmedel till ytvatten i Sverige, men att fenomenet troligtvis är begränsat i tid och rum till tillfällen (t ex extrem nederbörd) och/eller platser (t ex erosionsbenägna jordar, traktorspår, området runt dräneringsbrunnar) där särskild risk för ytavrinning föreligger. R1- scenariots mark- och väderförhållanden är inte representativa för svensk åkermark och modelleringarna överskattar troligtvis risken för transport genom ytavrinning. Skyddszoner och andra motåtgärder bedöms effektivt kunna reducera mängden växtskyddsmedel i ytavrinning om placeringen i landskapet och utformningen är rätt. De lokala förutsättningarna i form av t ex topografi (på landskaps- och fältnivå), markegenskaper, brukningsmetoder och grödor är avgörande för vilken typ av åtgärd(er) som lämpar sig bäst och var den/de ska placeras. Att införa obligatoriska skyddszoner längs med alla vattendrag bedöms därför inte motiverat, då den förväntade effekten är låg i förhållande till de stora arealer jordbruksmark som skulle behöva tas ur produktion. Istället förespråkas lokalt anpassade åtgärder, som kan föreskrivas eller ingå i rådgivning och miljöstödssystem. Eventuellt bör ett alternativ till dagens riskbedömningsmodelleringar övervägas för att nå en rimligare försiktighetsnivå i bedömningarna.
29.	Bundschuh, Mirco, et al. (författare) Evaluation of pesticide monitoring strategies in agricultural streams based on the toxic-unit concept - Experiences from long-term measurements 2014 Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 484, s. 84-91 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The European Water Framework Directive requires surface water bodies to have a good chemical and ecological status. Although relatively few pesticides are included in the list of priority pollutants, they pose, due to their intrinsic biological activity, a significant risk for the integrity of aquatic ecosystems. In this context, the pesticide (up to 128 pesticides including some transformation products) exposure pattern in four agricultural streams and two rivers was determined from 2002 to 2011 under the umbrella of the Swedish national monitoring program employing time-proportional and grab sampling strategies, respectively. After transforming the measured pesticide concentrations into toxic units, the European Uniform Principles for algae (chronic), invertebrates and fish (both acute), which are partly employed as benchmark for pesticide regulation, were only occasionally (<2%) exceeded. Moreover, this evaluation showed no long-term trends over the years. However, recent publications suggested that those thresholds are not protective for ecosystem structure and function, indicating a risk of up to 20% and 35% of the samples from the agricultural streams and the rivers, respectively. Moreover, the monitoring data show a continuous but rather low toxic potential of pesticides for all three trophic levels throughout the year, which suggests pesticides as an evolutionary force in agriculturally impacted aquatic ecosystems. However, the flow-triggered sampling, which was implemented as an additional sampling strategy in one of the agricultural streams starting in 2006, displayed an up to 7-fold underestimation of the maximum concentration in terms of toxic units for daphnids and fish during run-off events. The present study thus underpins that the optimal sampling design for pesticide monitoring strongly depends on its overall purpose. If the long-term exposure pattern is of concern a time-proportional composite sampling strategy is recommended, while for an assessment of peak exposures a flow-event-triggered high-resolution sampling strategy is superior. (C) 2014 Elsevier B.V. All rights reserved.
