| 1. |
|
|
| 2. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
The role of greenery for physical activity play at school grounds
- 2014
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 13:1, s. 103-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Greenery is assumed to promote physical activity at school grounds by facilitating open and flexible play situations that engage many children. The role of greenery for school ground activity was investigated at two schools, one of which contained a substantial amount of greenery and the other one little greenery. All in all 197 children from 4th (10-11 years) and 6th grade (12-13 years), were involved in a one week field study, documenting self-reported school ground use, their favourite places and favourite activities and counting their steps by pedometer. The most common school ground activities were related to the use of balls as part of different sports, games and other playful activity. The more extensive green areas belonged to children's favourite places, but were little used, whereas settings with a mix of green and built elements in proximity to buildings were well-used favourites. Physical activity in steps was similar at the two schools, but on average girls got less of the activity they need during recess. Greenery was found important by contributing to settings attractive to visit for girls as well as boys and for younger as well as older children, if located in ways that also supported peer interaction and various games. (C) 2013 Elsevier G'mbH. All rights reserved.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bodelius, Stina, et al.
(författare)
-
Plats för lek i översiktig planering
- 2014
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Svårigheten att hantera barnperspektiv i en större skala i stadsplaneringen beror delvis på att en infrastruktur som är barnvänlig skiljer sig från de mönster som planerare vanligtvis utgår ifrån. Det här faktabladet ger förslag på hur man på ett enkelt sätt kan kategorisera olika stadsmiljöer i planeringen för att få en vägledning om var behovet av lekmiljöer är som störst, och vilken typ av miljöer som krävs.
|
|
| 5. |
- Fridell, Linnéa, et al.
(författare)
-
Riktlinjer för lek - då och nu : förändringar av kommuners planering av platser för barn under ett decennium
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det senaste decenniet har planeringskontexten för barns platser i staden förändrats. Barnkonventionen blev lag år 2020 och under de senaste tio åren har Boverket publicerat vägledningar samt allmänna råd kopplat till friyta vid skola, förskola och fritidshem. Flera reformer inom skolväsendet har resulterat i en trend mot större skolenheter och en strategi mot en tät och blandad stad som har medfört förändrade förutsättningar för skolornas utemiljöer. Samtidigt blir antalet lekplatser färre och friytan per elev på Sveriges skolgårdar minskar. Med denna bakgrund samt det faktum att det är kommunernas ansvar att planera och gestalta barns platser har vi undersökt hur kommunernas riktlinjer gällande dessa platser har förändrats under det senaste tio åren. Med utgångspunkt i en tidigare studie där 27 svenska kommuners riktlinjer för barns utemiljöer undersöktes har vi, ett decennium senare, återigen tagit del av samma kommuners kvalitativa och kvantitativa riktlinjer för barns utemiljöer. I studien jämförs riktlinjer för skolgårdar, förskolegårdar och lekplatser med riktlinjer som samlades in för tio år sedan. Jämförelsen ger intressanta indikationer på hur kommunerna hanterar den förändrade förutsättningarna för planering av barns utemiljöer samt den fortgående utvecklingen av minskade ytor för barns i staden. Resultatet visar att fler kommuner idag har riktlinjer för barns utemiljöer än för ett decennium sedan och att dessa har blivit mer likriktade. Barnkonventionens status som lag, samt Boverkets vägledning och allmänna råd för friyta vid skola, förskola och fritidshem kan vara en möjlig förklaring. Det har också skett en ökning av antalet kvalitativa målsättningarna samtidigt som det fortfarande är en stor spridning på de kommunala förvaltningar och enheter som ska hantera de olika riktlinjerna. De kvantitativa mått uttryckta i kvm/barn som anges i riktlinjerna ligger nära de mått som Boverket anger som rimliga, samtidigt som fler kommuner anger att avsteg och att flexibla mått kan accepteras utifrån närhet till grönområde eller beroende på vilken typ av bebyggelse skolan eller förskolan ligger i. Det senaste decenniets förändring mot allt mer ”flexibla” mått för barns utemiljöer leder i praktiken till att Boverkets rekommendationer om storlek på friyta i de flesta fall endast efterföljs vid bästa tänkbara förutsättningar. De ökade antalet rättsfall som prövar gränserna för vilka ytor som är rimliga för barn kan indikera en ökad medvetenhet om barnrättsperspektivet.
