| 1. |
- Jonsson, Anna, 1976, et al.
(författare)
-
Handelns digitalisering och förändrade affärer
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att utveckla en förståelse för hur digitaliseringen påverkar handelns affärer både i termer av hur handelsföretag gör affärer och hur den fysiska butiken – affären – påverkas. Projektet har haft följande övergripande forskningsfrågor: (1) Hur förändras handelns affärsmodeller av digitaliseringen och vilka förändringar ger de upphov till för den fysiska butiken? (2) Hur påverkar dessa (o)förändrade affärsmodeller handelns möjligheter till värdeskapande för konsumenter och samhället i övrigt? (3) Hur kan förändrade möjligheter till värdeskapande tillvaratas av handelns företag och medarbetare? Studien, baserad på intervjuer och observationer av åtta detaljhandelsföretag som representerar olika branscher och storlek, har genomförts i tre delprojekt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Dan, 1966, et al.
(författare)
-
Trafikslagsövergripande databas för godstransporter
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många anser att nuvarande statistikproduktionen inom godstransportområdet inte är tillräcklig för att tillgodose alla intressenters olika behov och en komplettering av den officiella statistiken har diskuterats under en låg tid. Syftet med denna förstudie är att identifiera myndigheters och transportbranschens databehov samt krav och önskemål avseende en gemensam godstransportdatabas. Dessutom skall den direkta eller indirekta påverkan från andra intressenter beaktas. Förstudien belyser också de sekretesskrav som påverkar uppbyggnaden av en databas.
|
|
| 4. |
- Andersson, Dan, 1966, et al.
(författare)
-
Trafikslagsövergripande databas för godstransporter : Traffic mode generic database for freight transport
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många anser att nuvarande statistikproduktionen inom godstransportområdet inte är tillräcklig för att tillgodose alla intressenters olika behov och en komplettering av den officiella statistiken har diskuterats under en låg tid. Syftet med denna förstudie är att identifiera myndigheters och transportbranschens databehov samt krav och önskemål avseende en gemensam godstransportdatabas. Dessutom skall den direkta eller indirekta påverkan från andra intressenter beaktas. Förstudien belyser också de sekretesskrav som påverkar uppbyggnaden av en databas.
|
|
| 5. |
- Arvidsson, Niklas, 1979, et al.
(författare)
-
Options for increasing transport efficiency in urban freight distribution: do more with less
- 2009
-
Ingår i: Logistics Research Network Annual Conference (LRN), Cardiff, 9-11 September.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper seeks to provide a set of structured measures for transport efficiency improvements from the perspective of the road haulier, particularly regarding improvements suitable for urban distribution and their effects, and stressing the need for the road hauliers to cooperate with other actors. The first part of the paper briefly recapitulates some of the literature within the area of transport efficiency. The second part presents potential transport efficiency improvements with respect to environmental and logistics impact. In the third section a summary of these efficiency measures is presented in a matrix, taking into account whether these measures can be seen as costs or benefits for the actors involved. The results show ambiguous and intricate relations with regards to costs and benefits for the actors in the system and could possibly explain some of the resistance to change within the freight industry. However, an increasing amount of transport operators are now offering more sustainable transport solutions, even at a lower price than ordinary deliveries, and this service might gain them a competi-tive advantage in the future.
|
|
| 6. |
- Arvidsson, Niklas, 1979, et al.
(författare)
-
Review of road hauliers’ measures for increasing transport efficiency and sustainability in urban freight distribution
- 2013
-
Ingår i: Transport Reviews. A Transnational Transdisciplinary Journal.. - : Informa UK Limited. - 0144-1647 .- 1464-5327. ; 33:1, s. 107-127
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper analyses a set of measures for transport efficiency improvements from the perspective of the road haulier, particularly regarding improvements suitable for urban distribution and their effects. The first part of the paper addresses literature within the area of transport efficiency. The second part reviews potential transport efficiency improvements with respect to environmental impact and the number of actors involved in the decision. The third part presents results from interviews with the CEOs of two road hauliers regarding their opinions of the transport efficiency measures. Finally, the conclusions about transport efficiency measures are summarized in a matrix, taking into account whether these measures can be considered as costs or benefits for the actors involved. The results show ambiguous and often intricate relations with regard to costs and benefits for the actors in the system. They also explain part of the inertia to change within the freight industry. However, an increasing number of transport operators are now offering more sustainable transport solutions and this service might gain them a competitive advantage in the future.
|
|
| 7. |
- Browne, Michael, et al.