30.	Carlsson, Gunnar, et al. (författare) Hazard assessment of 15 veterinary pharmaceuticals in zebrafish embryos 2012 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
31.	Carlsson, Gunnar, et al. (författare) Toxicity of 15 veterinary Pharmaceuticals in zebrafish (Danio rerio) embryos 2013 Ingår i: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 126, s. 30-41 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Extensive use of veterinary pharmaceuticals may result in contamination of water bodies adjacent to pasture land or areas where animal manure has been applied. In order to evaluate the potential risk to fish embryos 15 veterinary pharmaceuticals were investigated by use of an extended zebrafish embryo toxicity test. Chemical analysis of the exposure medium was performed by solid phase extraction-liquid chromatography-tandem mass spectrometry (SPE-LC-MS/MS) for 11 of the compounds and potential metabolism by the embryos was studied for albendazole, febantel, fenbendazole and oxfendazole. Newly fertilized zebrafish eggs were exposed under static conditions in 96-well plates for 6 days to the pharmaceuticals: 5 antibacterials and 10 antiparasitics. Endpoints including mortality, malformations and other sublethal responses were recorded at 24, 48 and 144 h post fertilization (hpf). The pharmaceuticals causing the highest toxicity were antiparasitics whereas the tested antibacterials, danofloxacin, enrofloxacin, tylosine, trimethoprim and oxytetracyclin had a much lower toxic potency in zebrafish embryos. Most toxic were fenbendazole, albendazole and flumethrin with no observed effect concentrations (NOECs) around 0.02 mg/L. The overall NOEC was determined by lethality for the following pharmaceuticals: albendazole, fenbendazole and oxfendazole. Sublethal endpoints, including malformations, side-laying embryos, tremors, reduced movements and altered heart rate increased the sensitivity of the tests and determined the overall NOECs for febantel, doramectin, ivermectin, flumethrin and toltrazuril. Exposure to doramectin and ivermectin caused a decrease in movements at 24 hpf and a decrease in heart rate at 48 hpf. Flumethrin exposure resulted in decreased time to hatching, except at the highest concentrations, and caused an increase in heart rate at 48 hpf. In contrast, toltrazuril caused an increased time to hatching and a decrease in heart rate. Chemical analysis of the exposure medium after the tests revealed great differences between nominal and measured concentrations, emphasizing the need of including analysis of the actual exposure concentrations. The results indicated that metabolism of albendazole into its sulfoxide protected the embryos from toxicity. Albendazole was metabolized efficiently into albendazole sulfoxide at lower exposure concentrations, resulting in reduced toxicity. At higher concentrations, an increasing proportion of albendazole remained unmetabolized and embryo mortality occurred. Metabolism by the embryos of febantel into fenbendazole and oxfendazole and of fenbendazole into oxfendazole was demonstrated. It is suggested that the toxic effect of febantel in zebrafish embryos is due to metabolism into fenbendazole.
32.	Collentine, Dennis, et al. (författare) Evaluating the Environmental and Economic Impact of Taxes on Pesticides : Case Study of a Tax on Toxicity 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
33.	Collentine, Dennis, et al. (författare) Evaluating the Environmental and Economic Impact of Taxes on Pesticides: Case Study of a Tax on Toxicity 2011 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Regulation of pesticides has often followed a command and control approach. However, economic instruments allow for environmental goals to be used for targeting as well as provide users (farmers) with flexibility in their response. The primary environmental effects of concern from the use of plant pesticides are related to the toxic effects on non-targeted organisms in environmental media. This paper describes a methodology for ex ante evaluation of policy alternatives for reducing the impact on the aquatic environment from pesticide use.The proposed methodology consists of several components. It uses the Pesticide Toxicity Index (PTI) for defining an environmental goal and for evaluation of the environmental effect of policy alternatives, a field based model MACRO-DB for describing the impact of crop management programs and agricultural land use on concentrations of active compounds from pesticide use and the use of economic modelling to determine the effect on farm income from alternative tax schemes. The paper presents an application of this method using empirical data from a small agricultural catchment in Southern Sweden and compares the economic and environmental effects of a differentiated tax on the most toxic class of pesticides and a flat tax on all pesticides. On average the costs of reducing environmental impacts by one unit of PTI were estimated to be €1 009 for the flat tax and €71,5 for the differentiated tax.
34.	Corcoll, Natàlia, 1981, et al. (författare) Linking pesticide pollution with periphyton quality in agricultural streams: a fatty-acids approach 2018 Ingår i: SETAC Europe 28th Annual Meeting 13−17 May 2018 \| Rome, Italy. Abstract Book.. - 2309-8031. Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Although the environmental risks associated with pesticide pollution in agricultural streams are quite well documented, little is know about its potential effects on periphyton quality. Periphyton provides many of the essential polyunsaturated fatty acids (PUFA) that are needed for organisms at higher trophic levels in river food webs. This study aims to assess the effects of pesticide mixtures on periphyton quality in situ. Three streams (Höje å, Skivarpsån and M42) located in the agriculturally dominated region of Skåne (SE Sweden) were sampled in September and October 2016. The effects of pesticide pollution were assessed by passive field sampling coupled with laboratory ecotoxicity tests, by mixture toxicity modelling to predict which chemical stressors were potentially driving the toxicity, and by examining the fatty acid profiles, pigment content and algal diversity of periphyton communities. Results from water chemical analyses clearly showed higher levels of nutrients and pesticide pollution in Skivarpsån and M42 than in Höje å. Ecotoxicity tests using the passive sampler extracts demonstrated that the pesticide mixtures ocurring at Skivarpsån and M42 were toxic for periphyton communities from Höje å, causing an inhibition of the photosynthetic activity up to 63% and 53%, respectively. Cluster and principal component analyses based on pigments content, algal diversity and fatty acid profiles, clearly separated the periphyton from the three river sites studied. Algal biomass from periphyton of pesticide polluted streams (Skivarpsån and M42) was higher than in Höje å. The nutritive quality of the periphyton differed among streams, and fatty acids considered high-quality such as eicosapentaenoic acid (EPA) and docosahexaenoic acid (DHA) were also more abundant in pesticide polluted streams (Skivarpsån and M42). Overal, even though results from the lab show that the mixture of pesticides pollution in the studied streams might be toxic for periphyton (i.e. inhibiting the photosynthetic activity), being herbicides the driving chemical stressors. Results from the field, indicate that when the levels of pesticide pollution are low and co-occur with high levels of nutrients pollution, nutrients migh mask pesticides effects on periphyton quantity and quality because compensatory effects from nutrients
35.	Fredricsson, Malin, et al. (författare) Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2017 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.
