| 1. |
- Gärtner, Nadine, 1990, et al.
(författare)
-
Integrating Ecosystem Services into Risk Assessments for Drinking Water Protection
- 2022
-
Ingår i: Water (Switzerland). - : MDPI AG. - 2073-4441 .- 2073-4441. ; 14:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water protection is a widely supported goal in society, but competing interests often complicate the implementation of water protection measures. Moreover, the benefits of protection efforts are typically underestimated as risk assessments focus on the provision of drinking water and neglect the additional services provided by a clean drinking water source. We developed a list of water system services (WSS) that allows assessment of all biotic and abiotic services provided by a drinking water source. The WSS were derived from the Common International Classification of Ecosystem Services (CICES). The objectives of this paper are to (i) introduce the concept of WSS, (ii) describe a procedure on how to develop a region-specific list of WSS and present a list of WSS specifically tailored to Sweden, (iii) present how to integrate WSS into a risk assessment for drinking water, and (iv) illustrate a practical application on a Swedish case study. The results, presented as an assessment matrix, show the provided services and contrast the hazard sources with their impact on all services. The WSS assessment can be used to communicate and negotiate the extent of water protection measures with relevant stakeholders and illustrate synergies and trade-offs of protective measures beyond drinking water protection.
|
|
| 2. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Utvärdering av statsstödet för bättre vattenhushållning: Enkätstudie av genomförda projekt 2019 och 2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2019 har det varit möjligt att söka statligt bidrag för åtgärder med syfte att förbättra vattenhushållningen och trygga tillgången på dricksvatten. Bidraget benämns här dricksvattenstödet. I denna rapport presenteras resultaten från en enkätstudie vars syfte varit att utvärdera om dricksvattenstödet bidragit till att trygga tillgången till dricksvatten i Sverige. Enkäten skickades till de som genomfört projekt med finansiering från dricksvattenstödet under åren 2019 och 2020. Totalt besvarades enkäten för 151 projekt, vilket motsvarar 51 % av samtliga projekt som genomfördes under de aktuella åren. Samtliga län som erhållit bidrag från dricksvattenstödet finns också representerade i enkätsvaren. Olika utmaningar ligger bakom de projekt som genomförts, men behov av underlag för strategiska beslut är det vanligaste motivet, följt av bristfällig vattentillgång. För knappt hälften av projekten angavs att de bakomliggande utmaningarna delvis är kopplade till förväntade effekter av klimatförändringar och 13 % svarar ja på frågan. Projektens avsedda effekter är framför allt kopplade till sammanställning eller uppbyggnad av information inom olika områden. Effekter på råvattenförsörjning och kommunala planer är vanligast men andra områden nämns också i många projekt. Av projekten bedöms 88 % helt eller delvis ha uppnått önskad effekt (65 resp. 23 %). Endast 3 % angav att önskad effekt inte uppnåtts (övriga kunde ej bedöma). Vanliga anledningar som anges till varför önskad effekt inte uppnåtts är att projektet är ett steg i arbetet och ytterligare utredning, beslut m.m. krävs. Nästan 40 % av projekten innefattade investering i ny teknik och för dessa projekt bedöms i majoriteten av fallen (87 %) den nya tekniken fungera bra eller mycket bra. En klar majoritet (97 %) av de som besvarade enkäten anser att dricksvattenstödet är viktigt eller mycket viktigt för att trygga dricksvattentillgången. dricksvattenstödets utformning ansågs också vara bra. Det många påpekade som problematiskt var den relativt korta projekttiden. Om denna förlängs skulle det enligt enkätsvaren vara lättare att genomföra det som är planerat i projekten och även utöka projekten, vilket skulle kunna bidra till ytterligare effekter som tryggar tillgången på dricksvatten. Under 2019 och 2020 kunde ettåriga projekt sökas, vilket avspeglar sig i kommentarerna om projektlängden. Numera går det att söka tvååriga projekt. Enkätresultaten visar att om projekten inte erhållit bidrag hade 15 % av dem inte genomförts, men 85 % av projekten hade genomförts på samma sätt som de nu gjorts alternativt med ändringar i tidplan eller omfattning. Stödets utformning gör troligen att dricksvattenstödet framför allt används för att stötta projekt som hade genomförts även utan dricksvattenstödet. Stödet gör det dock möjligt att tidigarelägga vissa åtgärder eller göra mer än vad som annars varit möjligt. Det går inte att ange hur mycket säkrare den svenska dricksvattenförsörjningen blivit till följd av de åtgärder som genomförts med finansiering från dricksvattenstödet. Resultaten från enkätundersökningen visar däremot att dricksvattenstödet har bidragit till projekt som gett en lång rad olika effekter på dricksvattenförsörjningen, vilka också kan kopplas till de utmaningar man ser i branschen. Effekterna som uppnåtts får därför anses ha en positiv effekt på den svenska dricksvattenförsörjningen.