(författare)
-
MIND THE GAP: THE INTERFACE BETWEEN AUTONOMOUS VEHICLES AND THE LOGISTICS SYSTEM
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Purpose Using autonomous vehicles in goods transport has potential benefits. However, the transition to a future autonomous (and electric) freight system needs to take account of the interface between the vehicle and other parts of the logistics system in order to exploit potential benefits and overcome challenges related to the absence of a driver. The purpose of the research is to identify the prerequisites for achieving automated loading, unloading, related information handling and in-plant transport at these interfaces. Research Approach Cases studies consider senders and receivers of various products as well as organisations that have a role including real estate companies that develop warehouses and terminals. The case studies consider vehicle and handling equipment technology alongside the processes that may need to change if the efficiency gains of an autonomous vehicle are to be realised. Research questions are addressed at the logistics system level. The cases studies combine questions about logistics process and technology alongside those concerned with underlying business models. Findings and Originality Results presented are at the half way stage of a two-year project and will be based on the initial series of interviews for four case studies. Findings so far include: (1) lack of development in this topic compared with interest in autonomous and automated transport (2) importance of organisational ssues in the logistics chain e.g. contractual relationships (3) importance of taking a broad view of the companies that need to be involved (4) product type and characteristics are important but other factors may have more influence on the scope to develop initiatives in this area. Research Impact The research provides insights into the complexity of the interfaces in autonomous and automated transport and logistics systems. The empirical findings enrich the discussion of this field. Combining insights from logistics, technology, materials handling and business has demonstrated the benefits of an interdisciplinary approach. Practical Impact Autonomous transport systems may bring many commercial benefits. However, the scale of these benefits will be significantly diminished if questions about the interface points in the logistics system are not addressed. The outputs of the research will provide important insights for managers addressing these challenges.
|
|
| 8. |
- Egels-Zanden, Nicklas, et al.
(författare)
-
Handelns digitalisering - Undran inför framtidens affärer
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Handeln har länge kretsat kring det personliga mötet där den fysiska butiken – affären – har spelat en betydande roll för hur affärer görs. När handeln nu digitaliseras väcks en rad frågor om hur framtidens affärer kommer att se ut. I boken problematiseras och diskuteras handelns digitalisering med utgångspunkt i den fysiska butiken. Vidare behandlas vad som skapar värde för affären och affärerna utifrån teman om konsumenter, format, varuflöden, transparens och organisering. Med exempel från bland annat ICA, IKEA och Nudie Jeans lyfter författarna fram funderingar och tolkningar om vad digitaliseringen innebär för handeln och framtidens affärer – i dubbel bemärkelse.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jivén, Karl, et al.
(författare)
-
Consequences of speed reductions for ships - An impact study for shipping companies and Swedish business
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mandatory speed reductions have been proposed by different parties within the International Maritime Organization (IMO) as a short time measure to reduce the emissions of greenhouse gases from shipping. This study assesses what consequences it can have for Swedish shipowners and the Swedish business society that relies on maritime transportation in their supply chains. The most relevant IMO proposals for mandatory speed reductions are described in the study and from these a selected number of speed reduction proposals are analysed further. The speed that the vessels is operating at will affect the consumption of fuel per transport work and in many cases, a lower speed will also result in a reduced greenhouse gas impact per moved amount of cargo. The effects in total savings are higher for the speed reductions close to vessels design speed and will give lower savings the more the speed is reduced. The results show that the effects for a specific shipping company can be anything from minor towards an impact that makes the present business case unfavourable. The study cannot lay down that mandatory speed reductions will give all shipping companies severe negative effects, this as the effects will vary substantially, from positive to negative, depending on shipping segment, geographic market, modal competition and the design of the service. It is clear, though, that some shipping companies will be severely affected. When fuel savings from speed reduction is assessed, the relation between main engine power needed for propulsion and vessel speed reduction, Power = k*(v/v0)3 is often used; where v is the reduced speed and v0 the initial reference speed. This relation normally gives the correct correlation for smaller speed reductions but will overestimate the savings for larger speed reductions. A reason for the overestimates is that the fuel consumption in the main engines will not reach zero consumed fuel at zero speed (as the model indicates). Just the fact that the engines are running also at berth will consume fuel and, further, the engine and propulsion efficiency will decrease gradually when the system diverge from the speed for which the system is optimised for. The calculations in the case studies and interviews performed in this study indicate that some of the logistics service designs will require a totally different one in case that the speed is required to decrease. Such effects can be that the turnaround time is not efficient for the number of trips per day, or weekly service that the service is designed for. For other cases, the speed is already at such a low level, compared to the average for the vessel size and segment, that even relatively large speed reduction requirements will not require further reductions and hence not affect the operations at all. Other setups will instead lose competitiveness in comparison with competing road transport with an expected effect on modal shift towards road transport. The consumption and the related greenhouse gas emissions per transported amount of cargo seem for most of the analysed cases be possible to lower with reduced speed for the speed limitations under study. However, the cost per moved amount of cargo seems to be optimised at present speed and tends to increase in case of further speed reductions. This has been assessed with simplified economical calculations for a tanker and a RoRo vessel case, respectively. The interviews conducted among shipping companies give similar results as in the case study assessment: mandatory speed reductions will impose significant economical and logistical implications on ship-owners and their customers, especially in liner shipping. An often-discussed issue is the possible effects of more vessels needed to be built when speed is lowered. An assessment performed for a Panamax tanker transport setup in a life cycle perspective indicates that the increased need for extra tonnage, when speed is lowered, will give a marginal effect on total greenhouse gases per transport work performed. This as the operational emissions connected to the consumption of fuel oil totally dominates the impact compared to building, maintaining and scrapping a vessel.
|
|
| 11. |
- Jonsson, Anna, et al.
(författare)
-
Handelns digitalisering och förändrade affärer
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- SammanfattningDen pågående digitaliseringen av samhället blir allt tydligare inom handeln, som både påverkar och påverkas av utvecklingen. Digitaliseringen är inte avgränsad till e-handel utan omfattar hela handeln. I detta forskningsprojekt har vi särskilt intresserat oss för hur digitaliseringen påverkar handelns affärer i dubbel mening, det vill säga dels sättet på vilket ett handelsföretag gör affärer, dels den fysiska butiken, affären, där handeln till största del fortfarande sker.Projektet har haft följande övergripande forskningsfrågor:Hur förändras handelns affärsmodeller av digitaliseringen och vilka förändringar ger de upphov till för den fysiska butiken?Hur påverkar dessa (o)förändrade affärsmodeller handelns möjligheter till värdeskapande för konsumenter och samhället i övrigt?Hur kan förändrade möjligheter till värdeskapande tillvaratas av handelns företag och medarbetare? Studien, baserad på 50 intervjuer och observationer av åtta detaljhandelsföretag som representerar olika branscher och storlek, har genomförts i tre delprojekt:1. Mot förändrade detaljhandelsformat som kombinerar fysiskt och digitaltMed utgångspunkt i kundmötet kan man identifiera fyra ömsesidigt relaterade element genom vilka detaljhandeln digitaliseras: utbytesprocesserna, aktörerna, platserna och erbjudandena. Genom digitalisering av dessa element och deras sammankopplingsker en ökad hybridisering av fysiskt och digitalt som mer eller mindre påverkar alla former av handel. I denna sammankoppling erbjuder de fysiska butikerna ett antal fördelar som kan utmanas men också förstärkas och bli allt viktigare i en ökande digitalisering. Digitaliseringen av de fysiska butikerna sker genom att de blir del av e-handelns infrastruktur, konsumenters ökade användning av mobila digitala tekniker, och ökat inslag av digitala tekniker i butikerna. Utifrån den fysiska butikens fördelar, drivkrafterna för digitalisering av fysiska butiker samt hur de fysiska butikerna påverkas kan vi identifiera fem potentiellt framväxande handelsformat.2. Aktiviteter i utbytesprocessenUtbytesprocessen inom detaljhandeln kan delas in i tre aspekter: transaktion, kommuni kation och distribution. Transaktionsaspekten belyses i rapporten genom den förändrade köpprocessen. Distributionsaspekten belyses utifrån de förändrade varuflöden som uppstår i takt med ökad digitalisering inom handeln och kommunikationsaspekten belyses genom ökad transparens. Köpprocessen: Den