36.	Goedkoop, Willem, et al. (författare) Påverkas växter och djur i våra vatten av bekämpningsmedel? 2014 Ingår i: Sötvatten 2014 : om miljötillståndet i Sveriges sjöar, vattendrag och grundvatten. ; , s. 20-24 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
37.	Graaf, Sarah, et al. (författare) Occurrence of pesticides in stream water from regions with horticultural production 2009 Konferensbidrag (refereegranskat)
38.	Graaf, Sarah, et al. (författare) Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 2009 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
39.	Graaf, Sarah, et al. (författare) Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) : årssammanställning 2009 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I rapporten presenteras resultaten från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, regnvatten och luft för undersökningsåret 2009. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (programområdena Jordbruksmark och Luft). Nytt för detta år är att övervakningsprogrammet har utökats med mätningar av växtskyddsmedel i luft som genomförts på Vavihill (Söderåsen) i NV Skåne. Vid samma lokal genomförs sedan tidigare också mätningar av växtskyddsmedel i regnvatten. Luftmätningarna pågick främst under hösten. Programmet har under året även utvidgats genom en ny station för mätning av växtskyddsmedel i regnvatten. Stationen är belägen på Aspvreten ca 80 km SV om Stockholm och ingår, precis som Vavihill, i Naturvårdsverkets stationsnät för luft- och depositionsmätningar. Ambitionen är att resultat från två stationer, belägna på olika avstånd från de stora jordbruksregionerna i söder och på kontinenten, och även med en viss öst/västlig gradient, bättre ska kunna spegla förekomsten av växtskyddsmedel i atmosfärisk deposition i södra delen av Sverige. Provtagning av ytvatten har genomförts i fyra typområden (Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne) samt i två skånska åar (Skivarpsån och Vege å). Provtagningarna av ytvatten i de fyra typområdena och de två åarna har skett under perioden maj till november. Dessutom har ytvatten provtagits under vinterhalvåret i Skåne för tredje året i rad. Provtagning av grundvatten har skett vid fyra tillfällen i typområdena och av sediment vid ett tillfälle vid samma lokaler som för ytvatten. Under året har en ny analysmetod ackrediterats vilket har medfört en utökning av analsyprogrammet för yt- och grundvattendelen av undersökningarna. Detta har inneburit både att en del nya substanser, som tidigare inte ingick i programmet, har tillkommit och att en del gamla substanser har fått sänkta analysgränser, vilket gör att de nu kan spåras vid lägre koncentrationer. Det nya analysprogrammet har resulterat i att flera nya substanser har påträffats under 2009, samt att fyndfrekvensen har ökat för vissa av de substanser som undersökts sedan tidigare, vilket är viktigt att ha i åtanke när resultaten ska tolkas och vid jämförelser mellan åren. Sammantaget ingår nu 111 substanser i analyserna av yt-och grundvatten, vilket är en utökning på 27 substanser för ytvatten från typområdena och 40 substanser för grundvatten och ytvatten från åarna. Under 2009 har totalt 83 substanser påträffats i ytvatten vid ett eller flera tillfällen. De uppmätta halterna av växtskyddsmedel varierar under året, med högst halter under den mest intensiva bekämpningssäsongen under försommaren. En jämförelse mellan åren visar att skillnaderna mellan åren är små när det gäller uppmätta summahalter i ytvatten. Sammanlagt påträffades 23 substanser i ytvatten i halter över riktvärdet, varav sex stycken i fler än 10 prov. Under den senare delen av hösten pågick flödesproportionell provtagning parallellt med den ordinarie tidsintegrerade veckoprovtagningen i Skåne. Syftet var att studera haltvariationer i förhållande till förändringar i flödet och jämföra resultatet med de medelhalter som uppmäts i veckoproverna. En motsvarande undersökning gjordes i samma område 2006-2007 och resultaten från båda undersökningarna visar att halterna kortvarigt under vissa flödestoppar 5 kan vara upp till två tiopotenser högre än vad som framkommer genom den ordinarie provtagningen. Resultaten visar också att genom den intensivare