|
|
| 3. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Verktyg för kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA) av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar – Manual 2016-03-31
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna manual är avsedd att ge vägledning för att använda ett nyutvecklat verktyg för kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA) av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar. Som grund för verktyget ligger projektet Verktyg för mikrobiell riskanalys av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar, finansierat av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljöer. Den teoretiska bakgrunden till detta verktyg (QMRA-verktyget) med redogörelse för antaganden, men även en kortfattad manual, har tidigare redovisats tillsammans med ett fältförsök med bakteriofager i markens mättade grundvattenzon. QMRA-verktyget ska kunna användas av tillsynsmyndigheten för att analysera risken för smittspridning från befintliga avloppsanläggningar men också i planeringssyfte vid bedömning av rimliga säkerhetsavstånd och placering av nya små avlopp och dricksvattenbrunnar. Verktyget är utformat enligt grunderna för kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning som inkluderar fyra huvudsteg: faroidentifiering, exponeringsbedömning, dos-respons-bedömning och riskkarakterisering. Modellutvecklingen har framförallt varit inriktad på exponeringsbedömningen och att ta fram en modell som beaktar den barriäreffekt som uppnås via slamavskiljaren, biohuden, transport i markens omättade zon samt transport i markens mättade grundvattenzon. Speciellt fokus har riktats mot transporten och avskiljningen i mättad grundvattenzon. Modellen är fritt tillgänglig som en webb-länk och kräver ingen installation på den egna datorn, även om möjlighet finns till detta.I denna manual beskrivs indata och hur en modellering genomförs, steg för steg. QMRA-verktyget kan ses som ett komplement och fördjupande verktyg i arbetet med att bedöma den smittorisk som små avloppsanläggningar medför. Under hösten 2015 genomfördes utbildningsseminarier under en dag i Uddevalla, Alingsås respektive Norrtälje kommun riktade till miljö- och hälsoskyddsinspektörerna. Under dessa seminarier fick deltagarna dels föreläsningar inom mikrobiologi, riskbedömning och hydrogeologi, dels en presentation av modellverktyget. Deltagarna fick själva testa verktyget på medhavda exempel. Utöver att sprida kunskap om verktyget syftade seminarierna till att generera erfarenhet och underlag för att förbättra verktyget. Den version av QMRA-verktyget som beskrivs i denna manual är en produkt av genomförda seminarier. I ett avslutande kapitel redovisas modelljusteringar samt några av de viktigaste aspekterna som diskuterades vid seminarierna.