digitaliserade konsumenten är inte sällan uppkopplad dygnet runt och interagerar med olika gränssnitt under sin köpresa. De lämnar digitala spår somi sin tur möjliggör för företag att systematiskt lagra information om köpbeteenden. Den fysiska platsen har inte längre samma betydelse för köpet. Konsumenter har blivit mer flexibla kring hur, var och när köp kan äga rum, även om det finns geografiska skillnader. Digitalisering kan för konsumenter innebära större makt i form av bättre förhandlingslägen och högre produktkunskap, men även att konsumenter med lägre digital kompetens riskerar att marginaliseras. Samtidigt kräver konsumenter mer av en relation än tidigare och är mer skeptiska, vilket gör det svårare för företag att underhålla äkta relationer.Varuflöden: Butikens varuflöden kan i stort sett delas upp i två flöden: till butik och från butik. Traditionellt har fokus inom logistiken varit till butik men digitaliseringen harfått butiker att arbeta mer med flödena från butik till konsumentens ombud eller hem, ”den sista milen”. Varje godstyp, och bransch, har specifika logistiska förutsättningar för att leverera varor till kund och i rapporten diskuteras kläder, dagligvaror, möbelvaror och byggvaror. Ingen logistisk lösning passar alla men effektiva leveranser förutsätter synkroniserade varuflöden mellan samarbetspartners. Den stora utmaningen blir hur detaljhandelsföretag kan möta konsumenterna önskemål om snabbare och flexiblare leveranser, samtidigt som mål som kostnadseffektivitet och miljömässig hållbarhet ska kunna uppnås.Transparens: Via smarttelefoner och appar flyttar digitaliseringen hållbarhetsfrågorna in i de fysiska butikerna. Det kommer i framtiden inte att räcka med att anställa en avdelning hållbarhetsspecialister som hanterar hållbarhets-frågorna utan medarbetarna måste bli mer delaktiga.Digitalisering leder till ökad transparens som väl använtkan öka försäljning och (tvärt emot vad företagsledareverkar anse) skydda mot mediala skandaler. Denstörsta transparensutmaningen verkar vara att få framnödvändig information och att vara transparent. Demest omdanande konsekvenserna av digitalisering ochtransparens verkar vara att det ställer krav på förändradorganisering av värdekedjor: kortare kedjor, färreleverantörer, färre agenter, större förståelse för kedjan,samarbete med leverantörer vars affär stödjs av transparensoch så vidare. För detaljhandelsföretag som till exempel harbyggt sin affär på ett brett sortiment av lågprisprodukter inköpta via agenter utgör transparenstrenden således en obehaglig utveckling. För små och medelstora företag med nära samarbete med ett fåtal leverantörer utgör det å andra sidan en möjlighet att inta en ledande roll och differentiera sig från de större bolagen.3. Organisering av handelns digitaliseringHandelns digitalisering, oavsett hur den förstås och tolkas, innebär och medför förändringar som måste organiseras och ledas av människor. Vår studie pekar på behovet och betydelsen av att utgå från kundens upplevelse, om möjligheter till fler men samtidigt ”sömlösa” köptillfällen och att butiken fortsatt kommer att spela en viktig roll. Vi ser hur en digital handelslogik växer fram genom de nya affärsmodeller som digitalisering medför och erbjuder – och behovet av att integrera hela värdekedjan, inte minst för att bättre kunna möta och interagera med kunden. Vi utläser ett tydligt behov av att samordna det digitala med det fysiska och att matcha det nya med det gamla, genom att låta olika personer med olika kunnande arbeta tillsammans. Det ställer krav på ökad samordning och behovet av ett större kunskapsutbyte mellan olika organisationsfunktioner till följd av krav om ökad transparens.I termer av affären som fysisk butik ser vi sammanfattningsvis hur digitaliseringen både förstärker och förändrar butikens roll – och att denna i framtiden inte bara kommer att ha en roll utan flera olika roller. Våra studier visar hur företag i handeln lägger olika vikt på den fysiska butikens roll och graden av digitalisering. Från Gekås position där den fysiska butiken i Ullared har mycket stor betydelse men med relativt låg grad av digitalisering till motpolen Mat.se med hög grad av digitalisering och helt utan fysiska butiker och företag som Nudie Jeans, Ikea och Ica på olika sätt balanserandes i gränsytan mellan det digitala och det fysiska. Våra resultat visar även hur den digitala transformationen kan betraktas som en balansakt mellan det nya och det gamla, det digitala och det fysiska, det lokala och det centrala/globala.I termer av hur man gör affärer ser vi sammanfattningsvis hur digitaliseringen ledertill, eller skapar möjligheter för, innovationer av affärsmodeller genom förändringar av format, aktiviteter och organisering, det vill säga förändringar i hur handeln skapar och tillvaratar värde. Våra resultat pekar på att de fysiska butikerna utgör en del av dessa framtida format, aktiviteter och deras organisering. Vi kan också konstatera att de företag som vi har studerat har varit snabba på att diskutera och söka nya sätt att utveckla, eller förfina, sina affärsmodeller, men även att många utmaningar återstår ännu.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Lammgård, Catrin, 1968, et al.