provtagningen påträffas fler substanser i halter över riktvärdet. Under året påträffades sammanlagt 23 substanser i ytvatten i halter över riktvärdet. Vanligaste substanser över riktvärdet var diflufenikan, imidakloprid och pikoxystrobin. Högst överskridande påvisades dock för insektsmedlet deltametrin. Resultaten från grundvattendelen av undersökningen visar att inga halter över 0,1 μg/l påträffades under året. Fyndfrekvensen i grundvatten är betydligt lägre än i ytvatten, liksom de påvisade halterna. Flest substanser påträffades som vanligt i grundvattnet från en av lokalerna i skåneområdet. Flera av dessa substanser (atrazin och lindan, inklusive nedbrytningsprodukter) är sedan länge förbjudna och fynden speglar alltså resultatet av en användning som numera är förbjuden. De sammanlagda halterna i regnvatten från Vavihill varierade mellan spårnivå och 2,6 μg/l under provtagningsperioden. I regnvatten från Aspvreten var halterna genomgående lägre och med en högsta sammanlagda halt på 0,06 μg/l. Totalt påträffades 37 substanser i regnvatten från Vavihill och 20 från Aspvreten. Sammanlagt 9 växtskyddsmedel som är förbjudna att användas i Sverige påträffades, vilket visar att en långväga, gränsöverskridande, transport av dessa medel förekommer. Den sammanlagda depositionen av växtskyddsmedel i sydligaste Sverige har under de senaste åren i genomsnitt legat på ca 300 mg/ha och månad under sommarhalvåret, med störst deposition under hösten. Resultaten från luftprovtagningen visar att de högsta halterna påvisades för de två substanser som också återfinns i högst halter i regnvatten från samma lokal, prosulfokarb och pendimetalin. Totalt återfanns 15 enskilda substanser i de undersökta luftproven. Högst halt (6,8 ng/m3 luft) uppmättes för ogräsmedlet prosulfokarb under en femdygnsperiod under hösten.
40.	Graaf, Sarah, et al. (författare) Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Årssammanställning 2010 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
41.	Graaf, Sarah, et al. (författare) Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) : årssammanställning 2010 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I rapporten presenteras resultaten från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, regnvatten och luft för undersökningsåret 2010. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (programområdena Jordbruksmark och Luft). Nytt för i år är att de riktvärden som tidigare har hämtats från Nederländerna i år baseras på en uppdatering av Andersson et al. (2011). De framräknade värdena bygger på senast tillgängliga EU-rapporter och har genomförts med samma metodik som använts vid Kemikalieinspektionens beräkning av de svenska riktvärdena. I och med uppdateringen har riktvärdena för vissa substanser alltså ändrats jämfört med tidigare år, vilket innebär att resultaten som gäller toxicitetsindexet (PTI) från tidigare års rapporter i år har beräknats baserats på de nya värdena, En annan nyhet är också att analyslistan för regnvatten har utökats från och med 2010 och nu omfattar 123 substanser. Provtagning av ytvatten har genomförts i fyra typområden (Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne) samt i två skånska åar (Skivarpsån och Vege å). Provtagningarna av ytvatten i de fyra typområdena och de två åarna har skett under perioden maj till november. Dessutom har ytvatten provtagits under vinterhalvåret i Skåne för fjärde året i rad. Även i Halland har den ordinarie ytvattenprovtagningen kompletterats med provtagning under vintern då odlingssäsongen även i detta området avslutas sent under hösten och klimatet oftast medför milda vintrar. Vinterprovtagning medverkar till att ge en bättre bild av hur de olika avrinningsområdenas beskaffenhet, klimatvariation och jordbruk påverkar förekomsten av växtskyddsmedel och den totala transporten under ett helt år. Provtagning av grundvatten har skett vid fyra tillfällen i typområdena och av sediment vid ett tillfälle vid samma lokaler som för ytvatten. Under 2010 har totalt 81 substanser påträffats i ytvatten vid ett eller flera tillfällen. De uppmätta halterna av växtskyddsmedel varierar under året, oftast med högst halter under den mest intensiva bekämpningssäsongen under försommaren. I