|
|
| 4. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Verktyg för mikrobiell riskanalys (MRA) av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar – Modellutveckling och fältförsök
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport utgör slutredovisningen av projektet Verktyg för mikrobiell riskanalys av små avloppsanläggningar nära dricksvattenbrunnar, som finansierats av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljöer. I utlysningen konstateras att små avlopp utgör ett betydande problem och att det därför är viktigt att stimulera fortsatt utveckling inom verksamhetsområdet.Projektet som redovisas i denna rapport fokuserade på smittspridning från små avlopp till närliggande dricksvattenbrunnar. Ett verktyg i form av en datormodell för mikrobiell riskanalys (MRA) anpassad till enskilda avlopp har utvecklats och ett fältförsök har genomförts för att få ökad kunskap om virustransport i grundvatten. Projektet har genomförts i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola (DRICKS – Centrum för dricksvattenforskning), Tyréns AB och Sveriges geologiska undersökning. Folkhälsomyndigheten och Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) har genomfört vattenanalyser. Representanter från Uddevalla kommun, Trollhättans Stad och Alingsås kommun har tillhandahållit synpunkter på den MRA-modell som utvecklats.Författarna vill rikta ett stort tack till Uddevalla kommun och speciellt Tony Grantz som medverkat i projektet och praktiskt bistått i fältförsökets genomförande. Ett stort tack riktas också till Stiftelsen Backamo Lägerplats som upplåtit det aktuella fallstudieområdet.Projektet som presenteras i denna rapport har varit nära knutet till andra pågående projekt vid Chalmers som behandlar mikrobiella risker och grundvattenfrågor, men då med fokus på kommunala grundvattentäkter. Författarna är mycket tacksamma för finansieringen från Havs- och vattenmyndigheten, vilket möjliggjort detta projekt och därmed också en fortsatt utveckling inom området. Förhoppningen är att den utvecklade MRA-modellen, trots kvarstående förbättringsmöjligheter, ska komma till praktisk nytta och underlätta bedömningen av den hälsorisk enskilda avlopp kan utgöra.
|
|
| 5. |
- Lundin Frisk, Emrik, 1994, et al.
(författare)
-
The geosystem services concept – What is it and can it support subsurface planning?
- 2022
-
Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416. ; 58
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The subsurface is a multifunctional natural resource. However, a mindset of “out of sight, out of mind” and a first-come-first-served principle are prevalent when accessing these resources, compromising fair intergenerational and intragenerational distribution and sustainable development. As with the ecosystem services (ES) concept, which acknowledges the contribution of the living part of nature to human well-being, the concept of geosystem services (GS) has been suggested as a way to highlight abiotic services and services provided by the subsurface. The overall aim of this study was to review current definitions of GS and their categorisation, and to suggest how the concept of GS can support subsurface planning. A systematic literature review on GS was carried out following the PRISMA protocol drawing from the Scopus database. The emerging picture from the reviewed articles is that the GS concept is both one of novelty and one currently showing inconsistency, with two prominent definitions: A) GS are abiotic services that are the direct result of the planet's geodiversity, independent of the interactions with biotic nature – there is no differentiation between suprasurface and subsurface features, and B) GS provide benefits specifically resulting from the subsurface. Thirty-one out of thirty-nine GS listed in the reviewed literature are included in the abiotic extension of the common ES framework CICES v5.1, but some essential services are omitted. A unified definition of GS is desirable to build a common framework for classifying and describing GS, potentially following the CICES structure for ES. Such a framework can support systematic inclusion of GS in planning processes and contribute to improved subsurface planning. In planning practice, there are examples of important GS that are already included under the ES umbrella because planners are aware of their importance but a comprehensive framework to handle these services is lacking.
|
|
| 6. |
- Sjöstrand, Karin, et al.
(författare)
-
Decision-support for a sustainable regional water supply management
- 2016
-
Ingår i: The 10th Nordic Drinking Water Conference.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The provision of a safe drinking water is of primary importance in society and a prerequisite for public health and economic development. In order to secure a long-term, safe and reliable supply of drinking water, and to ensure a comprehensive and integrated water planning, the development of regional water supply plans is increasingly requested in Sweden. To implement the plans, the water utilities, regional planners and politicians need to make several complex decisions and prioritize between multifaceted strategic measures. There are, however, very few decision support tools adapted for water supply management on the regional level to aid the decision makers. In order to achieve a sustainable drinking water supply, socio-economic effects need to be carefully considered. Hence, this study focuses on the development of a decision support framework for assessing socioeconomic effects of strategic decisions and alternative water supply measures by adapting costbenefit analysis (CBA) and economic valuation techniques to a long-term and regional perspective. The Gothenburg region, with its newly presented regional water supply plan, serves as a case study for which five alternative measures are evaluated: (1) centralization of water supply production; (2) centralization of water supply organization; (3) shift of the main raw water intake from the river Göta älv, a raw water source exposed to a high contamination risk, to the cleaner water of lake Vänern; (4) maximization of groundwater usage; and (5) increased number of raw water resources. The effects of each alternative are identified through literature reviews, stakeholder workshops and dialogues with experts and policy makers. To assess the non-market costs and benefits of the alternative strategies, the benefit transfer method is used for adapting estimates from national and international valuation studies to the Gothenburg region. The monetized costs and benefits are then used to set up a longrun CBA to identify the best strategy from a social welfare perspective. The net present values (NPVs) of the alternative measures are estimated for three different discount rates (constant rates of 1.4 % and 3.5 % as well as a declining discount rate) and two different time periods (ranging to 2050 and 2100). Uncertainties concerning the NPVs are analyzed by means of statistical simulation (Monte Carlo), accounting for uncertainties in input data. For the Gothenburg region, the results show the effect of the various strategies and give a direct guidance on which measures are most favorable from a cost-benefit perspective. The case study results are then used to design a general decision support framework that allows for non-market valuations and economic and ecological tradeoffs under uncertainty, a novelty on the regional scale. In conclusion, it is expected that the results of this study will provide decision makers and regional planners with a framework of tools to improve their ability to make well-informed decisions and to ensure the society a safe and reliable water supply for generations to come.