|
|
| 6. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningen visar att skolgårdar och förskolegårdar fyller många viktiga funktioner, där tillräcklig yta är en grundförutsättning för att kunna skapa och bibehålla kvalitet. Den här rapporten undersöker vilken forskningslitteratur som finns om storlek på friytor kopplat till barns lek, lärande och hälsa, om måtten kan preciseras beroende på barns ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation, samt placeringens och gestaltningens roll i säkerställandet av utemiljöers kvalitet. Mycket behöver rymmas för att dessa ytor ska kunna främja barns hälsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhälle. Men varje skolgårds kontext är också unik, där många olika faktorer spelar roll. Trots omfattande forskning om skolgårdar har studier ofta svårt att få med komplexiteten kring hur yta som grundförutsättning kan kopplas till olika funktioner. Forskning pekar ut ytstorlekens betydelse för fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter, men sällan till barns möjlighet att interagera med och uppleva vegetation och gröna miljöer, här förstått som naturkontakt, eller till skolgårdslandskapet som helhet med dess gestaltning, innehåll och verksamhet.Det finns gott forskningsstöd för skolgårdens stora betydelse för barns hälsosamma utveckling, samt till stor del dess värde för skolverksamhet och lokalsamhälle, men inte tillräckligt mycket systematiska rön för att tydliga gränsvärden för ytstorlekar ska kunna sättas. En sammantagen bild av forskningen visar dock att ytstorlekar har stor betydelse, eftersom de krävs för att rymma en gestaltning med en mängd olika typer av platser och element som tillsammans skapar god funktion. Tre grundläggande kvaliteter i skolgårdens landskap är i det som främjar barns fysiska aktivitet (bland annat ytstorlek, lösa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingrande gångar, hårdgjorda ytor, sportytor, varierad topografi, vegetation), det som främjar naturkontakt kopplat till lärande, lek och återhämtning (bland annat träd, natur, vegetation, odling) samt det som stödjer socialt liv (bland annat gröna, varierade miljöer, lösa lekobjekt, fasta lekutrustning, inkluderande gestaltningsinslag).Skolgårdar på över 10 000 kvm och förskolegårdar på över 6 000 kvm tycks ha särskilt goda förutsättningar att rymma alla dessa funktioner. Alltför små ytor begränsar leken och aktiviteten och kan ge upphov till problem såsom aggressivt eller undvikande beteende hos barn, låg fysisk aktivitet och fetma. Trängsel gör det dessutom svårt att uppnå god social samvaro, med plats för barn med olika ålder, könstillhörighet och funktionsvariation. Små ytor riskerar dessutom att innebära slitage som försämrar utemiljöns kvalitet och minskar barns naturkontakt. Yngre barn, i förskola och skolans yngre årskurser, är särskilt beroende av både stora ytor och naturkontakt, medan äldre barn dessutom är beroende av att ytor för möten, fysisk aktivitet och naturkontakt bildar en välfungerande helhet genom en god gestaltning.