år var summahalterna per prov genomgående lägre än tidigare år i samtliga jordbruksbäcksområden och förhöjda summahalter uppmättes endast vid några enstaka tillfällen under hösten. Normalt brukar de högsta halterna förekomma i början av odlingssäsongen då den största användningen sker, vilket gör årets resultat något avvikande jämfört med tidgare. Högst halt uppmättes av glyfosat i slutet av säsongen i Västergötland. En statistisk jämförelse mellan åren 2002 och 2010 visar att skillnaderna mellan åren är små när det gäller uppmätta summahalter i ytvatten men att 2010 uppvisar lägre summahalter än de två senaste åren. Summahalterna under 2010 i Skåneområdet, där mätningar har pågått sedan tidigt 1990-tal, var de lägsta som uppmätts sedan mätningarna startade. Vinterprovtagningen i Skåne och Halland visar att det förekommer färre antal substanser under vintern och i lägre halter. Dock visar vinterprovtagningen, liksom vad som framkommit tidigare, att en betydande del av transporten av växtskyddsmedel sker under vintern till följd av den högre vattenföringen under perioden. Under sommaren och den senare delen av hösten pågick flödesproportionell provtagning parallellt med den ordinarie tidsintegrerade veckoprovtagningen i Skåne. Syftet var att studera haltvariationer i förhållande till förändringar i flödet och jämföra resultatet med de medelhalter som uppmäts i veckoproverna. En motsvarande undersökning gjordes i samma område 2006 - 2007 och 2009. Resultaten från de tidigare undersökningarna visar att halterna kortvarigt under vissa flödestoppar kan vara upp till två tiopotenser högre än vad som framkommer genom den ordinarie provtagningen. Resultaten har också visat att att genom den intensivare provtagningen påträffas fler substanser i halter över riktvärdet. Årets resultat visar att halterna av växtskyddsmedel kan visa snabba haltförändringar i samband med flödesvariationer även inom mycket korta tidsintervall. Under året påträffades sammanlagt 21 substanser och en nedbrytningsprodukt i ytvatten i halter över riktvärdet. Vanligaste substanser över riktvärdet var diflufenikan som är en av de substanser som oftast påträffas över sitt riktvärde under de senaste åren (Adielsson et al. 2009). Högst överskridande påvisades dock för pyretoiderna alfacypermetrin och betacyflutrin som påträffades i halter upp till 50 gånger över sitt riktvärde. Från sedimentprovtagningen framgår att glyfosat är den substans som påträffas oftast i områdena under 2010. Högst sammanlagda halt och flest fynd påträffades i Skivarpsån. Resultaten från grundvattenundersökningen visar att det förekommer få substanser i grundvattent från de undersökta typområdena. Flest substanser påträffandes, precis som tidgare, i grundvattnet från en av lokalerna i Skåneområdet. Flera av dessa substanser (atrazin och lindan, inklusive nedbrytningsprodukter) är sedan länge förbjudna och fynden speglar alltså resultatet av en användning som numera är förbjuden. Inga halter över 0,1 µg/l påträffades under året. Totalt påträffades 56 substanser i regnvatten från Vavihill i Skåne och 29 från Aspvreten i Södermanland. Cirka en fjärdedel av de substanser som påträffades i nederbörden från Vavihill är numera förbjudna i Sverige (och vissa även inom EU), vilket visar på en långväga, gränsöverskridande, transport av dessa substanser. Ogräsmedlet prosulfokarb uppmättes i högst halt på från Vavihill (3,6 µg/l) och från Aspvreten (0,05 µg/l). Den sammanlagda depostionen på Vavihill under 2010 uppgick i 474 mg/ha och månad vilket är betydligt mer än vad som deponeras på Aspvreten som visar en total deposition på 76 mg/ha under 6 månaders mätperiod. Betydande för skillnaden mellan de båda provpunkterna kan vara provpunkternas läge i relation till intensiva jordbruksområden, både i Sverige och våra grannländer, och skillnaden i nederbördsmänger mellan lokalerna. Totalt 26 substanser påträffades i luftprover från Vavihill, som nu samlats in för andra året i rad. Arton av dessa har också påträffats i regnvattnet från samma lokal. Flertalet av substanserna (70%) i luftproverna är ej längre tillåtna för användning i Sverige. Högst halt (13 ng/m3 luft) uppmättes för ogräsmedlet prosulfkarb under en femdygnsperiod i oktober.