|
|
| 7. |
- Aastrup, Mats, et al.
(författare)
-
Utvärdering av grundvattendata från den regionalamiljöövervakningen i Blekinge : Rapport till Länsstyrelsen Blekinge län
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekingelän att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmetomfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privatabrunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedömagrundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet –Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtidaövervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlaghar legat mätdata tillgängliga i mars 2001.Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge entillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning avförsurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabbomsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att bådelångtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av attden genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l.Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regionerrepresenterade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B –Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljöoch djup hamnade 20 av lokalerna iB3g = ”grunda brunnar (<4 m) i öppna akviferer imorän eller svallsediment i region Sydsvenska höglandet”. Vid indelningen erhölls förövriga typområden-djup få lokaler. Resultaten visar ändå god samstämmighet medreferensvärden. Alkaliniteten för lokalerna i morän i både region B och C är dock låg vilketvisar på att övervakningsnätet bevakar grundvatten med mycket låg buffertförmåga.Mätseriernas längd och frekvens i provtagning varierar för lokalerna i de olikaundersökningsprogrammen. För tolkningen av tidsmässiga förändringar används i förstahand lokaler med tidsserier från en 15 års-period och där minst åtta analyser har utförts. Deövriga, korta tidsserierna återspeglar främst tendenser från 90-talet. Resultaten visar att ijonsvaga grundvatten har en viss ökning skett av pH, alkalinitet och färg medan halterna avkalcium, magnesium och sulfat minskat. Förändringarna i halter som ger de signifikantatrenderna är oftast små. Det finns inget tydligt mönster i förändringar av klorid ochkonduktivitet. Halterna av kväve och fosfor minskar i flera lokaler.Det är av värde att de analyser som utförs är så samstämmiga som möjligt inom helaövervakningsprogrammet. För samtliga prov bör huvudkomponenterna kalcium,magnesium, kalium, natrium, alkalinitet, sulfat, klorid och kväve ingå för att jonbalanserskall kunna beräknas och kvaliteten i analyserna kunna kontrolleras. En översiktligprioritering av källor och brunnar har föreslagits. För slutlig bedömning av programmetsframtida omfattning behöver informationen om respektive lokal utökas, främst med enhydrogeologisk dokumentation i fält.
|
|
| 8. |
- Bergstedt-Söderström, Anita, et al.