|
|
| 7. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Yta och kvalitet på skolgård och förskolegård
- 2021
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad vet man idag om relationen mellan yta och kvalitet i förskolors och skolors utemiljö? Frågan har stått i fokus för en litteraturstudie initierad av Boverket. Här presenteras resultaten.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Emotional state after the trip to school and associations with children’s attitude towards sustainable mobility patterns
- 2010
-
Ingår i: IAPS 21 Conference, Abstracts of Presentations.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A sustainable development of the built environment asks for changes in urban residents’ mobility patterns. The extensive use of the car contributes to sedentary lifestyle and negative environmental impact in many respects. Children living in urban areas are faced with limits of their independent use of the environment both in terms of travel and outdoor play. Many parents hold favourable attitudes towards sustainable ways of mobility for their children, at least as long as the children are accompanied by an adult. In reality however many of the children’s daily trips are carried out by car. Parents’ are thereby also risking that their own present unsustainable daily mobility patterns are transferred to the next generation. Our modal choice is partly a result of affective factors. Nilsson and Küller (2000) showed that urban residents who expressed affection for their car also travelled more by car. Gatersleben and Uzzell (2007) showed that commuting by cycle to work was beneficent for the commuter’s affective state. Children seem to like to walk and cycle, to move around by kick bikes and skateboard. How does physical active travel influence their emotional state? Is the children’s emotional response towards their way of travel also associated with their attitude towards different mobility patterns in travel and play? These are some of the research questions that are to be analysed within the interdisciplinary research programme “Children on foot”. The research is carried out in cooperation between The Swedish University of Agricultural Sciences, Lund University, Karolinska Institute and The Linneaus University. Theoretically the study departs from Küller’s (1991) model of Human-Environment-Interaction stating that a person’s successful interaction with the environment can be seen as a result of a basic emotional process that takes into consideration the activity to be carried out by a person, characteristics of the physical and social environment with consideration for individual factors. In the basic emotional process, the core affects of arousal and pleasure are two crucial components. These core affects have been shown to be the basic units of emotions and are linked to distinct patters of brain activity. During one week in September 2009 over 200 10-year old Swedish children reported how they travelled to school and assessed their emotional state by a paper and pencil test as soon as they arrived at school. At one point during the week the children rated their preference of various travel modes and leisure activities in a separate questionnaire. The travel modes and activities had previously been assessed by experts to give rise to different levels of energy expenditure. Moreover data was collected for the children’s daily physical activity by pedometer. The paper will within the symposium “Sustainable everyday mobility patterns in urban childhoods” present the results of correlational analyses of these data and discuss the implications of possibilities to travel to school for development of sustainable mobility patterns among children in urban areas
|
|
| 10. |
- Kylin, Maria, et al.
(författare)
-
A Lawful Space for Play: Conceptualizing Childhood in Light of Local Regulations
- 2015
-
Ingår i: Children, Youth and Environments. - : Project Muse. - 1546-2250. ; 25, s. 86-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The number of children living in Swedish urban areas is increasing at the same time as spaces for children's everyday movement and play are diminishing. In response, the government recently commissioned national regulations and guidelines for planning and designing children's outdoor environments. The effectiveness of the guidelines and methods for assessment of children's places are under debate. This paper presents a case study of a local municipality's child space guidelines. We argue that it is crucial to develop qualitative standards for spatial distribution, design aspects and play values in order to plan and design inclusive, child-friendly cities. Nonetheless, quantifiable, measurable standards for children's designated, allocated places may provide a means of safeguarding children's rights in contemporary political and spatial planning contexts.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Kylin, Maria, et al.