42.	Gustavsson, Mikael, et al. (författare) Pesticide mixtures in the Swedish streams: Environmental risks, contributions of individual compounds and consequences of single-substance oriented risk mitigation 2017 Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 598, s. 973-983 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This paper presents the ecotoxicological assessment and environmental risk evaluation of complex pesticide mixtures occurring in freshwater ecosystems in southern Sweden. The evaluation is based on exposure data collected between 2002 and 2013 by the Swedish pesticide monitoring program and includes 1308 individual samples, detecting mixtures of up to 53 pesticides (modal = 8). Pesticide mixture risks were evaluated using three different scenarios for non-detects (best-case, worst-case and using the Kaplan-Meier method). The risk of each scenario was analyzed using Swedish Water Quality Objectives (WQO) and trophic-level specific environmental thresholds. Using the Kaplan-Meier method the environmental risk of 73% of the samples exceeded acceptable levels, based on an assessment using Concentration-Addition and WQOs for the individual pesticides. Algae were the most sensitive organism group. However, analytical detection limits, especially for insecticides, were insufficient to analyze concentrations at or near their WQO's. Thus, the risk of the analyzed pesticide mixtures to crustaceans and fish is systematically underestimated. Treating non-detects as being present at their individual limit of detection increased the estimated risk by a factor 100 or more, compared to the best-case or the Kaplan-Meier scenario. Pesticide mixture risks are often driven by only 1-3 compounds. However, the risk-drivers (i.e., individual pesticides explaining the largest share of potential effects) differ substantially between sites and samples, and 83 of the 141 monitored pesticides need to be included in the assessment to account for 95% of the risk at all sites and years. Single-substance oriented risk mitigation measures that would ensure that each individual pesticide is present at a maximum of 95% of its individual WQO, would also reduce the mixture risk, but only from a median risk quotient of 2.1 to a median risk quotient of 1.8. Also, acceptable total risk levels would still be exceeded in more than 70% of the samples. (C) 2017 Elsevier B.V. All rights reserved.
43.	Gönczi, Mikaela, et al. (författare) Långsiktigt arbete för att minska riskerna med bekämpningsmedel 2020 Ingår i: Gifter & miljö : nya utmaningar och gamla synder. - 9789162013066 ; , s. 19-24 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
44.	Gönczi, Mikaela, et al. (författare) Rester av bekämpningsmedel i vatten trots lagar och miljömål 2014 Ingår i: Gifter & Miljö 2014 : om påverkan på yttre miljö och människor. ; , s. 4-7 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
45.	Hansson, Katarina, et al. (författare) Belastning av miljögifter på vatten : Kartläggning av källor till miljögifter 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport sammanställer information om belastningen av organiska miljögifter och metaller på ytvatten. I projektet har 16 olika ämnen och ämnesgrupper valts ut som prioriterade. Dessa ämnen är upptagna i ramdirektivet för vatten och/eller i HELCOMs Baltic Sea Action Plan (BSAP) och är intressanta ur både ett nationellt och ett regionalt perspektiv.I syfte att ge förslag till en beräkningsmetodik har en inventering av datatillgången genomförts. I den sammanställningen presenteras vilka miljöövervakningsdata och övriga datakällor som kan ligga till grund för emissionsberäkningar. I samband med det identifierades dataluckor.Uppgifter om punktutsläpp av organiska miljögifter till vatten är knapphändiga i EMIR-databasen. Med undantag för vissa enstaka ämnen och anläggningar finns det i EMIR-databasen endast data gällande utsläppen av metaller. Punktkällor för utsläpp till vatten är industrier, gruvor, avloppsreningsverk, värmevärk samt icke rapporterande punktkällor, som t.ex. enskilda avlopp. De diffusa källorna av organiska ämnen och metaller är atmosfärisk