(författare)
-
Designing for sustainable logistics in urban areas– What do we know?
- 2013
-
Ingår i: World Conference on Transport Research (WCTR), Rio de Janeiro 2013.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this paper is account for the state of the art of sustainability initiatives in urban logistics by reviewing the current literature in the field. Previous research studies (76 articles) have been classified along three dimensions: the sustainability challenges addressed the theme and topic under study and the methods employed. The paper identifies the various aspects that have been explored in depth but also some areas that warrant more extensive studies. It is suggested that more studies should address the social aspects of sustainability, analyse the situation for specific business actors and that more collaborative methods should be introduced.
|
|
| 15. |
- Lammgård, Catrin, 1968, et al.
(författare)
-
Environmental considerations and trade-offs in purchasing of transportation services
- 2014
-
Ingår i: Research in Transportation Business and Management. - : Elsevier BV. - 2210-5395. ; 10:April 2014, s. 45-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many companies want to reduce the environmental impact of their transports, especially CO2 emissions. This paper examines the importance large shippers attribute to environmental aspects when purchasing freight transport services and the trade-off with other aspects, specifically how these have changed over the last decade. The starting point is a proposed theoretical model for the marketing of environmental advantages in transportation services. Results from two studies are analyzed, including data from two telephone-initiated surveys in 2003 and 2012 with regard to the purchasing of freight transportation services among large shippers in manufacturing and wholesale companies in Sweden. The response rates were high (64% in 2003 and 30% in 2012) and represent a solid number of responses (in 2003, n = 406 and in 2012, n = 175). The results show that the attributed importance to environmental aspects has been stable over time. Basic service aspects of transportation services related to the reliability and transport quality were the top priorities for logistics managers when selecting transport providers, in addition to geographic coverage and a low price. Price is however most important when selecting transport solutions. Transport providers need to know shippers' preferences when considering marketing of environmentally preferable transport services.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Lammgård, Catrin, 1968, et al.
(författare)
-
Environmental considerations when buying transport services - a review of empirical evidence
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of the 22nd IPSERA Conference, Nantes, March 24-27.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The importance of environmental considerations when purchasing transport services is increasing on the shippers’ agenda. Our study aims at investigating to what extent shippers focus on the environmental aspects and if they follow up the demands placed. Further it is explored what attitudes the decision-makers, mainly the logistics managers, have towards different environmental measures for reducing the environmental impact of their transports. Different methods have been applied during more than ten years in our studies. As a result, this paper is a review of evidence from various studies, complementing each other.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Lammgård, Catrin, 1968
(författare)
-
Intermodal train services: A business challenge and a measure for decarbonisation for logistics service providers
- 2012
-
Ingår i: Research in Transportation Business and Management. - : Elsevier BV. - 2210-5395. ; 5:December 2012, s. 48-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The pressure for more sustainable operations is intense for the actors in the transport sector, and using intermodal road-rail transport is one measure to reduce CO2 emissions. The purpose of this paper is to examine the experiences of a large logistics provider in offering intermodal road-rail transport services, especially in connection with the company's environmental strategies. This case reveals how the environmental dimension changed intermodal train services into a competitive advantage. Nevertheless, there were challenges in making these services profitable. The case company Bring Frigo claims to be the leading cold storage transport provider in the Nordic countries. There were in-depth interviews conducted with key persons in Bring Frigo and an interview with the CEO of the contracted intermodal operator TX Logistics. The pressure for environmental improvements from customers had grown stronger, at least before the recession and the formulation of a goal for reductions of CO2 emissions were in focus. This internal pressure was steering the environmental work. Competitors are also struggling with pressure on costs and targets for reducing the emissions of CO2. This study gives insights into the perceived competitive pressure for more sustainable freight transport through a logistics provider and the experiences of intermodal transport services.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Lammgård, Catrin, 1968, et al.