(författare)
-
Grundvatten i Västra Götaland : Underlag för arbete med miljökvalitetsmål”Grundvatten av god kvalitet”
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningEn enkätundersökning har genomförts bland sex av länets 49 kommuner. Urvalet avkommuner har gjorts på ett sätt som skall göra det möjligt att dra sådana slutsatser av svarenså att de blir giltiga för hela länet. Av svaren från de sex kommunerna framgår bland annat attdet finns ett stort antal vattentäkter i länet som saknar skyddsområde och/eller vattendom.Geologiska formationer som inte används för vattenuttag saknar skydd för vattenförekomsten.I vissa fall ger de skyddsbestämmelser som finns för vattentäkterna ett otillräckligt skydd förvattnet. Detta innebär att ett stort antal beslut om skyddsföreskrifter bör fattas vidLänsstyrelsen alternativt kommunerna och prövningar avseende vattendomar bör utföras imiljödomstolen de närmsta åren för att delmål 1 för grundvattnet skall uppnås.Generellt sett har grundvattnet i länet god kvalitet. Påverkan från försurning och kväveorsakar problem i vissa områden, medan föroreningar från utsläpp oftast har en lokal,begränsad påverkan. Ställvis ger grundvattnets naturliga sammansättning problem vidanvändning som dricksvatten. Exempelvis har vattnet i vissa områden högt innehåll av salt,radon, järn eller mangan. En närmare kartering av förhållandena kan ofta behövas.Ett bra underlagsmaterial för att klara miljömålsarbetet är moderna jordarts- och hydrogeologiskakartor. Äldre geologiskt underlagsmaterial kan vara svårare att arbeta med. Andrasynpunkter som framkom var att den gällande lagstiftningens roll i samband medgenomförandet av miljökvalitetsmålet måste tydliggöras. Det är också en önskan frånkommunerna att det erbjuds handledning och inspiration i arbetet. Miljökvalitetsnormer somhåller på att införas i Sverige välkomnas.Kommunerna ser det som positivt om vissa moment i miljömålsarbetet kan samordnas medandra kommuner. Till exempel metoder för ett bättre utnyttjande av befintligt underlagsmaterial,bevakning av nytt underlagsmaterial, samt översyn av ytterligare behov.Om tillräckliga resurser i form av pengar och personal sätts in för att arbeta medgrundvattenfrågorna, bör det vara möjligt att uppnå miljökvalitetsmålet för grundvatten i länet.
|
|
| 9. |
- Lång, Lars-Ove; Bergstedt-Söderström, Anita; Ojala, Lena,
(författare)
-
Förslag till distriktsvis inventering av grundvattenförekomster
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genomförandet av ramdirektivet för vatten (EG 2000) innebär bland annat kartläggning och analys avvattenförekomsterna och påverkan på dessa inom vattendistrikten. Ramdirektivet för vatten kräver attvattenmyndigheterna identifierar alla vattenförekomster som används för uttag av vatten, som är avsettatt användas som dricksvatten, och som ger mer än 0 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar fler än50 personer. Dessutom ska de vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning anges.Detta projekt syftar till att föreslå och pröva metodik avseende det inledande arbetet med grundvattenförekomsterpå distriktsnivå. Rapporten ska ses som en vägledning och ett diskussionsunderlag.Det nationella arbetet avseende grundvattenförekomster vid SGU bör vara utgångspunkt för genomförandetpå distriktsnivå. Det första steget är att översiktligt markera viktiga grundvattenförekomsterpå nationell och regional nivå. Detta sker vid den första karakteriseringen av grundvattenförekomsterinför rapportering till EU i mars 2005, där också en beskrivning av påverkanskällor ingår.I denna rapport används metodiken för den nationella påverkansbedömningen och hänvisning skerockså till ett antal centrala databaser som är under uppbyggnad vid SGU.
|
|
| 10. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Bäckvattenkemin och avrinningsområdets karaktär i SKOKAL-områden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver sambandet mellan vattenkemin och jordarternas karaktär i nio kalkade SKOKAL-områden. Det finns anledning att anta att det finns faktorer inom avrinningsområdet som på ett betydande sätt bidrar till variationer i vattenkemin exempelvis förändringar i skogens brukande, geologiska faktorer, etc. Resultaten visar att det finns möjlighet att relatera skillnader i bäckvattnens kemiska sammansättning till jordartsförhållanden och därmed vattnets bedömda uppehållstid inom avrinningsområdena. Inom dessa SKOKAL-områden med surt avrinnande vatten är variationerna i både bäckvattnens kemi och jordlagrens motståndskraft mot försurning dock små. Resultaten visar som en konsekvens av detta att det behövs markerade skillnader i exempelvis morändjup för tydligt genomslag i bäckvattnens kemi. Torvmarker som bäckar passerar genom ger däremot ofta utslag på den kemiska sammansättningen. Från undersökningen framgår också att i flera avrinningsområden är variationen i bäckvattnets kemi mellan provtagningstillfällena större än mellan provtagningspunkterna inom avrinningsområdet vilket visar på att vattenflödets storlek har stor betydelse för bäckvattnens kemiska sammansättning. Det har i tidigare undersökningar konstaterats att det sannolikt krävs en relativt hög halt av basiska mineral i jordlagren för att ge en synlig effekt på den vattenkemiska sammansättningen inom ett avrinningsområde. Sådana förhållanden bedöms inte gälla i SKOKAL-områdena. De resultat som tagits fram i studien kan inte användas för att fastställa effekter av kalkningen inom SKOKAL-områdena. Däremot har kunskapen ökat om variationer i bäckvattnens sammansättning inom avrinningsområdena samt rimligheten i att praktiskt kunna använda information om jordlager och jorddjup inför val av ytor att markkalka för att uppnå effekter i ytvattendrag. Utgående från vattnets strömningsvägar i avrinningsområdet är det sluttningar nära vattendrag med inga eller tunna jordlager och med begränsad förekomst av humus och torv kan anses vara lämpligast att markkalka. Vilka givor som krävs för att uppnå målen i bäckvattnens sammansättning bedöms inte i denna rapport. Det är dock tydligt att de givor som lagts på SKOKAL-områdena varit otillräckliga under de 16 år som försöket pågått.