(författare)
-
Friyta och lekvärde på skolgårdar : en studie om yta och kvalitet ur ett barnperspektiv
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under läsåren 2014/15 till 2016/17 har friytan på Sveriges skolgårdar i genomsnitt minskat med 3,7 kvadratmeter (kvm) per elev (SCB, 2018) Det innebär att läsåret 2016/17 hade cirka 40 % av alla grundskolelever i Sverige, mindre friyta per elev än de 30 kvm per elev som Boverket (2018) anser rimligt. Från denna utgångspunkt har problematiken kring att det inte finns specifika kvantitativa ytkrav på barns formella utemiljöer (såsom förskolegårdar, skolgårdar eller lekplatser) diskuterats och bristen på riktlinjer och vägledning i lagrummet har uppmärksammats (Andersson 2013; Jungmark, Mårtensson, Jansson, Nordström, Kylin & Litsmark 2019).I denna studie har vi velat undersöka hur skolgårdens kvalitativa värden, uttryckt som lekvärde, har påverkats när skolgården krympt. Målet har varit att utifrån kvantitativa mätningsdata från SCB (2018) som underlag titta närmare på kvalitativa aspekter på skolgårdar med hjälp analyser genomförda på plats vid sju utvalda skolgårdar, som krympt på grund av förtätning av skolgården. Det övergripande syftet med studien har varit att diskutera och problematisera god byggd miljö ur ett barnperspektiv.Genom besök på skolgårdarna har vi kunnat avgöra vilka ytor av skolgården som är lekbara samt hur stor del av den lekbara ytan som är grön respektive hårdgjord. Dessa mått har sedan satts i relation till SCB:s (2018) mätningar av friytan och Boverkets (2018) rekommendationer om en tillräckligt stor friyta. För att kunna diskutera kvaliteten eller lekvärdet på skolgårdarna har vi valt att använda oss av några redan, av praktiker, beprövade metoder för att bedöma detta samt en metod som vilar på vetenskaplig grund. Dessa metoder kallar vi för Lekvärdesfaktor, Slitage, Affordences och Kontext.Studiens resultat visar att skolgårdarnas lekbara yta är betydligt mindre än den av SCB (2018) uppmätta friytan. Detta kan man anta gäller för många av Sveriges skolgårdar. Alla skolgårdar i studien, utom en, hade en total friyta på över 3000 kvm, vilket är det mått som Boverket (2018) anger som ett rimligt mått på den totala friytan för att kunna säkerställa en god kvalitet. Samtidigt visar studiens resultat att slitaget på vegetationen på samtliga skolgårdar är generellt högt och lekvärdet är generellt lågt, vilket innebär att rekommendationen om totalt 3000 kvm bör diskuteras.Den gröna lekbara ytan per elev varierar mellan 0-8 kvm per elev, vilket är förvånande lite. Lekvärdet på de gröna ytorna var generellt lågt pga. högt slitage och/eller bristande gestaltning. Det är tydligt att för att de gröna ytorna ska klara slitaget behövs en tillräckligt stor yta. Likaså är de gröna ytornas utformning och placering samt skolgårdens gestaltning i sin helhet av stor betydelse för lekvärdet. Hur skolgården ligger i sin kontext och hur den samspelar med närliggande miljöer har också stor betydelse för lekvärdet. En förutsättning för en god konnektivitet med närliggande grönområden är att det inte finns någon barriär mellan skolgården och grönområdet.Frågan kan ställas om rekommendationerna om skolgårdars friyta bör utvecklas med ett specifikt krav avseende storlek på grönytor, för att skolgårdar ska ha tillräcklig yta för att större vegetationspartier ska kunna överleva långsiktigt slitage. Vår undersökning visar att det inte är lätt att analysera och beskriva lekvärden utan ett professionellt kunnande där omdömet har tränats att se barnperspektiv i olika situationer så de subjektiva upplevelserna kan förmedlas och berättas på ett inkännande sätt. Denna typ av subjektiva bedömningar är inte mindre sanna eller mindre viktiga än de kvantitativt mätbara ytmåtten, men tappas lätt bort i planeringsprocessen.
|
|
| 14. |
- Kylin, Maria, et al.
(författare)
-
Inclusive Residential Areas - a report on a fieldtrip to the Netherlands
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This report discusses seven residential areas in the Netherlands from the perspective of social inclusiveness – EVA Lanxmeer, Park Rosendaal, Bijlmermeer, Diagoon Housing, Spangen, Ypenburg and Java Island. The material was collected during a field trip to the Netherlands in spring 2020, as part of a Call for Ideas initiative from SLU Landscape. Jointly, we have compiled our experiences from the field trip in this publication, for inspirational use within educational settings.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Kylin, Maria, et al.