(författare)
-
Shippers´ perceptions and priority towards intermodal road-rail transportation when buying transport services
- 2015
-
Ingår i: Proceedings of the 24nd IPSERA Conference, Amsterdam, March 30-April 1. - 9789082370706
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The paper analyse shippers perceptions and attributed importance towards intermodal transportation when buying logistics services. The importance of environmental considerations when purchasing logistics services is increasing and the use intermodal train services is one measure for decarbonisation. However, it is not clear to what extent and how shippers influence the mode selection. There could be several reasons for why shippers do not use intermodal road-rail transportation, e.g. infrastructure, costs, time restrictions, environmental aspects, flexibility, reliability, geographical coverage and easiness-to-use.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Lammgård, Catrin, 1968, et al.
(författare)
-
The quest for efficient business models for secure and (smart) truck parkings in Europe
- 2014
-
Ingår i: The 26th Conference of the Nordic Logistics Research Network (NOFOMA) Copenhagen Business School in Copenhagen, Denmark, June 11 -13, 2014..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose of the study is to identify the key elements for a successful establishment and operation of secure (and smart) truck parking areas resulting in a proposed business model. Semi-structured interviews with representatives from four truck parking areas were conducted. The interview guide contained questions based on the Canvas business model, e.g. the value proposition, revenue streams, key resources, cost structure. An interview with an experienced person in transport crime was also included.The results of the interviews show what factors are the enablers and what are the barriers. A business model for secure and smart parking is presented. The four cases studied show that there is a business case for these investments. Only four case studies are included, three are from Sweden and one from the UK, which calls for more international studies in the area. The focus is on practical experiences of secure truck parkings of operators. This knowledge is valuable when developing more secure parking sites by actors such as national road agencies and future private operators (of secure parkings, ITS partners etc.). The European Commission put pressure on member states (i.e. the national transport agencies) in the EU to implement secure truck parkings. In Sweden, and in other countries, a challenge has been to find efficient business models including both private and public actors and ITS aspects. The proposed model can help in this. An increased establishment of secure truck parking areas facilitate safety for drivers and reduced accidents on one hand and higher security for goods with fewer thefts. Also, this would enable better transport planning and less transport kilometres as drivers do not have to search for parking, which mean less Co2 emitted around transport hubs e.g. cities etc. The experiences of the four cases studied can help both public and private actors in their quest for efficient business models for smart and secure truck parking. The proposed business model can be a tool to use. The marketing context and the economy are integrated. Also, data on costs and revenues are included in one case, which is rarely displayed.
|
|
| 28. |
- Lammgård, Catrin, 1968
(författare)
-
Varuflöden
- 2016
-
Ingår i: Handelns digitalisering- undran inför framtidens affärer. Hagberg, Johan och Jonsson, Anna (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144116808 ; , s. 77-94
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Nieuwenhuis, Paul, et al.
(författare)
-
Industrial ecology as an ecological model for business: diversity and firm survival.
- 2013
-
Ingår i: Progress in Industrial Ecology, An International Journal. - 1478-8764. ; 8:3, s. 189-204
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Krebs (2008) suggests that an ecological worldview should displace the economic worldview. This means business could increasingly be analysed from an ecological perspective. Some moves in this direction have been made, but one area so far left unexplored is the question of whether the ecosystem metaphor allows a comparison between the way ecosystems change over time and the way human economic entities change and adapt over time. This paper considers this issue at the level of the firm. It is found that firms survive either because they are ‘resistant’ to change due to the inherently sustainable nature of their activities, or because they have shown ‘resilience’ in that they have been able to adapt over time to changing environmental conditions by sometimes radical shifts in product offerings, activities and business models, by drawing on apparently less successful products or activities already present in some form within its portfolio; thereby carrying apparent redundancy in their operation.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Stelling, Petra, 1971, et al.