deposition, läckage från jordbruks- och skogsmark, dagvatten, lakvatten från deponier samt re-emission från sediment.I rapporten föreslås en stegvis metodik för kvantifiering av utsläppen av organiska ämnen och metaller till vatten. Beräkning bör i första hand baseras på rena emissionsdata. Om dessa inte finns tillgängliga bör omräkning från miljöövervakningsdata tillämpas. Screeningdata och övriga regionala data och resultat från enskilda forskningsrapporter kan utnyttjas i brist på annan information, men innebär att trendanalyser av data inte kan genomföras. I de fall där rena emissionsdata och miljöövervakningsdata saknas, kan statistik om användning av varor och produkter innehållande de aktuella ämnena utnyttjas som ett mått på trender eller på den diffusa belastningen.I rapporten har vi kvantifierat belastningen av metaller och vissa organiska ämnen och ämnesgrupper från atmosfäriska depositionen och rapporterande punktkällor. Dessa resultat pekar på att för metallerna är bidraget från atmosfären större än utsläppen från kända punktkällor, men det är också viktigt att poängtera att de framtagna resultaten är delvis beräknade från mycket osäkert underlag. De diffusa utsläppen utgör även en viktig spridningskälla till förekomst av organiska ämnen i ytvattnet.För att i framtiden kunna genomföra bra emissionsberäkningar av miljögifter till vatten bör metodiken för de enskilda källorna utvecklas. Dessutom krävs det vidare arbete med metodikutvecklingen och bättre datatillgång.
46.	Herbertsson, Lina, et al. (författare) Scientific note : Imidacloprid found in wild plants downstream permanent greenhouses in Sweden 2021 Ingår i: Apidologie. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-8435 .- 1297-9678. ; 52:5, s. 946-949 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
47.	Holmberg, Helena, et al. (författare) Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002 : Årsrapport till det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark, delprogram pesticider 2003 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Inom ramen för det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark har under 2002förekomsten av bekämpningsmedel undersökts i jordbruksbäckar från fyra typområden (dvs. småjordbruksdominerade avrinningsområden), i grundvatten från ett typområde, i två åar och i nederbördfrån en lokal.Varje vattenprov har analyserats på mellan 66 och 78 enskilda substanser (totalt 9 735 enskildamätningar). Av dessa var 56 substanser registrerade för försäljning i Sverige under 2002 och utgjordeca 90% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp- och insektsmedel inom jordbruk och trädgård.De övriga substanserna som analyserades har antingen varit registrerade tidigare, men är fortfarandevanligt förekommande i svenska vatten och/eller finns upptagna som prioriterat ämne inom EU:sRamdirektiv för vatten. Några substanser är också nedbrytningsprodukter till vanligt förekommandeogräsmedel.
48.	Jansson, Christer, et al. (författare) Multiresidue Analysis of 95 Pesticides at Low Nanogram/Liter Levels in Surface Waters Using Online Preconcentration and High Performance Liquid Chromatography/Tandem Mass Spectrometry 2010 Ingår i: Journal of AOAC INTERNATIONAL. - 1060-3271 .- 1944-7922. ; 93, s. 1732-1747 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A new multiresidue method for the analysis of 95 pesticides and breakdown products with a wide range of physiochemical properties in surface and ground water using online solid-phase extraction coupled with HPLC/MS/MS is presented. Using an injection volume of only 500 mu L filtered water, an LOD in the 1-10 ng/L range was achieved for all but one substance, and recoveries were, with a few exceptions, in the 70-120% range. Large differences were found in the adsorption of pesticides on nine filter materials tested for filtration of the water samples. Filters of regenerated cellulose were chosen due to good recoveries and easy handling. Results from the proposed method were compared with results from previously used methods for 31 pesticides in 99 surface water samples, collected in 2008, with good agreement.