(författare)
-
Riktlinjer för lek : reflektioner kring hur föreställningar om barn och barndom påverkar utformningen av staden
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har två mål, det första är att sammanställa och skapa överblick över hur, och med vilka verktyg några Svenska kommuner arbetar med planeringen av platser för barn; skolgårdar, förskolegårdar och lekplatser. Det andra är att utifrån sammanställningen diskutera och reflektera över några av de perspektiv som kan förklara svårigheterna med att gestalta bra städer för barn och unga i dagens planeringsdiskurs. Som grund till rapporten ligger en undersökning där frågor till 27 kommuner fokuserades kring; hur kommunerna själva styr planeringen av platser för barn; vilka riktlinjer/normer som används; och vilka förvaltningar som är inblandade i planeringen. Materialet från undersökningen utgör utgångspunkten för reflektioner kring varför barns tillgång till hela staden minskar samtidigt som de planerade och separata platserna för barn har börjat ifrågasättas. Att avsätta platser för barn, t.ex. lekplatser och skolgårdar, är ett sätt att hävda barns rätt till i staden, men vi vet genom forskning och erfarenhet att tillgången till hela vardagsmiljöer är viktiga för barns hälsa och utveckling. En stadsplanering med ett inkluderande perspektiv på barns rörelse och vistelse innefattar mer än att endast planera platser för barn, det innebär också en planering som stödjer barns rätt att skapa egna platser. I rapporten försöker vi reflektera runt två spår som delvis går in i varandra och hänger ihop.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Kylin, Maria
(författare)
-
Är barn mer än människor?
- 2012
-
Ingår i: Movium magasin. - 2001-1865. ; 4, s. 60-62
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Mottaghi, Misagh, et al.
(författare)
-
Blue-Green Playscapes : Exploring Children’s Places in Stormwater Spaces in Augustenborg, Malmö
- 2021
-
Ingår i: Urban Planning. - : Cogitatio. - 2183-7635. ; 6:2, s. 175-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The urbanisation of cities increases the demands on, and complexity of, urban land use. Urban densification is challenging urban green space. Cities have responded to this challenge by adopting a multiple-use strategy where different functions share space. Shrinking open space has to contain solutions for everyday functions such as bicycle parking, waste sorting, blue-green stormwater systems, and playscapes. Values and functions that can reinforce and amplify each other are therefore of interest to study. The present article explores the possibilities for blue-green solutions (BGS) to be used as part of children’s playscapes. BGS are aboveground, ecological stormwater facilities, introduced to prevent flooding and support biodiversity while adding recreational and aesthetic qualities to the urban environment. The objective is to discuss the extent to which ecological and social values can reinforce each other in terms of encouraging children to engage with BGS natural elements. The researchers have studied the Augustenborg residential neighbourhood in Malmö. The area was primarily investigated through a postal survey, which identified a remodelled park with a floodable sunken lawn as a potentially attractive area for children’s activities. The park was analysed as a potential playscape and supported by on-site observations. The study shows that even if BGS largely meet children’s play values, due to existing socio-spatial structures, children are not using the offered play features. The article discusses the results in terms of how stormwater management may enhance the actualisation of play potentials in children’s everyday living environment.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Normann Bjarsell, Elin, et al.
(författare)
-
Säkerställ barnens utemiljöer!
- 2014
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 23. |
- Pagels, Peter, et al.
(författare)
-
A repeated measurement study investigating the impact of school outdoor environment upon physical activity across ages and seasons in Swedish second, fifth and eighth graders
- 2014
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: School children are confined to and exposed to outdoor environment that happens to be at their disposal during compulsory school time. The health-promoting potential of outdoor environment, and the use of it, is therefore important. We have studied the impact of school outdoor environment in terms of playground features, space, topography and vegetation upon the patterns of moderate to vigorous physical activity (MVPA) across ages and seasons in Swedish pupils at compulsory school. Methods: Four schools in the Middle and Southern parts of Sweden, with outdoor environments differing in playground features, space, topography and vegetation were analyzed during one school year. A sample of 196 children was drawn from eligible pupils in grades 2, 5 and 8, aged 7-14 years. PA was monitored with time-stamped Actigraph accelerometers GT3X+, measuring different intensity levels during outdoor time. Maps were used to mark places where the children stayed and what they did during outdoor time. Results: Mean MVPA during outdoor stay was 39 minutes for the entire school year, time in MVPA correlated positively with outdoor time, as did MVPA with used outdoor play area (p < 0.001). Outdoor MVPA declined with age, boys accumulated more MVPA than girls at all ages (p < 0.001). Ball play areas increased MVPA in 5th graders in September and May (p < 0.001). Overall, ball play areas increased 5th graders' relative MVPA, and helped maintaining it with increasing age in boys but not in girls, whereas woodland stimulated and contributed to maintaining girls' MVPA with increasing age. Outdoor temperature significantly impacted (p < 0.01) MVPA throughout all seasons. Conclusion: We conclude that school outdoor environment design and outdoor play time impact physical activity on a daily basis and may contribute to increasing girls' physical activity and moderate the sharp decline in physical activity by age. The school outdoor environment may thus be a potential health promoter during school time.
|
|
| 24. |
- Quinn, Laura, et al.