|
|
| 11. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Digital insamling av vattentäktsdata till databas DGV– exempel på metodik för miljömålsuppföljning
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SGU har under några år arbetat med att bygga upp ett system för överföring av vattentäktsdatafrån landets kommuner till en nationell databas för grundvattenförekomster och vattentäkter(DGV). Arbetet har främst varit inriktat mot landets allmänna vattentäkter, men även övrigavattentäkter som försörjer > 50 personer eller har ett uttag > 10m3/dygn ingår. Ett av huvudskälentill uppbyggnaden av databasen är behovet inom miljömålsarbetet av data avseende vattenförsörjningen.Användningen ligger framförallt inom miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet”,men uppgifter i DGV har även tillämpning inom andra miljömål. Detta projekt är en del iarbetet med att utveckla DGV samt beskriva användbarheten utifrån miljömålssynpunkt.Arbetet med insamling av vattentäktsuppgifter direkt från kommunerna inleddes i slutet av2002. Under 2006 har för första gången en förfrågan om uppdatering av inlagrade uppgifterskett. I januari 2007 var 215 kommuner färdiga med inregistreringen av allmänna vattentäkter.Inlämningen av uppgifter från kommunerna är frivillig. Därför har inför efterfrågan av dataavstämning skett mot ett antal utvalda kontaktkommuner så att uppgiftslämnandet innebär enrimlig arbetsinsats. Det har också eftersträvats från SGUs sida att ha en effektiv teknisk supportoch kommunens egna data är alltid tillgängliga via webben. För att underlätta för kommunernainsamlas vattenanalysresultat direkt från anlitade laboratorier efter att avtal undertecknats avkommunerna eller vattentäktsinnehavare.I denna rapport ingår en sammanfattning av hur insamlingen av vattentäktsdata till DGV gårtill samt kortfattade beskrivningar av uppbyggnaden av databas och webbapplikation. För meruppgifter om den tekniska utformningen kan kontakt tas med SGU.En sammanfattning ingår också i rapporten avseende användningen av DGV-data imiljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Uppgifter från DGV används vid framtagandeav indikatorer samt vid uppföljningen av dessa. DGV-data är ett av de viktigasteunderlagen i det nu pågående arbetet med den andra Fördjupade utvärderingen av miljömålet”Grundvatten av god kvalitet”.Arbetet med DGV är omfattande vad gäller kontakter och systemuppbyggnad. Ett stort antalpersoner har medverkat vid inmatningen av uppgifter hos kommunerna. Deras intresse ochengagemang har inneburit att de flesta av landets allmänna vattentäkter nu har registrerats iDGV. Arbetet med DGV innebär ett stort erfarenhetsutbyte mellan SGU, kommunerna ochandra berörda myndigheter. Förhoppningen är att verksamheten inom DGV ökar förståelsen församverkan mellan kommunerna och statliga myndigheter inom miljömålsarbetet. Denerfarenhet av webbaserad insamling av data som DGV-arbetet innebär bör kunna användas isamband med annat miljömålsarbete.
