| 1. |
- Andersson, Sara, et al.
(författare)
-
Historisk fiskvandring i Gavleån
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att utreda och beskriva historisk fiskvandring i Gavleån och den ”naturliga”, historiska utbredningen av migrerande fiskarter som vandrar mellan havet och vattendrag i inlandet. Studien syftar att besvara frågor som; hur högt upp i vattensystemet har exempelvis ålen och laxen nått och hur har de påverkats av byggen av kraftverk? Gavleån rinner från Storsjön i mellersta Gästrikland genom Gävles centrala delar och ut i Gävlebukten. Gavleån är ett relativt stort vattensystem med ett avrinningsområde på 2459 km2 och här finns flera sjöar såsom Storsjön, Ottnaren, Öjaren, Hyen, Hinsen och Logärden. Gavleån har ett flertal biflöden som Jädraån, Gavelhytteån och Borrsjöån. Gavleåns avrinningsområde är rikt på fisk och har länge varit en viktig ekonomisk källa till de omgivande samhällena (Gävledraget, 2012). Man har sedan århundraden tillbaka haft fällor och fångstanordningar för att ta tillvara de migrerande fiskarterna. Gavleån är ett viktigt vattendrag för många fiskarter (Länsstyrelsen Gävleborg, 2007) och framförallt ålen har haft en stor ekonomisk betydelse för hela Gästrikland genom historien. Gavleån fungerar även som länk mellan havet och sjöarna inåt landet för de arter som vandrar mellan söt- och saltvatten under olika perioder av sina livscykler (Lantbruksstyrelsen, 1923). Liksom många andra stora vattendrag i Sverige har Gavleån tidigt börjat nyttjas för vattenkraft (Ekman, 2014) och idag finns åtta kraftverk i Gavleån mellan Storsjöns utlopp och Gävlebukten (Calles et al 2015)
|
|
| 2. |
- Löf, Arvid
(författare)
-
Inventering av flodpärlmussla, Enångersån
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Enångersån har någon sjukdom drabbat populationen av flodpärlmusslor. Redan under den senaste inventeringen 2011 upptäcktes detta. Under årets inventering så fann vi totalt 3 levande och 232 döda. Med dessa 3 levande individer beräknades populationsstorleken i vattendraget till 578 individer. Förekomst av musslor har noterats i anslutning till Enångersån så flodpärlmusslor finns fortfarande kvar i vattensystemet i lite större mängder.
|
|
| 3. |
- Löf, Arvid
(författare)
-
Inventering av flodpärlmussla, Kolarsjöbäcken
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kolarsjöbäcken är utpekat som ett Natura2000-område för dess bestånd av flodpärlmussla. Eninventering som gjordes 2009 visade att bäcken har ett högt skyddsvärde. Naturföretaget utförde2016 en återinventering av samma område och då konstaterades att bäcken fortsatt har ett högtskyddsvärde. Populationsstorleken har ökat i bäcken och andelen små flodpärlmusslor under 2 cmhar minskat sedan inventeringen 2009.
|
|
| 4. |
- Löf, Arvid
(författare)
-
Inventering av flodpärlmussla, Styggsjöbäcken
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Styggsjöbäcken har ett fortsatt högt skyddsvärde visar årets inventering och populationen ska fortsattbedömas som icke livskraftig enligt metodiken ”Statusbeskrivning och övervakning avflodpärlmussla” inom undersökningstypen ”Stormusslor” som har använts. Antalet observeradeindivider har minskat från den förra inventeringen som gjordes 2010, vilket har lett till en minskning iberäknad medeltäthet och populationsstorlek. En möjlig förklaring kan vara att vattenståndet var sålågt under årets inventering.
|
|