(författare)
-
Pesticide Use in South Africa : One of the Largest Importers of Pesticides in Africa
- 2011. - 1
-
Ingår i: Pesticides in the Modern World. - Rijeka, Croatia : InTech. - 9789533074597 ; , s. 49-96
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- South Africa is a diverse country, with a diverse environment that is home to more than 49 000 000 people. Pesticide usage is very often necessary to maintain both agricultural productivity as well as human health. The climatic conditions range from semi-tropic to semi-arid regions. Although the majority of the country has summer rainfall, the south western coastal region is predominantly a winter rainfall area. These variations in climate allows for a wide variety of crops, from tropical fruit to maize and tree plantations. Each individual crop is susceptible to a unique host of pests that in-turn require a unique mixture of pesticides to ensure the best resulting turnover. Currently, South Africa has more than 500 registered pesticides (Pesticide Action Network (PAN), 2010) and is one of the four largest importers of pesticides in sub-Saharan Africa (Osbanjo et al., 2002). In 2006 the import of insecticides, fungicides and herbicides that were packaged for retail totalled $ 170 056 000 the main import partners being Australia, China, Germany and the United States of America (USA) (International Trade Centre, 2011). These pesticides are used in almost every facet of our everyday lives; ensuring the quantity and quality of food we eat to managing the number of rodents and insects in our homes. Although it is evident that there is a vast amount of pesticides present in the South African environment, there is very limited data on the production of pesticides. The last published data indicates that in 2002 around 10 000 kℓ of liquid insecticides was produced exclusively for crop protection of which 43% consisted of organophosphates. During the same year 2 800-tonnes of solid insecticides were produced (Statistics South Africa, 2003). Although the usefulness of pesticides cannot be denied, the negative environmental and human health effects cannot be ignored. In South Africa, a number of environmental and anthropogenic factors have to be considered before the impact of large-scale pesticide use can be assessed.South Africa is a water poor country, with water resources being utilised to their maximum capacity. As discussed by Dabrowski et al. (2009), the trade-off between the economic benefits of exporting agricultural products has to be measured against the loss of water, not only through crop irrigation but also through water quality degradation. The article highlighted this aspect through the calculation of virtual water volumes. These calculated volumes indicated that to ensure sufficient dilution of all agrochemicals, to an acceptable water quality level (used in a typical farming situation applying current-use pesticides), was greater than the amount of water needed for irrigation. The seriousness of these scenarios is highlighted in literature where a diverse array of agricultural chemicals has been measured during run-off events, by once-off sampling and by water monitoring during the growing seasons. Detectable levels of atrazine, terbuthylazine, simazine, acetochlor (Du Preez et al., 2005), DDT and its metabolites, endosulfan, hexachlorocyclohexane (HCH), heptachlor, aldrin, dieldrin, endrin, chlordane (Fatoki et al., 2003), azinophos-methyl, chloropyriphos (Schultz et al., 2001; Dabrowski et al., 2002) prothiofos (Schultz, 2001), malathion, zendoxsulfan (Thiere & Schultz, 2004), cypermethrin and fenvalerate (Bollmohr et al., 2007), to name a few, have all been measured in South African waters. Pesticides in the aquatic environment have the potential to affect all end-users, including both humans and wildlife.South Africa has the distinction of being one of the countries with the most species richness in the world. To date more than 900 bird species as well as over 200 mammals, call South Africa home. Of these mammals, seven species are endangered and 30 are vulnerable according to the 2004 IUCN red data list (IUCN, 2010). These endangered species include bats, moles, shrews and mice that are often insectivorous, thus increasing their risk of unintentional exposure to pesticides. Within avian populations, 11 species are listed as critically endangered and 43 species as vulnerable. The sensitivity of avian species to pollutants has been widely reported. With this unique diversity of species, South Africans have a responsibility towards maintaining the viability of ecosystems and natural habitats to ensure the continued existence of these creatures. This objective is not only morally relevant but also economically relevant especially in a country where tourism creates over 400 000 jobs and contributes approximately 8% to the GDP. Few studies have reported the levels of insecticides in wildlife species. However, pesticides have been detected in wild bird species (Van Wyk et al., 2001; Bouwman et al., 2008), as well as in indigenous fish species (Barnhoorn et al., 2009), indicating pesticide contamination within various habitats. This is of particular concern due to the health risks associated with many pesticides.