(författare)
-
Förlängda sjöben: när- och kustsjöfartens potential : Extending shipping’s share: The potential of short sea and coastal shipping
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige handlar i huvudsak med europeiska grannländer och en stor del av varorna transporteras med närsjöfart. Färjorna som kopplar Sverige till Danmark, Tyskland och Polen utgör viktiga transportlänkar för högförädlat gods men ofta minimeras överfartens längd för att istället maximera vägsträckan i Sverige. En effekt är att nästan en tredjedel av godsflödet i Skåne är transittransporter mellan Kontinenten och Mellansverige, Göteborgstrakten eller Norge/Oslo. En omställning från väg- till sjötransporter innebär oftast en energieffektivisering och beräknas med dagens förhärskande teknik och driftsfilosofi kunna halvera koldioxidutsläppen för varje överflyttad tonkilometer. Om allt gods som körs genom Skåne istället skulle ha transporterats sjövägen till en hamn nära godsets avsändnings- eller mottagningsort pekar studien på att mellan 4 och 11 procent av koldioxidutsläppen från tunga transporter i Sverige kan undvikas. Angivet i CO2-ekvivalenter handlar det om en reduktion på mellan 140 000 och 360 000 ton beroende på fartygstyp. Kalkylen bygger på flera antaganden och resultatet ska därmed ses som en storleksuppskattning och inte som exakta värden. Överflyttning till sjöfart via hamnar norr om Skåne skulle också ge en väsentlig avlastning av en av de tyngst trafikerade vägsträckorna i Sverige - E6 mellan Malmö och Helsingborg. Det enklaste sättet att förlänga sjöbenet är att lägga över trafiken till de längre färjelinjerna Göteborg-Kiel och Nynäshamn-Gdansk, särskilt om de kompletteras med en RoRo-avgång enbart för gods som transporteras utan att chauffören är med ombord. Därtill kan nya RoRo- och färjelinjer trafikera hamnar på Östersjöns sydkust och hamnar på kusten mellan Skåne/Blekinge och Göteborg respektive Nynäshamn. Även närsjöfartssystemen för skogsindustrin kan användas mer. Vidare kan nya slingor med stopp i flera hamnar längs Väst- och Ostkusten öka sjöfartens andel av transportsträckan eller så kan en skånsk hamn utgöra ett nav där godset lastas om till kustsjöfart. Studien bygger på enkätfrågor till transportköpare och djupintervjuer av en varuägare, nio hamnar och tre rederier. Därtill har data från en tidigare intervjustudie med chaufförer i skånska hamnar använts för att analysera godsflöden och vad som behöver förändras för att realisera en överflyttning. En viktig förutsättning för förlängda sjöben är en fortsatt ökning av transporter av lösa lastbärare och att transportköparna analyserar sina faktiska tidskrav och hur deras logistikstruktur kan anpassas till närsjöfart. Med rutinmässig beställning av en åkeritjänst dörr-till-dörr där sjöfarten är en underleverantör mellan två hamnar kommer det vara mycket svårt att få en större överflyttning till stånd. På kort sikt finns det dock inga fysiska eller tekniska hinder för en överflyttning till sjöfart, hamnarna har kapacitet att ta emot fler fartyg och kan hantera omlastning. Tillgång på fartyg anses inte heller vara särskilt problematiskt av de intervjuade rederierna. Hinder består snarare i ekonomiska kvalitativa faktorer såsom kostnad och frekvens. En annan försvårande faktor är att en mycket stor andel av transporterna avser destinationer inom ett dagsavstånd med väg, där sjöfarten måste kunna konkurrera med lastbilens flexibilitet och låga pris. Exempel på åtgärder som kan snabba på överflyttningen är reducerade farleds-, hamn- och lotsavgifter, och skärpt beskattning av CO2-utsläpp. Projektet har finansierats av Region Skåne och Trafikverket genom forskning- och innovationssatsningen Triple F som verkar för fossilfria godstransporter. Arbetet har utförts gemensamt av Region Skåne och Göteborgs universitet.
|
|