|
|
| 12. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Grundvattenövervakning i Örebro län: sammanställning och utvärdering av grundvattenanalyser 1991 och 2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultat från analys av grundvattnets kemiska sammansättning i 66 lokaler i Örebro län. Provtagningen utfördes i september 2002. Prov från samma lokaler analyserades även 1991. Resultat från de båda undersökningarna ingår och tendenser till förändrad kemisk sammansättning mellan åren anges. Följande analysvariabler ingår i studien: pH, konduktivitet, kalcium, magnesium, natrium, kalium, alkalinitet, sulfat, klorid, fluorid, summa nitrit+nitratkväve, ammoniumkväve, järn, mangan, aluminium, zink, arsenik och kadmium. Undersökningen omfattar 29 lokaler i jord (grävda brunnar och naturliga källor) samt 37 lokaler i berg (bergborrade brunnar och en källa). Lokalerna är fördelade inom hela länet. Programmet omfattar grundvatten från olika jordarter, bergarter, brunnsdjup, etc. Risk för lokal påverkan av olika mänsklig aktivitet (ex. jordbruk, vägar) är också varierande. Detta medför att undersökningen omfattar grundvatten med mycket skiftande kemisk sammansättning. Grundvatten från grunda brunnar och källor i jord med tunna jordtäcken har vanligen lägst halter med lösta ämnen. Lokaler med denna typ av grundvatten återfinns i länets norra, västra och sydöstra delar. Grundvattnet i berg har genomsnittligt högre halter lösta ämnen (högre jonstyrka) än i jord. I området Örebro-Kumla-Hallsberg-Hjälmaren finns de mest jonstarka grundvattnen. Detta gäller både grundvatten i jord och berg, vilket framgår av några av de ingående lokalerna. För de flesta lokaler och variabler är skillnaderna mellan 1991 och 2002 års resultat begränsade. En enkel jämförelse, som inte är statistiskt belagd, har gjorts mellan 1991 och 2002 års data. Sett till tendenserna för samtliga lokaler är det vanligaste att natrium och alkalinitet (i jord och berg) och konduktivitet (endast i berg) har ökat, medan fluorid (i jord och berg) och magnesium (endast i jord) minskat. pH har minskat, främst i jord. För de brunnar där nitrat förekommer i viss mängd ökar halten i 19 lokaler och minskar i 12 lokaler. Av de undersökta variablerna är det nitrat, natrium och klorid som anses kunna indikera mänsklig påverkan. Två faktorer antas vara de viktigaste för de förändringar som förekommer i grundvattnets kemiska sammansättning under perioden 1991 till 2002. Den första faktorn är förändringar i lokal påverkan på grundvattnet genom jordbruk, väghållning, etc. Påverkan kan vara fortgående eller så har tidigare förändringar nu givit effekt i grundvattnets sammansättning. Den andra faktorn är att grundvattnet kan ha fått en delvis annan kemisk karaktär genom förändring i tillrinning till brunnen eller källan under perioden. Orsaken kan vara naturlig eller genom att grundvattenuttag förändrats. Lokaler ingående i undersökningen kan utgöra en grund för fortsatt övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning i länet. En uppdelning av de 66 lokalerna har gjorts utgående från bedömd lokal mänsklig påverkan på grundvattnets sammansättning. Vid 45 lokaler antas påverkan vara liten eller saknas. Vissa av dessa har bedömts mera lämpliga än de övriga att ingå i fortsatt övervakning av naturliga grundvatten. Resterande 21 lokaler visar påverkan genom stora tidsmässiga förändringar (eller vid ett tillfälle höga halter) av antingen nitrat och/eller natrium och klorid. Påverkade grundvatten kan också bli föremål för övervakning.
|
|
| 13. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Miljömålsuppföljning av grundvatten ikustområden – statusbeskrivning ochdiskussionsunderlag
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet med miljömålsuppföljning vad gäller grundvatten i kustområden behöver förbättras. Ett av destörsta problemen med grundvatten i landet är tillgång på grundvatten med bra kvalitet i vissa kustområden.I känsliga kustområden, där problem med salt grundvatten finns eller kan förväntas uppkomma,bör utgångspunkterna vara att 1) inte överkonsumera färskvatten i förhållande till nybildningen av grundvattenoch grundvattenmagasinets storlek samt 2) inte ta ut grundvatten på för stort djup. I denna rapportsammanfattas olika delar i arbete med grundvatten i kustområden.Inledningsvis redogörs för vilka grundförutsättningar som gäller för var salt grundvatten uppträder.Några vanliga begrepp som ofta används i sammanhanget beskrivs och gällande lagstiftning anges. Ingårgör också en sammanställning av läget vad gäller miljömålsarbete i kustområden med inriktning på grundvatten.Kortfattat anges också vilket dataunderlag, främst vid SGU, som finns vad gäller grundvattnetskvalitet och kvantitet.En central del i rapporten är att beskriva hur identifiering och kartläggning av bristområden avseendesalt grundvatten i kustnära områden genomförs. Ett antal metoder har tagits fram och tillämpats i landetunder senare år. Dessa avser både bedömning av risk för salt grundvatten och bedömning av grundvattentillgångar.Beskrivning sker av vad respektive metod kännetecknas av och i bilaga 1 är metoderna utförligarebeskrivna med exempel.Utgående från befintlig geologisk och hydrogeologisk kartläggning vid främst SGU samt angivna metoderovan ges ett utkast på hur en geologisk och hydrogeologisk kartläggning i kustområden inriktad motsalt grundvatten skulle kunna utföras. Upplägget gäller i första hand kustzonen inom förslagsvis enkommun. Det kan även gälla för andra områden under MG (marina gränsen)där salt grundvatten konstateratsoch/eller utökat uttag och större avsänkning kan förekomma eller befaras. Kartläggningen bygger påatt all relevant information om markanvändning, bebyggelsestruktur, planer på omvandlingsområden, etc.är kända. Metoden är uppdelad i fem arbetssteg:1. Genomgång av befintliga data.2. Preliminär bedömning av status avseende förekomst av salt grundvatten.3. Preliminär avgränsning av grundvattenmagasin.4. Utförande av kompletterande fältarbete.5. Sammanvägd analys av kvantitativa och kvalitativa data med avgränsning av grundvattenmagasin.Vad gäller miljömålsuppföljning av grundvatten i kustområden ges i rapporten fem förslag på indikatorerpå nationell nivå för bevakning av vattenbrist och saltvatteninträngning. Dessa är:1. Antal kommuner som har: A) Identifierat lokala riskområden, B) Infört anmälningsplikt i lokalariskområden, C) Infört tillståndsplikt i lokala riskområden.2. Ytandel av SGUs utpekade riskregioner: A) Som av kommunerna identifierats som lokal riskområde,B) Där kommunerna infört anmälningsplikt, C) Där kommunerna infört tillståndsplikt.3. Antal borrade brunnar: A) I riskregioner, B) I identifierade lokal riskområden, C) I lokala riskområdenmed anmälningsplikt, D) I lokala riskområden med tillståndsplikt.4. Andel vattenanalyser i riskregioner med kloridhalter i olika klasser (länsuppdelat).5. Andel vattenanalyser med andra kvalitetsproblem.I slutet av rapporten, samt mera utförligt i bilagorna 1 och 2, finns förslag till hur arbetet och informationsförsörjningenför bl.a. kartläggning av bristområden i kustområdena skulle kunna förbättras. Detingår frågeställningar som är direkt forskningsinriktade, berör hantering av data eller är av sådan praktiskkaraktär att lösningar bäst utvecklas inom konkreta projekt.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Utvärdering av data från miljöövervakningen av grundvatten i Västra Götalands län
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Västra Götalands län har övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning aktivt bedrivits sedan början av 1990-talet. I och med bildningen av V Götalands län 1998 sammanfördes olika länsprogram och komplettering skedde med lokaler inom f.d. Skaraborgs län. I övervakningen ingår både intensiv och extensiv övervakning. Den intensiva övervakningen innebär provtagning två gånger varje år, medan extensiv övervakning baseras på provtagning två gånger vart femte år. Provtagningen utförs på våren samt tidigt på hösten. Programmen är speciellt inriktat på försurningskänsligt grundvatten. SGU har fått i uppdrag att göra en utvärdering av övervakningen och denna rapportering avser läget sommaren 2005.
|
|