|
|
| 25. |
- Sundin, Peter, et al.
(författare)
-
Mätning av organiska ämnen i sediment
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av 100 provtagna ytsediment har hittills 80 analyserats. De 20 sjöar som i denna studie tillsvidare har bortprioriterats ligger främst i södra Sverige och i områden där det finns flera närliggande sjöar av samma typ. Grunden för prioriteringen har varit att inte välja bort närliggande sjöar med liknande vattenkemi och morfometri eller sjöar som ingår i i olika intensivprogram inom miljöövervakningen. Detta för att få ett så bra underlag som möjligt för fortsatta studier på området. Ytsedimentproven analyserades med avseende på 19 polycykliska aromatiska kolväten (PAH), med högupplösande GC-MS (se Bilaga 2). Koncentrationerna av S16PAH varierade mellan 0.1 och 39 µg/g på torrviktsbas. Medelvärdet var 4.6 µg/g ts ± 1.3% RSD, medianvärdet var 2.2 µg/g ts. PAH-profilerna domineras av osubstituerade PAH med en förskjutning mot högre molekylvikter, dvs de indikerar en anrikning av högmolekylära pyrolytiskt bildade ämnen. Det relativt kraftiga inslaget av koronen gör det troligt att stoft från bilavgaser utgör en väsentliga källa. Perylen följer ej samma mönster som övriga PAH i denna undersökning, sannolikt beroende på att förekomsten av denna förening i sediment kan förklaras av naturliga källor. En tydlig geografisk trend med lägre halter i norr jämfört med söder, såväl på torrviktsbasis som på glödförlustbasis, kunde påvisas. Samtliga sjöar i undersökningen är att betrakta som bakgrundssjöar, utan kända lokala källor av de undersökta miljöföroreningarna. Vad gäller PAH utgör dock trafiken en diffus källa med regional spridning. Halterna av både sPCB och sDDT var ca 10 gånger högre i ytsediment från sjöar i de mest påverkade länen i södra Sverige än i sedimentprover från de minst påverkade delarna av norra Sverige (se Bilaga 1). Medelhalten av sPCB låg på 9,5 ng/g ts ± 62 % RSD i södra Sverige jämfört med 4,7 ng/g ts ± 121% RSD i norra Sverige. Mängden organiskt material mätt som glödförlust (Gf) verkade inte skilja mellan norra och södra Sverige. Därför utjämnade inte normering mot Gf nämnvärt de geografiska skillnaderna och inte heller de regionala skillnaderna. PCB profilerna varierade mycket ute i landet. Det fanns dock antydan till global fraktionering av de mest lättflyktiga kongenerna (CB-28 och CB-52) som ökade svagt från söder mot norr (som andel av sPCB). Detta gällde även hexaklorbensen (HCB), som har visat sig vara en relativt stabil omvandlingsprodukt av andra klorerade organiska föreningar. DDT-mönstret dominerades av p,p’-DDD och p,p’-DDE i de flesta av sjösedimenten. Endast i 7 av sjöarna kunde p,p’-DDT med säkerhet påvisas. I en av sjöarna dominerade p,p’-DDT vilket antydde en lokal och sentida källa.
|
|