49.	Jarvis, Nicholas, et al. (författare) Identifiering av vattenskyddsområden med låg risk för påverkan av växtskyddsmedel 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
50.	Jarvis, Nicholas, et al. (författare) Identifiering av vattenskyddsområden med låg risk för påverkan av växtskyddsmedel 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I 7 kap. 21 och 22 §§ miljöbalken finns bestämmelser om inrättande av vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet inklusive meddelade bestämmelser ska säkerställa att råvattnet efter ett normalt reningsförfarande ska kunna beredas till ett hälsosamt livsmedel. Enligt 7 kap. 25 § MB måste den myndighet som beslutar om att inrätta vattenskyddsområdet också ta hänsyn till det enskilda intresset och föreskrifterna får därför inte gå längre än vad som behövs för att uppnå syftet med områdesskyddet.Vad avser växtskyddsmedel så finns sedan 1997 i Sverige ett generellt förbud mot att yrkesmässigt sprida kemiska växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde utan särskilt tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Den generella tillståndsplikten gäller inte i vattenskyddsområden som inrättas eller ändras efter 1 januari 2018. De förändrade reglerna kommer innebära en successiv utfasning av den generella tillståndsplikten allteftersom vattenskyddsområdena ses över. Utfasningen av den generella tillståndsplikten innebär att behovet av särreglering av användningen av växtskyddsmedel måste utredas individuellt för varje vattenskyddsområde och att ställning måste tas till lämplig restriktionsnivå i vattenskyddsföreskrifterna.Risker för oavsiktlig spridning av växtskyddsmedel i miljön styrs av många olika faktorer. Klimat- och markförhållanden på den aktuella platsen är av stor betydelse liksom egenskaperna hos den verksamma substansen samt i vilken dos och med vilken frekvens växtskyddsmedel används. En mycket betydelsefull faktor för vilken koncentration av växtskyddsmedelsrester som slutgiltigt kan tänkas uppkomma i en sjö, ett vattendrag eller en grundvattenresurs är emellertid hur stor andel av tillrinningsområdet som behandlas. Denna rapport beskriver ett angreppssätt för att utifrån andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet identifiera de vattenskyddsområden där risken för påverkan av växtskyddsmedel är låg. Den totala användningen av växtskyddsmedel i samhället domineras idag av jordbruks- och trädgårdssektorn. Därför är andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet är en mycket betydelsefull faktor i bedömningen av den aggregerade riskbilden för vattentäkten. Syftet med rapporten är att stötta de myndigheter som beslutar om inrättande av vattenskyddsområden i bedömningen om lämplig restriktionsnivå för användning av växtskyddsmedel i vattenskyddsföreskrifter.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 128

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: rapport (79); tidskriftsartikel (33); bokkapitel (6); konferensbidrag (5); annan publikation (4); bok (1); visa fler...; visa färre...

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (83); refereegranskat (35); populärvet., debatt m.m. (10)

Författare/redaktör: Kreuger, Jenny (124); Gönczi, Mikaela (23); Boström, Gustaf (18); Adielsson, Stina (16); Jarvis, Nicholas (13); Graaf, Sarah (12); visa fler...; Boye, Kristin (9); Sjöberg, Karin (9); Ulen, Barbro (8); Brorström-Lundén, Ev ... (8); Hansson, Katarina (8); Pihl-Karlsson, Gunil ... (7); Areskoug, Hans (7); Larsson, Martin (6); Wängberg, Ingvar (6); Kylin, Henrik (5); Andersson, Melle (5); Ahrens, Lutz (5); Åkesson, Maria (5); Andersson, Camilla (5); Törnquist, Mirja (4); Daneshvar, Atlasi (4); Oskarsson, Agneta (4); Sparrenbom, Charlott ... (4); Johansson, Cecilia (3); Kreuger, Johan, 1972 ... (3); Danielsson, Helena (3); DAHLQVIST, PETER (3); Goedkoop, Willem (3); Lau, Anna (3); Tängdén, Thomas (3); Sundin, Peter (3); Larsbo, Mats (3); Persson, Kenneth M (2); Surry, Yves (2); Bundschuh, Mirco (2); Lundqvist, Johan (2); Gustafsson, Mattias (2); Bergström, Lars (2); Von Brömssen, Claudi ... (2); Backhaus, Thomas, 19 ... (2); Norrgren, Leif (2); Sjöstrand, Karin (2); Arvidsson, Tommy (2); Kyllmar, Katarina (2); Carlsson, Gunnar (2); Etana, Ararso (2); Sandin, Maria (2); Ohlsson, Åsa (2); Gutfreund, Carola (2); visa färre...

Lärosäte: Sveriges Lantbruksuniversitet (85); Naturvårdsverket (40); Lunds universitet (6); Uppsala universitet (4); IVL Svenska Miljöinstitutet (4); Havs- och vattenmyndigheten (4); visa fler...; Göteborgs universitet (3); Högskolan i Gävle (2); visa färre...

Språk: Svenska (83); Engelska (45)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Naturvetenskap (88); Lantbruksvetenskap (69); Medicin och hälsovetenskap (4); Teknik (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy